Transnationell migration Ökade förbindelser över nationsgränserna har gjort det trans nationella perspektivet till ett centralt verktyg för att förstå vår värld. Särskilt viktigt har det transnationella perspektivet blivit i migrationsforskningen, där det banar väg för fördjupade insikter om internationell migration.
Art.nr 37869
Transnationell migration
Boken vänder sig till studenter inom IMER, sociologi, statsvetenskap, globaliseringsstudier, kulturgeografi och andra samhällsveten skapliga ämnen.
Transnationell migration
|
Det här är den första boken som ger en lättillgänglig men ändå grundlig översikt över den transnationella migrationen och hur denna påverkar och påverkas av familjer och släktskapsgrupper, entreprenörsnätverk, diasporagrupper och invandrarföreningar. Det centrala begreppet transnationalitet definieras och den trans nationella migrationens betydelse för integration och förhållande till assimilation utforskas. Genom att undersöka den transnationella migrationens politiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimen sioner fångar författarna särdragen hos de nya invandrargrupper som har omformat den etniska och kulturella blandningen i mot tagarsamhällena, både i USA och i Västeuropa. Men här undersöks även hur transnationaliteten påverkar ursprungsländerna och hur migranter bidrar till den politiska och ekonomiska utvecklingen i dessa.
Thomas Faist Margit Fauser Eveline Reisenauer
Thomas Faist är professor i transnationalitets-, utvecklings- och migrationsstudier vid institutionen för sociologi på Bielefelduniver sitetet i Tyskland. Margit Fauser och Eveline Reisenauer är forskare och lektorer vid Bielefelduniversitetet i Tyskland.
Thomas Faist Margit Fauser Eveline Reisenauer
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09432-8_01_cover1.indd 1
2014-01-30 13.25
Svensk översättning av: Thomas Faist, Margit Fauser och Eveline Reisenauer, Transnational Migration, 1 utg. © Thomas Faist, Margit Fauser and Eveline Reisenauer 2013 This edition is published by arrangement with Polity Press Ltd., Cambridge.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37869 ISBN 978-91-44-09432-8 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Johanna Holmberg Sakgranskning: Sara Kalm Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Getty Images/Mark Hooper Printed by Ednas Print, Slovenien 2014
978-91-44-09432-8_01_book.indd 2
2014-02-04 13:56
Innehåll
Förord och tack 7 K apitel 1
Tre transnationalitetsbegrepp: Transnationalisering, transnationella sociala rum och transnationalitet 9
Gränsöverskridande migration och behovet av ett transnationellt perspektiv 13 Det transnationellas beståndsdelar 15 Transnationalisering som gränsöverskridande processer 17 Transnationella sociala rum som gränsöverskridande sociala strukturer 19 Transnationalitet som olikhetsmarkör 22 Bokens syfte och upplägg 25 K apitel 2
Transnationalitet och sociala praktiker 33
Transnationella praktiker i familjesfären 34 Transnationella praktiker i den sociokulturella sfären 38 Transnationella praktiker i den ekonomiska sfären 41 Transnationella praktiker i den politiska sfären 44 Transnationella praktikers betydelse 47 K apitel 3
Transnationalisering och transnationella sociala rum 51
Transnationalisering i ett historiskt perspektiv 52 Transnationalisering då och nu 52 Villkoren för dagens transnationaliseringsprocesser 55
© S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 3
3
2014-02-04 13:56
Innehåll
Begreppet transnationella sociala rum 57 Att avgränsa transnationella sociala rum 57 Olika typer av transnationella sociala rum 60 De transnationella sociala rummens dynamik 63 Transnationaliseringens varaktighet 65 K apitel 4
Transnationalisering och utveckling 69
Tre skeden i debatten 71 Remitteringar och deras betydelse för familj och anhöriga 73 Transnationella investeringar och företag 76 Hemortsföreningar och deras bidrag till samhällsutvecklingen 78 Transnationell kunskapscirkulation 82 Sociala remitteringar och deras effekter 86 K apitel 5
Transnationalitet och integrationsmodeller 89
Transnationalism som integrationsmodell 92 Förhållandet mellan transnationalitet och integration 95 Vad utmärker transnationella migranter? 96 Kopplingen mellan integration och transnationalisering – kombinationer och varianter 100 Transnationalitet i andra generationen 102 Migrantföreningar som verktyg för integration och transnationalisering 105 K apitel 6
Stater och medborgare – transnationella politiska praktiker och institutioner 109
Medborgarskapsbegreppet 111 Medborgarskapsbestämmelser och synen på dubbelt medborgarskap 114 Medborgarskapets politik: medborgare, diasporagrupper och stater 120 Jämlik politisk frihet 122 Rättigheter och skyldigheter – hur stater månar om sina utvandrare 125 Kollektiv identitet och nationsbyggande 129 Transnationellt medborgarskap? 132
4
978-91-44-09432-8_01_book.indd 4
© S tudentlitteratur
2014-02-04 13:56
Innehåll K apitel 7
Transnationell metodologi 133
Tre metodologiska utmaningar i transnationella analyser 134 Den första utmaningen: metodologisk nationalism 134 Den andra utmaningen: essentialism 138 Den tredje utmaningen: positionalitet i multilokal forskning 141 Metoder för att hantera de tre utmaningarna 143 Multilokal etnografi, mobil etnografi och global etnografi 144 Multilokala undersökningar med matchade urval 147 Virtuella nätverk 149 Att kartlägga transnationalitet med kvantitativa metoder 149 Att fånga samtidiga skeenden 153 K apitel 8
Transnationaliseringen av det civila samhället 155
Det civila samhället och transnationella sociala rum 156 Utveckling, integration, medborgarskap och det civila samhället 160 Det civila samhället och staten 163 Ett minimum av mänskliga, civila, politiska och sociala rättigheter 164 Föreningslivets oberoende gentemot staten 165 Liberal och pluralistisk demokrati 166 Det civila samhället och marknaden 166 Det civila samhället och familjen 168 Migranters transnationella sociala rum och deras funktion i det civila samhället 170 Den transnationella ansatsens betydelse för samhällsvetenskaperna 174
Litteraturförteckning 177 Person- och sakregister 197
© S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 5
5
2014-02-04 13:56
978-91-44-09432-8_01_book.indd 6
2014-02-04 13:56
Förord och tack
Ökade förbindelser över nationsgränserna har gjort det transnationella perspektivet till ett viktigt verktyg för att förstå vår värld. Särskilt stor betydelse har perspektivet fått för migrationsforskningen, där det öppnar för en fördjupad förståelse av internationell migration. Denna bok ger en lättillgänglig men ändå grundlig översikt över den gränsöverskridande migrationen ur ett transnationellt perspektiv, sådan som den upplevs av familje- och släktskapsgrupper, företagarnätverk, diasporagrupper och invandrarföreningar och såsom den regleras av stater. Vi definierar de centrala begreppen transnationalisering, transnationella sociala rum och transnationalitet samt beskriver transnationalitet i vardagslivet, utforskar hur transnationaliseringen påverkar integrationen av invandrare och granskar frågor som tillhörighet och medborgarskap ur en ny synvinkel. Genom att undersöka den transnationella migrationens politiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner försöker vi ringa in särdragen hos de nya invandrargrupper som har omformat den etnisk-kulturella blandningen i mottagarländerna, både i USA och i Västeuropa. Men vi undersöker även hur transnationaliteten påverkar migranternas ursprungsregioner och hur migranterna bidrar till den politiska och ekonomiska utvecklingen i dessa. Vi strävar efter att hela tiden låta den teoretiska diskussionen följas åt av relevanta exempel och fallstudier, vilket gör detta till en idealisk kursbok för studenter som fördjupar sig i migrationsfrågor och transnationella relationer inom ramen för studier i sociologi, statsvetenskap eller globalisering. En rad personer har spelat en viktig roll för projektet. Vi är särskilt tacksamma för alla nyttiga synpunkter vi fått från anonyma granskare. Vi vill även tacka ett antal personer som gjort det möjligt att fullborda boken vilka ofta inte uppmärksammas för sina insatser. Vi vill tacka studenterna © S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 7
7
2014-02-04 13:56
Förord och tack
från en masterskurs vid sociologiska institutionen på Bielefelduniversitetet i Tyskland för att de läst och kommit med synpunkter på utkast till bokens kapitel. Deras förslag och frågor har förbättrat läsbarheten väsentligt. Edith Klein och Caroline Richmond har omsorgsfullt redigerat manuskriptet inför publicering. Eva Drebenstedt har hjälpt oss att utarbeta manuskriptet. Våra kontaktpersoner på Polity Press – Jonathan Skerrett, India Darsley och Sarah Dobson – har också varit till stor hjälp. Vårt tack går till dem alla. Ett särskilt tack riktar vi till Bielefelduniversitetets forskningsprogram Collaborative research centre 882 –”From heterogeneities to social inequalities” för stödet till arbetet med denna bok. Thomas Faist, Margit Fauser och Eveline Reisenauer
8
978-91-44-09432-8_01_book.indd 8
© S tudentlitteratur
2014-02-04 13:56
Kapitel 3
Transnationalisering och transnationella sociala rum
Såsom beskrevs i kapitel 2 kan de transnationella praktiker som migranter och deras kontakter i hemlandet är inbegripna i iakttas inom flera samhällssfärer: i familjesfären och i den sociokulturella, den ekonomiska och den politiska sfären. Men vi har även påpekat att endast en viss andel av alla migranter deltar i transnationella sociala praktiker, liksom att kontakternas intensitet och frekvens varierar. Genom att tydligare beskriva de migranter som deltar i transnationella praktiker, och närmare ange nivån för deras deltagande, går dagens forskning ett steg längre än de tidiga beskrivningarna av transnationalism, där alla samtida migranter betraktades som ”transmigranter” (Glick Schiller m.fl. 1992b). Detsamma gäller diskussionen om huruvida migranters och icke-migranters transnationella liv är ett ”nytt” fenomen som uppstod först i det sena 1900-talets migrationsprocesser eller något som funnits även tidigare. För att belysa den omtvistade frågan om transnationalisering då och nu inleder vi det här kapitlet med en historisk tillbakablick. En central aspekt i sammanhanget är hur transnationaliseringens villkor har förändrats. Här visas att såväl den tekniska utvecklingen med nya transport- och kommunikationsmedel som ekonomiska, politiska och kulturella skeenden i invandrings- och utvandringsländerna bidrar till framväxten av transnationella praktiker bland migranter. För det andra lyfter vi fram transnationella sociala rum som ett centralt begrepp för att redogöra för de förtätade formationer som transnationella relationer och praktiker bildar. Transnationella sociala rum används här som ett heuristiskt verktyg, och vi gör en systematisk genomgång av de olika typer som finns. Begreppet transnationella sociala rum erbjuder en unik möjlighet att studera framväxten av fenomen som spänner över minst två länder. För det tredje behandlar vi i kapitlet inte bara transnationaliseringens historia och © S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 51
51
2014-02-04 13:56
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
egreppet transnationella sociala rum, utan tar även upp frågan om hurub vida dessa fenomen är bestående eller tillfälliga. Varaktigheten hos de trans nationella sociala formationerna diskuteras med avseende såväl på enskilda personers livsförlopp som på utvecklingen från en generation till nästa.
Transnationalisering i ett historiskt perspektiv Transnationalisering då och nu
De forskare som först riktade uppmärksamheten mot migranters trans nationella förbindelser menade att dessa måste studeras om man ville fånga det som var särskiljande och utmärkande för de nya migrantflöden och migrantgrupper som hade uppstått i de utvecklade industriländer som utgör kärnan av det kapitalistiska världssystemet. Termerna transnationalisering, transnationella sociala rum och transnationalitet (se kapitel 1) började användas under en period då det fanns en omfattande arbetskraftsmigration från mindre ekonomiskt utvecklade länder till de mest utvecklade, och ett stort antal politiska flyktingar som sökte skydd från konflikter och oroligheter i forna kommunistländer och länder i tredje världen. Tillströmningen av arbetskraftsmigranter och flyktingar har inte bara omformat stater med en lång historia av invandring – nybyggarländerna USA, Kanada och Australien – utan även länder som inte hade haft någon framträdande roll som mottagarnationer i industrialiseringens tidigare faser – till exempel de västeuropeiska länderna och i mindre grad Japan. Omfattande invandring, nya bosättningsorter, förändrade etniska, religiösa och språkliga sammansättningar, de kapitalistiska ekonomiernas övergång till en ny (post-)industriell era, medborgarbegreppets förändrade innebörd och kraften i en global populärkultur – allt detta är faktorer som har bidragit till övertygelsen om att det nya i vår samtid också ställer krav på nya begreppsmässiga verktyg om vi ska kunna förstå hur den nya internationella migrationen påverkar invandrings-, transit- och utvandringsländerna. Det var mot denna bakgrund som antropologen Nina Glick Schiller och hennes kollegor (1992b) formulerade den första beskrivningen av transnationalism i migrationsforskningen och introducerade en begreppsapparat för att öka förståelsen av samtidens internationella migration. Dessa forskare menade att vi ser en ny typ av migranter i dag som skiljer sig från det sena 1800- och tidiga
52
978-91-44-09432-8_01_book.indd 52
© S tudentlitteratur
2014-02-04 13:56
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
1900-talets, och att ”den transnationella migrationen skiljer sig kraftigt från tidigare migrationserfarenheter” (Glick Schiller m.fl. 1992a: x; för en kritisk diskussion, se Kivisto 2001: 551–7). Likheter och skillnader i fråga om transnationaliseringen bland dagens och forna tiders migranter har diskuterats flitigt under det senaste decenniet. Forskare har frågat sig om transnationaliteten bland dagens migranter verkligen är ett nytt fenomen (se bland annat Faist 2000a: 211; Levitt 2001a: 21–2; Portes 2003: 874-5). Nancy Foner (2001) menar exempelvis att transnationella processer har en lång historia. Hon bjuder på vissa insikter i transnationaliseringen då och nu genom att jämföra invandrare i New York av i dag med invandrare som levde i staden vid det förra sekelskiftet. För den tidigare perioden fokuserar hon på östeuropéer, judar och italienare, och i beskrivningen av samtida migranter studerar hon invandrare från Asien, Västindien och Latinamerika samt från länder i Östeuropa. Foner visar att de tidigare europeiska invandrarna i New York upprätthöll såväl släktskapsband som kulturella, ekonomiska och politiska band till hemländerna. Precis som bland dagens invandrare var det framför allt banden till släktingar hemma och känslan för hembygden eller hemlandet som var orsaken till de transnationella kontakterna. Ryska judar och italienare i New York i början på 1900-talet hade redan etablerat vad samhällsvetare senare skulle komma att kalla ”transnationella hushåll” och skickade brev och pengar till släktingar och vänner i ursprungsländerna. De var aktiva i hemortsföreningar eller judiska landsmanshaftn i New York, följde nyhetsutvecklingen i hemlandet och förblev engagerade i dess politik. På det hela taget levde de transnationella liv på ungefär samma sätt som invandrare i dag. Det gäller i synnerhet de tidiga invandrare som flyttade till New York tillfälligt och hade för avsikt att återvända hem, vilka aktivt upprätthöll transnationella band. Bland dem var det vanligt att köpa mark och hus i hemlandet. Många närde inte bara drömmen om att så småningom återvända, utan förverkligade den också. Enligt Foner är ”de nationella siffrorna för återvandring faktiskt lägre nu än tidigare” (Foner 2001: 39). Det fanns dock skillnader mellan de ryska judarna och italienarna. Många av de förra övergav tanken på att återvända efter år 1900 på grund av de revolutionära omstörtningarna och de allt intensivare pogromerna i Ryssland. Medan de ryska judarna således oftast blev kvar permanent var italienarna ”själva sinnebilden för sin tids transnationella New York-bor, med samma höga grad av rörlighet som många av dagens invand© S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 53
53
2014-02-04 13:56
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
rare” (ibid.: 40). Många av dem bodde i New York säsongsvis eller i några år innan de återvände till Italien. Men bland dem som återvände var det många som senare utvandrade på nytt. Generellt sett hade de italienska migranterna en tendens att resa fram och tillbaka över Atlanten. Motiven var delvis ekonomiska och de förbättrade transporterna i slutet av 1800-talet spelade också in, men en annan del av förklaringen var bristen på acceptans i USA. Sammanfattningsvis talar Foners undersökning av migration förr och nu för att det som kallas transnationalisering och transnationalitet bland migranter i grunden inte är något nytt, och att europeiska invandrare i New York vid det förra sekelskiftet också kan beskrivas i termer av transnationalitet. En annan forskare som ger ett historiskt perspektiv på frågan om hur nytt det transnationella livet är fokuserar i sin redogörelse uteslutande på familjen. Deborah Bryceson gör i sin forskning (2002) en jämförelse mellan transnationella familjer i dagens Europa och familjer som deltog i mass utvandringen till USA under andra hälften av 1800-talet. Hon konstaterar att transnationella familjer inte är något nytt fenomen och visar att migranter från Europa skapade transnationella familjer redan före den senare delen av 1900-talet. Genom att jämföra familjenätverk på 1800- och 1900-talen belyser hon likheter och skillnader mellan dåtida och nutida familjer som berörs av gränsöverskridande migration. Som exempel på en transnationell familj i det förflutna tar hon den nederländska familjen Onnink, som kom till USA 1865. De kontrasteras mot familjen Ouarroud, marockanska migranter som kom till Nederländerna 1974 och som får representera en transnationell familj av i dag. Båda familjerna valde att utvandra för att försöka förbättra sina ekonomiska möjligheter i samband med stora ekonomiska omställningar. Men medan paret Onnink utvandrade tillsammans dagen efter sitt bröllop och lämnade sina gamla föräldrar och andra släktingar kvar hemma, levde paret Ouarroud på var sitt håll i många år. Och medan familjen Onnink fortsatte att upprätthålla en starkt patriarkal tradition skilde sig makarna Ouarroud så småningom och kvinnan blev familjeförsörjaren. Utifrån dessa båda exempel påpekar Bryceson att de personer som hade migrerat i båda fallen upprätthöll transnationella relationer till familjemedlemmar som lämnats kvar hemma, och att transnationella familjer således inte är något nytt fenomen. Vad som däremot har förändrats är rollfördelningen inom familjen mellan könen och generationerna (Bryceson 2002: 56).
54
978-91-44-09432-8_01_book.indd 54
© S tudentlitteratur
2014-02-04 13:57
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
Villkoren för dagens transnationaliseringsprocesser
Det centrala resonemanget hos både Foner och Bryceson går ut på att det finns en kontinuitet mellan transnationaliseringen förr och nu genom att migranter från båda perioderna aktivt deltar i familjepraktiker och socio kulturella, ekonomiska och politiska praktiker som binder samman minst två länder. Men även om transnationaliseringen som sådan inte är ny, kvarstår frågan om vad som är kvantitativt eller kvalitativt annorlunda nu jämfört med tidigare. Även om det går att belägga att forna tiders migranter deltog i transnationella praktiker, hävdar vissa att ”dessa saknade den regelbundenhet, rutinmässighet och kritiska massa som kännetecknar dagens transnationalism. Det var få invandrare på den tiden som verkligen levde sitt vardagsliv i två skilda länder”(Portes m.fl. 1999: 223–4). I dag har transnationaliseringen breddats med avseende på såväl antalet migranter som graden av deltagande i den här typen av praktiker. En avgörande bidragande faktor som har identifierats i transnationella studier är den tekniska utvecklingen på transport- och kommunikationsområdet (ibid.; Foner 2001: 42–4; Levitt 2001a: 22–4). De i sammanhanget viktiga tekniska genombrotten skedde på 1800-talet, när atlantångarna och telegrafin öppnade för nya, bättre sätt att resa och kommunicera. Den revolutionerande utvecklingen inom transport och kommunikation sedan dess har lett till kraftigt minskade kostnader för att överbrygga långa geografiska avstånd. Utvecklingen tog fart rejält efter andra världskriget och i synnerhet från 1970-talet (Faist 1998: 223; Levitt 2000a: 212). De förbättrade möjligheterna att resa mellan invandrings- och utvandringsländerna gjorde att de transnationella kontakterna blev både flitigare och tätare. Med ständig tillgång till billiga flygresor går det lätt och snabbt att förflytta sig. Många migranter kan flyga hem på semester varje år, för att hälsa på släktingar och vänner eller för att delta i viktiga händelser som bröllop och val. Ny och billig teknik öppnar också för snabb kommunikation över nationsgränserna. Till skillnad från förr måste inte dagens migranter vänta två veckor eller ännu längre för att få svar på ett brev, utan kan kommunicera direkt med släktingar och vänner utomlands via telefon eller e-post (Foner 2001: 43–4; Levitt 2001a: 23–4). Den transport- och kommunikationstekniska utvecklingen möjliggör enklare, mer omedelbara och tätare kontakter mellan invandrings- och utvandringsländer och låter migranter aktivt delta i vänners och familjemedlemmars vardag i hemlandet.
© S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 55
55
2014-02-04 13:57
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
Även om de tekniska genombrotten gör den gränsöverskridande kontakten mellan migranter och icke-migranter enklare och vanligare, finns dock fortfarande skillnader i fråga om rörlighet och de transnationella förbindelsernas intensitet. Att tekniska innovationer finns att tillgå säger ingenting om huruvida de faktiskt används, eller hur ofta och i vilken omfattning. Som Peter Kivisto påpekar är det inte kommunikationstekniken i sig som avgör ”hur den används; användningen av tekniken bestäms i slutändan i stället socialt. Det är således viktigt att utforska inte bara själva tillgången till kommunikationsteknik, utan även hur denna faktiskt används av olika grupper” (Kivisto 2003: 15–16; se även Kivisto och Faist 2010: 156). Teknika nvändningen bestäms exempelvis till viss del av de inblandades samhällsklass. Fattiga migranter har kanske inte råd med samma teknik som medel- eller överklassmigranter. Enligt Alejandro Portes bör trans nationalismen vara högre i ”invandrargrupper som i genomsnitt har bättre ekonomiska och personliga resurser (utbildning och yrkeskompetens), eftersom de har bättre tillgång till den infrastruktur som gör dessa aktiviteter möjliga” (Portes m.fl. 1999: 224). Förutom omvandlingen av transport- och kommunikationstekniken måste man således även ta hänsyn till vilken tillgång migranter och icke-migranter har till ny teknik och hur denna används. Som Thomas Faist påpekar skapar ”förbättrade möjligheter att kommunicera och resa nödvändiga men inte tillräckliga förutsättningar för utvecklingen av moderna transnationella band” (Faist 2000a: 212). Tekniken kan följaktligen ses som en mellanliggande variabel, medan de avgörande variablerna är de ekonomiska, politiska och kulturella dynamiker i vilka transnationella praktiker uppstår och upprätthålls i moderna migrationsprocesser. De villkor som formar transnationaliseringen är bland annat kapitalismens globalisering (Glick Schiller m.fl. 1992b: 8–9) och förändringar i både mottagar- och sändarländerna, exempelvis en politik för mångkultur eller möjligheten till dubbelt medborgarskap (ibid.: 213–14; Portes 2001: 44–8; Smith 2003). En aspekt som inte uppmärksammats tillräckligt är den viktiga roll som ideologi spelar i sammanhanget. Under den nationalistiska perioden i början av 1900-talet fanns exempelvis inte samma tolerans som i dag för transnationella praktiker bland medborgarna, varken i USA eller i Europa. Nationalismen förde med sig strängare krav på assimilering, till exempel ”amerikanisering”. Nästan samma utveckling har skett i synen på dubbelt medborgarskap: detta är något som var otänkbart 56
978-91-44-09432-8_01_book.indd 56
© S tudentlitteratur
2014-02-04 13:57
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
vid 1900-talets början men som är betydligt mer accepterat hundra år senare (se även kapitel 6).
Begreppet transnationella sociala rum Såsom framgår av de historiska jämförelserna ovan är transnationalitet i migrationsprocesser ingen ny företeelse. Men vid sidan av tekniska förändringar och ekonomiska, politiska och kulturella skeenden bidrog nya infallsvinklar inom migrationsforskningen till att det transnationella fenomenet började synliggöras från 1990-talets början och framåt. Som Robert Smith skriver: ”Om det även tidigare fanns ett transnationellt liv utan att detta betraktades som sådant, banar en transnationell lins väg för nya analyser genom att göra det möjligt att se det som inte gick att se så länge det inte fanns någon lins som kunde fokusera det” (Smith 2003: 725). Den ”transnationella vändningen” syftar således inte i första hand på nya empiriska belägg för transnationalisering, utan är snarare ett paradigmskifte inom migrationsforskningen. Ett transnationellt fokus medför metodologiska utmaningar och får konsekvenser för forskningen om internationell migration. Vid sidan av en ny terminologi utvecklas även nya metodologiska verktyg och teoretiska modeller för att beskriva transnationella sociala band, processer och grupperingar. Empiriska fallstudier av transnationalisering har gett upphov till en mängd iakttagelser om många slags gränsöverskridande praktiker. De transnationella perspektivens teoretiska styrka ligger i att de utmanar traditionella begrepp inom migrationsforskningen, exempelvis den klassiska synen på assimilation (se kapitel 5), liksom i kritiken av metodologisk nationalism och grupptänkande (se kapitel 7). Generellt sett har transnationella infallsvinklar fört in ett alternativt analytiskt förhållningssätt i migrationsforskningen. Även om det än så länge inte finns någon sammanhängande transnationaliseringsteori erbjuder begreppet ”transnationella sociala rum” (Faist 2000a) ett heuristiskt verktyg för att studera migranters och icke-migranters relationer och praktiker över gränserna mellan två eller fler länder. Att avgränsa transnationella sociala rum
Medan transnationella praktiker såsom beskrivs i kapitel 2 kan ha en varierande intensitet med många olika grader på skalan, avser transnationella © S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 57
57
2014-02-04 13:57
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
Land A
Land B Transnationella processer Transnationella relationer Transnationella processer
Transnationella sociala rum Figur 3.1 Transnationella sociala rum.
Obs. För att underlätta framställningen begränsas de transnationella relationerna och praktikerna i figuren till två länder. Transnationella rum kan dock givetvis spänna över gränserna mellan flera länder.
sociala rum mer sammanhängande gränsöverskridande relationer och praktiker. ”Med transnationella rum menar vi relativt stabila, varaktiga och täta relationer som sträcker sig över och bortom gränserna för suveräna stater. Transnationella sociala rum består av kombinationer av relationer och deras innehåll, positioner i nätverk och organisationer samt nätverk av organisationer som finns på minst två geografiskt åtskilda platser i olika länder” (Faist 2000a: 197; se figur 3.1). De flesta av dessa rum är belägna mellan å ena sidan familjepraktiker och individuella praktiker och å andra sidan de funktionella systemens olika sfärer: familjesfären och de sociokulturella, ekonomiska och politiska sfärerna. Den minsta analysenheten i ett socialt rum är de sociala relationerna (Faist 2004a: 4). Dessa utgör varaktiga och kontinuerliga serier av multilokala praktiker som inbegriper minst två personer. De kan ta sig uttryck i social interaktion mellan deltagarna, till exempel när migranter besöker familjemedlemmar i ursprungslandet eller i telefonsamtal med kollegor utomlands. Men de sociala relationerna upphör inte nödvändigtvis för att parterna inte befinner sig på samma plats. De kan ta sig andra uttryck än personlig kommunikation mellan enskilda, till exempel som penningförsändelser från hemortsföreningar till stöd för samhällsprojekt i ursprungslandet. Sociala relationer har ofta symboliska inslag, till exempel gemensamma tolkningar, minnen, framtidsförväntningar och föreställningar. Vi talar om 58
978-91-44-09432-8_01_book.indd 58
© S tudentlitteratur
2014-02-04 13:57
3 Transnationalisering och transnationella sociala rum
transnationella sociala rum när de sociala relationerna mellan migranter och relativt bofasta personer pågår med viss regelbundenhet över en längre tid. Men även om de sociala relationerna måste ha ett visst mått av stabilitet och varaktighet för att transnationella sociala rum ska kunna uppstå, är dessa inte statiska utan dynamiska sociala processer (Faist 2000a: 199–200). Eftersom transnationella sociala rum korsar nationsgränser mellan minst två länder sammanfaller de inte med tydligt avgränsade statsterritorier (Faist 2004a: 4). ”Rum” är dessutom något annat än ”plats” eftersom rummet omfattar eller spänner över olika territoriella punkter och inbegriper minst två platser. Termen ”socialt rum” syftar inte heller enbart på fysisk utbredning, utan har även en social innebörd som går bortom det rent territoriella. Det som åsyftas är bredare möjlighetsstrukturer – samhällslivet och de subjektiva bilder, värderingar och innebörder som den specifika och avgränsade platsen representerar (Faist 2000a: 45–6). Genom att deras interaktioner omfattar två eller fler stater bygger internationella migranter och icke-migranter som lever i transnationella sociala rum upp nätverk, grupper och ”gemenskaper utan rumslig närhet” (Webber 1963). Förekomsten av transnationella sociala rum tyder på att migration och återvändande för det första inte måste vara definitiva, oåterkalleliga och irreversibla beslut. Det transnationella livet som sådant kan bli en strategi för att överleva och få det bättre. För det andra förekommer det ofta att även de migranter som varit bosatta utanför ursprungslandet en längre tid upprätthåller starka transnationella sociala relationer och praktiker (Faist 2000a: 200). Såsom framgått ovan formas migrations- och transnationaliserings processer såväl av den tekniska utvecklingen som av ekonomiska, politiska och kulturella skeenden i invandrings- och utvandringsländerna. Trans nationella sociala rum utvecklas mot den bakgrunden i två steg (Faist 2000a: 201). I den första fasen är de en biprodukt av den internationella migrationen och tycks i princip vara begränsade till den första generationen migranter. Inom forskningen har man länge vetat att migration inte innebär en ren förflyttning mellan två platser med få sociala och materiella band sinsemellan. I stället leder migrationen vanligen till fortsatta utbyten mellan geografiskt avlägsna samhällen, och migranter kapar inte automatiskt sina sociala band till ursprungsländerna. I en andra utvecklingsfas tycks de transnationella sociala rummen få eget liv. Här är generationsväxling en viktig kontext, för det är inte säkert att transnationaliseringen begränsas till den första genera© S tudentlitteratur
978-91-44-09432-8_01_book.indd 59
59
2014-02-04 13:57
Transnationell migration Ökade förbindelser över nationsgränserna har gjort det trans nationella perspektivet till ett centralt verktyg för att förstå vår värld. Särskilt viktigt har det transnationella perspektivet blivit i migrationsforskningen, där det banar väg för fördjupade insikter om internationell migration.
Art.nr 37869
Transnationell migration
Boken vänder sig till studenter inom IMER, sociologi, statsvetenskap, globaliseringsstudier, kulturgeografi och andra samhällsveten skapliga ämnen.
Transnationell migration
|
Det här är den första boken som ger en lättillgänglig men ändå grundlig översikt över den transnationella migrationen och hur denna påverkar och påverkas av familjer och släktskapsgrupper, entreprenörsnätverk, diasporagrupper och invandrarföreningar. Det centrala begreppet transnationalitet definieras och den trans nationella migrationens betydelse för integration och förhållande till assimilation utforskas. Genom att undersöka den transnationella migrationens politiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimen sioner fångar författarna särdragen hos de nya invandrargrupper som har omformat den etniska och kulturella blandningen i mot tagarsamhällena, både i USA och i Västeuropa. Men här undersöks även hur transnationaliteten påverkar ursprungsländerna och hur migranter bidrar till den politiska och ekonomiska utvecklingen i dessa.
Thomas Faist Margit Fauser Eveline Reisenauer
Thomas Faist är professor i transnationalitets-, utvecklings- och migrationsstudier vid institutionen för sociologi på Bielefelduniver sitetet i Tyskland. Margit Fauser och Eveline Reisenauer är forskare och lektorer vid Bielefelduniversitetet i Tyskland.
Thomas Faist Margit Fauser Eveline Reisenauer
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09432-8_01_cover1.indd 1
2014-01-30 13.25