9789147108329

M O N I CA JOH ANSS ON

2

SPECIALPEDAGOGIK

ATT ARBETA FÖR TILLGÄNGLIGHET, LIKVÄRDIGHET OCH DEL AKTIGHET

isbn 978-91-47-10832-9 © 2015 Monica Johansson och Liber AB redaktör: Per Granath Byrmo formgivare: Eva Jerkeman bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder teckningar: Lene Due-Jensen produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 repro: Exakta AB, Malmö tryck: People Printing, Kina 2015

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Till läsaren Detta läromedel är skrivet för kursen specialpedagogik 2. Innehållet är en fördjupning och utveckling av de mer grundläggande kunskaperna från läromedlet Specialpedagogik 1. Här är inriktningen på specialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet och hur sådant arbete kan bidra till lärande och utveckling för både individer och verksamheter. Inom funktionshinderområdet arbetar många yrkesgrupper och i läromedlet är inriktningen på arbetsuppgifter du kan få om du studerat specialpedagogik på gymnasienivå eller motsvarande utbildningar.

Jag som har skrivit läromedlet har arbetat inom funktionshinderområdet, undervisat och forskat inom specialpedagogik i många år. Enligt min erfarenhet är en av de viktigaste delarna i specialpedagogiskt arbete att fokusera på möjligheter i olika situationer. För att kunna göra det behöver personal, förutom goda kunskaper, också utveckla attityder och förhållningsätt.

Specialpedagogiskt arbete handlar inte om omvårdnad (även om det självklart kan vara viktigt), utan om pedagogiska arbetssätt som bidrar till utveckling och förändring i riktning mot ett demokratiskt och jämlikt samhälle. I läromedlet finns därför många exempel för att utmana ditt tänkande och stimulera till diskussioner.

Utgångspunkten är de riktlinjer och lagar som tydligt pekar på alla människors lika värde och rättigheter. Specialpedagogiskt arbete ska därför genomföras så att det bidrar till jämlikhet i levnadsvillkor. I det här läromedlet är inriktningen på funktionshinderområdet och de kunskaper du som blivande personal behöver ha för att vara med och utveckla tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.

Specialpedagogik 2 är uppbyggd med två inledande kapitel om utgångspunkter, centrala begrepp och arbete inom specialpedagogisk verksamhet. Efter det följer fem kapitel där arbete inom olika verksamheter behandlas mer fördjupat.

Monica Johansson

3

innehåll 1. Utgångspunkter och centrala begrepp 6 Riktlinjer och lagar 12 Interaktion och kommunikation 16 Tillgänglighet 21 Delaktighet 25 Likvärdighet 30 Inkludering 33

2. Arbete i specialpedagogisk verksamhet 39 Specialpedagogiska arbets- och förhållningsätt 41 Kontext och nivåer för specialpedagogiska insatser 43 Kartläggningar och dokumentation 47 Dagligt arbete 54 Värdegrund, etik och makt 63 Arbetsmiljölagstiftning 70

3. Boende 76 Historisk utveckling 78 Riktlinjer och lagar 85 Granskning och tillsyn 88 Olika former av boende 90 Boende ur olika perspektiv 95

4. Utbildning 103 Lärande i utbildning och undervisning 107 Riktlinjer och lagar 115 Stöd i olika skolformer 122 Åtgärdsprogram 129 Att arbeta inkluderande inom utbildning 130

4

special pedagogik

5. Arbete och daglig verksamhet 138 Riktlinjer och lagar 140 Daglig verksamhet 144

6. fritidsverksamhet 157 Riktlinjer och lagar 160 Fritid för alla? 162 Exempel på fritidsverksamheter inom funktionshinderområdet 163

7. Habilitering och samverkan 179 Vad är habilitering? 181 Riktlinjer och lagar 183 Förhållningssätt inom habiliteringsverksamhet 185 Arbetsformer och samverkan 187 Exempel på verksamhet inom habilitering 189

Begrepp och personer 197 Register 204

special pedagogik

5

1

Utgångspunkter och centrala begrepp Specialpedagogik är ett verksamhetsområde och ett ämne på både gymnasie- och universitetsnivå. I yrkesutbildning inom funktionshinderområdet ska kunskaper i specialpedagogik bidra till människors utveckling och jämlika levnadsvillkor.

Du vet ju sedan tidigare att det är skillnad på funktionsnedsättning och funktionshinder. Genom att i den omgivande miljön försöka minimera effekterna av en funktionsnedsättning kan uppkomst av ett funktionshinder förhindras eller i vilket fall minimeras. Därför är utgångspunkten i specialpedagogik alltid att främst försöka förändra miljöer och inte människor!

I alla ämnen och kurser finns kunskaper och innehåll som kopplas till begrepp inom området. I ämnet specialpedagogik är begreppen tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet grundläggande att utgå ifrån. De här begreppen hör också ihop och de är en förutsättning för inkludering.

Inkludering är ett begrepp som används för att peka på att alla människor har rätt att vara en del i samhället. Ibland blandas begreppet inkludering samman med integrering men det är inte samma sak. Integrering handlar visserligen om att föra samman människor, men vid integrering har först ett särskiljande, en segregering, skett.

Begreppen ovan hänger ihop på så här: Om samhället inte är tillgängligt kan inte alla människor vara delaktiga och det bidrar då till bristande likvärdighet. Det kan i sin tur leda till att människor i förlängningen exkluderas. Med exkludering menas att människor utestängs från samhället.

6

Utgångspunkter och centrala begrepp

Tycker du att dessa personer verkar vara inkluderade i gemenskapen?

UtgĂĽngspunkter och centrala begrepp  

7

Kapitlets innehåll I det här första kapitlet kommer du att fördjupa dina kunskaper om och betydelsen av centrala begrepp som kommunikation, interaktion, tillgänglighet, delaktighet, likvärdighet och inkludering. Kapitlet handlar mer övergripande om tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet och vad det kan innebära för ett inkluderande samhälle. Det innehåller också ett avsnitt om riktlinjer och lagstiftning eftersom de är styrande och utgångspunkter för arbete inom olika verksamheter.

Som blivande personal inom funktionshinderområdet behöver du veta vad de här begreppen betyder. Det krävs dock att du har betydligt mera kunskaper än så! Du ska i olika verksamheter praktiskt kunna arbeta på ett sådant sätt att tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet ökar och inkludering blir möjligt för människor med funktionsnedsättningar. För att du ska kunna medverka i sådana processer behövs en god förmåga till både kommunikation, interaktion och samverkan med andra människor i skilda sammanhang. Du behöver också ha kunskap om och ha förmåga att följa och tillämpa den lagstiftning som finns i samhället.

Vi ska börja med en verklig historia om en gymnasieskola i USA. Där har just en elev kommit att bli kändare och kanske mer betydelsefull än någon annan av skolans alla elever.

8

Utgångspunkter och centrala begrepp

vÄlkommen till t.l. hanna high school

> ”

We are better people for having known him.”

Ibland inträffar händelser som är så ovanliga att de knappast verkar sanna. Berättelsen om James Robert ”Radio” Kennedys (1947–) liv och hans betydelse för andra människor i staden Anderson i South Carolina i USA är på många sätt en både otrolig och lärorik historia. Smeknamnet ”Radio” fick James Robert Kennedy eftersom han var väldigt fascinerad av radioapparater och alltid bar omkring på en.

Historien har spridits och diskuterats världen över. Uppmärksamheten startade 1996 med en artikel av journalisten Gary Smith i tidskriften Sport Illustrated. Smith beskriver hur James Robert Kennedy, en ung man med en utvecklingstörning får kontakt med en tränare, Harold Jones. Året är 1964 och Jones är då biträdande tränare för ett skollag i amerikansk fotboll på T.L. Hanna High School.

Radio får vara med och assistera under träningarna med skollaget. Vänskapen mellan Jones och Radio fördjupas under åren, vilket påverkar bådas liv och vänskapen pågår och utvecklas fortfarande. Denna relation har också inneburit att Radio blivit en viktig person på den skola där Harold Jones

James Robert ”Radio” Kennedy (till höger) och skådepelaren Cuba Gooding Jr som gjorde rollen som Radio i filmen med samma namn.

utgångspunkter och centrala begrepp

9

då var tränare. Än idag är Radio en del av den vardagliga verksamheten på T.L. Hanna High School och är väl känd av både elever och lärare. Han betraktas som elev på skolan men behöver inte avlägga någon examen och han har andra uppgifter än vad elever brukar ha. Även om det mesta som hänt på skolan varit positivt, finns det också händelser där Radio under åren behandlats illa av elever på skolan.

T.L. Hanna High School är en skola som har högt anseende, både lokalt och i USA som nation. I värderingar av skolor (så kallad ranking) placerar sig skolan i toppskiktet i landet och det bygger främst på elevernas höga resultat i olika prov. Det som bidrar till skolans goda rykte är alltså främst att många elever presterar mycket bra och att flera av dem blivit t.ex. kända journalister och framgångsrika idrottare. Trots det finns det ingen av skolans elever som är så känd som just Radio. Skolans rektor, Sheila Hilton, skriver så här på skolans hemsida om Radio och hans betydelse för skolan: ”He is without a Harvard degree or Pulitzer Prize or professional football contract, but his fame has surpassed all of these accolades. And the story is simple: love and compassion can change lives. It has changed his, and, in return, he has changed ours, and we are better people for having known him”.

Historien om Radio och hur han påverkat och haft betydelse för andra människor och om hur andra människor påverkat och haft betydelse för honom visar hur betydelsefull kommunikation och interaktion mellan människor är. Vidare pekar den här historien på hur viktigt det är, att människor i ett samhälle får möjlighet att mötas och lära känna varandra.

Historien visar också att olikhet kan betraktas som en tillgång vilket kan bidra till utveckling för såväl individer och grupper som samhället. För att detta ska bli möjligt är frågor om tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet ständigt aktuella och viktiga att uppmärksamma.

10

Utgångspunkter och centrala begrepp

UppgiftER

Skriv kort ner dina egna svar på frågorna nedan. Jämför och diskutera sedan dina svar med dina klasskamraters.

1. Hade historien om Radio kunnat utspelas på din skola här i Sverige? Motivera ditt svar och förklara varför du tror eller inte tror det?

2. Vad kan Radio lära de andra eleverna på skolan?

3. Vad kan andra elever på skolan lära av Radio?

4. Förklara varför du tror att den här historien blivit så känd så att den till och med har filmats?

Utgångspunkter och centrala begrepp

11

Riktlinjer och lagar I exemplet med Radio från T.L. Hanna High School har personalen på skolan faktiskt fått göra undantag från de regler och lagar som ska styra skolors verksamhet. Om de inte hade gjort dessa undantag hade Radio inte kunnat vara på skolan under så många år.

Riktlinjer och lagar är i regel inriktade på att säkerställa att alla människor i ett demokratiskt samhälle har lika mänskliga rättigheter. Det är också utgångspunkten i flera av FN:s internationellt gällande deklarationer och även i svensk lagstiftning.

I den inledande artikeln I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter fastställs att alla människor har lika värde och rättigheter. I de fortsatta artiklarna återkommer och tydliggörs detta budskap och artiklarna gäller för alla människor utan undantag. Trots det har FN under åren behövt formulera ytterligare deklarationer och konventioner för att säkra och förstärka budskapet om att alla människor på jorden har lika värde och samma rättigheter. Inom specialpedagogik är, utöver FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, de tre viktigaste Barnkonventionen, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Salamancadeklarationen. I vardagen ger dessa deklarationer och konventioner inga tydliga svar på hur arbetet ska genomföras eftersom det är övergripande riktlinjer som beskrivs. Det innebär att det i vardagligt arbete behöver göras tolkningar av de internationella riktlinjerna tillsammans med svensk lagstiftning.

De svenska lagar som har störst betydelse för arbete inom specialpedagogisk verksamhet är lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och skollagen. Ett par andra lagar har också viss betydelse för specialpedagogisk verksamhet och det är till exempel socialtjänstlagen (SoL) och hälsooch sjukvårdslagen (HSL).

Det här läromedlet handlar om specialpedagogik och funktionshinderområdet. Därför är fokus i läromedlet på LSS och skollagen, då det är dessa lagar som främst reglerar verksamhet inom funktionshinderområdet. I kapitel 2 finns specifika lagar om arbetsmiljö och i kapitel 7 lagstiftning inom habilitering.

12

Utgångspunkter och centrala begrepp

Alla människors lika värde Precis som i riktlinjerna från FN betonas i alla de svenska lagarna människors lika värde och rättigheter. I den svenska lagstiftningen är också demokrati och jämlikhet på olika sätt framskrivet i lagtexterna.

I internationella riktlinjer och i svensk lagstiftning är det alltså en samstämmig och tydlig utgångspunkt om alla människors rätt att vara en del av samhället och att alla har lika rättigheter och värde. Trots att det är tydligt angivet och att det inte ska finnas några undantag förekommer det att vi människor behandlas på skilda sätt beroende på exempelvis etnicitet, funktionsnedsättning, kön, sexualitet och social bakgrund. De här orättvisorna pekar på att det är väldigt viktigt med tydlig lagstiftning. Det är också viktigt att du som personal har goda kunskaper om vilken lagstiftning som gäller och hur den ska tolkas i den verksamhet du arbetar. Du ska även veta vad du ska göra om du upplever att det är missförhållanden i verksamheten och om lagar inte följs.

Det finns idag lagstiftat att både personal och verksamheter själva ska uppmärksamma brister och felaktigheter som begåtts. Det som kommit att kallas Lex Sara innebär att personal, bland annat inom funktionshinderområdet, själva ska anmäla missförhållanden och det regleras av § 2 i socialtjänstlagens 14 kapitel. En annan anmälningsform kallas Lex Maria och finns i § 5 i Patientsäkerhetslagens 3 kapitel. Där regleras vårdpersonals skyldigheter att anmäla felaktigheter som begåtts och det kan till exempel vara felaktig medicinering. Även om du som personal enligt lag ska anmäla missförhållanden har du inte rätt att på något sätt sprida uppgifter om de människor du arbetar med. Detta kallas tystnadsplikt och regleras sedan 2009 i offentlighets- och sekretesslagen. Det finns dock vissa undantag från tystnadsplikten. Om det finns misstanke om att barn far illa är du skyldig att anmäla detta till socialtjänsten.

Utgångspunkter och centrala begrepp

13

Intersektionalitet Utgångspunkten i de riktlinjer och lagar som är aktuella för specialpedagogisk verksamhet är alltså människors lika värde och rättigheter. Trots det är det inte alltid så, att alla människor i samhället tillmäts lika värde och har samma rättigheter.

I en del sammanhang används numera begreppet intersektionalitet för att visa hur exempelvis kön och funktionsnedsättning sammantaget kan påverka en människas livssituation.

Begreppet intersektionalitet används för att förstå hur olika former av diskriminerande maktordningar tillsammans verkar i samhället.

Ett konkret exempel på detta är att det i forskning tydligt har visats att kvinnor med funktionsnedsättningar har en svårare livssituation och är mera utsatta för våld än vad män i motsvarande situation är. Om det dessutom är en kvinna som är lågutbildad och saknar ekonomiska medel blir den totala livssituationen för henne ännu svårare. I ett exempel från Socialstyrelsens utbildningsmaterial Sällan sedda finns ett exempel på hur det blivit för en ung kvinna: Sofia är 20 år och sitter i rullstol på grund av ryggmärgsbråck. Hon har länge längtat efter att träffa en pojkvän – och så en dag möter hon Mattias. Sofia blir blixtförälskad och överlycklig när hon märker att känslorna tycks vara besvarade. Det kan inte hjälpas, men hon känner sig särskilt glad eftersom Mattias inte har en funktionsnedsättning. Hon hade inte riktigt trott att hon skulle träffa en ”gående” kille. Efter en tid märker en av assistenterna att Sofia inte mår bra.

I förtroende får hon veta att pojkvännen pressar Sofia att ha sex, flera gånger om dagen och ofta på ett sätt som är plågsamt för henne. Sofia är rädd att mista Mattias och försöker därför vara till lags, men är olycklig och säger att hon känner sig värdelös.

Socialstyrelsen, 2012

Vad skulle du göra om du varit anställd som Sofias assistent?

Exemplet med Sofia visar att Mattias på flera olika sätt ut­övar makt över henne. Sofia är i en underlägsen position där både hennes funktionsnedsättning och kön i denna situation

14

Utgångspunkter och centrala begrepp

försvårar för henne. Det här är ett konkret exempel på hur intersektionalitet verkar i samhället.

I inledning till Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar finns flera punkter som länder som ratificerat konventionen ska ställa sig bakom. I ett par punkter finns tydliga uttryck för intersektionalitet, då inte endast funktionsnedsättning nämns som en betydelsefull utgångspunkt:

§

Konventionsstaterna p) ser med oro på de svåra förhållanden som möter personer med funktionsnedsättning som är utsatta för flerfaldiga eller försvårade former av diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell, etnisk, ursprunglig eller social härkomst, egendom, börd, ålder eller ställning i övrigt q) erkänner att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk, både inom och utom hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande

I punkterna ovan betonas att människor med funktionsnedsättning kan få en ännu svårare livssituation och möta en ökad diskriminering i kombination med till exempel kön eller ålder.

Det här är ytterligare exempel på intersektionalitet.

Utgångspunkter och centrala begrepp

15

Interaktion och kommunikation Interaktion betyder ömsesidig påverkan eller växelverkan och det används inom flera områden och i olika sammanhang.

Utgångspunkten i interaktion är hur olika faktorer påverkar varandra och kommunikation ingår i alla former av interaktion.

Social interaktion När begreppet interaktion används är det ofta social interaktion det syftas på. Social interaktion är en form av interaktion och då handlar det om interaktion mellan människor och olika grupper av människor i samhällen. Andra ord som har ungefär samma betydelse som social interaktion är samarbete och samspel och det är social kontakt människor emellan som är i fokus. En speciell form av social interaktion är samverkan vilket är vanligt inom det specialpedagogiska verksamhetsområdet då personalgrupper från skilda verksamheter ska arbeta tillsammans (se kapitel 7).

Vid social interaktion handlar det om hur människors sociala handlingar ömsesidigt påverkar och förändrar situationer för människor både på individ- och gruppnivå. Sista delen av ordet interaktion är aktion och aktion pekar på just handlingar, att det händer något mellan människor. Det är ibland svårt att förstå precis vad det är som händer i interaktion mellan människor eftersom ömsesidig påverkan inte alltid är så enkel att få syn på.

Du ska få fundera på social interaktion genom att läsa något som kallas en dilemmasaga. Dilemmasagor används i vissa delar av världen och de slutar alltid med en fråga. Meningen med dilemmasagorna är att skapa diskussion. Just den här sagan kommer från Mali i Afrika och den handlar om hur tre män kunde rädda ett förlorat sädeskorn.

16

Utgångspunkter och centrala begrepp

Det förlorade sädeskornet Tre män skulle föra en korg med sädeskorn över floden Niger. Den förste av de tre männen hade ovanligt god hörsel. Den andre mannen var ovanligt snabb i räkning. Och den tredje mannen hade ovanligt god syn.

Nåväl, de lånade en kanot, lastade i säcken och gav sig ut på floden. Men vinden blåste den dagen, säden var inte tröskad, ett sädeskorn blåste iväg och föll i vattnet.

– Åhå, sa mannen med god hörsel. Ett sädeskorn föll i vattnet. Jag hörde det nog.

Mannen som var snabbräknare började genast räkna alla sädeskornen i korgen. När han var färdig, sa han: – Du hörde rätt! Det saknas ett sädeskorn!

Mannen med den goda synen kastade sig i floden. Han simmade ner i djupet och såg sädeskornet ligga där i sanden på flodbottnen.

Han tog det och återvände till båten.

– Nu saknas det inte längre! sa han.

Vems förtjänst var det att det saknade sädeskornet kom till rätta?

Mannen som hörde det falla i vattnet? Eller mannen som räknade ut att det saknades? Eller mannen som hittade det på flodbottnen? ur Regnbågens fånge (1994)

Utgångspunkter och centrala begrepp

17

IT och teknikutveckling underlättar interaktion. Här styr William pratdatorn med blicken.

Hans mamma och assistent håller i hans händer för att ge stöd.

Ja, vems förtjänst var det att det förlorade sädeskornet egentligen kom till rätta och vilken social interaktion förekommer i den här sagan? I sagan kompletterar de tre männens förmågor varandra och sädeskornet skulle inte ha blivit funnet om de inte hade samverkat på det sätt de gjorde. Det visar hur svårt det är att dela interaktion i olika delar, då det är just ömsesidiga påverkansprocesser det handlar om.

Interaktion är dock mera än social interaktion och begreppet används också inom till exempel IT och teknikområdet.

Andra former av interaktion När begreppet används inom IT och teknikområden syftas på hur datasystem och teknik påverkar och påverkas av människor. Inom det specialpedagogiska området är det vanligt att IT och teknik används och det finns stora möjligheter för utveckling inom sådana områden. Många gånger är IT och teknik då hjälpmedel för till exempel alternativa sätt att kommunicera.

18

Utgångspunkter och centrala begrepp

Kommunikation Ordet kommunikation kommer från latinets communicare vilket betyder att något görs gemensamt. Någon form av kommunikation ingår i all interaktion. Begreppet kommunikation används i många olika sammanhang och situationer. Kommunikationen har alltid en form och ett innehåll vilket påverkar vartannat.

Ett konkret exempel där social interaktion, interaktion mellan människa och teknik och kommunikation ingår finns på Sofielundsskolan i Malmö. Sofielundskolan har fått ekonomiska medel till ett utvecklingsprojekt. I utvecklingsprojektet används pekplattor i undervisningen för en grupp elever med funktionsnedsättningen autism. Projektet har också utvecklat personalen som arbetar i gruppen. Men det har också tagit tid eftersom personalen själva behöver ha kunskaper och erfarenheter inom området.

Pekplattan ut vecklar kommunikationen

>

– Så här bakade jag rulltårta igår, berättar en av flickorna entusiastiskt och visar foton för klasskamraterna på den interaktiva tavlan. Fotona togs med pekplattan och visar hur den kan användas som interaktiv kontaktbok mellan skolan och hemmet, vilket även stimulerar kommunikationsförmågan.

Sofielundsskolan i Malmö fick under 2013 bidrag för särskilda insatser i skolan (SIS-medel), för ett utvecklingsprojekt med pekplatta i undervisningen i en klass med elever med autism. Klassen, som just nu har totalt 15 elever i årskurserna F till 8, är uppdelad i tre grupper, baserat på ålder och kunskapsnivå. Grupperna använder pekplattan på varierande sätt. Till klassen med inriktning på elever med autism kan elever söka från hela Malmö. Liknande klasser finns även på några andra skolor i staden. Beroende på de individuella förutsättningarna hos var och en av eleverna, inkluderas de i större klass i vissa ämnen och får undervisning i mindre grupp i andra.

Utgångspunkter och centrala begrepp

19

– SIS-satsningen har varit värdefull, tycker Anna Skoglund, specialpedagog i autismklassens yngsta grupp. Det är utvecklande både för lärare och elever och pekplattan används till mer än vi tänkte från början.

– Vi är en tekniktät grundskola, berättar rektorn, Marie Wesén. Som lärare var jag mycket teknikintresserad och var en tidig användare av interaktiv tavla. Ändå tog det mig ungefär tre månader att lära mig den fullt ut. Det har jag tagit med i planeringen för pekplatteprojektet.

Kommunikationen som blir möjlig med hjälp av pekplattan har olika innehåll. Den kan utveckla elevernas kunskaper inom ett ämne men också deras förmåga att kommunicera med andra människor i olika situationer.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2013

20

Utgångspunkter och centrala begrepp

Bildförteckning Omslag: Stefan Ek/Mira/NordicPhotos 7 Katarina Grip Höök/Link Image 9 dpa/IBL 18 Anki Almqvist 21 Anki Almqvist 22 Marie Swartz/TT 25 Maskot/TT 31 Bosse Nilsson/ Kristianstadsbladet 42 Apelöga/Maskot/TT 45 Anki Almqvist 48 Bengt Hedberg/Naturbild/ Johnér 55 Anki Almqvist 59 Erland Vinberg/TT 64 Fredrik Sandberg/TT 69 Marc Femenia 70 Anki Almqvist 77 Image Source/Johnér 79 IBL 82 Minnesota Governor’s Council on Developmental Disabilities 83 Rickard Kilström/TT 91 Håkan Flank/Humana

93 104 108 116

Joakim Serrander/TT Cornelius Poppe/TT Fredrik Sandberg/TT © Ingrid Vang Nyman 1948 / Saltkråkan AB 119 Bohusläns museum 126 Magnus Jönsson/TT 139 Christine Olsson/TT 143 David Thunander/Samhall 144 Upplandsmuseet 146 Malin Bonde/Aftonbladet Bild/ IBL 148 Jakob Sjöbom/Samhall 157 Marc Femenia 164 Jonas Eriksson/TT 165 Adrian Dennis/AFP/TT 166 AbleGamers Charity 168 Mats-Erik Bjerkefors, Rekryteringsgruppen 170 Moa Andersson 172 Sara Mac Key 181 Anki Almqvist 186 Claire Glasscoe 191 Move & Walk 193 Leslie Granda-Hill

Litteraturförteckning 17 © Jan Lundström – förmedlat genom ALIS 115–117 © Astrid Lindgren 1948 /Saltkråkan AB

SPECIALPEDAGOGIK 2 Att arbeta för tillgänglighet, likvärdighet och delaktighet Läromedlet Specialpedagogik  handlar om specialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet och hur sådant arbete kan bidra till lärande och utveckling för både individer och verksamheter. Innehållet är en fördjupning och utveckling av de mer grundläggande kunskaperna i Specialpedagogik .

Specialpedagogik  har två inledande kapitel om utgångspunkter, centrala begrepp och arbete inom specialpedagogisk verksamhet.

Sedan följer fem kapitel med fördjupande kunskaper om arbete inom olika verksamheter:

· boende · utbildning och daglig verksamhet · arbete · fritidsverksamhet · habilitering och samverkan.

Författaren Monica Johansson är verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Hon har många års erfarenhet av undervisning på gymnasium och inom vuxenutbildning.

Best.nr 47-10832-9 Tryck.nr 47-10832-9