Issuu on Google+

Gunnar Eriksson driver Kompostcenter på Överjärva gård utanför Stockholm. Han har de flesta tillverkares produkter, kan marknaden och arbetar lite som en folkbildare. Han är ofta anlitad som expert på området av tidningar som Vi i villa, Hem ljuva hem trädgård, Allers trädgård och Allt om fritidshus tack vare sin gedigna kunskap.

Kompost_monterat_PRINT.indd 1

Gunnar Eriksson | Kompost

Bidra till kretsloppet. Skona miljön, tänka på kommande generationer, producera egen näringsrik matjord. Visst finns det något lockande med kompostering? Och samtidigt: Hur gör man? Är det krångligt? Kommer det att fungera? Gunnar Eriksson, biolog och ägare till Kompostcenter, möter dagligen kompostintresserade genom sitt arbete och vet vilka frågor brukarna behöver svar på. I Kompost från hushåll, trädgård och latrin beskriver han de vanligaste fallgroparna och tar död på myter som lägger hinder i vägen för ett bra resultat. Det här är en så-här-gör-du-bok som på ett pedagogiskt och enkelt sätt ger dig den kunskap du behöver för att lyckas med din kompost.

Gunnar Eriksson

Kompost från hushåll, trädgård och latrin

10-12-08 15.18.29


Kompost_inlaga.indd 2

10-12-08 15.13.20


Enkelt och roligt! Som liten fick jag lära mig att ta vara på, återanvända och återvinna saker och ting. Jag minns fortfarande morfars – torparens och snickarens – stora låda med utdragna och rätade spikar. Jag minns också slaskhinken under diskbänken där det första diskvattnet och eventuella matrester hamnade, för att sedan bli till grisföda. Den tidens beteende var nödvändigt av ekonomiska skäl. Efter en tid av medvetet slit- och slängbeteende finns det nu en ökad insikt om att vi måste ha ett mer hållbart levnadssätt av miljömässiga skäl, även om vi måste hitta former anpassade till vår tid. Kompostering av det egna avfallet kan vara en del i ett sådant levnadssätt, med en komposthink på eller under diskbänken. Min första inspirationskälla när det gäller kompostering var min svärmor. Hon hade en stor trädgårdskompost av trä intill sitt kombinerade trädgårds- och blomsterland. Den fylldes på upptill med avfall och fin mull skrapades ut i botten, genom det utrymme som bildats av att ett par brädor tagits bort. För mig är kompostering inte

bara ett sätt att ta hand om mitt eget avfall. Det är också en oundgänglig del av skötseln av en trädgård eller en kolonilott. Det ger en extra dimension åt trädgårdsarbetet att ha en vän och medarbetare som ångar av värme och arbetslust även en kall vinterdag, när allt annat står still i trädgården. Och som dessutom producerat fin kompostmull, redo att användas i trädgårdsbruket till våren. Jag har själv komposterat i mer än fyrtio år och har för närvarande fyra komposter: en hushållskompost på min arbetsplats, och en stor trädgårdskompost och två latrinkomposter på landet. Latrinkomposterna får också ta hand om hushållsavfallet när vi är i vår sommarstuga. Utöver egna erfarenheter möter jag dagligen både aktiva och blivande komposterare i mitt arbete. Den bild jag har härigenom är att det är både enkelt och roligt att kompostera när man väl förstår hur man får sina medarbetare i komposten att trivas och rättar skötseln efter det. Då klarar man av att kompostera såväl avfall från köket som trädgården och utedasset. Lycka till!

3

Kompost_inlaga.indd 3

10-12-08 15.13.21


Innehåll 1. Processen 7

Vad händer i komposten? 8 Om processen 9 Om dina medarbetare 12 Vad får mikroorganismerna att trivas? 15 Olika nedbrytningsfaser 17

2. Hushållskomposten 19

Avfall från hushållet 20 Det här kan du kompostera 21 Det här kan du inte kompostera 24 Förberedelser 27 Komposttyper 34 Om att komma igång 35 Om strömaterial och komposttillsatser 38 Om blandning 43 Om tömning 46 Om kompostmullen 47 Om mask i hushållskomposten 50 Under vintern och semestern 53 Kompostering på balkongen 56 Storskalig kompostering 56 Frågor & svar 60

Kompost_inlaga.indd 4

10-12-08 15.13.21


3. Trädgårdskomposten 67

Avfall från trädgården 68 Det här kan du kompostera 70 Ovälkomna skadegörare 73 Förberedelser 76 Komposttyper 78 Så här gör du 80 Om kompostmullen 83 Om mask i trädgårdskomposten 84 Frågor & svar 86

4. Latrinkomposten 89

Avfall från latrinen 90 Förberedelser 91 Komposttyper 93 Så här gör du 96 Om kompostmullen 104 Om mask i latrinkomposten 104 Frågor & svar 106 Register 109

Kompost_inlaga.indd 5

10-12-08 15.13.21


Hushållskompost, färsk

Trädgårdskompost, färsk

6

Kompost_inlaga.indd 6

10-12-08 15.13.25


Hushållskompost, ca 1–3 månader

Hushållskompost, 1,5–8 månader

1. Processen Det som skiljer en kompost från naturen är att processen i komposten är styrd och sker med större intensitet.

Trädgårdskompost, ca 1 år

Trädgårdskompost, ca 2 år

7

Kompost_inlaga.indd 7

10-12-08 15.13.30


Vad händer i komposten? Det är med kompostering som med mycket annat: det underlättar om man förstår vad man håller på med. När det gäller kompostering kommer du att lyckas med din kompost om du förstår vad det är som händer i den och varför. Vad är det för process du styr? Vilka är dina medarbetare och hur vill de ha det för att trivas? När du fått den insikten har du också verktygen att kompostera. Det blir enkelt och roligt. Du producerar värdefull kompostmull, du sänker dina kostnader för sophämtning och ditt organiska avfall behöver inte transporteras för att förstöras. Du gör en miljöinsats.

Olika avfall, olika behållare Oavsett vilken typ av organiskt avfall som du vill kompostera – hushållsavfall, trädgårdsavfall eller latrin – är det samma process som pågår i komposten och samma villkor som gäller. I princip skulle du kunna samkompostera alla sorterna, men av olika skäl blir det sällan mer än högst två sorter i samma kompost. Hushållsavfallet kan attrahera skadedjur. Det måste därför komposteras i en behållare som de inte kan ta sig in i, den måste vara skadedjurssäker. Det brukar innebära att den ska vara isolerad, ha lock och botten. Det brukar i sin tur betyda att det inte får plats särskilt mycket trädgårdsavfall i den. Trädgårdsavfallet attraherar sällan skadedjur, men kan vara så skrymmande att det i praktiken utesluter annat än enklare oisolerade kompostbehållare. Latrin kan innehålla smittsamt material. Det måste därför komposteras i en behållare som utesluter spridning av eventuell smitta, den bör alltså bland annat ha en tät botten. Den ska också kunna

8

Kompost_inlaga.indd 8

10-12-08 15.13.30


förvara materialet så länge att det som eventuellt är smittsamt dött innan mullen skördas.

Om processen Vad är det då som händer i komposten? Kompostering handlar om ”Ju högre temperatur desto snabbare biologisk nedbrytning, sönderdelning av dött organiskt material i process, i alla fall närvaro av syre, en naturlig process som under den frostfria delen upp till 35–55°C.” av året i princip pågår överallt i vår omgivning. Det som skiljer en kompost från naturen är att processen i komposten är styrd och oftast sker med större intensitet. Förenklat kan komposteringen beskrivas med formeln intill: O) + syre (O2) Är det organiska avfalOrganiskt avfall (CH2 n (H2O) + let ett mycket näringsfattigt koldioxid (CO2) + vatte material som löv, kan det N, P, K) + energi näringsämnen (t. ex. behövas ett näringstillskott till vänster om pilen för att komposteringsprocessen ska gå något så när snabbt. Är det torrt kan det också krävas att man tillsätter lite vatten för att processen ska komma igång. Torka är ju ett sätt att konservera. Biologisk nedbrytning kan också ske genom så kallad rötning, alltså nedbrytning utan närvaro av syre, en process som går betydligt långsammare än kompostering. Den ger dessutom illaluktande restprodukter och producerar metan som är en kraftfull växthusgas. Därför är det viktigt att komposten sköts så att rötning undviks. Om rötningen däremot sker i en sluten process, vilket än så länge kräver en annan skala än den som är aktuell här, kan metan användas som biogas. Vänder du på beskrivningen i formeln ovan får du formeln för växternas fotosyntes. Båda processerna är en förutsättning för varandra, nedbrytningen ger byggstenar för växternas fotosyntes och vice versa. De är också förutsättningar för allt liv på jorden.

9

Kompost_inlaga.indd 9

10-12-08 15.13.30


Grönsaksrens kan du även lägga i trädgårdskomposten.

Nästan allt organiskt hushållsavfall går att kompostera.

18

Kompost_inlaga.indd 18

10-12-08 15.13.35


2. Hushållskomposten För den som komposterar allt komposterbart hushållsavfall, både animaliskt och vegetabiliskt, är det i regel möjligt att få reducerad avfallstaxa.

Räkskal sätter fart på hushållskomposten.

19

Kompost_inlaga.indd 19

10-12-08 15.13.39


avfall Från hushållet ”Villaboende genererar mer avfall än lägenhetsboende och vegetarianer mer än icke-vegetarianer.”

Varje svensk alstrar i genomsnitt 250 kilo hushållsavfall per år. Ungefär 100 kilo, 40 procent, är komposterbart medan resten består av icke komposterbart material, till övervägande del förpackningar av olika slag. Genom kompostering och källsortering kan man alltså minska sin sopmängd till ett minimum.

Behållarens kapacitet Kompostbehållares kapacitet brukar ofta redovisas som liter per vecka. Omräknat till kilo per vecka ger ovanstående siffror ca 2 kilo per person och vecka, motsvarande ca 4 liter per vecka, eftersom 1 liter väger ca 0,5 kilo. En tvåbarnsfamilj behöver, om man räknar på det här sättet, en behållare som har kapacitet för 15–20 liter per vecka. Mängden varierar förstås beroende på boendeform och matvanor. Det komposterbara hushållsavfallet är förhållandevis enhetligt i den meningen att dess sammansättning och karaktär inte varierar särskilt mycket mellan olika familjer. Däremot skiljer motsvarande avfall från restauranger, storkök och butiker ut sig genom ett procentuellt större innehåll av lagad mat, hel frukt och grönsaker.

Viktigt om innehållet Innehållet i komposthinken från köket har ett par egenskaper som kräver särskild uppmärksamhet. Det är lättnedbrytbart och näringsrikt vilket medför att processen kan gå snabbt. Det i sin tur innebär att det krävs god tillgång till syre i kompostmassan, och att det snabbt kan bildas mycket vatten i komposten. Detta kan attrahera skadedjur av olika slag, i första hand möss,

20

Kompost_inlaga.indd 20

10-12-08 15.13.39


råttor, fåglar och grävlingar. Det förekommer också att vildsvin försöker ta sig in i hushållskomposter. Praktiskt innebär detta att det är viktigt att en behållare för hushållsavfall är konstruerad så att den klarar av att hålla skadedjuren utanför komposten. Kompostmaterialet måste dessutom kompletteras med ett torrt sugande material, strömaterial, för att kompostmassan inte ska bli blöt, kompakt och börja lukta. Strömaterialet ska vara näringsfattigt för att balansera upp avfallets kväveinnehåll. Det dränerande lakvattnet behöver antingen kunna samlas upp, om kompostbehållaren står på ett tätt underlag, eller ledas bort via marken. Lakvattnet är en näringslösning. Det kan därför vara lönande, och miljövänligt, att samla upp och använda det som trädgårdsgödning.

”En tvåbarnsfamilj behöver en kompostbehållare som har kapacitet för 15–20 liter per vecka.”

Det här kan du kompostera Under förutsättning att din kompostbehållare uppfyller de krav som din kommun ställer (läs vidare på s. 27) för att du ska kunna kompostera allt hushållsavfall, både animaliskt och vegetabiliskt, kan nedanstående material läggas i komposthinken. Kött, fisk och skaldjur. Köttben bryts inte ner i samma takt som

köttresterna utan måste sållas bort när mullen skördas och eventuellt läggas tillbaka i komposten, förr eller senare kommer även de att brytas ner. Det finns ju alltid en del köttrester på benen, och är det så att man har komposttaxa på sin sophämtning är man i regel tvingad att lägga köttrester och köttben i komposten. Komposttaxan innebär utglesad hämtning och risk för lukt från soptunnan om materialet hamnar där. Fiskben och skaldjursskal bryts ner i så snabb takt att de inte syns i den färdiga kompostmullen. Har du kött-, fisk- och skaldjursrester i hinken när du kommer till komposten bör du inte lägga det på ytan utan blanda ner det

21

Kompost_inlaga.indd 21

10-12-08 15.13.39


Hur används kompostmullen? ”Om mullen inte är riktigt färdig kan man efterkompostera den. Låt den gå ett extra varv i en trädgårdskompost som behöver näring för att det ska bli fart på den.”

Kompostmullen är rik på näring och salt. Den är därför för kraftig att använda i sin rena form. Vid odling bör mullen spädas med 3–5 delar trädgårdsjord och blir då ett utmärkt gödnings- och jordförbättringsmedel. Den kan användas både för nedmyllning i trädgårdsland och i rabatter. Är den ofullständigt nedbruten bör den helst läggas på ytan. Då släpper den successivt ifrån sig näringen vartefter den fortsätter att brytas ner. Nedmyllad i jorden kan den under den fortsatta nedbrytningen börja konkurrera med växterna om näringen. Med tanke på att färdig mull i regel har ett pH-värde omkring pH 8, det vill säga är lätt basisk, bör den inte användas på växter som vill ha en sur miljö, exempelvis rododendron. Kompostmullen kan även användas som toppdressing till gräsmattor, ca 5 liter mull per m2, eller som täckmaterial i rabatter. Som täckmaterial förhindrar det ogräs att etablera sig samtidigt som det successivt lämnar ifrån sig sitt näringsinnehåll till växterna i rabatten.

Testa pH-värdet pH-värdet visar hur hög koncentration av vätejoner det är i det vatten som finns i kompostmassan. När pH-värdet är 7 sägs det vara neutralt. När det är lägre är det surt och när det är högre är det basiskt eller alkaliskt. Ett enkelt och klassiskt sätt att åtminstone grovt mäta pH-värdet är med hjälp av ett så kallat indikatorpapper, som lackmuspapper. Det finns också enkla pH-mätare att köpa för några hundralappar.

48

Kompost_inlaga.indd 48

10-12-08 15.14.00


”Hur snabbt det blir färdig mull beror framför allt på hur hög temperaturen varit i komposten under den aktiva fasen.”

49

Kompost_inlaga.indd 49

10-12-08 15.14.05


Det är ingen risk att trädgårdskomposten luktar.

Ha en behållare för årets material och en för förra årets.

66

Kompost_inlaga.indd 66

10-12-08 15.14.11


3. Trädgårdskomposten Det finns två huvudtyper av trädgårdskompost: brun och grön. De olika typerna ger skilda förutsättningar för komposteringsprocessen.

Sätt fart på lövkomposten med hjälp av fallfrukt.

67

Kompost_inlaga.indd 67

10-12-08 15.14.15


Avfall från trädgården Innehållet i skottkärran eller trädgårdskorgen kan variera mycket från tomt till tomt och under året – både vad gäller mängd och sammansättning. Det säger sig självt att en uppvuxen tomt med många träd och buskar eller stora odlingsytor, rabatter och trädgårdsland genererar mer och en annan typ av avfall än en nyanlagd tomt som mest består av gräsmatta.

Två huvudtyper ”Kommunernas bestämmelser vad gäller trädgårdskomposter är mindre strikta än bestämmelserna för hushållsoch latrinkomposter.”

Två sorters trädgårdsavfall kan urskiljas. Den ena typen domineras av grönt material som gräsklipp och färskt ogräsrens. Vi kan för enkelhetens skull kalla den för den gröna typen. Den andra, den bruna typen, domineras av löv och torra växtdelar. De olika typerna av avfall ger helt skilda förutsättningar för kompostprocessen. Det gröna trädgårdsavfallet, som genereras under sommaren, är näringsrikt och lättnedbrytbart medan det bruna avfallet, som bildas under höst och vår, är näringsfattigt, ofta torrt och mer svårnedbrytbart (se även C/N-tabell på s. 16). Den gröna typen har minst volym när odlingssäsongen börjar och växer i takt med att odlingen producerar material för komposten. Den bruna typen däremot har ofta störst volym efter en eller ett par helgers räfsande av löv och utrensning av torra stjälkar i rabatten. Under den kommande vegetationssäsongen minskar volymen sedan varefter materialet bryts ner. Gemensamt för de båda komposttyperna är att de fryser på vintern eftersom en trädgårdskompost normalt är oisolerad och öppen, och tillförseln av nytt material som kan generera värme

68

Kompost_inlaga.indd 68

10-12-08 15.14.15


är låg eller ingen alls. En konsekvens av detta är att en trädgårdskompost i princip aldrig producerar färdig kompostmull på ett år. Räkna med att det tar åtminstone två år. Gemensamt är också att materialtillförseln varierar mer över tiden än vad som är fallet i till exempel en hushållskompost, där tillförseln sker en eller ett par gånger i veckan.

Lägre risk för smittspridning Till trädgårdsavfallets karaktär hör att det normalt inte är attraktivt för skadedjur som råttor. Däremot är trädgårdskomposten, eftersom den inte är lika sluten som hushålls- och latrinkomposterna, mer tillgänglig för olika organismer. Den är därför säkert rikare på olika insekter, och det kan hända att exempelvis fåglar är där för att leta mask, liksom att igelkottar, sniglar och ormar kan söka sig dit. Eftersom risken för störningar som skadedjur, lukt och smittspridning är låg i trädgårdskomposten är kommunernas bestämmelser vad gäller trädgårdskomposter mindre strikta än bestämmelserna för hushålls- och latrinkomposter. Genomgående gäller att trädgårdsavfallet får komposteras fritt, och att också vegetabiliskt hushållsavfall får läggas i komposten. Ingen anmälan krävs. Ska det animaliska avfallet komposteras gäller dock reglerna för kompostering av hushållsavfall.

”En uppvuxen tomt med många träd och buskar eller stora odlingsytor, rabatter och trädgårdsland genererar mer och en annan typ av avfall än en nyanlagd tomt som mest består av gräsmatta.”

Från skräpig hög till näringsrik mull På många svenska tomter är trädgårdskomposten ofta en osorterad, skräpig hög av kvistar, löv och gräs. Högen har ofta legat i åratal i ett hörn av tomten och gör inte så mycket nytta. Det behöver inte vara så. Med begränsad arbetsinsats kan den bli såväl prydligare som arbeta snabbare och producera utmärkt kompostmull.

”Med begränsad arbetsinsats kan en osorterad, skräpig hög av kvistar, löv och ogräs bli prydligare, arbeta snabbare och producera utmärkt kompostmull.”

69

Kompost_inlaga.indd 69

10-12-08 15.14.15


Gunnar Eriksson driver Kompostcenter på Överjärva gård utanför Stockholm. Han har de flesta tillverkares produkter, kan marknaden och arbetar lite som en folkbildare. Han är ofta anlitad som expert på området av tidningar som Vi i villa, Hem ljuva hem trädgård, Allers trädgård och Allt om fritidshus tack vare sin gedigna kunskap.

Kompost_monterat_PRINT.indd 1

Gunnar Eriksson | Kompost

Bidra till kretsloppet. Skona miljön, tänka på kommande generationer, producera egen näringsrik matjord. Visst finns det något lockande med kompostering? Och samtidigt: Hur gör man? Är det krångligt? Kommer det att fungera? Gunnar Eriksson, biolog och ägare till Kompostcenter, möter dagligen kompostintresserade genom sitt arbete och vet vilka frågor brukarna behöver svar på. I Kompost från hushåll, trädgård och latrin beskriver han de vanligaste fallgroparna och tar död på myter som lägger hinder i vägen för ett bra resultat. Det här är en så-här-gör-du-bok som på ett pedagogiskt och enkelt sätt ger dig den kunskap du behöver för att lyckas med din kompost.

Gunnar Eriksson

Kompost från hushåll, trädgård och latrin

10-12-08 15.18.29


9789127130654