Page 1

1

Hergé, Tintins skapare, föddes 1907 i Bryssel och efter­läm­­­ nade vid sin död 1983 ett konstnärligt verk som är väl för­ ankrat i det kollektiva minnet. Han började teckna som ung och fick sina första illustrationer publicerade i olika scout­ tidningar. Redan dessa tidiga bilder vittnar om en talangfull och mång­sidig tecknare med stor spännvidd. Hergé kom att skapa en helt ny genre inom seriekonsten: den komiska äventyrsserien. Och hans eleganta teckningsstil kom med tiden att benämnas den klara linjen. Förutom hans berömda serier om Tintin består hans omfattande produktion av reklamannonser, illustrationer, modeteckningar, grafisk formgivning, skämtteckningar med mera. I tre volymer presenteras och kommenteras ett urval av Hergés anmärkningsvärda teckningar, varav flera aldrig tidi­ gare publicerats för en svensk publik. Volym 1 omfattar åren 1907–1937, volym 2 åren 1937–1949 och volym 3 åren 1950– 1983. Både kända och okända verk presenteras i kronologisk ordning, och Hergés arbete vid skrivbordet speglas mot hans personliga utveckling och avgörande händelser i hans liv.

FÖRFATTAREN Philippe Goddin (f. 1944) är en av världens främsta experter på Hergé och hans verk. Han har studerat Hergés konstnär­ skap i mer än trettio år och har skrivit flera böcker i ämnet. De flesta av illustrationerna och dokumenten i den här bok­serien är hämtade från Hergés efter­lämnade arkiv, som Philippe Goddin var ansvarig för i mer än tio år. Han är ordförande i den belgiska föreningen Les Amis de Hergé och hedersmedlem i Generation T – Den svenska Tintinföreningen.

ISBN 978-91-982851-3-0

hergÉ – KRONOLOGI ÖVER ETT KONSTNÄRSKAP 1907 1937

HERGÉ – KRONOLOGI ÖVER ETT KONSTNÄRSKAP

Philippe Goddin

hergÉ kronologi över ett konstnärskap

1907 1937 VolYM 1


Philippe Goddin

hergÉ kronologi över ett konstnärskap

1907 1937 VolYM 1

Översättning & bearbetning av Björn Wahlberg


INNEHÅLL

1907 1928

Förord

5

En talangfull tecknares läroår

7

1907–1921 Barndomsåren

7

1922 Ett tidigt genombrott

8

1923 Experiment

12

1924 Teckna, hela tiden teckna

16

1925 De första skämtteckningarna

21

1926 Föregångaren Totor

25

1927 Illustrationer och reklam: framtiden avtecknar sig

31

1928 Förändringens år

39

1929

Det riktiga äventyret: Tintin

49

1930

Framgångens milstolpar

63

1931

Ett lyckligt år

79

1932

En förutbestämd framtid

99

1933

Enligt alla konstens regler

117

1934

Ett livsavgörande möte

137

1935

Många järn i elden

159

Världen växer

179

1936 Fantasi och verklighet

179

1937 Ingen rast, ingen ro

200

Register

205

1936 1937

3


1907 1928 En talangfull tecknares läroår

001


003

002

1926 föregångaren totor Belgian Catho­lic Scouts (BCS) hade börjat ge ut en ny skrift varannan månad, Le Bulletin des chefs, som inte var sen att ta till vara på Hergés tjänster. Skriften vände sig till scoutrörelsens ledare med tekniska upplysningar i skiftande ämnen som Hergé fick i uppdrag att illustrera. Än en gång visade hans flödande produktivitet på hans skicklighet och grafiska mångsidighet. På ett fyrsidigt minneskort presenterade Le Bulletin des chefs de emblem eller symboler som Hergé hade skapat till de olika patrullerna. Det är en strålande uppvisning i stilisering som vittnar om två viktiga kvalitéer: noggranna iakttagelser och intelligent användning av ett källmaterial. Emblemen blev officiellt godkända av BCS och trycktes igen på mittuppslaget av Le Boy-Scout. På våren publicerade tidningen L’Effort en skämtteckning av en scout som ”visslar och ler i alla besvärliga situationer” plus den fjärde illustrationen till följetongen Mile. De ”teckningar av en helt ny typ” som Hergé hade utlovat till Le Boy-Scout med stor fanfar några månader tidigare återfanns mitt i tidningen. Och den här gången stack Hergé verkligen ut hakan. Han hade börjat teckna en lång följetongs­historia som skulle bli en milstolpe i hans karriär: Les Extraordinaires aventures de Totor, C.P. des Hannetons (Totor, ollonborrarnas patrulledare, på sällsamma äventyr). Enligt underrubriken var det ”en stor filmkomedi” presenterad av ”United Rovers”. Hergé stod själv för både text och bild. Historien var full av slapstickhumor och oväntade vändningar och artade sig till att bli riktigt lovande. t

004

1926/001 motstående sida

1926/002

1926/003

1926/004

Totor, ollonborrarnas patrulledare, på sällsamma äventyr Detalj av en ruta från sidan 2 Le Boy-Scout, juli 1926

Följetongen Mile Illustration L’Effort, 8 maj 1926

”En scout visslar och ler i alla besvärliga situationer” Skämtteckning L’Effort, 8 maj 1926

Förteckning över patrullernas djuremblem Fram- och baksida av minneskort nr 47, Règlement Le Bulletin des chefs, maj 1926

25


1907 1928 En talangfull tecknares läroår 014

Liten blir stor den illustrerade berättelsen L’Extra­ordinaire aventure de Flup, Nénesse, Poussette et Cochonnet. Hergé fick uppbåda all sin kreativa begåvning för att blåsa liv i den trista texten av sportjournalisten Smettini (alias Armand De Smet). Den fantasifulla berättelsen om barnen Flup, Nénesse, Poussette och mjukdjuret Cochonnet innebar visserligen ett välkommet avbrott för Hergé, men han var inte alls nöjd med historien. Han fann det svårt att anpassa bilderna till textutrymmet: meningarna var för långa, bildtexterna fick inte plats, illustrationerna hamnade fel och linjerade inte. Detta innebar konstiga uppdelningar av sidan och ett allmänt rörigt helhetsintryck. Trots det ökade han antalet komiska detaljer och varierade sin tuschlinje. Han använde skrafferingar och raster och anpassade bildformatet så gott han kunde. Ibland lade han dessutom till ett frågetecken i bilden eller en pratbubbla med en snärtig replik. t

En av Hergés vänner, Paul Werrie, var ansvarig för underhållningsmaterialet i Le Vingtième Siècle och han bad tecknaren om hjälp med att komponera en söndagssida som skulle handla om lite lättare ämnen: foton och kriminalhistorier från hela världen, cirkus, bilkörning, jazz och sport. Men Hergés absolut viktigaste uppgift vid den här tiden gällde Le Petit Vingtième, en separat barnbilaga som Le Vingtième Siècle planerade trycka varje torsdag med start den 1 november. Hergé fick ansvar för layouten och tecknade bilagans logotyp för hand. Sista sidan ägnades åt scout­livet med en panoramabild i silhuett med typiska scoutaktiviteter. Hergé bidrog även med andra illustrationer och utsmyckningar till barnbilagans övriga sidor. Dagstidningen ville helst att de fasta kolumnerna i den nya bilagan skulle förses med uppbyggliga levnadsregler. Men mittuppslaget kunde gott och väl få bryta mot det, vilket också skedde i

016

015

017

1928/014

1928/015

1928/016

1928/017

Panoramabild till barnbilagans fasta sida om scoutlivet Le Petit Vingtième, 1 november 1928

Illustrerad titelvinjett Le Vingtième littéraire et artistique, 28 oktober 1928

Typografi, fotomontage och layout till en artikel om jazz Le Vingtième Siècle, 1 november 1928

Omslaget till det första numret av Le Petit Vingtième, 1 november 1928

44


018

1928/018 L’Extraordinaire aventure de Flup, Nénesse, Poussette et Cochonnet Sidan 5 tryckt i Le Petit Vingitème, 15 november 1928 Tusch på ritpapper (Privat samling)

45


001

1930/001

1930/002 motstående sida

1930/003 motstående sida

Odaterat självporträtt, omkring 1930 Tusch på målarduk

Tintin i Sovjet Omslagsillustration (första gången som Tintin prydde omslaget till LPV) Le Petit Vingtième, 13 februari 1930

Tintin i Sovjet Ruta från sidan 116 tryckt i Le Petit Vingtième, 20 februari 1930 Tusch och gouache på ritpapper

62


1930 Framgångens milstolpar stämning och atmosfär Det ryska vinterlandskapet blir allt mer förrädiskt. Tack vare Milou lyckas Tintin fly från ”spökhuset”, som i själva verket visat sig vara ett hemligt förråd för vapen och livsmedel. Läsarna blir snart varse att Tintin är oväntat skicklig som racerförare och amatörpilot. Hergé hämtade hela tiden in­ spiration från nyhetsartiklar och aktuella foton, och scenen där Tintin reparerar flygplanets läckande bränsletank uppe i luften var inspirerad av ett foto på en liknande händelse som han hade sett på Le Vingtième Siècles nyhetsredaktion. Hergés arbetsuppgifter utvecklades och blev med tiden allt fler. Han bidrog till tidningens olika bilagor och special­ sidor liksom till andra tidningar som La Ligue des femmes. Till Le Boy-Scout Belge gjorde han en helt ny omslags­design. Med tuschpenna eller pensel illustrerade han både berättel­ ser och nyhetsartiklar, han tecknade titelvinjetter, dekora­ tiva utsmyckningar och annonser. Han önskade hela tiden förbättra sin teknik och han kombinerade gärna blyerts med tusch och förstärkte effekten med laveringar, akvarellfärg eller gouache. Han var en veritabel virtuos när det gällde att bygga upp stämning och atmosfär, och han fascinerades av den svartvita skuggans verkan. Och ibland slappnade han bara av med att göra ett självporträtt i karikatyr. Tintin och Milou lättar med en flygmaskin men krasch­ landar efter att planet träffats av blixten. Med sin fällkniv lyckas Tintin fälla ett helt träd och täljer sig en ny propeller. Denna scen fick äran att pryda omslaget till Le Petit Vingtième, och det var faktiskt Tintins omslagsdebut. Den lilla barnbilagan växte så det knakade och från slutet av januari trycktes den i sexton sidor. Förstasidan blev nu ett riktigt omslag med elegant titeltypografi signerad Hergé. Inlagan fick nya fasta kolumner med illustrerade titelvinjetter. Och som extra bonus gjorde den busige Brysselpojken Quick (Smecken) entré i januari. t

002

003

1930/004 Quick et Flupke (Smecken och Sulan) Detalj av en ruta från sidan 2 av Smecken går ett ärende Le Petit Vingtième, 23 januari 1930

63 004


011

121


012

1933/012

1933/013

Smecken och Sulan Sidan 1 av En allvarlig historia tryckt i Le Petit Vingtème, 2 mars 1933 Tusch, akvarellfärg och gouache på ritpapper

Smecken och Sulan Detalj av en ruta från sidan 2 av En allvarlig historia Le Petit Vingtème, 2 mars 1933

122 013


1934 Ett livsavgörande möte

024

023 025

MED BLICKEN VÄND MOT ÖSTER Med hjälp av ett brev, skrivet och tecknat av Smecken och Sulan och adresserat till Hergé, gjordes de unga läsarna av Le Petit Vingtième uppmärksammade på samtidens inter­ nationella storpolitik. Brevet rymmer hejdlösa karikatyrer av Mussolini och fascisterna, Hitler och nazisterna samt ­japanska stridsvagnar på väg till Kina. I förbifarten notera­ des dessutom den märkliga likheten mellan Hitler och Char­ lie Chaplin – och detta många år innan Chaplin själv kom att utnyttja likheten i filmklassikern Diktatorn (1940). Vid sidan av sitt vanliga arbete för Le Petit Vingtième och uppdrag åt Casterman började Hergé samarbeta med José De Launoit på en hel svit reklamprojekt om camping och kanotfärder, förmodligen åt Harker’s Sports, samt flera annonser till badorten Knocke (i dag stavat Knokke).

Den 8 mars publicerades en intervju med Tintin i Le Petit Vingtième. Han befann sig fortfarande i maharadjans palats, men kunde berätta att han ämnade resa vidare till Fjärran Östern för att fortsätta jakten på narkotikaligan. Samtidigt såg Hergé till att inhämta så mycket information om Kina som möjligt. Han fick framför allt värdefulla uppgifter av abbé Léon Gosset, präst för de kinesiska studenterna i Louvain. Gosset insisterade på att Hergé skulle vara så nog­ grann som möjligt i sin skildring av Kina, så han bad honom att ta kontakt med Tchang Tchong-jen, en briljant skulptör och student vid konstakademin Académie des Beaux-Arts i ­Bryssel. Tchang var lika gammal som Hergé och kunde vara till god hjälp för honom i arbetet. Den 1 maj ringde Tchang på dörren hemma hos Hergé och Germaine. t

1934/023

1934/024

1934/025

Allo Bruxelles? Ici Rawhajpoutalah! (Hallå Bryssel? Här är Rawhajpoutalah!) Omslagsillustration Le Petit Vingtième, 8 mars 1934

Bientôt… Tintin en Extrême-Orient (Snart… Tintin i Fjärran Östern) Omslagsillustration Le Petit Vingtième, 2 augusti 1934

Smecken och Sulan Sidan 1 av Ett brev tryckt i Le Petit Vingtième, 3 maj 1934 Tusch på ritpapper

144


1935 Många järn i elden

TINTIN RÄDDAR TCHANG Tintin beger sig till Houkou, en stad vid Yangtsekiangs högra flodbrädd, där lösensumman för den kidnappade Fan SeYeng ska överlämnas. Det är en lång resa: mer än 50 mil med tåg längs med Blå floden, som den ibland kallas. En stor översvämning har emellertid avskurit järnvägsrälsen och passagerarna får lov att fortsätta till fots. Tintin ser med bedrövad min på de omfattande skador som översvämningarna åstadkommit. Plötsligt hör han ett rop på hjälp. Han kastar sig i vattnet och räddar en ung kinesisk pojke från att drunkna. Han heter Tchang TchongJen, precis som Hergés gode vän. Mötet mellan Tintin och Tchang ger Hergé tillfälle att göra upp med de fördo­mar som öst och väst har om varandra. Tchang är föräldralös och lever ensam precis som Tintin, men tillsammans blir de starkare, menar Tchang. De ger sig iväg till Houkou, som

014

till sist uppenbarar sig vid foten av en målerisk trappa som slingrar sig nerför ett berg. Samtidigt förtätar Hergé intrigen genom att avslöja skurken Mitsuhiratos goda relationer med den japanska ocku­pationsmakten och hur han med list kan påverka infly­ telserika personer som J.M. Dawson, polischef i den internationella koncessionen. Under tiden fortsätter de nyfunna vännerna sin färd, men Hergé har en överraskning i rockärmen: de anonyma mu­staschprydda detektiverna som hade jagat Tintin i Faraos cigarrer. Nu har de fått order av Dawson att arrestera Tintin. De anländer till Houkou klädda som mandariner som hämtade från en gammal film, i den naiva förhoppningen att obemärkt smälta in i folkmängden. I stället väcker de en smärre sensation och blir både uttittade och utskrattade. t

015

1935/014

1935/015

Blå lotus Ruta från sidan 90 tryckt i Le Petit Vingtième, 13 juni 1935 Tusch och akvarellfärg på ritpapper

Les inondations (Översvämningarna) Omslagsillustration Le Petit Vingtième, 23 maj 1935 016

164


041

1935 Många järn i elden

en veritabel SHERLOCK HOLMES Morgonen därpå har det skett en dramatisk vändning: fetischen står på sin plats igen i museet. Vaktmästaren har funnit den på sin sockel med ett följebrev. Tintin rusar till museet och får tillsammans med de andra journalisterna veta att det hela rörde sig om en fånig vadslagning. Och enligt de båda detektiverna är affären klar som korvspad och utredningen kan läggas ner. Men för Tintin har äventyret bara börjat. En liten detalj gör honom misstänksam och han drar slutsatsen att den återbördade fetischen är en förfalskning. Det högra örat på originalet var sönderslaget, men på den här fetischen är örat intakt. Tintin är nu i färd med att utvecklas från klassisk reporter till undersökande journalist. Milou har fattat galoppen och är inte sen att fälla kommentaren: ”Får han hålla på ett tag tror han väl att han är Sherlock Holmes!” Hergé hade kommit på ett sätt att aktivera sina läsare, och längst ner på de inledande sidorna av äventyret ställde han frågor som de uppmanades att fundera kring och skicka in sina svar på.

Tillsammans med Milou som sin dr Watson inleder Tintin sin egen undersökning. En tidningsnotis fångar hans upp­märksamhet: målaren och skulptören Bal­thazar har hittats död i sin bostad. Han hade gjort sig ett namn som en skicklig skulptör av exotiska trästatyetter. Tintin beger sig till bostaden och finner flera mystiska ledtrådar på plats: en grå tygbit, en cigarettfimp. Längst ner på seriesidan frågade Hergé sina läsare vad de trodde om Balthazars död och huruvida det fanns någon koppling till den märkliga stölden av fetischen. z

042

1935/041

1935/042

1935/043 motstående sida

Trästatyett från Chimúfolket (1200–1438 e.Kr.), ca 55 cm hög, från Musée du Cinquantenaire i Bryssel

Det sönderslagna örat Rutor från sidan 6 tryckta i Le Petit Vingtième, 19 december 1935 Tusch, akvarellfärg och gouache på ritpapper

Det sönderslagna örat Sidan 8 tryckt i Le Petit Vingtième, 25 december 1935 Tusch, akvarellfärg och gouache på ritpapper

176

TAH 1_116-208_1933-34-35-36-37_SWEDISH.indd 176

2017-04-04 14.33

Profile for Smakprov Media AB

9789198285130  

9789198285130  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded