9789127414013

Husdjur

Maria Nilsson ✤ Husdjur ✤ MJÖLKKOR

MJÖLKKOR Maria Nilsson Mjölkkor är den första boken i Natur & Kulturs nya serie Husdjur. Här hittar du som ska arbeta med mjölkkor det mesta du behöver lära dig : det dagliga arbetet med att sköta en mjölkkobesättning, management, näringslära och utfodringsstrategier, byggnadsplanering, mjölkningsanläggningar, fortplantning, rekrytering, sjukvård och avel.

Författaren Maria Nilsson är agronom och lärare vid Naturbruksgymnasiet Uddetorp i Skara.

ISBN 978-91-27-41401-3

9

omslag_mjolkkor.indd 1

789127 414013

Maria Nilsson

MJÖLKKOR

1 0 0 0 0

Husdjur 2009-06-26 10.53

Förord

Mjölkproduktionen är en viktig näringsgren inom svenskt jordbruk. I takt med ökade besättningsstorlekar ökar behovet av kunnig arbetskraft.

Denna bok är lämplig att använda som lärobok på gymnasieskolans natur­­bruksprogram och i grundläggande vuxenkurser, liksom i viss eftergymnas­ ial utbildning. Den bör också kunna användas av yrkesverksamma inom branschen samt i dess binäringar. Boken beskriver mjölkproduktionen i ett brett perspektiv och ger både praktiska tips och teoretisk fördjupning, kopplat till den praktiska djurskötseln.

I arbetet med boken har jag fått värdefull hjälp av många personer, som läst hela eller delar av manus och givit råd och tips.

Kapitel 4 och 5 har granskats av Anders H Gustafsson, Svensk Mjölk, och Rolf Spörndly, s lu . Krister Sällvik m.fl. forskare/lärare vid l bt , s lu-Alnarp, har granskat och kompletterat samt tillhandahållit figur och textmaterial­ från Kostallplan till kapitel 3. Christer Bergsten, s l u och Svensk Mjölk, har granskat kapitel 11 och även bidragit med några foton. Han har också givit synpunkter på kapitel 3. Till kapitel 12 har jag fått synpunkter av Hans Stålhammar och Camilla Rosman, Viking Genetics. Olof Andrén, f.d. ladu­ gårdsförman, har givit värdefulla tips till kapitel 2, 6 och 8.

Hela manuset har granskats av följande personer: Thomas Jerneng, ladu­ gårdsförman och tidigare utfodringsrådgivare, mina kollegor på Uddetorp: Margareta Badh, Marianne Jansson, Liliane Graje och Gert Johansson, samt husdjurslärare på andra skolor: Eva Björk, Eva Larsson, Hans-Erik Ringström och Alf Öster.

Till alla dessa framförs ett stort varmt tack, liksom till alla som låtit mig ta foton i olika miljöer och i samband med det också bidragit med fakta.

Min förhoppning är att denna bok ska bli till nytta och glädje för många inom mjölknäringen.

Maria Nilsson

Mjolkkor.indb 3

2009-06-23 14.05

Innehåll 1. Mjölkproduktion i Sverige 9

3. Byggnaden – miljö för djur och människor 39

Var finns mjölkproduktionen? 9

Byggnadsplanering 39

Företagsstruktur i förändring 9

Lagar och regler 39

Avkastningens utveckling 10

Trafik och transport 40

Mjölkens användning 10

Grindar 41

Hur lever våra kor? 10 Ett gott ”djuröga” 12

Föreningar och organisationer 12 Ekonomisk mjölkproduktion 12 Storskalighet utomlands 12 • Världens totala mjölkproduktion 12 • Bibehållen lönsamhet 13

2. Att sköta en mjölkkobesättning 17 Djurens beteende 17 Nötkreaturens sinnen 18 • Naturliga rörelser 18 • Ät- och drickbeteende 18 Vila 19 • Flockbeteende 20 • Annat socialt beteende 20 • Beteende vid brunst 22 • Beteende vid sjukdom 22 Beteendestörningar 22

Inredning 42 Lösgående djur 42 • Uppbundna djur 43

Golv och liggunderlag 44 Olika strömaterial 46

Renhållning 46 Stallklimat 48 Temperatur 48 • Luftfuktighet 49 Luftrörelser – drag 49 • Gaser 50 Damm 50 • Ventilation 50

Ljud och ljus 51 Brandskydd 52 Arbetsmiljö 52 Fakta och fördjupning: Arbetsmiljörisker i djurskötseln 53

Att avläsa en ko 23 Hullet 23 • Rörelser och kroppshållning 23 Idissling 23 • Våmmen 27 • Gödsel 27 Renhet 29 • Säker djurhantering 29 Fakta och fördjupning: Hullvärderingsschema 24 Rörelsebedömning av mjölkkor 26

Management 30 Planering 30 • Arbetsrutiner 31 • Logistik 31 Övervakningssystem 32 • Gruppering av djur 34 • Journalföring och rapportering 34 Kokontrollen 34 • Ekonomi och resultatanalys 35 • Kvalitetssäkring 35

Miljöpåverkan 36 Minskat kväveläckage 36 • Fosfor­utnyttjande 36 • Koldioxid- och metanutsläpp 37 • Närproducerat kraftfoder 37 • Positiv miljöpåverkan 37

Mjolkkor.indb 4

2009-06-23 14.05

4. Foder och näringsomsättning 55

5. Utfodringsstrategier 83

Foderbehov 55 • Vattenbehov 56

Fodervärdering – tre system 83

Fodermedel 57

SLU-systemet 83 • LFU-systemet 84 NorFor 84

Vallfoder 58 • Halm 61 • Helsäd 61 • Majs 61 Grönfoderväxter 61 • Spannmål 61 • Potatis och andra rotfrukter 62 • Biprodukter 62 Ärter och åkerbönor 62 • Rapsfröprodukter 63 Sojamjöl 63 • Renframställt protein 64 Foderfett 64 • Mineral- och vitaminfoder 64

Foderanalys 64 Provtagning 65 • På laboratoriet 65 Fodervärdering 65 Fakta och fördjupning: Foderanalys av grönmassa – ett exempel 66

Fodersmältningen 67 Våmmen och nätmagen 67 Bladmagen 71 • Löpmagen 71 Tunntarmen 71 • Grovtarmen 72 Gödseln 72

Foderstatsoptimering 88 Krav på foderstaten 89

Utfodringssystem 90 Foderstyrning 90 • Foderordning 90 Utfodringsteknik 91

Utfodring under olika perioder 94 Sinläggning 94 • Veckorna efter kalvningen 95 • Höglaktationen 95 Mitten och slutet av laktationen 95 Betesperioden 96

Fungerar foderstaten? 98 Mjölkmängd 98 • Fetthalt 98 Proteinhalt 98 • Urea 98 • Aceton 98 Gödsel 99

Näringsomsättningen 72 Kolhydrater 73 • Råprotein 76 Råfett 76 • Vitaminer 77 Mineraler 77 Fakta och fördjupning: Kokemi 74

Från foder till mjölk, vävnader och energi 77 Levern 77 • Ämnesomsättning i cellerna 78 • Energi 78 Fakta och fördjupning: Reglering av ämnesomsättningen 80 Hormonproducerande körtlar 81

6. Mjölk och mjölkning 101 Mjölkbildningen 102 Mjölkproteiner 102 • Mjölkfett 102 Laktos 102 • Andra ämnen 102

Mjölknedgivningen 103 Mjölkens sammansättning 104 Att påverka sammansättningen 104

Mjölkens kvalitet 106 Celltalet 106 • Bakterietalet 106 • Sporer 107 Smak- och luktfel 107 • Analys och betalning 108 Fakta och fördjupning: Analyser av levererad mjölk 109

Mjölkningsanläggningar 108 Mjölkningssystem 110 • Viktiga regler och rutiner 116 Fakta och fördjupning: Mjölkningssystem 112 Skötsel av mjölkningsanläggning 119

Mjolkkor.indb 5

2009-06-23 14.05

7. Fortplantning 121 Kons könsorgan 122 Fakta och fördjupning: Kons könsorgan 122 Könshormonernas samspel 123

Brunstcykeln 124 Brunstpassning 124 Steg för steg 124 • Dags för insemination 126 Hjälpmedel vid brunstpassning 126 Tester och mätningar 128

Inseminering 128 Seminteknik 130 Fakta och fördjupning: Tjurens könsorgan 129

Embryotransfer 131

Utfodring under mjölkperioden 149 Tilldelning av mjölk 149 • Olika sätt för tilldelning 150 • Helmjölk eller pulvermjölk? 152 • Syrad mjölk 153 Hö och kraftfoder 153 • Vatten 154 Fakta och fördjupning: Kalvens foder­smältning 148

Från enmagad till idisslare 154 Avvänjning 154

Vidareuppfödning 155 Förmedlingskalvar 155

9. Rekryteringskvigan 157

Andra embryotekniker 132

Kvigprojektet 157

Från embryo till kalv 133

Föda upp själv eller leja bort? 157

Dräktighetsundersökning 133 • Tvillingar 134 Kalvningen 134 Fakta och fördjupning: Olika fosterlägen 136 Kalvning 137

Inhysning 158

Kons fruktsamhet 138 Utfodring och ämnesomsättning 138 Miljö och hälsa 138 • Störningar 138

8. Kalven 141 Plats för kalvning 141 Den nyfödda kalven 142 Prägling 142

Råmjölken 142 De viktiga första timmarna 143 • Di 143 Råmjölksgiva till alla kalvar 143 • Att mäta råmjölkens kvalitet 144

Inhysning och miljö 144

Hantering 158 Uppfödning 158 Ålder och storlek vid inkalvning 158 Ålder och storlek vid insemination 159 Planering av uppfödningen 159

Näringsbehov, tillväxt och utfodring 160 Juvrets utveckling 160 • Utfodring under olika perioder 161

Kvigor på bete 161 Tillvänjning 162 • Betestillgång och tillväxt 162 Tillskottsfoder 162 • Stängsel 162 • Vatten och mineraler 162 • Parasiter och insekter 163 Tillsyn 164

Kvigan blir ko 164 Längre kalvningsintervall möjligt 165

Kalvningsbox 145 • Ensambox och gemensam box 145 • Bra ventilation 146

Immunförsvaret 146 Skötselåtgärder 146 Tillsyn 146 • Märkning 147 • Avhorning 149 • Kastrering 149 • Rapportering 149

Mjolkkor.indb 6

2009-06-23 14.05

10. Slaktdjur från mjölkkobesättningar 167 Tillväxt 167 Olika vävnader i olika takt 167

Slaktmognad 167 Klassificering 168 Kategori 170 • Vad bestämmer kg-priset? 170

Svenska Djurhälsovården 193 Kalv- och ungdjurssjukdomar 194 Parasiter 194

12. Avel 197 Egenskaper 198

Intensiv uppfödning 170 • Extensiv uppfödning 170 • Mellankalv 171 Stutuppfödning 171

Arv och miljö 198 • Slumpen 199 Population 199 • Inavel 199 Korsning 199 • Variation 199 Arvbarhet 199 • Korrelation 201 Fakta och fördjupning: Genetik 200

Kvigor som inte rekryteras 171

Avelsurval och avelsframsteg 201

Utslagskor 171

Avelsvärdering 202 • Urval och prövning av semintjurar 204 • Prövning av hondjur och produktion av embryon 206 Avels­arbete i besättningen 207 Effektivare avelsmetoder 209 Fakta och fördjupning: Olika index i avelsarbetet 203 • Protokoll för exteriörbedömning 208 Nya tekniker i husdjursaveln 210

Uppfödning av tjurkalvar 170

Köttraskorsningar 171

11. Hälsovård och sjukdomar 173 Förebyggande hälsovård 173 FRISKKO 174 • Smittämnen 175 • Hur sprids smitta? 175 • Smittskyddsrutiner 175 Fakta och fördjupning: Smittskyddsrutiner 176

Tabellbilaga 212

Veterinären 177

Register 221

Veterinärbesök 177 • Läkemedelshantering 177 • Veterinärtermer 178

Sjukdomar 178

Litteratur och källor 224

Juverinflammation – mastit 178 Klövhälsa och klövsjukdomar 182 Pares – kalvningsförlamning 186 Beteskramp 188 • Acetonemi (Ketos) 188 Löpmagsförskjutning 189 Leverförfettning 190 • Trumsjuka 190 Vasst 191 • Virushosta och -diarré 192 Ringorm 192

Epizootier 193 Mul- och klövsjuka 193 • Blåtunga 193 BSE – galna kosjukan 193

Zoonoser 193 EHEC 193 • Salmonella 193

Mjolkkor.indb 7

2009-06-23 14.05

8

Mjolkkor.indb 8

2009-06-23 14.05

1.

Mjölkproduktion i Sverige Mjölkkobesättningarna i Sverige blir allt större samtidigt som de minskar i antal. I det här inledande kapitlet beskrivs kortfattat våra ko­raser, kornas mjölkavkastning och mjölkens användning.

Lönsamheten tas också upp – i ett globalt perspektiv.

Den vanligaste mjölkkorasen i Sverige är idag s l b (svensk låglandsboskap). Den kallas också s h (svensk holstein). s r b (svensk röd och vit boskap) var till för några år sedan den vanligaste rasen, men s l b /s h har nu gått om i antal. De båda raserna utgör tillsammans nära 94 % av de kontrollerade korna. sab (svensk ayrshireboskap) räknas som egen ras, men ingår även i s r b . s j b (svensk jerseyboskap) finns i mindre omfattning, men har ökat i antal under senare år. De gamla svenska lantraserna fjällko och rödkulla ingår tillsammans i s k b (svensk kullig boskap) och finns bara i ett relativt litet antal.

Var finns mjölkproduktionen?

Mjölkkobesättningarna finns över hela lan­ det, med störst antal i Götaland. Det län som har flest mjölkföretag är Västra Götalands län, följt av Skåne, Jönköpings, Kalmar, Östergöt­ lands, Hallands och Västerbottens län.

Företagsstruktur i förändring Antalet mjölkbönder i Sverige minskar sta­ digt, och är nu (april 2009) nere i 6 283 verk­ samma. Trenden har under lång tid varit, att antalet besättningar har halverats under en tio­ årsperiod. Samtidigt blir besättningarna större och större i medeltal. Medelbesättningen år 2007 bestod av 52 kor (se tabell). I kokontrol­ len fanns 626 besättningar med mer än 100 kor år 2008, och antalet stora besättningar väntas stiga de närmaste åren.

Som man kan se i tabellen har det totala antalet mjölkkor i Sverige minskat de senaste åren. Det har också den totala invägningen av mjölk, fast inte i lika hög grad eftersom medel­ avkastningen har blivit större. Efterfrågan på

Företagsstrukturen i mjölkproduktionen Antal mjölkkor

Antal mjölkföretag

Antal kor per besättning, medeltal

1980

655 738

44 143

15

1990

576 409

25 921

22

År

Antal kor av olika raser Antal i kokontroll

SLB/SH

SRB

SJB

SKB

2000

427 621

12 676

34

157 184

137 851

2 099

1 418

2007

369 646

7 096

52

Antal kor av olika raser i kokontrollen 2007/2008.

Källa: Svensk Mjölk.

Företagsstruktur i Sveriges mjölkproduktion 1980–2007.

Källa: Jordbruksverket, Jordbruksstatistisk årsbok.

9

Mjolkkor.indb 9

2009-06-23 14.05

MJÖLKKOR

Kornas mjölkproduktion i olika länder Land

Mjölkavkastning, kg/djur och år

Sverige

8 051

Danmark

8 156

Finland

7 633

Norge

6 355

Island

4 547

Nederländerna

7 349

Storbritannien

6 975

USA

8 878

Kanada

7 596

Australien

4 862

Nya Zeeland

3 531

Världen, medeltal

2 248

Mjölkproduktion per ko och år i några olika länder 2005.

Mjölkavkastningens utveckling för kontrollerade kor 1900–2000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

1900

1920 1940 1960 1980 2000

Utvecklingen av mjölkavkastningen i Sverige gick snabbt under 1900-talet. Avkastningen har sedan fortsatt att öka. Avkastningen är i kg ECM för år 2000, tidigare mängder är i kg 4 % mjölk.

Källa: SCB.

Källa: Svensk Mjölk.

ekologiska mjölkprodukter är också stor, och invägningen av ekologiskt producerad mjölk har ökat.

effekt. Forskning i Sverige har exempelvis lett fram till produkter med bakterier som är nyt­ tiga för magen.

Totalt tillverkades 1 467 346 ton mjölkpro­ dukter i Sverige år 2007. Av dessa exporterades 104 216 ton, och vi importerade 183 036 ton.

Samma år konsumerade varje svensk 173 kg mjölkprodukter, varav den största delen (105 kg) var konsumtionsmjölk.

Avkastningens utveckling Medelavkastningen hos svenska mjölkkor ökar stadigt, och är bland den högsta i världen (se tabellen). Bland de kontrollerade korna är medelavkastningen något högre än för övriga kor i landet. Den låg kontrollåret 2006/2007 på 9 410 kg ec m eller 9 214 kg mjölk. (ec m = energikorrigerad mjölk, se kapitel 6.)

Utvecklingen av mjölkavkastningen i Sverige mellan åren 1900 och 2000 visas i diagrammet.

Mjölkens användning Landets mejeriföretag tar hand om mjölk­ råvaran. Det finns sju större mejeriföreningar i Sverige år 2008. Den största delen av mjölk­ råvaran används till konsumtionsmjölk, syrade produkter och grädde, samt till osttillverkning.

Flera mejeriprodukter som kan räknas som ”functional foods” har dykt upp under senare år. Med ”functional foods” menas livsmedel som är utvecklade för att ge en särskild hälso­

Hur lever våra kor?

Andelen kor som hålls i lösdrift ökar sta­ digt. Men fortfarande lever mer än hälften av de svenska korna i uppbundna system inne i kostallet (se diagram).

Korna utfodras mer och mer med fullfoder (mixat foder). Men system med blandfoder ­e ller separat tilldelning av fodermedlen är ock­s å vanliga (se kapitel 5).

När korna ska mjölkas, mjölkas de i olika system. Det sker antingen på båspall, i mjölk­ ningsavdelningar eller i automatiska mjölk­ ningssystem (robot). Framförallt andelen automatiska mjölkningssystem ökar snabbt i Sverige (se kapitel 6).

10

Mjolkkor.indb 10

2009-06-23 14.05

Mjölkproduktion i Sverige

Det finns många olika mjölkprodukter och nya utvecklas hela tiden.

Andelen kor i lösdrift respektive uppbundna system 2007

Mjölkråvarans användning 2007 5% 5 % 18% 18 %

11% 11 % 34 % 34%

34% 34 %

9 % 9%

43 % 43% Ystmjölk Konsumtionsmjölk, syrade produkter (fil, yoghurt m.m.) och grädde Mjölkpulver och kondensmjölk Övrigt (smör m.m.)

Här visas hur mjölkråvaran användes i Sverige år 2007.

Den största delen går till konsumtionsmjölk och syrade produkter, samt till ost.

Källa: Svensk Mjölk.

46% 46 %

Uppbundna, långbås Uppbundna, kortbås Lösdrift, kall Lösdrift, varm

De flesta korna i Sverige levde fortfarande i uppbundna system år 2007, men andelen i lösdrift ökar stadigt.

Källa: Svensk Mjölk.

11

Mjolkkor.indb 11

2009-06-23 14.05

MJÖLKKOR

Kravet på betesgång för mjölkkor ­s kiljer Sverige från de flesta andra länder. Det är ett viktigt krav för att korna ska må bra.

När storleken på besättningarna ökar är det ­ibland svårt att ha tillgång till betesmarker av tillräcklig storlek och kvalitet nära går­ den. Därför gäller det att planera betesdriften noggrant vid nybygge eller utökning till en stor besättning.

Ett gott ”djuröga” Med större besättningar följer fler anställda på gårdarna. Då är det viktigt med goda kun­ skaper hos alla i arbetslaget. Och kravet på goda kunskaper ökar hela tiden för dem som arbetar med djuren.

Att ha ett gott ”djuröga”, dvs. förmågan att läsa av djurens beteende och andra signaler för att kunna upptäcka brunst, sjukdom eller andra avvikelser från det vanliga, är en mycket värdefull egenskap hos djurskötaren.

Större besättningar ställer krav på mer övervakning, och olika managementsystem finns där djurens avkastning, hälsa och akti­ vitet kan övervakas (se kapitel 2).

Föreningar och organisationer Svensk Mjölk är en organisation som har en övergripande funktion i Mjölksverige.

Svensk Mjölk ägs av landets största mejeri­ föreningar, husdjursföreningar, avelsföretag och ras- och intresseföreningar. Organisatio­ nen arbetar med insamling, utveckling och kommunikation av kunskap inom området, från ko till konsument.

Mejeriföretagen tar hand om och förädlar mjölkråvaran. De informerar också bl.a. om mjölkkvalitet och betalningssystem.

Husdjursföreningarna svarar för fältarbetet inom bl.a. semin, foderoptimering, rådgivning, resultatanalys, förebyggande hälsovård och avel.

Avelsföretagen tar hand om ­avelsplaner, be­ räkning av avelsvärden, prövning av ­avelsdjur

samt spermaproduktion. Det finns också en del privata företag inom avel och rådgivning.

Ekonomisk mjölkproduktion Avräkningspriset till mjölkbonden i Sverige sjönk under början av 2000-talet men fick en kraftig ökning under år 2007. Orsakerna var bl.a. ökad efterfrågan på världsmarknaden. ­Länder som Kina och Indien, med ökat välstånd och mycket stor befolkning, efterfrågar alltmer im­ porterade mjölkprodukter. Även spannmåls­ priset steg kraftigt under 2007, liksom priset på importerade fodermedel som sojamjöl.

Under år 2008 och början av 2009 har pri­ serna sjunkit igen. Troligen får vi räkna med ett mjölkpris som går upp och ner framöver.

I och med att konkurrensen i världen sannolikt kommer att öka, kommer troligtvis priserna på världsmarknaden att sjunka på sikt.

Storskalighet utomlands Globalt sett byggs mycket stora mjölk­ produktionsanläggningar upp. I USA och Ryssland finns besättningar på 2 000–3 000 kor, och i Saudi-Arabien finns till och med en anläggning med 16 000 kor. Överhuvudtaget ökar antalet mjölkkor i världen. Den största ökningen sker i Indien, Kina, Nya Zeeland och Australien med flera länder. Enligt beräkningar kommer det att finnas 188 miljoner mjölkkor i världen år 2010.

Världens totala mjölkproduktion Sverige producerar strax under 3 miljo­ ner ton mjölk per år. Det motsvarar knappt 0,5 % av världens totala mjölkproduktion på 651 miljoner ton (2007). Inom e u finns ett system med mjölkkvoter, som dock troligen ska avskaffas år 2015. Sveriges landskvot är ca 3,3 miljoner ton per år, men vi har aldrig helt utnyttjat vår kvot.

12

Mjolkkor.indb 12

2009-06-23 14.05

Mjölkproduktion i Sverige

Bibehållen lönsamhet För att kunna behålla en lönsam mjölkpro­ duktion i Sverige är det viktigt med fortsatt produktutveckling och marknadsföring. Det är viktigt både inom landet men också gen­ temot andra länder. Kvaliteten måste vara fortsatt hög och man måste utveckla konkur­ renskraftiga och intressanta produkter.

Att sänka kostnaderna Kostnaderna måste också hållas nere för att man ska kunna fortsätta att bedriva en lönsam mjölkproduktion om avräkningspriset sjunker.

Foderkostnaden är en av de kostnader som kan sänkas. Det gör man genom att använda mer hemmaproducerat foder med en låg pro­ duktionskostnad och en hög kvalitet. Alterna­ tiva fodermedel som olika slags biprodukter kommer att bli mer aktuella.

En viktig kostnad att sänka är också rekryteringskostnaden (dvs. kostnaden för att ersätta

en utslagen ko med en ny kviga) och olika kostnader som följer med hälsostörningar.

Viktiga mål att sträva mot är mer hållbara, fruktsamma och friska kor.

Kostnaden för arbetskraft kan hållas nere med olika automatiseringsåtgärder. Men den mänskliga faktorn och att ha ett gott djuröga kan aldrig helt ersättas med tekniken! Att tänka igenom sina arbetsrutiner och logistiken i ladu­ gården kan spara mycket tid och pengar.

Byggnadskostnaden är ofta hög i Sverige i jämförelse med många andra länder. Men även här går det att sänka kostnaden per ko genom större enheter och/eller en noggrann byggnadsplanering.

Man kan säga att alla kapitel i denna bok handlar om hur man kan skapa förutsätt­ ningar för att sänka sina kostnader och få ett bättre resultat i mjölkproduktionen. Ut­ gångspunkten är att säkra kvaliteten i alla led i produktionen.

Svensk holstein (Svensk låglandsboskap).

13

Mjolkkor.indb 13

2009-06-23 14.05

MJร LKKOR

Svensk rรถd och vit boskap.

Svensk ayrshireboskap.

14

Mjolkkor.indb 14

2009-06-23 14.05

Mjรถlkproduktion i Sverige

Svensk jerseyboskap. Foto: Marianne Jansson

Svensk kullig boskap.

15

Mjolkkor.indb 15

2009-06-23 14.05

16

Mjolkkor.indb 16

2009-06-23 14.05

2.

Att sköta en mjölkkobesättning Mjölkgårdar är ofta väldigt olika. Det är mycket som kan variera, t.ex. besättningarnas storlek och systemen för utfodring, mjölkning och renhållning. Vid valet av teknisk utrustning och arbetsrutiner bör man alltid komma ihåg att man arbetar med levande djur.

Den som arbetar med djur måste ha öga för deras beteende och kunskaper om hur man hanterar dem på ett säkert sätt. Det handlar om att: • arbeta på djurens villkor • ha ett stort intresse för djurskötsel • känna att det är ett fint och viktigt arbete • vara beredd på att arbetet ibland kan vara tungt, med obekväma arbetstider • förstå och följa de rutiner som tillämpas på gården • kunna samarbeta med andra • ha ett hygientänkande – det är livsmedel som produceras • ha djuröga, dvs. kunna läsa av djuren för att upptäcka störningar och undvika olycksfall • hantera djur med list och utan våld • vara tålmodig, vänlig men bestämd mot djuren Mycket av detta bygger på att man kän­ ner till djurens naturliga beteende. Läran om djurens beteende kallas etologi.

många att djur saknar känslor och styrs enbart av reflexer. Man trodde också att våra domes­ ticerade husdjur inte behöver de beteenden som de utför i det vilda, eftersom de inte är vana vid ett fritt liv.

Den etologiska forskningen har senare visat att detta inte stämde. Här är några av de slut­ satser som forskarna kommit fram till: ✤ Varje djurart har en uppsättning med­ födda beteenden och rörelsemönster. ✤ Djuren har behov av att få utföra dessa beteenden på ett naturligt sätt. ✤ Inga naturliga beteenden har avlats bort hos domesticerade djur. ✤ Djurens sociala samspel är viktigt för dem. ✤ Djuren får fysiologiska stressreaktioner om deras beteendebehov eller sociala be­ hov inte uppfylls. ✤ Stress sänker immunförsvaret. ✤ Beteendestörningar kan uppstå vid stark eller långvarig stress och är ett sätt för dju­ ren att ”stå ut med” situationen.

Djurens beteende

✤ Djur har god inlärningsförmåga och kan anpassa sig till olika förhållanden.

Det har funnits många olika uppfattningar genom tiderna om djurens beteende och vad som styr det. I början av 1900-talet trodde

✤ Inlärningen bygger på djurens naturliga nyfikenhet och att de vill undersöka allt 17

Mjolkkor.indb 17

2009-06-23 14.05

MJÖLKKOR

i sin omgivning, men de kan också lära av varandra genom härmning. Goda respek­ tive dåliga erfarenheter lär dem att fortsätta med vissa saker eller att undvika dem, t.ex. elstängsel. ✤ Fortplantning och ungarnas överlevnad prioriteras. Därför blir en ko dräktig och producerar mjölk även om hon inte mår bra i sin miljö. ✤ Beteendet styrs av yttre och inre sinnes­ intryck i kombination med hormoner och motivation. Djuren utför det beteende som de för tillfället är starkast motiverade för.

Vi ska titta lite närmare på några av nötkre­ aturens naturliga egenskaper och beteenden.

Nötkreaturens sinnen Luktsinnet och känseln är mycket viktiga för nötkreatur. De kommunicerar främst med dofter och beröring. Läten använder de på lite längre håll. Luktsinnet använder de när de söker föda.

Synfältet är stort, eftersom ögonen sitter på sidan av huvudet, men nötkreatur ser skarpt endast i en begränsad sektor. Avståndsbedöm­ ningen är sämre än hos människan.

Hörseln är mycket bra, nötkreatur hör både lägre och högre frekvenser än människan. Öronen vinklas för att fånga upp ljud från olika håll.

Naturliga rörelser Det är viktigt att inredningen anpassas så att djuren kan röra sig på ett naturligt sätt.

Nötkreatur reser och lägger sig efter ett spe­ ciellt, arttypiskt mönster.

Titta på en ko och en häst som reser sig.

De gör det på olika sätt! En ko reser sig med bakbenen först och skjuter då fram överkrop­ pen och huvudet för att avlasta den tunga bak­ delen. Det måste finnas plats framåt för denna rörelse. Utformningen av liggbåset måste an­ passas till djurens rörelser (se kapitel 3). Om det är för trångt reser sig kon på ett onaturligt sätt. Då ökar risken för bl.a. spentramp.

Golvet måste vara halkfritt och bekvämt att gå på. En ko är tung, och det är hög belast­ ning på klövarna. Hårda klövar halkar lätt på ett slätt golv med låg friktion. Djuren rider på varandra vid brunst, och står ibland på tre ben för att klia sig med ena bakklöven. Det kan vara svårt på ett halt golv.

Betongspaltgolv gör att djuren går osäkert.

Långvariga onaturliga rörelser eller kropps­ ställningar kan leda till skador i rygg, ben och klövar.

Ät- och drickbeteende

Betande ko. Hon väljer ut de smakligaste och mest näringsrika växterna.

Det naturliga för nötkreatur är att beta, och de förflyttar sig medan de äter. De betar i peri­ oder under dygnet, varav de fyra viktigaste är runt soluppgången, under förmiddagen, tidigt på eftermiddagen och innan skymningen. Kon väljer först de spädaste och mest näringsrika växterna (se kapitel 4).

I ett stall måste foderbord och foderkrubbor i automater anpassas så att djuren lätt kommer

18

Mjolkkor.indb 18

2009-06-23 14.05

Att sköta en mjölkkobesättning

åt fodret. En ko når foder i mark- eller golvnivå högst 70 cm framför frambenen. Ett upphöjt foderbord ökar räckvidden.

Korna måste ges tillräcklig tid för att äta.

En uppdelning av fodergivan på flera utfod­ ringar per dygn ökar foderkonsumtionen och stämmer bättre med det naturliga födosöks­ beteendet.

På stall står kon stilla när hon äter, vilket är en större påfrestning på kroppen än att gå och äta, som hon gör på betet. Ett mjukt stallgolv är bekvämare än ett hårt.

Kor vill gärna dricka i anslutning till när de äter. Därför är det viktigt att de alltid har tillgång till rent vatten. Det naturliga för kor är att dricka från en öppen vattenyta. Då får

de i sig mest vatten. Men de kan lätt lära sig att dricka ur en vattenkopp.

Vila Mellan ätperioderna vilar nötkreatur myck­ et. De ligger ner och idisslar en stor del av denna tid. Alla djur måste kunna ligga ner samtidigt. Liggunderlaget har stor betydelse för att de ska ligga bekvämt och må bra.

Kor sover inte mycket, men de kan ibland vara i ett djupare tillstånd av vila eller sömn.

De ligger då i vilställning, med huvudet till­ bakavikt mot kroppen, och blundar en stund.

Forskning har visat att kor befinner sig i r e m sömn under ca 30 minuter per dygn.

Ko som ligger i vilställning.

19

Mjolkkor.indb 19

2009-06-23 14.05

MJÖLKKOR

På bete syns djurens flockbeteende tydligt. De flesta ligger här och vilar samtidigt.

Flockbeteende Nötkreatur är utpräglade flockdjur. En flock i naturen består av 10–15 kor som är nära släkt, och deras kalvar. Flockarna kan tillfälligt ingå i större hjordar. Äldre tjurar lever mest för sig själva, men kommer till flocken när det finns brunstiga kor. Yngre tjurar lämnar sin födelseflock och bildar ofta ”ungkarlsflockar”.

I en stor kobesättning uppstår ofta min­ dre kärnflockar. Det kan vara stressande för djuren med mycket stora grupper inomhus, särskilt om det är trångt. Då tvingas de ofta möta djur de inte känner.

En flock gör saker samtidigt, som att vila, beta och gå för att dricka. Det syns tydligt på bete. Där går hela flocken och betar sam­ tidigt, med huvudena åt samma håll, och vilar och idisslar sedan samtidigt. Flockbe­ teendet kan utnyttjas när man t.ex. ska flytta en grupp djur.

Annat socialt beteende Korna har också olika sociala beteenden sinsemellan. De känner igen varandra genom

att nosa på varandra, särskilt i ansiktet. Där finns det doftkörtlar som utsöndrar indivi­ duella dofter.

Djuren kommunicerar med varandra ge­ nom kroppsspråk, t.ex. olika kroppsställningar och huvudets och öronens ställning. Även lä­ ten, dofter och beröring är sätt att ”prata med varandra”. Ett annat exempel är social slick­ning. Djuren slickar ju sig själva som kropps­ vård, men när de slickar varandra stärker det de sociala banden. Ofta är den slickande kon lägre i rang än den som blir slickad.

Varje djur har sitt privata område och vill hålla ett visst avstånd till andra. Avståndet varierar med vilken relation djuren har. När djuren tvingas leva trångt eller måste pas­ sera för tätt inpå andra kan det vara mycket stressande, speciellt för djur med låg rang i flocken.

Skötaren kan dra nytta av hur djuren um­ gås. En fast beröring och kroppskontakt ver­ kar lugnande. Ryktning kan stärka banden mellan djur och skötare. Att småprata med djuren ger lugnare djur som producerar bättre

20

Mjolkkor.indb 20

2009-06-23 14.05

Att sköta en mjölkkobesättning

än att bara prata till dem och skälla på dem.

Det har undersökningar visat (se tabellen).

En nyfödd kalv präglas på sin mor och sin art. Men den kan också präglas positivt på skötaren om denna lägger lite tid på att be­ handla kalven väl (se kapitel 8).

Rangordning och roller I en nötkreatursflock finns en rangordning.

Den är ofta komplex, och kan inte ritas upp som en linje med alla djur inordnade. Kropps­ storlek och styrka betyder mest för en kos rang, men även ålder och lynne spelar in. Om kor har horn höjer de sin rang mycket gente­ mot avhornade.

Rangordningens syfte är att skapa lugn och ro i flocken. Alla vet sin plats och behöver inte spilla energi på slagsmål. Det räcker ofta med ett hotbeteende för att det underlägsna djuret ska vika undan. Hot visas med kroppsställning, rörelser och blickar. Rangordningen kommer mest fram i trängda lägen, och det kan finnas olika rangordningar för olika situationer.

När djuren släpps ut på våren ser man ju ofta djur som kämpar tills den ena ger sig.

Rangordningen på bete ändras för varje år.

Yngre kor kan utmana de äldre, som kanske tappat i styrka eller har den kvar, men det måste testas! Ibland räcker det med ett hot, ibland blir det en kamp.

Ranghöga djur får vissa fördelar. De äter och dricker först om tillgången på ät- och drickplatser är begränsad. De kör bort rang­ låga djur för att själva komma åt foder och vatten. Vid förflyttning går de mitt i flocken, för att vara bättre skyddade mot eventuella rovdjur. De ranglåga går sist.

Att vara ranglåg i en ladugård skapar större stress än utomhus, där ranglåga djur kan dra sig undan mer. Det är viktigt att tänka på det när man bestämmer planlösningen i en ladu­ gård och antalet liggbås, ät- och drickplatser och deras placering. Det är tillåtet med upp till tre kor per ätplats vid fri fodertilldelning i lösdrift, men då finns risken att lågrankade djur blir bortkörda och får för lite att äta.

Nyfiken ko. Nosen som sträcks framåt–uppåt och öronens ställning visar på uppmärksamhet och ett undersökande beteende.

Hur djurskötarens beteende kan påverka djuren Antal gånger per minut och ko

Antal ord per minut och ko

Antal gånger per minut och ko

Antal ord per minut och ko

”Djurskötaren talar med korna”

2,8

12,4

0,0

0,0

”Djurskötaren talar till korna”

1,3

5,7

0,6

4,1

Hög

Låg

Låg

Djurskötarens sätt att tala

Besättningarnas mjölkavkastningsnivå

Hög

Tabellen bygger på en undersökning från 1980-talet. Den gjordes i 24 mjölkkobesättningar, som alla sköttes av en person. Utfodringen och andra miljöfaktorer var nästan identiska.

Besättningarna delades in i hög- och lågavkastande. Förutom djurens beteende studerades skötarens sätt att tala med/till djuren, utan att han visste att det var avsikten.

Tala med korna = småprata, t.ex. ”Hur är det med dig idag, gumman?”

Tala till korna = kommandon, kommentarer, t.ex. ”Flytta på dig, koskrälle!”

Källa: Martin F. Seabrook, University of Nottingham, England, 1984.

21

Mjolkkor.indb 21

2009-06-23 14.05

MJÖLKKOR

upphopp. Att notera beteendeförändringar genom iakttagelser eller genom aktivitets­ mätning är en viktig del av brunstkontrollen (se kapitel 7).

Beteende vid sjukdom De flesta sjukdomar orsakar beteendeför­ ändringar. Det kan handla om att kon ser allmänt vissen ut, öronen slokar och blicken förändras. Det normala rörelsemönstret kan ändras liksom ät- och drickbeteendet. Att kunna se dessa förändringar tidigt är en vär­ defull förmåga (se kapitel 11).

Beteendestörningar

Vid betessläppningen kan det bli en del strider om rangen.

I flocken finns olika roller. Den ko som går först vid förflyttning är alltså inte högst i rang. Hon har istället rollen som ledare, och brukar vara medelhög i rang. En annan roll är ”kontrollör”. Det är ett djur som tar initiativ till att flocken skiftar beteende, t.ex. från att vila till att resa sig och börja beta.

Det kan löna sig att studera djuren och se vilka kor som har dessa roller, t.ex. om man vill hämta en grupp kor från betet. Motar man på kontrollören eller ledaren följer de andra lättare med. Det är ingen idé att driva på de bakre djuren för hårt vid motning av en flock.

De är ju ranglåga, och drivs de för långt fram blir det bara konflikter med de djur som är högre i rang och går före dem.

Vid stark eller långvarig stress kan beteen­ destörningar uppstå. En vanlig form av be­ teendestörning är stereotypier, dvs. till synes meningslösa, upprepade ensidiga rörelser.

Rovdjur utvecklar oftast stereotypier som har med förflyttning att göra. De växtätande hovdjurens stereotypier utgår oftast från mun­ nen. Hos nötkreatur kan det yttra sig som tungrullning. Djuret svänger och rullar då med tungan utanför eller i munnen. Brist på grovfoder kan vara en orsak, men även social stress i mycket stora grupper. Tungrullning kan också vara ett tecken på att djuret är stres­ sat av tillfällig smärta eller klåda.

Andra stereotypier är mera sällsynta hos kor.

T.ex. att slå huvudet mot inredningen eller väv­ ning – att stå och gunga fram och tillbaka.

Beteende vid brunst Brunsten styrs av hormoner. Den ger för­ utom fysiologiska tecken även ett föränd­ rat beteende, bl.a. oro, mera råmande och

Tungrullning, en stereotypi som kan förekomma hos kor. Foto: Anna Nilsson.

22

Mjolkkor.indb 22

2009-06-23 14.06

Att sköta en mjölkkobesättning

Ännu en beteendestörning är felriktad sug­ ning hos kalvar och ungdjur. Om mjölkutfod­ ringen sker för snabbt får de inte sitt sugbehov tillfredsställt. Då suger kalvarna på vad de kommer åt, som varandras mun, öron eller testiklar. Ibland fortsätter beteendet som en ”ovana” hos äldre djur. Då kan t.ex. vissa kor försöka dia andra.

Att avläsa en ko Erfarna djurskötare har ofta vad man kallar ett gott ”djuröga”. Det innebär att de lärt sig att avläsa djurens beteende, och att snabbt upptäcka om något avviker från det normala.

Det kan handla om sjukdom, brunst, hot­ beteende och mycket annat. Den som har gott djuröga registrerar dessa beteenden ti­ digt och kan vidta åtgärder, som ibland kan vara livsviktiga. Det kan vara att sätta in åt­ gärder mot en sjukdom i tid, eller att rädda sig själv från ett djur som håller på att bli aggressivt.

Man kan inhämta mycket värdefull in­ formation genom att iaktta djuren. Det kan handla om beteenden, men också om andra tecken. Med större besättningar blir den dag­ liga kontakten mellan varje djur och en och samma skötare mycket mindre. Det kan då löna sig att rutinmässigt göra vissa iakttagelser och notera dessa för uppföljning. Här beskrivs kortfattat en del av vad man kan titta på:

Hullet Hullet växlar normalt hos en ko under olika delar av laktationen och även under sintiden.

Dessa svängningar bör inte bli för stora, då det är påfrestande för kon. Dessutom är det oekonomiskt att bygga upp stora fettdepåer för att sedan bryta ner dem. Det kräver mer energi än om foderkonsumtionen och hullet är mer lagom hela tiden.

Hullet kan bedömas enligt olika hullklas­ ser. Vanligast är en femgradig skala, där 1 är mycket mager och 5 är mycket fet. Hullet

bör helst hålla sig mellan 2 och 3,5 på denna skala. Det kan tillåtas gå ner mot 2 under hög­ laktation och en ko som kalvar bör inte vara fetare än 3,5.

Hullbedömning kan göras t.ex. en gång i månaden i samband med provmjölkning.

Uppgifterna kan läggas in i ett övervakningseller foderstatsprogram, och används sedan för att t.ex. anpassa fodergivan eller gruppera om kor (se schema på s. 24–25).

Rörelser och kroppshållning En djurskötare med gott djuröga lägger snabbt märke till avvikande rörelser. Även här finns en femgradig skala över djurens kropps­ ställning i rörelse och i stillastående.

Skalan kan användas på enskilda djur eller för en hel grupp eller besättning, när de pas­ serar på ett slätt, hårt underlag utan halkrisk.

Hälta och krökt rygg är symtom på sjukdomar eller skador i främst ben och klövar. Krökt rygg kan även förekomma vid buksmärtor (se schema på s. 26).

Idissling Om foderstaten innehåller tillräckligt med fiber och långstråiga partiklar idisslar kon tillräckligt och våmjäsningen fungerar bra.

Idisslingen sker till stor del när djuren ligger.

Den pågår nästan lika länge som den totala ättiden under dygnet, 5– 9 timmars idissling per dygn är vanligt.

Man kan iaktta korna när de vilar, och så många som möjligt ligger samtidigt. Om man räknar hur många som håller på att idissla vid ett visst tillfälle bör det vara minst 40–50 % av djuren. Om alla ligger bör ca 70 % av dem idissla.

Man kan också iaktta idisslingen hos en enskild ko. En ny foderboll bör stötas upp en gång per minut, och tuggas sedan 50–70 gånger innan kon sväljer. Om hon tuggar min­ dre än 50 gånger är det ett tecken på för lite struktur i fodret.

23

Mjolkkor.indb 23

2009-06-23 14.06

Husdjur

Maria Nilsson ✤ Husdjur ✤ MJÖLKKOR

MJÖLKKOR Maria Nilsson Mjölkkor är den första boken i Natur & Kulturs nya serie Husdjur. Här hittar du som ska arbeta med mjölkkor det mesta du behöver lära dig : det dagliga arbetet med att sköta en mjölkkobesättning, management, näringslära och utfodringsstrategier, byggnadsplanering, mjölkningsanläggningar, fortplantning, rekrytering, sjukvård och avel.

Författaren Maria Nilsson är agronom och lärare vid Naturbruksgymnasiet Uddetorp i Skara.

ISBN 978-91-27-41401-3

9

omslag_mjolkkor.indd 1

789127 414013

Maria Nilsson

MJÖLKKOR

1 0 0 0 0

Husdjur 2009-06-26 10.53