9789144075778

Susann Gjerde

Susann Gjerde är utbildad civilekonom vid Fribourgs universitet i Schweiz, samt certifierad coach vid ”The Coaches Training Institute” (CTI) i San Francisco/London. Hon arbetar som coach och organisationskonsult och undervisar på diverse kandidatoch masterutbildningar på bl.a. Handelshögskolan BI i Oslo.

Coaching

| Coaching

vad – varför – hur

Coaching kan beskrivas som en form av kommunikation vars syfte är att underlätta personlig och professionell utveckling.

Denna bok ger en introduktion till ämnet coaching utifrån tre perspektiv: vad, varför och hur.

Boken ger en bild av vad coaching innebär genom att beskriva vad som är kännetecknande för denna process. Saker som diskuteras är förhållnings- och tankesätt inom coaching, trender och utvecklingstendenser på fältet, samt coachingrelationen.

Varför coaching är en annan viktig aspekt som tas upp i boken.

I detta sammanhang diskuteras aktuell forskning, teorier och metoder inom coachingfältet, och läsaren ges en bild av målsättningen med coaching utifrån de olika faserna som ingår i en sådan process.

Slutligen diskuteras hur coaching går till. Här ges läsaren en introduktion till utvalda metoder, färdigheter och åtgärder; en beskrivning som konkretiseras genom en rad exempel som är hämtade från verkliga coachingsamtal.

Coaching vad varför hur

Boken ger en grundlig och inspirerande introduktion till ämnet coaching. Den är både teoretisk och praktisk och riktar sig således till både studenter och yrkesverksamma på området.

Denna andra upplaga utgår från samma kapitelstruktur som föregående upplaga. Teorier, metoder och exempel är dock grundligt uppdaterade utifrån aktuell forskning.

Susann Gjerde

Andra upplagan Art.nr 31931

2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07577-8_01_coverFB.indd 1

2012-07-06 09.02

Originalets titel: Coaching, hva–hvorfor–hvordan © 2003 Fagbokforlaget Vigmostad og Bjørke A/S

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal ­tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av ­a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till ­upphovsman/rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31931 ISBN 978-91-44-07577-8 Upplaga 2:1 © Studentlitteratur 2012 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Per Larson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com/cluckva Printed by Pozkal, Poland 2012

978-91-44-07577-8_01_book.indd 2

2012-07-05 16:50

Innehåll

Förord 9 Inledning 13 Begreppet coaching 13 Målgrupp och syfte 14 Bokens uppbyggnad 15 Del 1: Utveckling, syfte och fundament 16 Del 2: Tankesätt, attityd och relation 17 Del 3: Coachingfärdigheter, redskap och övningar 17 Del 4: Coachingmetodik, råd och praktisk användning 18 Del I

Ut veckling, syfte och fundament

K apitel 1

Utveckling, kännetecken och motsättningar 21

Ordets ursprung 21 Gamla rötter 22 Historia 23 Definitioner av coaching 29 Kännetecken för coaching 31 Oenighet och motstridiga drag 38 Sammanfattning 40 K apitel 2

Syftet med coaching 43

Överordnat syfte 43 Organisationens önskemål 44 Fokuspersonens upplevelse 45

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 3

2012-07-05 16:50

4

Innehåll

Forskning om coaching 46 Syftet med olika processer i coaching 50 Sammanfattning 53 K apitel 3

Utforskning, igångsättning och uthållighet 55

i Utforskning 55 1 Medvetandegörande 55 2 Insikt 61 3 Önskemål och motivation 64 ii Igångsättning 67 4 Val 67 5 Mål 71 6 Handling och övning 72 iii Uthållighet 75 7 Reflektion och lärande 75 8 Fokus 78 9 Stöd 79 Inre påverkan 81 Sammanfattning 83 K apitel 4

Inspiration och teoretisk grund 85

Filosofi och coaching 85 Psykologi och coaching 89 Positiv psykologi och coaching 99 Terapi kontra coaching 102 Handledning 106 Mentorskap 113 Sammanfattning 115 Del II Tankesät t, at tit yd och relation K apitel 5

Tankesätt och attityder i coaching 119

Människosyn och attityd 119 Tankesätt 125 Arbetsprincip för coaching 137 Sammanfattning 138

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 4

2012-07-05 16:50

Innehåll

K apitel 6

5

Coachingrelationen 139

En bra relation 139 Sammanfattning 151 Del III Coachingfärdigheter, redsk ap och övningar K apitel 7

Aktivt lyssnande 155

Höra eller lyssna 155 Lyssna 156 Varför lyssnar vi? 156 Vad hindrar oss att lyssna? 158 Lyssna på tre olika nivåer 159 Redskap för aktivt lyssnande 169 Aktivt lyssnande – övningar 177 Sammanfattning 179 K apitel 8

Nyfikenhet 181

Nyfikenhet och upptäckande 181 Redskap för nyfikenhet 183 Sammanfattning 205 K apitel 9

Handlings- och lärofokus 207

Främja handling och fördjupa lärande 207 Varför handlar vi? 208 Våra många behov 209 Inre och yttre motivation 210 Läroprocessen 213 Hur vuxna lär sig 216 Tankens inverkan på lärande och handling 219 Coachingredskap 222 Igångsättning 223 Uthållighet 236 Inre påverkan 246 Sammanfattning 248

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 5

2012-07-05 16:50

6

Innehåll

K apitel 10

Intuition 249

Definition 250 Lite historia 250 Intuition vid beslutsfattande 251 Intuition som omedvetna processer och expertis 252 När intuitionen tar fel 253 Känslor i medvetandets utkant 254 Aktivt lyssnande på jakt efter signaler 255 Viktiga grepp i aktivt lyssnande 257 Emotioner och känslor 258 Känslomässig inlevelse 262 Coachingredskap för intuitionen 263 Sammanfattning 271 Del IV Coachingmetoder, råd och prak tisk användning K apitel 11

Coachingmetodik och övningar för utforskning 275

Metoder för utforskning 277 Sammanfattning 295 K apitel 12

Coachingmetodik för igångsättning, uthållighet och inre påverkan 297

Igångsättning 297 Uthållighet 320 Inre påverkan 322 Sammanfattning 329 K apitel 13

Fallgropar och råd 331

Fokuspersonens fallgropar 331 Coachens fallgropar 334 Råd till nybörjare 335 Råd till den erfarna coachen 337 Coaching som en del av ledarrollen 341 Röda flaggor 347 Etiska dilemman 350 Sammanfattning 354

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 6

2012-07-05 16:50

Innehåll

K apitel 14

7

Att utveckla en personlig coachroll 355

Mina skäl att utöva coaching 355 Hur vill jag använda coaching? 355 Analys av coachens starka sidor 356 Att utveckla coachens starka sidor och korrigera fallgropar 357 SWOT 359 Träna dina coachingfärdigheter 361 Sammanfattning 362

Litteratur 363 Sak- och personregister 373

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 7

2012-07-05 16:50

978-91-44-07577-8_01_book.indd 8

2012-07-05 16:50

Förord Det har hänt mycket inom området coaching sedan den första utgåvan av denna bok kom ut år 2003. Vissa talar om en utveckling från första generationens coaching till andra generationens coaching. Om den första generationens coaching präglades av anekdoter från praktiken och egenutvecklade metoder, ser vi i andra generationens coaching en utveckling av en starkare och mer samstämd teori- och metodgrundval. Dessutom bedrivs det alltmer forskning inom området coaching, och de teman som utforskas blir mer och mer relevanta för oss som utövar coaching. Denna bok är mitt bidrag till utvecklingen av en andra generationens coaching.

När jag påbörjade revideringen av boken för ett och ett halvt år sedan trodde jag att jag skulle lägga till ett kapitel och några avsnitt med ny teori, presentera några nya exempel och nöja mig med det. Så blev det inte. Arbetet med att revidera boken kan jämföras med renoveringen av ett hus. När man börjar tänker man vanligtvis att man bara ska måla ett par av sovrummen och kanske en av väggarna i vardagsrummet. När man är klar med dessa rum upptäcker man att kontrasten till resten av huset är stor. Och innan man vet ordet av så slutar det med att man byter ut köket och två badrum, lägger nytt golv, drar nya elledningar och så vidare. Detsamma hände med den här boken. Det blev en totalrenovering.

Jag har behållit kapitelstrukturen och flera av de gamla rubrikerna från första utgåvan. Men du kommer att märka att teori, exempel, forskning och metoder har justerats, lagts till och/eller helt enkelt bytts ut. Av nya teman som tas upp vill jag i synnerhet lyfta fram trender, kännetecken och motstridiga drag i coaching; utvecklingshjulet och syftet med de olika processerna i coaching; inre motivation och teorin om självbestämmande; positiv psykologi, starka sidor och fallgropar; evidensbaserade coachingmetoder; makt och asymmetri i coachingrelationen; återkoppling och trepartssamtal; medvetenhet och insikt; nusituationer och avgörande förändringsögonblick; självhjälp; ”röda flaggor” (varningssignaler om att fokuspersonen kan behöva terapi); ny forskning om coaching; etiska dilemman och etiska principer; effekten av ett läroorienterat tankesätt; och intuition förklarat som känslor i medvetandets utkant. © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 9

2012-07-05 16:50

10

Förord

Boken är uppbyggd i fyra delar. Del ett och två ger en teoretisk introduktion till ämnet coaching och dess historia. Del tre är mer praktiskt inriktad och kombinerar teori med exempel samt ger en introduktion till färdigheter och redskap i coaching. Del fyra är en genomgång av bra coachingmetoder som bygger på de föregående kapitlen. Här finner du också frågor att reflektera över och övningar som du kan använda för att förbereda dig på rollen som coach eller en coachande infallsvinkel.

Om du läser boken från början till slut får du en överblick över och förståelse för ämnets utveckling samt en introduktion till viktiga metoder, teorier och redskap. Du kan också använda boken som ett uppslagsverk för inspiration och för att bli medveten i ditt utövande av coaching.

Det har varit lärorikt och intressant att gå på jakt efter ”den perfekta” teorin, metoden, forskningsartikeln och ”det perfekta” exemplet under utvecklingen av denna bok. Samtidigt har det varit frustrerande att se hur tiden har runnit iväg när jag har dykt ned i varje ny teori – och hur tungt det ibland har varit att komma upp till ytan igen. Jag har lyckligtvis haft många bra medhjälpare på vägen. Tusen hjärtliga tack för hjälpen.

Jag vill i synnerhet tacka min kära make Tarald Gjerde för allt stöd och alla utmaningar av såväl praktisk som mental natur. Tack för all bra återkoppling i form av uppskattande blickar och extra insatser i vardagen, och för mina skrivhelger i den oändliga slutspurten. Tack också för ditt kloka huvud och din kritiska förmåga. Tack till min goda kollega och vän Silje Bull-Njaa Larsen, som har varit en viktig sparringpartner och ett viktigt stöd. Du har lyssnat, bekräftat, utforskat, kommenterat och strukturerat mina tankar och hjälpt mig att återfå krafterna varje gång jag har varit nära att ge upp.

Tack till min skickliga redaktör Knut Ebeltoft för ett imponerande arbete med att göra min bok mycket bättre. Du har förmågan att motivera, strukturera och driva på utan att någonsin undergräva mitt behov av självbestämmande och frihet. Det är en bragd. Tack till Marit Hartviksen för dina godmodiga, kloka inlägg och varma och uppmuntrande ord. Tack också till Gro Ladegård för många intressanta och professionellt skärpande samtal, utveckling av modeller och tron på att jag har något nytt att tillföra ämnesområdet.

Tack till min kloka son Tobias Gjerde för våra goda samtal på sängkanten och för dina smarta råd om hur jag skulle kunna skriva färdigt min bok. De hjälpte! Tack till Lisa Vivoll Straume för våra ämnesmässigt inspirerande © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 10

2012-07-05 16:50

Förord

11

samtal, för vårt utvecklande samarbete och för att du introducerade mig i Carol Dwecks intressanta forskning och teori.

Tack till min goda väninna Lene Diserud för alla våra samtal, för gemenskapen och glädjen över att tillsammans utforska mänsklig utveckling ur oändligt många perspektiv. Tack till min sparringpartner Christer Mortensen som jag kan ringa till och ställa alla möjliga frågor beträffande psykologi.

Och tack till alla mina tidigare fokuspersoner för att jag har fått vara med om inspirerande och goda utvecklingsresor. Tack för de många coachingexemplen och för återkoppling om vad som fungerar, varför det fungerar och hur det kan fungera ännu bättre.

Jag hoppas du kommer att finna inspiration och nyttiga synpunkter, råd och metoder i boken. God läsning!

Høvik, sommaren 2010 Susann Gjerde

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 11

2012-07-05 16:50

978-91-44-07577-8_01_book.indd 12

2012-07-05 16:50

Inledning Begreppet coaching Coaching har haft en explosionsartad tillväxt under det senaste decenniet.

En studie genomförd av Price-Waterhouse och Association Resource Center för IFC (International Coach Federation) uppskattade att den internationella coachingbranschen hade en omsättning på 1,7 miljarder dollar år 2008. År 2008 genomfördes en undersökning i ett representativt urval av norska företag med över 100 anställda för att kartlägga syftet med och omfattningen av coaching.1 93,5 procent av företagen med fler än 1 000 anställda svarade att de använder coaching, medan 82 procent av företagen med mellan 250 och 999 anställda uppgav att de använde coaching.

Trots den stora utbredningen råder det fortfarande stor förvirring och oenighet om vad coaching egentligen innebär. Ett överordnat syfte med coaching är personlig och yrkesmässig utveckling. Det finns en rad relaterade yrkesområden och roller som är engagerade i samma syfte. En handledare, mentor och terapeut har också till avsikt att utveckla människor.

Det finns emellertid skillnader och likheter mellan dessa roller, och vi ska i bokens första del visa vad dessa skillnader och likheter består i.

Merparten av diskussionen om hur coaching ska definieras har handlat om • vad syftet är (utveckling, prestation eller att uppnå mål); • vilken systematisk process som är mest ändamålsenlig för att nå detta

syfte (hur instruerande coachen ska vara och vilka metoder hon eller han ska använda); • hur omfattande coachingen bör vara (yrke eller person).

Som vi kommer att se i kapitel 1 om coachingens historia har svaren på problemställningarna förändrats över tid på grund av påverkan från olika riktningar samt nyare forskning om coaching och relaterade ämnes­ områden. Det är i synnerhet tankar om den systematiska infallsvinkeln som har förändrats.

1 Ladegård 2008.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 13

2012-07-05 16:50

14

Inledning

I den här boken lägger vi följande definition av coaching till grund: en samarbetande, anpassad, lösningsfokuserad och systematisk kommunikationsprocess som främjar handling, lärande och utveckling – på det personliga och yrkesmässiga planet – genom bland annat medvetandegörande, motivation och ansvarighet. Coaching bygger på fokuspersonens resurser, till exempel hans eller hennes kunskaper, erfarenheter, värderingar och egenskaper, och använder färdigheter och metoder för att fokuspersonen ska aktivera dessa i form av en egen begreppsapparat och egna handlingssätt. (Vi kallar den som coachas för ”fokusperson”, eftersom det är hon eller han som står i fokus i samtalen).

Coaching sker i en process mellan coach och fokusperson, där båda parter påverkar och påverkas av processen. I boken kommer vi att visa hur tankesätt, människosyn, metoder, redskap och färdigheter bidrar till att forma processen och se till att den blir så bra som möjligt.

COACH

PROCESS

FOKUSPERSON

Målgrupp och syfte Boken har skrivits med tanke på studenter inom områdena organisation och ledning, ledare som vill lära sig mer om metoder och färdigheter som de kan komplettera sin ledarroll med (och bli medvetna om när coaching inte är ändamålsenligt) samt människor som arbetar som – eller kan tänka sig att arbeta som – professionell coach.

Det första syftet med boken är att ge en inblick i vad coaching är och visa coachingens utveckling under senare tid. Medan den förra utgåvan hade till målsättning att städa upp i begreppen och skilja ut coaching från dess besläktade roller som handledning, rådgivning och mentorskap, kommer denna utgåva att mjuka upp vissa skiljelinjer och snarare fokusera på det inre ”städjobbet” i coaching som ämnesområde. Vi kommer att ta upp kännetecken i coaching, förklara bakgrunden till dem och reflektera över dem.

Det andra syftet med boken är att förklara varför man kan ha nytta av coaching. Det gör vi med hjälp av en översiktsmodell som visar tre huvudfaser med de underliggande processer som coachingen bygger på.

Vi kommer att titta på vad som är syftet med dessa processer och hur de verkar tillsammans och enskilt. I boken ska vi bidra till att medvetandegöra både nybörjaren i coachrollen och den redan erfarna coachen i hans eller © S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 14

2012-07-05 16:50

Inledning

15

hennes metodiska infallsvinkel, samt förklara för den ledare som vill utöva en coachande ledarstil vilka element som ingår i en sådan infallsvinkel och när coaching kan vara problematiskt eller till och med helt fel.

Det tredje och för oss kanske viktigaste syftet med boken är att visa hur man kan utöva coaching. Vi kommer att presentera tankesätt och en människosyn som ligger till grund för coaching, samt färdigheter, redskap, övningar och metodik på ett praktiskt sätt, men med förankring i forskning och teori. Coaching är ett förhållandevis nytt ämnesfält och teoribyggandet och forskningen ligger i sin linda. Vi kommer att presentera de senaste forskningsresultaten och teorierna inom fältet samt dra paralleller från relaterade ämnesområden som filosofi och kognitiv, humanistisk och positiv psykologi. Dessa kommer att fungera som viktiga källor för att bygga upp teori och underbygga metoder. Dessutom nyanserar och problematiserar vi området under bokens gång och tittar på etiska dilemman och varningssignaler; det senare kallar vi ”röda flaggor”.

Sist men inte minst har boken till syfte att inspirera till en effektiv roll eller metodisk infallsvinkel som kan bidra till mer lärande och utveckling i vardagen – för coachen själv och för andra.

Bokens uppbyggnad Vi har utvecklat en coachingmodell som vi kallar ”coachinghuset”. Boken är uppbyggd runt denna modell, som visar ett hus med fem pelare, ett fundament och ett tak. Varje del av huset – och varje kapitel i boken – beskriver centrala element i coaching. Del 1 i boken beskriver coachingens vad och varför, medan del 2, 3 och 4 beskriver hur. Boken kan läsas från pärm till pärm, eller så kan man gå rakt in i delar av boken. Medan den första delen är relativt teoritung med många hänvisningar till annan litteratur, är de två sista delarna mer praktiskt inriktade och lättare till formen.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 15

2012-07-05 16:50

16

Inledning

PERSONLIG COACHROLL

METODIK

FÄRDIGHETER

RELATION

ATTITYD OCH TANKESÄTT

SYFTE: MÅLUPPFYLLELSE ÖKAD PRESTATION PERSONLIG/YRKESMÄSSIG UTVECKLING

FUNDAMENT: PSYKOLOGI, FILOSOFI, KOMMUNIKATION OCH PEDAGOGIK

Del 1: Utveckling, syfte och fundament Del 1 tecknar grunddragen till coachinghuset, tittar på taket och husets fundament. Kapitel 1 ger en inblick i coachingens historia och tittar på typiska kännetecken för coaching. Kapitlet visar trender i ämnesområdets utveckling och presenterar bokens definition av coaching.

Kapitel 2 tar upp syftet med coaching, vilket representerar ”taket” i coachingmodellen. Vi tittar på vad som är det överordnade syftet med coaching: att lägga grunden till måluppfyllelse, ökad prestation och/eller personlig och yrkesmässig utveckling. Vi tittar på det praktiska syftet med coaching genom fokuspersonens erfarenhet och organisationens mål. Vi kommer att titta på de olika faser som ingår i coaching och presentera en modell som vi har kallat utvecklingshjulet. Modellen visar hur de olika faserna i coaching hänger samman. Vi presenterar forskning om effekterna av coaching och tar upp några problemställningar som dagens forskning om coaching måste ta ställning till och lösa.

I kapitel 3 befinner vi oss fortfarande på coachinghusets tak, men här går vi ännu djupare in på de olika faser och processer som presenterades i

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 16

2012-07-05 16:50

Inledning

17

utvecklingshjulet i kapitel 2. Under var och en av faserna i utvecklingshjulet introducerar vi relaterad forskning eller teori, ger exempel på coachingsamtal, förklarar vissa coachingfärdigheter samt hänvisar till var i boken man kan läsa mer om dessa färdigheter och metoder.

Kapitel 4 tar upp fundamentet till coaching. Här presenterar vi besläktade ämnesområden som coaching bygger på och hämtar inspiration från.

Dessa områden har bidragit till att prägla utvecklingen av coaching genom sin teori, forskning och metod. Vi kommer att titta på olika traditioner inom psykologi och filosofi samt visa likheter och skillnader mellan coaching, handledning och mentorskap.

Del 2: Tankesätt, attityd och relation Del 2 beskriver coachinghusets två första ”pelare”. Kapitel 5 presenterar tankesätt, människosyn och attityder som ligger till grund för coaching. Detta är ett optimistiskt, lösnings- och lärofokuserat tankesätt och en nyfiken och empatisk attityd. Lärande – som innebär förändring av beteende – är ett av huvudsyftena i coaching. Vi tittar därför på Carol Dwecks forskning, som visar oss hur ett läroorienterat tankesätt direkt påverkar våra val när det gäller mål, prestation, utveckling och att tackla motgångar. Vi reflekterar också över hur en positiv människosyn påverkar valet av metoder och vilka utmaningar som är förknippade med ett sådant synsätt. Kapitel 6 ger en introduktion till coachingrelationen – hur viktig den är och hur den kan byggas upp. Vi ger råd om hur man skapar och utvecklar en sådan relation, och vi presenterar några dilemman för relationen.

Del 3: Coachingfärdigheter, redskap och övningar Del 3 är den mest praktiskt inriktade delen av boken och presenterar den mittersta och största pelaren i coachinghuset. Varje kapitel tar upp en coachingfärdighet samt redskap och övningar som stödjer denna färdighet. Kapitel 7 ger en introduktion till aktivt lyssnande. Kapitel 8 beskriver nyfikenhet. Kapitel 9 förklarar coachens handlings- och lärofokus. Kapitel 10 tar upp intuition. Var och en av färdigheterna presenteras med redskap, praktiska exempel, teori, forskning och övningar.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 17

2012-07-05 16:50

18

Inledning

Del 4: Coachingmetodik, råd och praktisk användning Del 4 presenterar de två sista av de fem ”pelarna” i coachinghuset. Kapitel 11 och 12 ger en introduktion till olika metodiska infallsvinklar till coaching.

De är relativt praktiskt inriktade kapitel som beskriver flera olika metoder.

Kapitel 13 tittar på fallgropar och råd, introducerar etik och ”röda flaggor” i coaching. ”Röda flaggor” är varningssignaler som man bör vara på sin vakt mot när man utövar coaching. Vi tittar på hur dessa varningssignaler kan komma till uttryck och ger råd om hur man då kan gå till väga för att tillgodose fokuspersonen. Vi tittar också på hur man kan använda element av coaching i utövandet av ledarskap, och vi tittar på fall där vi anser att coaching inte är lämpligt. Vi kommer att visa några typiska etiska dilemman som man kan råka ut för samt presentera några perspektiv och en etisk modell som går att använda för att reflektera över dessa dilemman.

Kapitel 14 ställer frågor att reflektera över och ger idéer som kan bidra till att medvetandegöra dig om hur man kan forma sin egen roll som coach.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 18

2012-07-05 16:50

DEL I

Ut veckling, syf te och fundament Vi ska nu ta itu med grunddragen i coachinghuset, taket och det fundament – den ämnesmässiga grundval – som coachingen står på. Vi ska först titta på coachingens historia och utveckling som ämnesområde och profession, dess kännetecken och motsättningar (kapitel 1). Därefter tittar vi på syftet med coaching (kapitel 2) och vilka faser coachingen består av (kapitel 3), innan vi går över till besläktade ämnesområden som har bidragit till att lägga grunden för coaching (kapitel 4).

PERSONLIG COACHROLL

METODIK

FÄRDIGHETER

RELATION

ATTITYD OCH TANKESÄTT

SYFTE: MÅLUPPFYLLELSE ÖKAD PRESTATION PERSONLIG/YRKESMÄSSIG UTVECKLING

FUNDAMENT: PSYKOLOGI, FILOSOFI, KOMMUNIKATION OCH PEDAGOGIK

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 19

2012-07-05 16:50

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 20

2012-07-05 16:50

Kapitel 1

Utveckling, kännetecken och motsättningar Kapitel 1 tar upp coachingområdets utveckling fram till i dag. Kapitlet tecknar grunddragen till coachinghuset och visar vilka kännetecken som är typiska för coaching. Det presenterar en definition av coaching och tittar på trender inom ämnesområdet.

I detta kapitel ska vi ta upp • varifrån ordet coaching kommer; • var och när coaching uppstod som begrepp; • begreppen evidensbaserad coaching och andra generationens

coaching; • hur man definierar coaching; • vilka tender vi kan se inom coachingområdet; • vad som är typiska kännetecken för coaching; • om några ”äger” rätten att kalla sig ”coach”; • vilka motsättningar som finns inom coaching.

Ordets ursprung Coach är engelska och betyder på svenska galavagn eller turistbuss. Ordet började användas på 1500-talet och beskrev något som ”fraktade viktiga människor från den plats där de var till den plats som de ville komma till”.

Coach är med andra ord en metafor för något eller någon som transporterar människor till en önskad plats. Ordet började senare användas inom idrotten, där coachen hade i uppdrag att ”frakta” idrottsutövarna från en lägre till en högre prestationsnivå.

Den som blir coachad kallas i denna bok ”fokusperson”. I den engelskspråkiga litteraturen har det varit vanligt att använda begreppet ”klient” (client). Eftersom detta kan ge associationer till både terapi och ett kund/ säljar-förhållande har det under senare tid introducerats ett nytt uttryck:

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 21

2012-07-05 16:50

22

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

”coachee”. Berg använder den norska varianten ”coachi” i sin bok.1 I den första utgåvan från 2003 använde vi ett uttryck hämtat från idrottens värld: ”utövare”. Eftersom utövare kan vara missvisande i förhållande till vem som är den utövande har vi bytt ut det mot ”fokusperson”. Tveiten använder ”fokusperson” i sin bok om yrkesmässig handledning, och vi tycker att det är ett bra begrepp som påminner om vem som står i fokus i coachingrelationen.2 I resten av boken kallar vi både coachen och fokuspersonen för ”han” eftersom det förenklar texten och gör den mer lättläst.

Gamla rötter Vissa hävdar att Sokrates var den förste coachen då han vandrade runt på Atens gator och frågade och utmanade människor med en önskan om verkliga insikter. Även om andra har anmärkt att han inte lade grunden till det tankesätt eller den metodiska infallsvinkel som karaktäriserar dagens coaching, har hans samtalskonst ändå inspirerat coaching. Hans roll som ”barnmorska” för människors insikter kan många coacher känna igen sig i.

(Vi kommer att gå djupare in på skillnader och likheter mellan den sokratiska metoden och coaching i kapitel 3.)

Vi kan emellertid gå ännu längre tillbaka i tiden och finna anor till det en coach i dag arbetar med. Den äldsta essä som man känner till – författad i Egypten ca 3 000 f.Kr. – tar upp goda råd om hur man kommunicerar på ett effektivt sätt. Den äldsta bevarade skrift som man har funnit är också en avhandling om effektiv kommunikation, skriven av Ptahhotep ca 2675 f.Kr i det gamla Egypten.3 Genom hela historien har vi människor varit intresserade av utveckling och kommunikation. Det kommer tydligt till uttryck inom olika ämnesområden. Inom psykologin har man länge ansett att människans sinne är aktivt och söker mening (gestaltterapi), att klienten själv är ansvarig för att förbättra sitt eget liv (humanistisk/klientorienterad terapi) och att samarbete, problemlösning och förändring är beroende av människors sätt att tänka (kognitiv terapi och lösningsfokuserad terapi). Pedagogiken har 1 Berg 2006. I den svenska översättningen (Berg 2007) används emellertid det engelska uttrycket ”coachee” [Ö.a.].

2 Tveiten 2008, svensk översättning 2010.

3 Hargie 1986.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 22

2012-07-05 16:50

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

23

länge intresserat sig för att få eleven att ta ansvar för sitt eget lärande, och handledning har existerat lika länge som hantverkstraditionen, där fokus ligger på bemästring och lärande.

Coaching är inte nödvändigtvis någonting nytt när det gäller redskap eller metoder. Effektiv kommunikation, självrannsakan, sökande efter mening, ansvar och lärande har länge varit ledord i offentligheten och i organisations- och ledarskapslitteraturen. Coaching är inte heller nytt beträffande sitt syfte, men vi hävdar att det är nytt när det gäller hur syfte, tankesätt och metodisk infallsvinkel sätts samman.

Eftersom coaching är ett ung ämnesområde i utveckling, samtidigt som det bygger på andra discipliner som också står under utveckling, kan det ibland påminna om relaterade roller som handledning, mentorskap och vissa former av terapi.

Historia Vi ska titta på coachingens historia under de senaste 70 åren. Vi kommer att se hur flera ämnesinriktningar har påverkat området på olika stadier och hur detta har varit både berikande och problematiskt för dess utveckling. Översikten gör inte anspråk på att vara fullständig. Det är många professionella som har medverkat till att prägla coaching. Vi har valt ut några personer och skolor som vi anser är intressanta att lyfta fram.

D e n f ö r s ta b ö r ja n

Den första coachingrelaterade artikeln i en akademisk tidskrift publicerades 1937.4 I artikeln beskriver Gorby hur äldre anställda ”coachade” senare anställda för att hjälpa dem minska ineffektiviteten i syfte att öka vinsten och maximera de anställdas bonus. Den formen av coaching befinner sig ganska långt ifrån dagens definition av coaching och liknar mer instruktion och rådgivning. I perioden 1937–1969 publicerades inte många akademiska artiklar om coaching. En sökning i databaserna PsycInfo och Dissertation Abstracts International (DAI) visar bara 15 artiklar publicerade i den perioden.5 På 1970-talet dök coaching upp i det amerikanska affärsspråket. En av de

4 Gorby 1937.

5 Grant och Cavanagh 2004.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 23

2012-07-05 16:50

24

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

första coachingböckerna var Coaching, Learning and Action av Bill Lovin, publicerad 1971, och 1978 kom boken Coaching from Improved Work Performance av Ferdinand Fournies.6 Påv e r k a n f r å n id r o t t e n

Samtidigt utvecklade sig coaching genom ett parallellt förlopp där tidigare idrottscoacher tog med sig sina erfarenheter och metoder och tillämpade dem utanför idrottens domäner. Timothy Gallwey är antagligen en av de mest kända idrottscoacher som förde in coachingens metodapparat i organisationslivet. Han skrev boken The Inner Game of Tennis (1975), först och främst för tennisspelare, men den visade sig bli en succé också utanför tennisbanorna.

Trots att Gallwey inte använde uttrycket ”coaching” i sin bok, räknas han som en viktig pionjär i coaching. Gallwey var tennistränare och under sin tid som utövare och tränare upptäckte han att den värsta motståndare som vi alla möter – både på och utanför tennisbanan – är den egna rösten i huvudet. Den röst som viskar: ”Det går aldrig vägen, du klarar inte av det …”. Hans formel för att vinna var: strunta i att utvärdera och bedöma dig själv, programmera huvudet med mentala bilder där du ser dig själv lyckas och låt det hela ske av sig själv. Människor kom snart underfund med att hans teknik var universell. Coachens roll var att bereda vägen så att fokuspersonen själv skulle uppleva och inse hur han kunde förbättra sig. Med utgångspunkt i sina tankar om vår inre motståndare har han också skrivit böckerna The Inner Game of Golf och The Inner Game of Work, och han har fortsatt att påverka coachingområdet genom sina böcker och föredrag på internationella coachingkonferenser.

Flera coachingförfattare, bland andra Myles Downey och John Whitmore, har baserat sina coachingidéer på Gallweys arbete.

Downey – författare till boken Effective Coaching – kom i kontakt med coaching genom tennisen. Han hade varit en skicklig juniorspelare, men satsade i stället på att bli arkitekt. En dag råkade han på The Inner Game of Tennis och blev mycket inspirerad av boken. Han avslutade sin arkitektkarriär för att lära sig mer och bli en bättre tennisspelare. Downey upptäckte

6 Mortensen 2007.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 24

2012-07-05 16:50

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

25

snart att hans egen tenniskarriär antagligen var över och blev i stället en skicklig tenniscoach. Därefter har han gått över till näringslivet där han coachar ledare. År 1996 startade han The School of Coaching i England.

Whitmore – författare till boken Coaching for Performance – började sin karriär som framgångsrik racerförare och körde för Fords team i Le Mans.

Han vann flera mästerskap på 1960-talet. Whitmore inledde i likhet med Downey sin coachingkarriär inspirerad av Gallwey, och tillsammans med Gallwey grundade han Inner Game Ltd. Coac h i n g k l iv e r i n i n ä r i n g s l iv e t

Det var först på 1980-talet som coaching verkligen började sprida sig i det amerikanska näringslivet. De som arbetade som coacher hade olika bakgrund, men man kan grovt dela in dem i tre grupper: terapeuter som använde sina erfarenheter och metoder utanför terapin, idrottscoacher som använde sin erfarenhet utanför idrotten och konsulter som arbetade med utveckling av individer och organisationer.

Thomas J. Leonard var en viktig föregångsman som arbetade som finansiell rådgivare i Seattle på 1980-talet. Hans arbete bestod i att hjälpa klienterna att placera sina pengar. En dag slog det honom att vad dessa klienter egentligen behövde var ”livsplanering”, inte bara finansiell planering. Hans klienter ville ha en sparringpartner som de kunde diskutera sina framtidsdrömmar med och sätta upp mål inför. Leonard var framgångsrik som professionell ”livsplanerare”. Han gick över till att kalla det coaching och uppmanades att lära ut sina verktyg och färdigheter till andra. År 1992 startade han Coach University.

Vid samma tid startades en annan coachingskola i USA: The Coaches Training Institute (CTI) i San Rafael (thecoaches.com). Den grundades av Henry Kimsey-House och Laura Whitworth. Kimsey-House hade sin bakgrund i eklektisk psykologi, personlig utveckling och skådespelarutbildning, och Whitworth i ledarutveckling och vuxenutbildning. Med utgångspunkt i erfarenheter från egen coachingverksamhet samlade de ihop och vidareutvecklade redskap och metodik för en coachingmetod som de kallade Co-Active Coaching.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 25

2012-07-05 16:50

26

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

Coac h i n g i n o m p s y ko lo g i n

År 1996 gav APA (American Psychological Association) ut sitt första specialnummer om coaching: ”Consulting Psychology Journal: Practise and theory, vol. 48 nr. 2”.7 Vid den tiden fanns det många med psykologbakgrund som kallade sig ”coach”, men coaching tycktes ändå inte få någon nämnvärd plats i psykologilitteraturen. Psykolog Rune Rønning skriver i en artikel: ”Vid mitten av 90-talet, då coahingvågen kom, kallade jag denna sista typ av arbete för coaching, men nu är det länge sedan jag slutade att använda det begreppet. I stället kallar jag sådana samtal ”rollkonsultation” – först och främst därför att jag tycker det är en mer exakt beskrivning av det jag gör tillsammans med ledare mellan fyra ögon, men också därför att jag har blivit mycket kritisk till coaching såsom den vanligtvis beskrivs och praktiseras.”8 Denna kritiska inställning till coaching som många har givit uttryck för kan motiveras av avsaknaden av en solid yrkesmässig standard och etiska riktlinjer som tillvaratar dem som betalar för och tar emot coaching. Eftersom coach inte är någon skyddad titel kan vem som helst kalla sig ”coach”. År 1996 inrättades International Coach Federation (ICF) (coachfederation. org) i syfte att bygga upp, stödja och upprätthålla en yrkesmässig standard inom coachingyrket runt om i världen. En av grundarna av ICF var den tidigare finansielle rådgivaren Thomas J. Leonard. År 1996 introducerade psykologen Kilburg en definition av ”executive coaching” som en egen avgränsad form av coaching.9 Executive coaching översätts med ”ledarcoaching”. Detta får inte förväxlas med en coachande ledarstil, där en ledare tillämpar coachingfärdigheter som en del av sin ledarroll. Tobias och Levinson är andra är andra viktiga yrkespersoner som har bidragit till att utveckla ledarcoaching. Särskilda kännetecken för denna infallsvinkel till coaching är bland annat en stark prestations- och resultatorientering, ett metodiskt tillvägagångssätt som uttryckligen bygger på psykologi (i synnerhet behavioristisk och senare också lösningsfokuserad), samt ett bredare processuellt angreppssätt där man använder mer än tvåpartssamtal, till exempel observation, möten med andra och återkoppling hämtad från över-/under-/sidoordnade och så vidare.10

7 Mortensen 2007.

8 Rønning 2005.

9 Kilburg 1996.

10 Kampa-Kokesch och Anderson 2001.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 26

2012-07-05 16:50

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

27

Fokus på psykologens färdigheter, som förmågan att bygga en god relation, vara konfidentiell, lyssna, visa empati, ge återkoppling och att utmana och utforska ledarens värld, lyfts fram som ytterst viktiga för ledarcoaching. Till detta kommer deras förståelse för psykologiska test, ledarstil och motivation.11 Kilburg skriver att man inte nödvändigtvis behöver vara psykolog för att utöva ledarcoaching, men att psykoanalytisk kunskap ökar möjligheten att nå resultat.12 Samtidigt hävdar många att det inte räcker med en psykologisk bakgrund, även om det ger många nödvändiga färdigheter. Därtill krävs förståelse för affärsverksamhet, politiska teman, administration och ledning.13 Det finns också flera som hävdar att det krävs kompetens i ledarskap för att bli en skicklig executive coach.14 Coac h i n g k l iv e r i n i d e n a k a d e m i s k a vä r l d e n

Den första coachingkonferensen i Europa ägde rum i oktober 1998, och den första coachingkonferensen i Norge gick av stapeln på konferenshotellet Lysebu i Oslo i december 2001. Coaching var då ett begrepp som många i stort sett bara förknippade med idrotten. Plötsligt kunde man läsa om coaching ”överallt”. Handal och Lauvås talar om en ”coaching - tsunami”.15 En rad coachingskolor startades så småningom i Skandinavien.

I början av 2000-talet började högskolorna erbjuda kurser i coaching på kandidatnivå. I januari 2000 startades världens första masterutbildning i coaching vid Sydney University med Anthony Grant som ämnesansvarig.

Så småningom fann coaching också sin väg in i utbildningsväsendet – till vissas glädje och andras frustration.16 I utbildningsväsendet har handledning naturligtvis en stark ställning, och det är flera som frågar sig om inte coaching bara är ett nytt namn för handledning.

I Storbritannien inrättades 2003/2004 en psykologisk specialgrupp som kallas Special Group of Coaching Psychology (SGCP). De definierar ”coachingpsykologi” som någonting åtskilt från ”coaching” genom att explicit

11 Kampa-Kokesch och Anderson 2001.

12 Kilburg 2000.

13 Levinson 1996, Tobias 1996 m.fl.

14 Kampa-Kokesch och Anderson 2001.

15 Handal och Lauvås 2007.

16 Klyve m.fl. 2005.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 27

2012-07-05 16:50

28

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

bygga sin metodik på psykologisk teori och praxis. Denna specialgrupp är underställd The British Psychological Society. SGCP grundades i syfte att: 1) Främja utvecklingen av ”coachingpsykologi” på en akademisk nivå och på en praktisk nivå. 2) Utveckla etiska standarder. 3) Ge psykologin en röst på den breda coachingarenan. År 2006 samarbetade den brittiska specialgruppen med en motsvarande grupp i Australien om att grunda en gemensam facktidskrift. Den ska publicera artiklar i pappersform och på internet och bär namnet International Coaching Psychology Review. Grant är en viktig nyckelperson i detta arbete.

I näringslivet blir det allt vanligare att erbjuda företagsinterna program där ledare tränas upp i en coachande ledarstil – i regi av högskolor, genom interna resurser eller med hjälp av fristående konsulter. Dessutom ser vi hur coaching allt oftare erbjuds både som en del av ledarutvecklingsprogram och som fristående utvecklingsåtgärder för utvalda talanger, ledare i övergångsfaser eller uppskattade medarbetare som önskar egen utveckling.

M o t a n d r a g e n e r at i o n e n s coac h i n g

”Coachingindustrin har kommit till en viktig punkt i sin mognad”, skriver Grant och Cavanagh.17 De pekar på ett växande behov av att coachingområdet och dess utövare får en mer solid teoretisk förankring och förståelse för empiriskt beprövade modeller. De introducerar begreppet ”evidensbaserad coaching”. Därefter följer flera böcker där en rad professionella skriver olika kapitel med utgångspunkt i deras psykologiska infallsvinkel till coachingområdet. En stor del av det som i dessa böcker presenteras som evidensbaserad coaching är i själva verket evidensbaserade metoder från terapin som tillämpas på en icke-klinisk del av befolkningen, men där man inte har utforskat effekten i sig.

Här är en förändring på gång. Under senare tid har det publicerats vetenskapliga artiklar om resultat av coaching där man tillämpar metoder som bygger på en lösningsfokuserad infallsvinkel och kognitiv beteendeterapi, och man har påvisat en signifikant effekt inom en rad områden.18 Det är flera som pekar på den förändring som vi nu ser inom coachingområdet. Kauffman och Scoular skriver: ”Efter 20 år med ledarcoaching i 17 Grant och Cavanagh 2004.

18 Grant 2003, Green m.fl. 2006.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 28

2012-07-05 16:50

1 Ut veckling, känne tecken och motsät tningar

29

både USA och Storbritannien håller vi sannolikt på att röra oss från det vi kallar ’första generationens coaching’ till ’andra generationens coaching’”.19 När pionjärerna inom coachingområdet har experimenterat och skaffat sig erfarenheter, kommer det nu en period där det blir allt viktigare att bygga en teorigrund och utforska de olika elementen i coaching.

Många har tillskrivit ”positiv psykologi” en viktig roll för att supplera coaching med teori och forskning.20 År 2003 börjar Ben Dean – psykolog, coach och mentor – samarbeta med Martin Seligman (erkänd forskare och psykolog som ofta betecknas som den positiva psykologins ”fader”), och de påbörjar de första kurserna där coaching och positiv psykologi kopplas samman.21 Längre fram i boken kommer vi att titta närmare på vad positiv psykologi kan tillföra coaching – och vice versa.

Och här befinner vi oss i dag. Vi kan nu se konturerna av andra generationens coaching. Det råder alltjämt ingen slutgiltig enighet om syftet eller den metodiska infallsvinkeln till området, det är fortfarande ingen som ”äger” coaching eller rätten att praktisera coaching, men coaching håller på att få en tydligare teori och praktik och certifieringsordningar håller på att ta form. Och vi ser början på en empirisk forskning om coaching.

Vi återkommer till evidensbaserad coachingteori och metod längre fram i boken. Nu ska vi titta på hur coaching går att definiera och vilka trender vi kan se i utvecklingen av coachingområdet.

Definitioner av coaching Coaching kan grovt indelas i två riktningar: de som hävdar att coaching är allt det man gör för att frigöra människans potential, och de som hävdar att coaching inte är något samlingsbegrepp, utan ett distinkt sätt att göra det på – bestående av ett särskilt tankesätt och en metodisk infallsvinkel.

Det kan tyckas som om de som definierar coaching som ett samlingsbegrepp är i minoritet i dagens litteratur. Efter millennieskiftet är det väldigt få som definierar coaching på ett så övergripande sätt. Några representanter för detta synsätt på coaching var Hargrove, Kinlaw, Schein och Parsloe.

Kinlaw modifierade senare sin uppfattning om vad coaching innebär.

19 Linley och Joseph 2004.

20 Kauffman; Biswas-Diener och Dean; Linley.

21 Biswas-Diener och Dean 2007.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-07577-8_01_book.indd 29

2012-07-05 16:50

Susann Gjerde

Susann Gjerde är utbildad civilekonom vid Fribourgs universitet i Schweiz, samt certifierad coach vid ”The Coaches Training Institute” (CTI) i San Francisco/London. Hon arbetar som coach och organisationskonsult och undervisar på diverse kandidatoch masterutbildningar på bl.a. Handelshögskolan BI i Oslo.

Coaching

| Coaching

vad – varför – hur

Coaching kan beskrivas som en form av kommunikation vars syfte är att underlätta personlig och professionell utveckling.

Denna bok ger en introduktion till ämnet coaching utifrån tre perspektiv: vad, varför och hur.

Boken ger en bild av vad coaching innebär genom att beskriva vad som är kännetecknande för denna process. Saker som diskuteras är förhållnings- och tankesätt inom coaching, trender och utvecklingstendenser på fältet, samt coachingrelationen.

Varför coaching är en annan viktig aspekt som tas upp i boken.

I detta sammanhang diskuteras aktuell forskning, teorier och metoder inom coachingfältet, och läsaren ges en bild av målsättningen med coaching utifrån de olika faserna som ingår i en sådan process.

Slutligen diskuteras hur coaching går till. Här ges läsaren en introduktion till utvalda metoder, färdigheter och åtgärder; en beskrivning som konkretiseras genom en rad exempel som är hämtade från verkliga coachingsamtal.

Coaching vad varför hur

Boken ger en grundlig och inspirerande introduktion till ämnet coaching. Den är både teoretisk och praktisk och riktar sig således till både studenter och yrkesverksamma på området.

Denna andra upplaga utgår från samma kapitelstruktur som föregående upplaga. Teorier, metoder och exempel är dock grundligt uppdaterade utifrån aktuell forskning.

Susann Gjerde

Andra upplagan Art.nr 31931

2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07577-8_01_coverFB.indd 1

2012-07-06 09.02