9789127414389

Impuls

s l u p Im

GEOGRAFI 3 Peter Kinlund Maria Bergman

IMPULS Geografi för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 handlar om naturgeografi och tar upp jordens naturliga förutsättningar i fyra kapitel: Jorden och kartan, Jordskorpan – grunden för liv, Klimat och vegetation samt Jordens vatten.

Grundbok 2 behandlar kulturgeografi; hur människan använder och förändrar jorden. Den innehåller sex kapitel:

GEOGRAFI 3

GEOGRAFI 3

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

Världens befolkning, Marken, maten och landskapet, Städer, Näringslivet i världen, Energi samt Geografi och politik.

Grundbok 3 handlar om stora regioner i världen och är en syntes av Grundbok 1 och 2. Kapitlen har rubrikerna: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien samt Antarktis.

I serien IMPULS Geografi finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker.

Du kan dessutom abonnera på tillhörande Lärarhandledning som finns på www.nok.se/impuls För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

3 ISBN 978-91-27-41438-9

9

Omsl fullformat Geo3.indd 1

789127 414389

1 0 0 0 0

En ung herde i Etiopien.

FN beräknar att det finns över 200 miljoner barnarbetare runt om i världen.

09-06-17 11.21.36

G

eografi handlar om ditt liv, den miljö du lever i och om din framtid.

Geografi handlar om världen och om människorna som lever där.

Den här boken handlar i första hand om det som brukar kallas regionalgeografi. Den handlar om hur olika delar av världen har formats, och ständigt förändras, som ett resultat av samspelet mellan naturmiljön och människans påverkan. Klimat, jordar och berggrund betyder mycket för hur det ser ut på en plats. Men det räcker inte. Människorna, deras antal, kultur, ekonomi, styrelseskick och mycket annat spelar också en stor roll.

Världen kan delas in på många olika sätt, i små eller stora regioner. I den här boken har vi valt att berätta om världen utifrån de olika världsdelarna.

Välkommen till världens ämne!

Välkommen att upptäcka och utforska din planet!

Peter Kinlund Maria Bergman

Kap0_Första sidorna.indd 3

09-06-17 13.13.11

Innehåll Geografi – vad är det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Europa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Europa – vad är det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Trängsel och ödemark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Språk och religion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Natur och klimat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Jordbruk och skogsbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Stora naturresurser – många industrier. . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Miljöproblem och slöseri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 HÅLLPLATS:

Baskien – landet som inte finns . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Asien. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Världens största världsdel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Asien koloniseras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Flest i världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Många språk och religioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 En omväxlande natur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Klimat och vegetation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Naturresurser och industri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Förändringar hotar djur och natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 HÅLLPLATS:

Kirgizistan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Afrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Den näst största världsdelen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Befolkningen ojämnt fördelad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Afrikas natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Från öken till tropisk regnskog. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Rika naturtillgångar – få industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 När miljön förstörs eller förändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 HÅLLPLATS:

Zanzibar – en mötesplats i tusentals år . . . . . . . . . . . 78 4

INNEHÅLL

Kap0_Första sidorna.indd 4

09-06-17 13.13.17

Nordamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Länder och regioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Folktätt och öde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Språk och religion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Nordamerikas natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Klimat och vegetation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Stora naturresurser och industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Överflöd och miljöproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 HÅLLPLATS:

Kalaallit Nunaat

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

Sydamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Från Colombia till Kap Horn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 En blandad befolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Kristendom och politik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Både högt och lågt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Anderna påverkar klimatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Naturresurser och industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Ett hot mot människor och miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 HÅLLPLATS:

Från straffkoloni till rymdbas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

Oceanien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Liten världsdel – väldigt område . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Ingen trängsel precis! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Arvet från Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Slätter, berg och turkosblå atoller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Tropisk hetta och ökentorka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 En världsdel rik på malm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Hoten mot miljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 HÅLLPLATS:

Pitcairn – självstyre med 50 invånare . . . . . . . . . . . 156

Antarktis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Is, kyla och höga berg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 INNEHÅLL

Kap0_Första sidorna.indd 5

5

09-06-17 13.13.24

Geografi – vad är det?

Vad tänker du på när du hör ordet geografi? Tänker du på kartor, var olika länder ligger, vad huvudstäderna heter, hur långa floderna är eller var det finns vulkaner? Om du tänker så, tänker du geografi, men ändå bara på en liten del av ämnet. Geografi är så mycket mer.

Beskriver och förklarar Ordet geografi kommer från grekiskan och betyder ungefär jordbeskrivning. Inom geografiämnet ägnar man sig åt att beskriva hur jorden ser ut med floder, sjöar, kuster, berg, byar, städer, länder, vägar och mycket annat. Man försöker också förklara varför det till exempel finns regnskogar och öknar. Varför det inträffar jordbävningar och vulkanutbrott, varför det är så tätbefolkat i en del av världen och folktomt i en annan och så vidare.

När du läser geografi studerar du hur människan använder jorden och ur världen förändras. Det kan handla om vilka grödor

6

ÄR DU RELIGIÖS?

Kap0_Första sidorna.indd 6

09-06-17 13.13.27

som odlas eller hur vi utnyttjar naturresurser som vatten, olja och järnmalm. Du söker också svar på frågor som: Hur såg det ut förr i tiden? Vad händer på vår jord i dag? Hur ska det bli i framtiden?

Förändras till exempel klimatet i världen och i så fall varför? Kommer maten att räcka till en växande befolkning? Försvinner världens stora skogar? Varför flyttas industrier från Sverige till andra länder? Varför finns det så många stora städer på vår jord?

Världsdelarna Geografi beskriver och förklarar världen på många olika sätt.

Den här boken utgår ifrån världsdelarna: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis. Du får besöka många olika miljöer – rika och fattiga länder, trakter där de flesta är bönder och områden med stora industrier. Du kommer till torra öknar och fuktiga regnskogar, höga snöklädda berg och mäktiga floder.

Men resan går fort och du hinner bara uppleva lite av allt det spännande som finns att upptäcka i vår fantastiska värld. Med kunskaper i geografi kan du fortsätta att utforska världen på egen hand!

ÄR DU RELIGIÖS?

Kap0_Första sidorna.indd 7

7

09-06-17 13.13.30

Europa Europa ligger i världens centrum – tror vi ofta. Vi är ju vana att se världskartor med Europa i mitten. Men det är lika riktigt med en världskarta som har en annan världsdel i centrum.

Under kolonialtiden blev Europa den politiskt, ekonomiskt och teknologiskt dominerande världsdelen i världen, och fortfarande hör flera europeiska länder till de rikaste på jorden. Det betyder att många européer lever ett gott liv. Men det finns också de som lever i fattigdom och otrygghet och som längtar efter välstånd, trygghet och demokrati.

Europa – vad är det?

Europa är den näst minsta världsdelen men har ändå en stor befolkning. Vissa delar tillhör de mest tätbefolkade i världen.

Andra områden, framför allt i norr, är mycket glest befolkade.

Några av världens största städer ligger i Europa, men de växer inte längre så snabbt som till exempel storstäderna i Sydamerika eller Asien.

Europa avgränsas av vatten i norr, väster och söder, men i öster är gränsen inte så självklar. Europa och Asien kan nämligen avgränsas på olika sätt. Oftast menar man att gränsen går längs Uralbergen och följer gränserna mot Kazachstan till Kaspiska havet och därefter mot Iran och Turkiet. Det är så Europa är avgränsat på kartorna i den här boken. Andra anser att Georgien, Armenien och Azerbajdzjan i stället hör till Asien.

Bara en liten del av Turkiet tillhör Europa, nämligen den del som ligger väster om sundet Bosporen. De flesta öarna utanför Turkiets västkust är grekiska och räknas därför till Europa.

Cypern i östra Medelhavet anses tillhöra Asien, trots att södra delen av ön är medlem i EU.

8

Kap1_Europa.indd 8

EUROPA

09-06-17 15.47.43

Nästan mitt i Europa ligger den polska staden Gdansk. Den har anor sedan 1200-talet då den var ett viktigt handelscentrum för den tyska Hansan. I dag har staden nästan en halv miljon invånare.

NORDEUROPA

ÖSTEUROPA VÄSTEUROPA

SYDEUROPA

EUROPA

Kap1_Europa.indd 9

9

09-06-17 15.47.48

Kanarieöarna utanför Afrikas västkust borde vara en del av Afrika. Men eftersom öarna tillhör Spanien och har en spansk befolkning, räknas de oftast till Europa.

Från den nordligaste till den sydligaste punkten på Europas fastland är det drygt 4 000 kilometer. Från väster till öster är det ungefär 5 500 kilometer.

Regioner och länder Europa kan delas in i olika regioner. Ingen indelning är dock självklar. Den har förändrats många gånger, främst av politiska skäl. Vanligtvis talar man om Nordeuropa, Västeuropa, Östeuropa och Sydeuropa.

Enligt gränsdragningen på kartan på nästa uppslag finns det 49 självständiga stater i Europa inräknat delar av Turkiet, som i huvudsak ligger i Asien. Därtill kommer den brittiska besittningen Gibraltar i södra Spanien. Genom åren har gränserna mellan många av länderna förändrats. En del länder har slagits samman, andra har splittrats. I slutet av 1900-talet växte antalet stater i Europa från 32 stycken till 49 under några få år. Det berodde främst på att Sovjetunionen och Jugoslavien delades i flera länder.

I början av 1990-talet utropade olika delar av det dåvarande landet Jugoslavien sin självständighet, och flera krig bröt ut. I dag är Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Serbien och Montenegro självständiga stater. Kosovo, som tidigare formellt var en del av Serbien, är fortfarande ett omstritt område. Landet utropade 2008 sin självständighet. Många länder har erkänt Kosovo, däribland Sverige och USA, men flera länder accepterar inte det. Till dessa hör Serbien och Ryssland.

Kosovo är ännu inte medlem i FN. Sovjetunionen delades i självständiga stater Sovjetunionen bildades 1922 och existerade som statsbildning till 1991. Vid upplösningen kom landet att delas upp i femton självständiga stater. Den största delen, 77 procent, blev Ryska Federationen eller Ryssland som landet brukar kallas. De övriga staterna som utropades 1991 eller som återfick sin självständighet var Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kazachstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Turkmenistan och Tadzjikistan.

10

Kap1_Europa.indd 10

EUROPA

09-06-17 15.47.50

Störst och minst

Det största landet i Europa är Ryssland, som även är världens största land. Den europeiska delen är ungefär tio gånger större än Sverige.

Det minsta landet i Europa, Vatikanstaten, är också det minsta i världen. Vatikanstaten är ungefär lika stor som fem fotbollsplaner och har bara cirka tusen invånare. Landet är ett påvedöme beläget i staden Rom i Italien.

I södra Europa, också helt omslutet av Italien, ligger ett annat av världens minsta länder, San Marino. Landet är bara tretton kilometer långt och nio kilometer brett. Ungefär 29 000 människor lever där.

San Marino har trots sin litenhet behållit sin självständighet sedan 800-talet. I dag är turism den viktigaste inkomstkällan.

Järnridån Från andra världskrigets slut 1945 och fram till 1989 gick en mycket tydlig gräns genom Europa. Den delade världsdelen i två delar, Västeuropa och Östeuropa. Gränsen, som kallades järnridån, var tänkt att avskärma de socialistiskt styrda länderna i Östeuropa från det skadliga inflytande som man ansåg kunde komma från de kapitalistiska länderna i väst.

Gränsen bestod av taggtråd och landminor och var mycket hårt bevakad. Efter det att Ungern beslutat att öppna gränsen mot Österrike kunde inte järnridån längre stoppa människor att resa västerut. Till slut togs den bort. Tyskland, som järnridån hade delat upp i två olika stater, kunde då återförenas till ett land.

Kuriska näset är en 100 kilometer lång och 500 meter till fyra kilometer bred landtunga av sand som skiljer Litauen och delar av Ryssland från Östersjön. Näset finns med på Unescos världsarvslista och är en välbesökt nationalpark.

Bilden är från ett sanddynområde i den litauiska delen.

Kap1_Europa.indd 11

EUROPA

11

09-06-17 15.47.52

No

EUROPA

SVALBARD (Spetsbergen)

NOVAJA ZEMLJA

a rr po

e rk lci ln

ARKTISKA OCEANEN

ASIEN

IS L A N D Reykjavik

A T L A N T E N

FI N LA N D

NORGE

Ladoga SV ER I G E Helsingfors S:t Pertersburg Stockholm Tallinn

N o rd NORDSJÖN ir l a n d DANMARK S T O R IRL AND Dublin Köpenhamn B R I TA N N I E N BRITTISKA ÖARNA

ESTLA N D

SJ ÖN

Oslo

en

Sk

rg

an

be

de

al

rn

a

Ur

F ä rö a r n a (Danmark)

Riga LETTLA N D

Moskva

RY SSLA N D

R LI TA U EN ÖSTE R yssl .

Vilnius

El Minsk be PO LEN V I TRY SSLA N D Amsterdam Berlin Bryssel Warszawa TYSKLAND Kiev BELGIEN Prag LUXEMDne Paris pr K a r p BURG TJECKIEN a t UKRAINA LIECHTEN- SLOVAKIEN FRANKRIKE Wien STEIN MOLDAVIEN Bern Elbrus Budapest ÖSTERRIKE 5630 SCHWEIZ Alperna UNGERN KRIM SLOVENIEN R U MÄ N I EN SAN Po Py KROATIEN Bukarest Belgrad r e ANDORRA MARINO BOSNIEN PORTUGAL né au SVARTA HAVET SERBIEN n o Sarajevo er D Lissabon Tejo n a MONACO IT Sofia Madrid MONTENEGRO A KORSIKA KOSOVO BULGARIEN LI S PANIE N Rom EN Istanbul ALBA- MAKETU R K I ET NIEN DONIEN VATIKANNEDERLÄNDERNA

London

Rh

Vol g

en

a

e

Rhône

a r n

ro

Eb

SARDINIEN

Gibraltar Gibraltar (Storbr.) sund

STATEN

Kap1_Europa.indd 12

ARMENIEN

KRETA

Bergstopp Is Tundra Berg Skog Odlad och betad mark Stäpp

M E D E L H AV E T

0

12

Baku A Z E RBA JD Z JA N

Athen

MALTA

AFRIKA

GEORGIEN

KASPISKA HAVET

ASIEN

G R EK LA N D SICILIEN

K au kasu s

500

1 000

1 500

2 000 km

EUROPA

09-06-17 15.47.55

Historia En del platser i Europa har fått ge namn åt några av de tidigaste människoarterna i världen. Fynd av Neanderthal-människan, som levde för 35 000–75 000 år sedan, gjordes i den tyska byn Neanderthal. Vår egen människoart, Homo Sapiens sapiens, kallas också för Cro-Magnon efter en grotta i Frankrike. Där har man hittat över 30 000 år gamla rester av vår människotyp. Människan har alltså en mycket lång historia i Europa. Jordbruk har förmodligen förekommit här i ungefär 8 000 år.

•

Ta reda på vilka områden runt om i världen som fortfarande styrs från Europa. Fundera på vad det betyder för människornas vardag.

?

Sjöfarare och upptäckare Under årtusenden har olika samhällen i Europa blomstrat och gått tillbaka, precis som i andra världsdelar. Eftersom Europa har en så lång kuststräcka med många skyddade hamnar, blev européer ett sjöfarande folk. De sökte sig tidigt ut i världen och upptäckte redan i slutet av 1400-talet nya sjövägar till andra världsdelar. Där erövrade de så småningom stora landområden och skaffade sig många kolonier.

Kolonialepoken Kolonialismen och den blomstrande handeln gjorde många länder i Europa rika och mäktiga. Européerna kom att dominera resten av världen. I sina kolonier över hela jorden lade de beslag på stora naturrikedomar, bland annat guld och silver i Syd- och Centralamerika. I Sydostasien fann de värdefulla kryddor.

Spanien och Portugal koloniserade Syd- och Centralamerika redan på 1500-talet. Nederländerna var också tidigt ute och skaffade sig besittningar i södra Afrika och östra Asien. Dessutom grundade flera länder handelsstationer i olika delar av världen. Storbritanniens storhetstid som kolonialmakt kom betydligt senare, nämligen vid sekelskiftet 1900.

Det finns kolonier även inom Europas gränser. Malta och Gibraltar var brittiska besittningar. Malta blev självständigt 1964, men Gibraltar lyder fortfarande under Storbritannien. Färöarna tillhör Danmark, även om öarna i dag har ett stort självstyre.

Kolonialismen innebar att många människor i Europa fick en högre levnadsstandard. Men den betydde också att många utvandrade till olika delar av världen. Irlands befolkning är i dag mindre än hälften av vad den var på 1840-talet, främst på grund av att så många

En brittisk koloni i Europa Gibraltar, som ligger på en udde i sydligaste Spanien, är en brittisk koloni i Europa.

Ungefär 30 000 människor lever där. Området består av en jättestor klippa som är fem kilometer lång, en kilometer bred och fyra hundra meter hög. Dess läge var förr i tiden mycket viktigt. Från klippan kunde man nämligen kontrollera inloppet till Medelhavet.

Spanien har länge krävt att Storbritannien ska överlämna Gibraltar till spanjorerna.

EUROPA

Kap1_Europa.indd 13

13

09-06-17 15.47.56

irländare flyttade till andra länder. Människor med rötter i Europa utgör numera en stor andel av befolkningen i Nordamerika, Sydamerika och Oceanien.

Industrialismen 1800-talet innebar stora förändringar i Europa. När industrialismen spreds, växte nya städer upp nära gruvor och hamnar. Väldiga industriområden uppstod i regioner med rika koltillgångar. Kol i stora mängder var nödvändigt vid framställningen av stål.

Midlands i Storbritannien, Ruhrområdet i Tyskland och Sląsk i Polen är exempel på sådana områden med mycket tät befolkning. I dag är dock många kolgruvor nedlagda. Flera av de gamla industriområdena är i kris, arbetslösheten är stor och industrilokaler står tomma.

Leif Eriksson var antagligen först Den förste europé som landsteg på den nordamerikanska kontinenten var antagligen vikingen Leif Eriksson.

Han var son till Grönlands upptäckare Erik Röde.

Omkring år 1000 nådde Leif Eriksson med sitt skepp en kust som han kallade för Vinland. Det var troligen det som i dag är Canadas östligaste kust.

Den engelska industristaden Sheffield någon gång på 1800-talet.

14

Kap1_Europa.indd 14

EUROPA

09-06-17 15.48.03

Trängsel och ödemark

London har länge varit Europas största stad. Där bor ungefär lika många som i hela Sverige. Bilden visar en gatumarknad på Portobello Road som hålls varje lördag.

Näst efter Asien är Europa den tätast befolkade världsdelen på jorden.

Flera av Europas länder tillhör de mest tätbefolkade i världen. Till dem hör Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Tyskland.

Det folkrikaste landet är Ryssland, som i sin europeiska del har omkring 110 miljoner invånare. Tyskland har över 80 miljoner invånare. Därefter följer Frankrike, Storbritannien och Italien, som vardera har kring 60 miljoner invånare.

Men i nordligaste Europa bor det få människor. Byarna och städerna är små och ligger långt ifrån varandra. Stora delar av området är obefolkad ödemark. På Island, till exempel, bor ungefär 300 000 människor.

Det kan jämföras med Nederländerna och Belgien, som tillsammans är mindre än Island men som ändå har cirka 26 miljoner invånare.

De flesta bor i städer En mycket stor del av Europas befolkning bor i städer. I till exempel Belgien, Tyskland, Storbritannien och Island lever över 90 procent av människorna i städer och tätorter. De allra flesta bor i de största städerna. I länder som Danmark och Österrike lever mer än en fjärdedel av hela landets befolkning i huvudstaden.

Befolkningen på mindre orter och på landsbygden minskar däremot i de flesta av Europas länder.

EUROPA

Kap1_Europa.indd 15

15

09-06-17 15.48.07

Befolkningen växer långsamt Europas befolkning växer mycket långsamt. I flera länder växer den inte alls och i en del länder, till exempel Ryssland, Bulgarien och Ungern, krymper den.

Snabbast växer befolkningen i Andorra och i Irland. Där ökar den med en procent eller mer per år.

Sydeuropas länder hade länge en mycket snabbare befolkningsökning än länderna i Nordeuropa, till exempel Sverige. Men under de senaste decennierna har detta förändrats. Födelsetalen i Sverige är nu högre än i exempelvis Spanien eller Italien.

miljoner

Befolkningstillväxt

90 80 70 60 50 40

Storbritannien Frankrike Thailand Etiopien

30 20 10 0 år 1900

1930

Många invandrar till Europa

1960

1990

2010

Olika snabb befolkningstillväxt.

1995 hade de fyra länderna i diagrammet lika stor befolkning.

Det är inte bara födelsetalen som är betydelsefulla för ett lands befolkningsutveckling. Hur människor flyttar kan vara ännu viktigare. Sedan 1960-talet har många miljoner människor invandrat till Europa från olika delar av världen. Storbritannien, Frankrike och Nederländerna har alla tagit emot miljontals invandrare från de forna kolonierna. Tyskland har tre miljoner invånare som har sina rötter i Turkiet.

De flesta länderna i Europa har på senare tid försvårat invandringen från andra länder och regioner. I dag talar dock många om att åter öppna dörrarna för en ökad invandring.

Många länder behöver fler människor i arbetsför ålder, som kan hjälpa till och försörja alla dem som inte längre arbetar.

Nordafrikanska invandrarbarn på en gård i Marseille, Frankrike.

16

Kap1_Europa.indd 16

EUROPA

09-06-17 15.48.10

Språk och religion Många tror att det i vart och ett av de europeiska länderna talas ett nationellt språk: danska, tyska, italienska, grekiska och så vidare. Men i alla länder talas fler än ett språk. Det beror bland annat på att många av invånarna ursprungligen kommer från andra länder. I Tyskland talar till exempel ungefär två miljoner människor turkiska. I Estland och Lettland finns många rysktalande personer. De flyttade in under den tid då dessa länder tillhörde Sovjetunionen.

De många olika språken beror även på att gränser har flyttats genom åren. I södra Danmark, i de delar av landet som tidigare tillhörde Tyskland, finns till exempel en tysktalande minoritet. Dessutom finns det i många länder, sedan lång tid tillbaka, mindre folkgrupper som har en egen kultur och ett eget språk. I nordligaste Europa talas exempelvis samiska språk.

I östra Tyskland finns en folkgrupp som talar sorbiska, ett slaviskt språk som liknar polska och tjeckiska. I delar av norra Spanien och södra Frankrike talas baskiska. Det är ett språk som inte har någon släktskap med andra språk.

I Sverige lever sedan länge samer, judar, tornedalsfinnar och romer, som har sin egen kultur och sitt eget språk. Här bor också ungefär en miljon människor som har invandrat eller har föräldrar som kommer från andra länder. Störst andel invandrare har Haparanda vid gränsen till Finland. Största andelen utlandsfödda har Botkyrka utanför Stockholm samt Södertälje och Malmö. Några kommuner som gränsar till Norge har också en stor andel invandrare.

Sammanlagt finns mellan 100 och 125 inhemska språk i Europa. Därtill kommer naturligtvis alla de språk som invandrare från andra världsdelar talar.

Kristendomen dominerar Kristendomen är den dominerande religionen i Europa. Lite förenklat kan man säga att de flesta människor i Nordeuropa, Tyskland och Storbritannien tillhör protestantiska kyrkor. I Ryssland och den sydöstra delen av Europa är den grekisk ortodoxa kyrkan den största. I resten av världsdelen är de flesta människor katoliker. I sydöstra Europa finns också många muslimer, framför allt i Turkiets europeiska delar, liksom i Albanien och Bosnien.

Den här katedralen i Moskva har nyligen återuppbyggts efter gamla ritningar. Den förra förstördes av den sovjetiska regimen 1931. Då byggdes ett utomhusbad där kyrkan legat.

EUROPA

Kap1_Europa.indd 17

17

09-06-17 15.48.11

Impuls

s l u p Im

GEOGRAFI 3 Peter Kinlund Maria Bergman

IMPULS Geografi för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 handlar om naturgeografi och tar upp jordens naturliga förutsättningar i fyra kapitel: Jorden och kartan, Jordskorpan – grunden för liv, Klimat och vegetation samt Jordens vatten.

Grundbok 2 behandlar kulturgeografi; hur människan använder och förändrar jorden. Den innehåller sex kapitel:

GEOGRAFI 3

GEOGRAFI 3

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

Världens befolkning, Marken, maten och landskapet, Städer, Näringslivet i världen, Energi samt Geografi och politik.

Grundbok 3 handlar om stora regioner i världen och är en syntes av Grundbok 1 och 2. Kapitlen har rubrikerna: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien samt Antarktis.

I serien IMPULS Geografi finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker.

Du kan dessutom abonnera på tillhörande Lärarhandledning som finns på www.nok.se/impuls För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

3 ISBN 978-91-27-41438-9

9

Omsl fullformat Geo3.indd 1

789127 414389

1 0 0 0 0

En ung herde i Etiopien.

FN beräknar att det finns över 200 miljoner barnarbetare runt om i världen.

09-06-17 11.21.36