9789147102082 by Smakprov Media AB

SVENSKA år 4 SVENSKA år 4 SVENSKA år 4

En tydlig koppling till kursplanen

Bums är ett roligt och inspirerande läromedel i svenska med en tydlig koppling till kursplanens syfte och centrala innehåll. Eleverna får hjälp att utveckla sitt muntliga och skriftliga språk samt hjälp att öka sin förmåga till analys, reﬂektion och kommunikation. Ett omfångsrikt innehåll

Bums innehåller en skrivarskola, ett kapitel om att tala och lyssna, grammatik, studieteknik, massmedier samt källkritisk informationssökning. Det ﬁnns också ett litteraturkapitel där eleverna får lära sig om olika typer av texter samt öva sin läsförståelse och förmåga till textanalys. Bokens många textutdrag är valda för att ge eleverna inspiration att läsa mer, eftersom läsning är en så viktig del i deras språkutveckling. En färgglad och lekfull formgivning

Den lekfulla formgivningen lockar eleverna att ta sig an ämnet svenska. När arbetet känns roligt och kreativt lär man sig lättare. Det strukturerade innehållet hjälper samtidigt eleverna att nå nya mål, kunskaper och insikter. Serien Bums – Svenska år 4–6 består av en grundbok och en övningsbok per årskurs. Hippas Eriksson Inger Strömsten Mats Wänblad

Best.nr 47-10208-2 Tryck.nr 47-10208-2

4710208 omslag cs5.indd 1

2011-05-25 09.04

INNEHÅLL Konsten att lära sig nya saker 4 Studieteknik 5 Att ta eget ansvar 11 Skapa dina egna rutiner 13

Lyssna lyhört och prata proffsigt 36 Våra verktyg 37 Ljud runt omkring 38

Skrivarskola 14

Bli en god lyssnare 39

Bota skrivkrampen 15

Vem berättar du för? 40

Välj en bra titel 17

Konsten att läsa högt 42

Börja inte från början 18

Kroppsspråket 45

Måla med språket 20

Dramatisera 47

Hur sitter orden ihop? 26 Förkortningar m.m. (med mera) 30 Skiljetecken 31 Att skriva faktatexter 34

.,?!–:

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 2

2011-05-27 11.44

Lust att läsa 50 Om läsning 51 I böckernas värld 52 Var hittar du böckerna? 56 Gamla böcker och nya 59 Två författarporträtt 73

I massmediernas värld 106 Kommunikation 107 Vilka är massmedierna? 108 Kolla källan 114 Intervjuteknik 116

Bland bokstäver och ord 76 Alfabetet 77 Ordböcker och uppslagsböcker 80

Svårstavade ord 118 Smått och gott 122

Vokaler 84 Konsonanter 84 Stavning 85 Tre ordklasser – substantiv, adjektiv och verb 95

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 3

2011-05-27 11.44

I det här kapitlet får du tips om hur du kommer igång med skrivandet lära dig hur man hittar på en titel och börjar en berättelse lära dig hur man målar med språket med hjälp av synonymer, motsatser och liknelser läsa om hur man sätter ihop ord samt använder förkortningar och skiljetecken lära dig hur man skriver faktatexter.

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 14

2011-05-27 11.45

Bota skrivkrampen Ibland är det jättesvårt att komma igång med skrivandet. Har du varit med om det någon gång? Det har nästan alla. Till och med författare och andra som jobbar med att skriva drabbas av skrivkramp ibland, för det är så det kallas.

Tänk ”Vem ska jag skriva om” Ett bra sätt att komma igång med att skriva är att först fundera på berättelsens handling. Men, tänk inte ”Vad ska jag skriva om”, utan ”Vem ska jag skriva om”. Det är ofta lättare att komma igång om man först hittar på en figur. Så börja i den änden. Säg att du vill skriva om en … giraff. Nästa steg är att hitta på ett problem som din giraff måste lösa. Vad kan en giraff ha för problem? Och hur ska han eller hon lösa det? Så här är många berättelser uppbyggda. En figur har ett problem och löser det efter en massa bekymmer och trubbel. • Skriv ner namnen på tre personer eller djur. Skriv sedan ner

vilka problem de har och hur de ska lösa problemen.

Exempel:

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 15

Person

Problem

Lösning

Isbjörnen Svante

tycker inte om snö och is

ﬂyttar till Hawaii

2011-05-27 11.45

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 14

2011-05-27 11.45

vilka problem de har och hur de ska lösa problemen.

Exempel:

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 15

Person

Problem

Lösning

Isbjörnen Svante

tycker inte om snö och is

ﬂyttar till Hawaii

2011-05-27 11.45

Måla med språket Det ﬁnns många tusen ord i svenska språket. Ändå använder vi ganska få när vi pratar och skriver. Det är synd, för att kunna många ord (och att använda dem) är som att ha många färger att måla med.

Synonymer Ibland kan man använda ﬂera olika ord för samma sak. Vis, klok, slug, smart och intelligent betyder ungefär samma sak. Sådana ord brukar kallas för synonymer. Men synonymer är luriga. De betyder ungefär samma sak, men ändå används de lite olika – och det är därför de ﬁnns.

Vad är det för skillnad på de här synonymerna? snäll

rar

söt

rar

glad

belåten

trevlig vacker munter

ﬁn

schysst gullig uppspelt

vänlig snygg positiv

uppåt

• Skriv ner så många synonymer ni kan

komma på till orden: arg, trött och stor. • Hur många av synonymerna brukar ni

använda?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 20

2011-05-27 11.45

Låt mig bistå med en smärre ﬁnansiell förstärkning.

Här ska du få en liten slant.

Åh! engar! Guldp

Äh, klart du ska ha lite stålar.

Olika människor använder också olika synonymer. En farfar använder till exempel inte samma ord som en kille i årskurs fyra.

Varför ska man använda synonymer? Synonymer hjälper dig att måla med orden, att skriva så att läsaren förstår precis vad du menar, inte bara ungefär vad du menar. Ta inte bara det första ordet som dyker upp i huvudet (eller skallen, knoppen, hjärnan), utan välj noga. Är det verkligen en väska tjuven bär omkring på? Det kanske är en bag eller en trunk? Och tjuven kanske snarare är en brottsling, skurk eller bov.

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 21

2011-05-27 11.45

Synonymer ger också variation i din text. Jämför texterna nedan. Visst blir texten bättre när man använder synonymer! Sara tittade på klockan och insåg att hon var jättesen. Nu skulle hon få springa om hon skulle hinna till bussen. Hon ryckte åt sig väskan och sprang ner för trappan, låste sedan dörren och sprang ut på gatan. Typiskt! Där kom bussen över bron. Hon skulle aldrig hinna! Sara tog ett hårdare tag om väskan och sprang allt vad hon kunde.

Sara tittade på klockan och insåg att hon var jättesen. Nu skulle hon få springa om hon skulle hinna till bussen. Hon ryckte åt sig väskan och rusade ner för trappan, låste sedan dörren och skyndade ut på gatan. Typiskt! Där kom bussen över bron. Hon skulle aldrig hinna! Sara tog ett hårdare tag om väskan och kutade allt vad hon kunde.

• Titta på bilden här nedanför. Vilka ord skulle du använda för att beskriva den? • Hur förändras beskrivningen om du vet att det snart kommer att dyka upp

en ylande varulv?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 22

2011-05-27 11.45

Motsatser Hög och låg är motsatser, precis som svart – vit

mörk – ljus

lång – kort

Motsatser är alltså ord som betyder precis tvärtom mot varandra. Är han smart, tjock och glad?

Tvärtom, han är …, …. och …!

Det är inte så svårt att klura ut ungefär vad svaret ska vara, eller hur? Dum, smal och ledsen. Men tänk efter – det ﬁnns faktiskt ganska många synonymer som fungerar. Dum, smal och ledsen kan precis lika gärna bytas ut mot korkad, spinkig och sorgsen. Ställ motsatser mot varandra

Du kan använda motsatser för att ge din berättelse mer liv. Om något hemskt ska hända känns det ännu hemskare om allt var jättetrevligt precis innan, och tvärtom. Vill du att något ska explodera med en högljudd smäll, så blir effekten störst om du i meningen innan beskrivit hur lugnt och fridfullt allt är. Samma sak gäller för figurerna i en berättelse. Om du har en huvudfigur i din berättelse som är otroligt smart, så märks smartheten mycket tydligare om hans eller hennes kompis är väldigt korkad. • Arbeta med en kompis. Beskriv någon som ni båda känner till,

kanske en kändis, men beskriv honom eller henne precis tvärtom mot hur den personen egentligen är. En lång person beskrivs som kort och så vidare. Går det att lista ut vem det är?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 23

2011-05-27 11.45

Envis som en …

Liknelser Arg som ett bi och hungrig som en varg är exempel på liknelser. En liknelse är tänkt att skapa en bild i läsarens fantasi. Några vanliga liknelser Mörkt som i graven Svart som natten

Lång som en stång Blek som ett lik

Platt som en pannkaka Pigg som en mört

Man kan också hitta på egna liknelser. Så här till exempel: Arg som

Hungrig som

en katt med svansen i kläm en rektor med tandvärk en ledig kock en lus i en peruk

Det går att hitta på hur många liknelser som helst på varje ord och självklart om andra ord än arg och hungrig. Men använd inte för många nypåhittade liknelser i en och samma berättelse för då blir den svår att förstå.

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 24

2011-05-27 11.45

Att skriva faktatexter Det ﬁnns många olika sätt att skriva en faktatext, till exempel ett skolarbete om gorillor. Det här är ett förslag till arbetsordning. 1 Samla fakta

Leta upp fakta om gorillor i böcker, tidningar, på nätet och så vidare. 2 Dela upp i avsnitt

Sortera upp materialet i olika avsnitt. Indelningen kan se ut så här: Gorillans miljö Gorillans föda

Gorillaﬂocken Gorillans ungar

Gorillans utseende

Gör en lista med stödord för varje avsnitt, eller utgå från en tankekarta. Du har säkert hittat några fakta som du själv tycker är extra intressanta. Det är ett bra tecken, för det tycker antagligen andra också. Lägg de texterna först eller sist i avsnitten, så lockas man att läsa vidare. 3 Skriv

Skriv varje avsnitt för sig, på ett särskilt papper. Sedan läser du igenom avsnitten och funderar på om: • • • •

ordningen känns bra något saknas och behöver skrivas till du vill ändra något i själva texten det behövs bilder eller kartor.

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 34

2011-05-27 11.48

4 Sätt ut rubriker

När du är nöjd med ordningen och innehållet, är det dags att sätta en rubrik över varje avsnitt. Du kan till exempel använda indelningarna som du gjorde i punkt 2: Gorillans föda, Gorillans utseende … Du kan också använda dig av den information som du har letat fram. Till exempel kan avsnittet om Gorillans föda heta: Gorillan tycker mycket om frukt. Avsnittet om Gorillans utseende kan heta Gamla hannar kallas silverryggar. 5 Bearbeta texten

Tänk på att inte sätta punkt efte r rubriker eller titel.

Be en kompis läsa din text och komma med förslag på förbättringar. Han eller hon kan till exempel titta på: • Ligger avsnitten i rätt ordning? • Är det något som saknas, något som man fortfarande undrar över? • Var det lätt att förstå texten?

Använd sedan din kompis förslag när du skriver om och förbättrar din text. 6 Sätt ihop

När du är nöjd med texten är det bara att sätta pappren i rätt ordning. Sist gör du ett snyggt omslag och skriver dit en titel.

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 35

När du ger respons på någon annans text, kom ihåg att även berätta ! det som var bra

2011-05-27 11.48

Lust att läsa I det här kapitlet får du • läsa lite om läsning • läsa utdrag ur böcker från olika genrer, t.ex. deckare, hästböcker,

böcker om andra världar och böcker om sport • lära dig en del om bibliotek och vad du kan hitta på bibliotek • läsa om några författare som skrivit barn- och ungdomsböcker

samt läsa utdrag ur deras böcker • få tips på bra författare och böcker.

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 50

2011-05-27 11.49

Om läsning jag inte mycket alls, det bara blev så när farmor ”gavFörrmigläste en bok som hette RUBY – EN VANLIG FLICKA och mamma säger att i det ögonblicket förvandlades jag till en bokslukare.

”

Är du en bokslukare? Då hittade du förmodligen en gång en bok som var så bra att du fortsatte att läsa andra böcker av bara farten. Tycker du att det är jobbigt att läsa? I så fall kan du vara säker på att den känslan kommer att försvinna. Man brukar säga att det ﬁnns en läströskel. Den tröskeln behöver alla komma över innan det blir lätt och roligt att läsa. Läs mycket, så märker du snart att du har kommit över tröskeln!

Fundera lite över de här frågorna: • Tycker du om att någon läser högt för dig? • Vad ger dig lust att läsa? • Vilka böcker och serier tycker du om? • Vad tycker dina kompisar om att läsa? • Gillar du böcker med bilder, eller går det bra utan? • Ska böcker handla om verkligheten eller inte?

Var sitter du helst och läser? i soffan i sängen vid skrivbordet annan plats:

____________________

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 51

2011-05-27 11.50

I böckernas värld Här kommer några sidor där du kan läsa utdrag ur fyra böcker. Fundera lite medan du läser: Hur skiljer sig texterna åt?

ur Fyrverkerimakarens dotter av Philip Pullman

När hon var tillräckligt gammal för att kunna lära sig, ”började hennes far att undervisa henne i konsten att göra fyrverkeripjäser. Hon började med små sprak-drakar, sex stycken på ett snöre. Sedan lärde hon sig att tillverka hoppande apor, guldnysningar och javaljus. … En dag sade hon: ”Far, vad skulle hända om jag lade några saltblommor i ett javaljus, istället för molnpuder?” ”Prova och se”, svarade han. Då gjorde hon det. Istället för att brinna med en jämn grön glöd sprutade det av ilskna små gnistor, som alla gjorde små kullerbyttor innan de slocknade.

”

• Hur låter det när något sprakar? • Vad är en gnista? • Vem eller vilka gör kullerbyttor?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 52

2011-05-27 11.50

ur Johnny ohn nny & Co, En halv tusenlapp nny av Ulf Nilsson son

Där jag kommer ifrån var husen m mycket fyrkantiga. ”Gatorna grå JJag hade ofta så tråkigt. Jag satt var raka och grå. h funderade f på gården och på vad jag önskade mig. Tre saker: 1 Att få åka motorcykel. 2 Att bli privatdetektiv. 3 Eller att i alla fall bli rik.

Hur många dagar hade jag inte suttit ensam på gården och gjort ingenting! Sedan ingenting och därefter ingenting! Men en dag när jag satt där, hände något. … Jag såg något komma singlande ner genom luften. Det var en sedel, en ituriven sedel. En halv tusenlapp.

”

• Vad tror du att huvudpersonen menar med att

husen var mycket fyrkantiga? • Vad är det för skillnad på att falla ner och singla ner? • Vad skulle du göra om du hittade en halv tusenlapp?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 53

2011-05-27 11.51

Det lysande ögat ÅR 2005

Laura Trenter har skrivit deckare för barn och ungdomar i ﬂera år. Julian och Jim, Pappa Polis och Puman är några av hennes mest kända böcker. Det lysande ögat är den första boken i serien om Duodeckarna som Laura Trenter skrivit tillsammans med Tony Manieri. Duodeckarna handlar om två kompisar som heter Nadja och Charlie. Nadja och Charlie har hört legenden om en olycklig sjöman som dog för mer än hundra år sedan. En natt lyser det i den gamla kvarnen där sjömannen en gång varit. Nadja och Charlie börjar nästan tro att det ﬁnns spöken. – Nadja! Vakna! Skynda dig! Hon sätter sig rakt upp i ”sängen och tittar sig yrvaken omkring. När hon ruskar på huvudet inser hon att håret är lika kort som det brukar vara. Framme vid fönstret står Charlie och pekar med darrande hand ut i mörkret. – Det lyser igen! Nadja är snabbt framme hos honom. Han har rätt. Ett skarpt sken skär sönder mörkret från det översta fönstret i kvarnen. Men den här gången verkar det nästan klarare. Dessutom är det blodrött …

”

• Leta efter ord som du

tycker gör att texterna på det här uppslaget blir spännande.

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 61

2011-05-27 11.51

Hästar – förr och nu år 1957

JJakten på ponnytjuvarna

Pseudonym är ett påhittat namn som en författare använder när han eller hon inte vill berätta sitt riktiga namn.

F Författaren Judith M. Berrisford är egentligen inte en person.. N Namnet är påhittat och pseudonym för Cliﬀord Lewis och krivit Judith M. Lewis, som kommer från Storbritannien. De har skrivit en lång rad hästböcker, till exempel Jakten på ponnytjuvarna.

Jakten på ponnytjuvarna, handlar om Pat som bor tillsammans med sin moster och morbror och kusinerna Bill och Vicky. De har just flyttat till en gård nära Ponnyskogen, där en flock oc halvvilda ponnyer strövar omkring. En dag är Pat och Vicky ute på en ridtur. De hör en ponny gnägga skräckslaget och skyndar dit. En pojke står böjd över ett litet föl. och red upprörd upp fram. Släpp fölet. ” – Ditt odjur!, skrek–Vicky pojk protesterande till flickorna, Lugna er! sa pojken mi skönhet! och till fölet: Såja, min lugnan över det stretande fölets päls. Han strök lugnande lätt Med en suck av lättnad fick han till slut loss ett nät från de sparkande b benen. Sedan vände han sig om ickorn och såg på flickorna. tän Vicky, var rödare Pojkens hår, tänkte • Hur känner sig Vicky när hå hon sett i sitt liv. än något annat hår pojken tittar på henne? … • Hur förstår man att pojken a jag var en föltjuv? – Trodde ni att inte vill göra fölet illa? frågade pojken. Han skakade på huvudet. had gett sig på jobbet före mig. Nån annan hade Han visade nätet som fölet varit intrasslat i.

”

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 62

2011-05-27 11.51

Klaras K la ridlägersommar ÅR 2000

Pia Hagmar har skrivit flera böcker med flickan Klara som huvudperson. Författaren älskar hästar och det gör Klara i böckerna också. Klaras ridlägersommar handlar om ett läger med killar och tjejer som tycker om att rida. Där händer många konstiga saker och deltagarna är inte alltid goda vänner. Försiktigt för att inte störa Sigge, öppnar jag boxdörren. ”Snabbt smiter jag in och sjunker ner bredvid Lotta. Min hand darrar när jag låter den snudda vid Sigges mjuka päls. Han ligger alldeles stilla med slutna ögon. Inte ens när det landar flugor på hans ögonlock reagerar han. – Är du säker på att han lever? frågar jag. – Han sover. Veterinären gav honom någonting lugnande för att han skulle kunna vila sig lite. …

– Det är ett under att han överlevde och det är din förtjänst, Klara. Jag förstår inte hur du bar dig åt för att klara av det. Det hade jag aldrig gjort. Men du lyckades. Du räddade livet på både Sigge och mig, säger Lotta allvarligt.

”

• Vad tror du att Klara

känner när Lotta ger henne beröm? • Varför är det viktigt att

få beröm ibland?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 63

2011-05-27 11.52

Samhället – förr och nu år 1969

Katitzi K

K Katitzi är en romsk ﬂicka, som egentligen var författaren Katarina T Taikon själv. Hon växte upp i en tid då romska barn inte alltid ﬁck gå i skolan. Hon upplevde hur det var att vara annorlunda i Sverige. I det här avsnittet ur Katitzi försöker pappa Taikon få in sina döttrar i skolan. Rektorn vill inte ha dem där och skyller på än det ena än det andra.

Romer är en folkgrupp som bor i många olika länder. Deras språk heter romani chib.

– Ånej. Det här gäller ﬂickorna och de ska höra varför de inte får gå i ”skolan, det ska ni förklara för dem. Nu hade pappa Taikon rest sig upp, han stod bredbent framför rektorn och han såg inte blyg ut längre. – Jag kan inte, hur gärna jag än vill, låta barnen gå här i skolan. Ni förstår att jag skulle få så mycket trassel med de andra barnens föräldrar. Ja, jag kan tala om för er att de skulle ta sina barn ur skolan om jag släppte in herr Taikons barn i den här skolan. – Och hur kan ni veta det, ni har väl aldrig haft några zigenarbarn i den här skolan. Får jag ställa en uppriktig fråga till er: Tycker ni att det är rätt att neka dem skolgång? Gör ni det med andra barn också som kommer hit?

”

• Nu för tiden har alla barn i

Sverige rätt att gå i skolan. Hur tror du att ﬂickorna Taikon kände sig när rektorn sa att de inte var välkomna? • Vad tycker du att man ska

göra när man ser att någon behandlas illa?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 64

2011-05-27 11.53

Habib: Meningen med livet ÅR 2005

Douglas Foley har skrivit böckerna om Habib. De handlar om livet i ett område med många invandrare. Habib går i femman och bor i ett höghus i en förort. Hans pappa kommer från Syrien och hans mamma är född i Sverige. I huset bor familjer från Turkiet, Polen, Iran och Angola och kanske en från Sverige. Det är lov och Habib besöker Ziyas frisersalong för att klippa sig. tycker du är LIVETS MENING? frågade jag Ziya. ” –– Vad Vet inte, svarade han. … Men han måste ha tänkt efter för plötsligt sa han: – Att ha ett arbete. – Att ha ett arbete? Jag öppnade inte ögonen men jag himlade med dem ändå. – Innan jag blev frisör var jag dataprogrammerare, sa han. Jag sökte tonvis med jobb. – Och? – Kompis, jag blev inte ens kallad till intervju. Jag tror dom såg mitt efternamn och det räckte. – Vad menar du? frågade jag eftersom jag inte fattade att man kunde ha svårt att få ett arbete bara för att ens efternamn är konstigt.

”

• Varför tror du att Ziya inte

ﬁck det jobb han ville ha? • Tycker du att det är rättvist

att man inte får jobb för att man har ”fel” namn?

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 65

2011-05-27 11.53

128

ISBN 978-91-47-10208-2 © Hippas Eriksson, Inger Strömsten, Mats Wänblad och Liber AB Projektledare och redaktör: Eva Skarp Formgivare: Carina Länk, Länk Graﬁsk Form & Illustration HB Bildredaktör: Riitta Stenius och Carina Länk Faktor: Eva Runeberg Påhlman

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2011

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tel: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 128

2011-05-27 11.58

129

Bildleverantörer Foton:

Teckningar:

s. 4 s. 7 s. 13 s. 18 s. 20 s. 24 s. 28 s. 34 s. 35 s. 37

Kristina Grundström s. 14, 15, 21, 23, 26, 27, 29, 85, 89, 91, 95, 97, 101, 102 Ingela Peterson-Arrhenius s. 2, 12, 107, 110 Anna Westerman s. 2, 36, 42 Carina Länk s. 30, 53, 62–63 Susanne Fredelius s. 112 Bilden på sidan 72 av Tord Nygren ur Max Lundgrens bok, Benny, boxaren

Camilla Cherry/Scanpix Arnaldur Halldorsson/NordicPhotos Jan Norden/IBL Jan Greune/Look/IBL Aaron Savages//Solent News/Scanpix Konrad Wothe/IBL NaturePictureLibrary/IBL Pavard Claude / Jacana/Hoaqui /IBL Cyril Ruoso/Scanpix Svenska handalfabetet, med tillstånd av Sveriges Dövas Riksförbund, SDR s. 39 Dan Hansson/Scanpix s. 40b Roger Vikström/Scanpix s. 40a Bertil Hetzberg/NordicPhotos s. 41a Lars Epstein/Scanpix s. 41b Pontus Lundahl/Scanpix s. 43 Aaron Savage/Solent News/Scanpix s. 45 Rolf Vennenbernd/NordicPhotos s. 45 Gerard Fritz/NordicPhotos s. 47 Maria Steen/Scanpix s. 48 Rodrigo ABD/Scanpix s. 48 Mikael Andersson/NordicPhotos s. 49 Lecarpentier/Sipa/Scanpix s. 55 Fredrik Persson/Scanpix s. 68 Torbjörn Andersson/Scanpix s. 73a Björn Larsson Ask/Scanpix s. 82 Hans Runesson/Scanpix s. 90 Anders Good/IBL s. 92 Torbjörn Lilja/IBL s. 98 Warner B Collection/IBL s. 106 Image State/IBL s. 111 Erik Mortensson/Scanpix s. 112 Magnus Hallgren/DN/Scanpix s. 117 Claudio Breciani/Scanpix Omslagsbild framsida: Martin Zwick/IBL Övriga foton Shutterstock

4710208 inlaga cs5 27maj.indd 129

2011-05-27 11.58

SVENSKA år 4 SVENSKA år 4 SVENSKA år 4

En tydlig koppling till kursplanen

Best.nr 47-10208-2 Tryck.nr 47-10208-2

4710208 omslag cs5.indd 1

2011-05-25 09.04