9789144090924

Barns livsvillkor

I mötet med skola och fritidshem

De aspekter som särskilt behandlas i boken är: • Familjen och socioekonomisk bakgrund • Uppväxtvillkor och framtidstro • Skola och fritidshem • Kompisar och kamratgrupper • Media och fritid • Fysisk och psykisk hälsa • Livsstil, identitet och socialisation • Barns möjligheter att påverka och bidra under demokratiska former • Religion, interkulturalitet och flyktingbarn • Konflikter och mobbning

Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma grund­lärare i förskoleklass, årskurs ett till sex och i fritidshem. Det är huvudsakligen barn i åldrarna sex till tolv år som diskuteras men en hel del är giltigt för barn i alla åldrar. Föräldrar, lärare och andra yrkesverksamma som vill lära sig mer om barns livsvillkor i vår tid får behållning av denna bok.

Art.nr 37379

Barns livsvillkor I mötet med skola och fritidshem

| Barns livsvillkor

Hur är det att leva och växa upp som barn i början på 2000-talet?

Den frågan är central i boken Barns livsvillkor – i mötet med skola och fritidshem. Svenska forskare och universitetslärare har valt att beskriva olika aspekter av barns livsvillkor i relation till skola, fritidshem, familj, kamrater och fritid. En gemensam nämnare är att det inte alltid är så lätt att vara barn i dagens samhälle och att det finns en rad faktorer som påverkar hur livet och uppväxten blir.

Anders Fjällhed Mikael Jensen

Redaktörer för boken är Anders Fjällhed, fritidspedagog, psykolog och filosofie doktor i pedagogik och Mikael Jensen, filosofie doktor i utbildningsvetenskap med ett fokus på kognition och kommunikation. Övriga författare är Marianne Dahl, Helene Elvstrand, Ann-Carita Evaldsson, Marie Fahlén, Maria Hjalmarsson, Rosie Jacobsson, Thomas Johansson, Annica Löfdahl och Anna Liisa Närvänen.

Redaktörer

Anders Fjällhed & Mikael Jensen

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09092-4_01_cover.indd 1

2013-09-26 13.14

Omslagsbild: L’Oiseau au Plumage Deploye

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37379 ISBN 978-91-44-09092-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: © Succession Miró/ADAGP, Paris/BUS 2013 Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-09092-4_01_book.indd 2

2013-09-26 07:39

Innehåll

Förord 9 A n de r s F jä l l h e d o c h M i k a e l J e nse n

Författarpresentation 11 K apitel 1

Barns livsvillkor – en introduktion 15

M i k a e l J e n se n o c h A n de r s F jä l l h e d Livsvillkor och levnadsförhållanden 15 Socioekonomisk bakgrund 16 Föräldrar och kompisar 19 Att må bra 20 Skola och fritid 21 Bokens kapitel 24 Avslutande kommentar 26 Litteratur 27 K apitel 2

Barns och ungas uppväxtvillkor 29

T hom a s Joh a n s s on Familjeliv i förändring 31 Skolan 34 Medier, kropp och individkult 36 Psykisk hälsa 37 Uppväxtvillkor – nya tider 39 Sammanfattning 40 Litteratur 40 © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 3

3

2013-09-09 09:42

Innehåll K apitel 3

Livsstil och identitet 43

M i k a e l J e n se n Identiteter 45 Typiska aspekter av livsstil 47 Generationers livsstilar 47 Samhällsklass som livsstil 48 Konsumtion som livsstil 50 Genusrelaterade livsstilar 51 Hälsorelaterade livsstilar 53 Subkulturer och kamratkulturer som livsstil 55 Mode och design som livsstil 55 Identiteter och livsstilar tar form 56 Avslutande reflektion 57 Litteratur 58 K apitel 4

Sociala världar, socialisation och identitetsskapande 61

A n na-L i i s a Nä rvä n e n Sociala världar och identiteter 62 Om likhet och skillnad, vi och dem 64 Sociala världar och socialisation 68 Avslutande reflektioner 72 Litteratur 74 K apitel 5

Fritidshem som en arena för barndomens kulturella styrning 77

M a r i a H ja l m a r s s on o c h A n n ic a L öf da h l Teoretisk inramning 79 Intervjuer med fritidspedagoger 81 Försök att bidra till en värdig barndom 81 Ge utrymme för barnen att bearbeta sina upplevelser – en aspekt av kvalitet 82 Uppmuntra och begränsa barnens lekar och lekmiljöer 84 Fritids och fritidshemsbarnet – en del av samhället 85 Avslutande diskussion 86 Litteratur 87

4

978-91-44-09092-4_01_book.indd 4

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

Innehåll K apitel 6

Man känner om man är välkommen 89

M a r i a n n e Da h l Bakgrund 89 Barns samspel med kamrater 90 Lilla kudden 91 Verkstaden 93 Gungorna 94 Samtal med barn 96 Avslutande diskussion 101 Litteratur 104 K apitel 7

Den villkorade delaktigheten 105

H e l e n e E lvs t r a n d Barns delaktighet – en rättighet 106 Begreppet delaktighet 107 Fritidshemmet och skolans demokratiska uppdrag 108 Fritidshemmets särställning 108 Hinder och möjliggörande för barns delaktighet 109 Delaktighet är något som ständigt görs 109 Att inflytandeförhandla 110 Förhandling kräver vissa färdigheter 111 Delaktigheten är villkorad 112 Alla är inte med 113 Ramar och strukturer 114 Vuxna bestämmer för de är vuxna 115 Barns syn på sig själva som beslutande aktörer 116 Avslutande diskussion 117 Litteratur 118

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 5

5

2013-09-09 09:42

Innehåll K apitel 8

Du är värd att investeras i! 121

Ro si e Jac ob s s on Konventionen om barnets rättigheter 123 Vad är hälsa? 124 KASAM och den salutogena idén 125 Stödjande miljöer och arenaperspektiv 127 Skyddsfaktorer och riskfaktorer 128 Hälsofrämjande skolutveckling 128 Skola och fritidshem – uppdrag och lärande i samverkan 129 Barns hälsa och livsvillkor – en investering 131 Sambandet mellan lärande och hälsa 131 Hur skapas goda lärandemiljöer? 132 Salutogent ledarskap och värdepedagogik i ett multimodalt lärande 132 Avslutande reflektion 135 Litteratur 136 K apitel 9

Finna möjligheter – flyktingbarn i skola och fritidshem 139

A n de r s F jä l l h e d Flyktingbarns möte med skolan och fritidshemmet 141 Barns förmågor och kraft 142 Inkludering eller exkludering 147 De colombianska flyktingbarnens röster 149 Maria – flyktingbarn i Sverige 150 Avslutande reflektion 154 Litteratur 155

6

978-91-44-09092-4_01_book.indd 6

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

Innehåll K apitel 10

Barn och det mångreligiösa samhället 157

M a r i e Fa h l é n En icke-konfessionell undervisning 158 En mångreligiös skola 159 Skolavslutningen – en omdiskuterad fråga 164 Sammanfattande och avslutande diskussion 166 Litteratur 169 K apitel 11

Barn, konflikter och konflikthantering 173

M i k a e l J e n se n Vad är en konflikt? 174 En färdväg 176 Oförenliga mål 176 Resursmål 177 Processmål 178 Relationsmål 179 Värdighetsmål 180 Instrumentella mål 182 Multipla mål 182 Öppen och latent konflikt 183 Strategier för konflikthantering 183 Upplevelser 183 Frågor 184 Kommunikationsstilar eller konfliktlösningsstrategier 185 Konflikter i vardagen 187 I skolan 188 På fritids 189 Avslutande reflektioner 190 Litteratur 191

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 7

7

2013-09-09 09:42

Innehåll K apitel 12

Om mobbning och språkliga kränkningar i flickors samspel 193

A n n- C a r i ta E va l d s s on Andra perspektiv på skolmobbning 194 Videoetnografi av flickors samspel i kamratgrupper 196 Att peka ut en angivare 198 Att ta avstånd från och förneka mobbning 199 Att konfrontera den som är skyldig 200 Att förstärka ett dåligt rykte 202 Mobbning och kränkande handlingar som normerande praktiker 204 Avslutande reflektion 205 Litteratur 206 Transkriptionsnyckel 207

Bilaga 209 Flyktingbarns introduktion – En pedagogs ofullständiga checklista 209

Sakregister 213

8

978-91-44-09092-4_01_book.indd 8

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

Förord A n de r s Fjä l l h e d o ch M i k a e l J e nse n

Som vuxen och som professionell, i den vardagliga kontakten med barn under deras uppväxt, behövs en förståelse för hur det är att leva och växa upp i dagens Sverige. En grupp forskare/författare har i denna bok samlats kring frågan vad det innebär att växa upp i vår tid och under vilka villkor barn lever.

Den här boken började som en idé i april 2012 inom det Nationella nätverket fritidspedagogik. I våra diskussioner blev det tydligt att det fanns flera deltagare som undervisade eller forskade om någon aspekt av barns livsvillkor och som hade viktig kunskap om hur barn har det på fritidshem och i skola. Aktuell kunskap och material utifrån olika perspektiv lyftes fram som kunde tillföra nytt vetande och användas av studenter, fritidspedagoger, lärare och andra professionella.

I försöken att belysa barns livsvillkor tas även sådant upp som har att göra med barndom och ungdom i Sverige i största allmänhet. Bokens kapitel fokuserar dock på barn i åldersspannet sex till tolv år och kring barnens miljöer i skola och fritidshem. Platser som har blivit allt viktigare i takt med att barnen tillbringar mer tid där.

Texterna kompletterar varandra genom att vara olika, språkligt såväl som akademiskt, beroende på författarnas bakgrund och erfarenheter. En del kapitel är mer praktiska och erfarenhetsbaserade, medan andra är mer teoretiska och specialiserade, något som gör boken intressant och användbar i olika sammanhang. Vi anser att det dels behövs mer handfasta och lättförståelig kunskap som kan användas i vårt praktiska arbete. Dels behöver vi stimuleras att lyfta våra blickar, att teoretisera och tänka lite mer djupare och abstrakt för att på bästa sätt kunna se och förstå hur barnen har det idag.

När flera författare är inblandade blir också språkbruket mer komplext och berikande, vilket innebär att olika termer för samma sak kan förekomma. © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 9

9

2013-09-09 09:42

Förord

Vi tror att läsaren själv förstår att termer som lärare, grundlärare, pedagog, fritidspedagog, fritidslärare, och därtill fritidshem och fritids är uttryck för att ”kärt barn har många namn”. Vi har därför valt att inte ta ställning till vilka termer som ska användas.

Vi som redaktörer vill tacka nätverket fritidspedagogik för uppmuntran och förtroendet att genomföra detta projekt. Vi vill särskilt tacka Inger Brännberg som först lyfte idén att nätverket ska skriva och publicera antologier, och Helena Ackesjö som initierade temat för och såg behovet av just denna antologi. Tack också till alla författare som har bidragit till bokens olika kapitel och varit ytterst samarbetsvilliga och tillmötesgående.

Vi önskar läsaren en trevlig och lärorik stund tillsammans med oss och våra erfarenheter.

Anders Fjällhed Mikael Jensen Stockholm Göteborg Augusti 2013

10

978-91-44-09092-4_01_book.indd 10

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

Förfat tarpresentation

Marianne Dahl är fil.lic. i pedagogik och doktorerar och undervisar i lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Mariannes forskningsintresse rör främst barns sociala liv på fritidshemmet där relationer, genus och barns egna kulturer är i fokus. I det pågående avhandlingsarbetet studerar hon fritidspedagogers arbete med barns relationer på fritidshemmet.

Helene Elvstrand är filosofie doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot fritidshem. Hon arbetar som lektor vid Linköpings universitet, Campus Norrköping, där hon undervisar inom lärarprogrammet främst för grund­ lärare med inriktning mot fritidshem och förskola. Elvstrand har exempelvis forskat om delaktighetsfrågor, inclusive education och barns rättigheter. Hon arbetar för närvarande i ett aktionsforskningsprojekt ”Fritidshem i fram­ tiden” som fokuserar på utvecklingsarbete i fritidshem.

Ann-Carita Evaldsson är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Hennes forskning har ett uttalat barnperspektiv med fokus på yngre skolbarn, språkliga praktiker, mobbning, flerspråkighet, identitetsarbete (genus, klass, etnicitet) i informella (kamrat- och syskongrupper) och institutionella sammanhang (fritidshem, skola, hem). Med ett särskilt intresse för etnometodologi, samtalsanalys, etnografi och barns språksocialisation. Hon är vetenskaplig ledare för forskningsmiljön, CLIP (Studies in Childhood, Learning and Identities as Interactive Practices), http://forskning.edu.uu.se/clip/ Marie Fahlén är filosofie doktor i religionsvetenskap. Hon är anställd som universitetslektor vid Högskolan i Borås där hon undervisar inom lärarprogrammet. Fahlén är utbildad fritidspedagog och lärare. Hon har bl.a. forskat om skolan och det mångreligiösa samhället. © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 11

11

2013-09-09 09:42

Författarpresentation

Anders Fjällhed är fritidspedagog, psykolog och filosofie doktor i pedagogik. Han har erfarenhet av både arbetande barn- och flyktingprojekt i Syd­amerika och arbete med utsatta barn i Sverige, bland annat ensamkommande flyktingbarn. Hans forskning rör flyktingbarn och deras familjer samt interkulturalitet. Numera finns han på Södertörns högskola, där han som universitetslektor är aktiv i fritidhemslärarutbildningen.

Maria Hjalmarsson är lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Hon forskar främst om hur fritidshemsverksamhet och fritidspedagogprofession ”görs” genom förändrade förutsättningar och ökade kvalitetskrav. Maria föreläser och undervisar inom olika lärarprogram. Hon är också engagerad i Skolverkets fortbildningssatsning om likabehandling och värdegrund, riktad mot yrkesverksamma lärare.

Rosie Jacobsson är fritidspedagog, hälsopedagog och adjunkt i fritidshemmets didaktik med inriktning: hälsa, ledarskap och gruppdynamik i ett multimodalt lärande vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga uppdrag är kursledaransvar inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem samt i flera fristående kurser. Rosie har lång erfarenhet av undervisning och handledning i fritidspedagogik, hälsopedagogik, idrottspedagogik och i distansutbildning på universitetsnivå. Rosie nominerades 2008 till årets lärare vid Stockholms universitet.

Mikael Jensen är filosofie doktor i utbildningsvetenskap med ett fokus på kognition och kommunikation. Han är anställd som universitetslektor vid Högskolan i Borås där han undervisar inom lärarprogrammet och i ämnet pedagogiskt arbete på masternivå, och undervisar även vid Göteborgs universitet i det internationella programmet Master in Communication. Jensen har bl.a. forskat om lek, lärande, interpersonell kommunikation, kommunikation i klassrummet och livsstil (relaterat till hållbar utveckling).

Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är anställd på Institutionen för Pedagogik, kommunikation och lärande, vid Göteborgs universitet. Han är studierektor för forskarutbildningen vid IPKL och forskningsledare för Ungdom, kultur och lärande (UKL), en forskargrupp vid IPKL. Johansson har bland annat forskat om ungdomskultur, medier, familjeliv, maskulinitet, populärpsykologi och lärande.

12

978-91-44-09092-4_01_book.indd 12

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

Författarpresentation

Annica Löfdahl är professor i pedagogiskt arbete och vetenskaplig ledare för centrumbildningen Utbildningsvetenskapliga studier av Barn och Barndom vid Karlstads universitet. Hon har en bakgrund som förskollärare och forskar om förskola, fritidshem, barns lek och kamratkulturer samt förändrade lärarprofessioner i förskola och fritidshem.

Anna Liisa Närvänen är docent i samhälls- och kulturanalys. Hon är anställd som universitetslektor i ämnet samhälls- och kulturanalys vid Linköpings universitet och som lektor i sociologi vid Linnéuniversitetet.

Hon undervisar bland annat inom lärarprogrammet och är handledare för doktorander i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Forskningsintressen omfattar barndomssociologi, socialisationsteoretiska perspektiv, identitetsskapande, livslopp, och ålder. Hon är även projektledare för ett nytt forskningsprojekt Fritidshem i framtiden, som är placerat i Pedagogiskt arbete vid ­Linköpings universitet.

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 13

13

2013-09-09 09:42

978-91-44-09092-4_01_book.indd 14

2013-09-09 09:42

Kapitel 3

Livsstil och identitet

M i k a e l J e nse n

Barn är redan i de tidiga skolåren bärare av många identiteter och många livsstilar.

Det är en tid i livet som är fylld av osäkerhet. Frågor som ”vem är jag?” och ”vem ska jag visa mig vara inför andra?” blir allt mer centrala när barnen närmar sig puberteten. Intrycken på vägen dit från vuxna, kompisar och media kan bli för många.

Livsstil är ett begrepp som förekommer i en mängd olika sammanhang.

Det har sedan länge varit ett väl använt men föga klarlagt begrepp. En enkel förståelse av vad livsstil står för är att ha skaffat sig en viss stil på sitt liv eller ett visst sätt att leva. Problemet med begreppet, i en vardaglig, populärkulturell så väl som vetenskaplig användning, är att det har blivit tämligen urvattnat.

Det är vagt och brett. Detta påpekar t.ex. David Chaney, professor i sociologi och ett namn inom livsstilsforskning, som därför föreslår sin förklaring av vad livsstil är (Chaney, 1996, s. 4): Livsstilar är handlingsmönster som särskiljer människor (min översättning).

För att se om denna definition håller kan vi titta på ett verkligt exempel.

Jensen (2011, s. 71–72) beskriver en situation där Amanda, sex år, skär sin apelsin i klyftor med skalet kvar, något som kallas apelsinbåtar. Hon förklarar för sin observerande kompis Linn, sju år, att det är så hennes mamma brukar göra. Linns mamma brukar skala apelsinen åt Linn och delar den därefter i klyftor. I detta exempel gör den ena familjen återkommande på ett vis och den andra familjen gör återkommande på ett annat viss. Dessa sätt att dela apelsiner skulle kunna benämnas som handlingsmönster som i sin olikhet skiljer familjerna åt. Är då detta uttryck för två olika livsstilar? Om man accepterar sättet att skala apelsin som ett handlingsmönster, och det är det © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 43

43

2013-09-09 09:42

Mikael Jensen

rimligtvis, så skulle detta vara en livsstil som skiljer de två familjerna åt. Detta skulle dock inte de flesta som forskar om livsstil så gärna vilja gå med på.

Det är för snävt, d.v.s. baserat på ett enstaka och enkelt mönster, för att ligga till grund för en livsstil. Om man däremot regelbundet röker, vilket är ett handlingsmönster, har man en rökande livsstil som skiljer sig från en livsstil bland icke-rökare. Båda dessa typer av handlingsmönster är rimliga enligt Chaneys definition av begreppet, vilket tydliggör att denna definition är för vid i den meningen att den tillåter väldigt enkla – i motsats till komplexa – handlingsmönster att ligga till grund för en livsstil.

Att livsstilar har med handlingsmönster att göra är rimligt och att individer utmärker sig både som individer och som grupper för sina handlingsmönster är också tänkbart. Dessa handlingsmönster kan imiteras så att flera i en grupp gör på ett likartat sätt och därmed utmärker sig och skiljer sig ifrån andra grupper som gör på andra sätt eller helt avstår.

Det behövs något mer för att rama in begreppet livsstil. Inspirerad av Johansson och Miegel (1992), Wilska (2002) och Giddens (2005) föreslog Jensen (2007, s. 65–67) att en livsstil är en rutinartad manifestation av, eller en rutinartad uppsättning uttryck för, en identitet. Detta innebär en rad saker: • Det är en individs eller grupps identitet som avgör vilken livsstilen är.

• En livsstil är en uppsättning synliga uttryck som kan uppfattas av

andra.

• Dessa uttryck är inte tillfälliga utan har upprepats ett antal gånger

för att bli ett återkommande mönster, och handlingarna är på väg att bli eller är automatiserade.

• Den som har en livsstil ändrar den inte från dag till dag.

Om ändringar sker så sker de långsamt.

Med denna definition räcker det inte att en familj delar sina apelsiner på ett särskilt sätt som skiljer sig från hur andra familjer gör. Det krävs en uppsättning uttryck eller handlingar för att det ska gälla som uttryck för denna familjs livsstil. En livsstil förutsätter alltså att uttrycken eller handlingarna gör individens eller gruppens identitet synlig. För att förstå vad en livsstil är behöver man därför börja med vad en identitet är.

Detta kapitel har som syfte att reda ut begreppen livsstil och identitet, och undersöka hur de är relaterade till barn och deras livsvillkor. Studiet 44

978-91-44-09092-4_01_book.indd 44

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

3 Livsstil och identitet

av livsstilar är mångsidigt och det är bara en del av de studerade aspekterna som är relevanta när vi talar om ungas livsstil. Dessa aspekter av livsstil ska belysas särskilt.

Identiteter När man talar om identiteter kan man inledningsvis skilja mellan självidentitet (eller personlig identitet) och social identitet (eller kollektiv identitet).

Jensen (2011, s. 108) skriver: Självidentitet är individens tolkning av självet mot bakgrund av hans eller hennes självbiografi eller levnadshistoria. Det är de egenskaper och preferenser som gör individen unik som utgör kärnan av individens självidentitet.

Självidentiteten påverkas naturligtvis av de händelser och relationer som har präglat individen. Denna påverkan är till hög grad bestående vilket betyder att självidentiteten inte skiftar från dag till dag eller från situation till situation eller från relation till relation.

Även en ung människa kan sammanfatta sin levnadshistoria, ha egenskaper och preferenser, d.v.s. sådant man föredrar eller önskar, och vara formad av relationer under uppväxten. Individens familj har till stor del satt sin prägel på individens identitet och uppfattning om sig själv. Det finns dock ett utrymme för en individ att ha egenskaper och preferenser som avviker från de närmaste, i form av familj och vänner, något som gör individen unik i någon mening. Barn såväl som vuxna tar efter vissa individer som de tenderar att se upp till och strävar efter att bli lika dessa förebilder. Indivi­ dens identitet formas att bli lik förebildens påtagliga uttryck som t.ex. klädstil och språk.

Sociala identiteter är av en något annan karaktär. Jensen (2011, s. 108) skriver: Social identitet å andra sidan är individens uppfattning av sig själv som tillhörande en viss grupp som associeras med vissa typiska attityder och uttryck. Social eller kollektiv identitet är helt beroende av medlemskap i en grupp och utmärks genom den gemenskap och likhet som finns inom gruppen i kontrast till drag som existerar utanför gruppen eller i specifika andra grupper. © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 45

45

2013-09-09 09:42

Mikael Jensen

Varje individ har flera sociala identiteter och dessa skiftar beroende på vilken grupp individen för tillfället är i eller vilka vänner individen umgås med. Om man som barn har en social identitet som utgår ifrån en skolklass blir denna identitet aktualiserad när barnet är med sina klasskamrater eller när barnet möter barn ifrån en annan skolklass. När barnet är på fritidshemmet har det även där en social identitet som kanske överlappar med skolklassen men den skiljer sig ändå från den sociala identitet som hör till skolklassen. Fritidshemsgrupper lyfter fram en egen social identitet och denna blir aktuell när barnet befinner sig med kamraterna på fritids eller när barnet möter barn från ett närliggande fritids. En gruppidentitet kan alltså bli särskilt påtaglig även när det framgår att individen inte tillhör en viss grupp. Individen identifierar sig inte med den andra gruppen.

Barnet har också en social identitet som är förbunden med familjen barnet tillhör. Barnet har en särskild social identitet som är förbunden med idrottsklubben eller någon särskild intressegrupp som det tillhör.

När barnet är med familjen blir denna sociala identitet aktualiserad och de andra sociala identiteterna blir ”vilande”. När barnet är med skolklassen blir de andra sociala identiteterna ”vilande”. Även när en social identitet är ”vilande” vet barnet vilka grupper det tillhör.

Castells (2000) gör gällande att vi även kan tillhöra större grupper som nationer eller kulturer. Det ger oss en nationell identitet eller en kulturell identitet. Dessa innebär att en individ hör samman med en stor grupp där merparten av medlemmarna är okända för varje enskild individ. Vår svenska identitet omfattas av medlemmar som är långt fler än de svenskar vi någon gång har mött under livet. Att tala om en socio­ ekonomisk samhällsklass innebär samma sak. Att identifiera sig med andra som tillhör en arbetarklass eller identifiera sig med en högskole­ utbildad medelklass innebär att man har något gemensamt, man delar en social identitet, men med människor man till stora delar är anonym för.

En svensk identitet eller en arbetarklass-identitet existerar men är något diffust om man jämför med en familjeidentitet, en sportklubbsidentitet eller en fritidsgruppsidentitet.

I enlighet med dessa olika identiteter eller sociala nivåer menar Johansson och Miegel (1992; se även Jensen, 2007) att vi ger uttryck för eller lever flera olika livsstilar. Den svenska livsstilen finns på en hög och abstrakt nivå. Grupprelaterade livsstilar förekommer på en nivå där 46

978-91-44-09092-4_01_book.indd 46

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

3 Livsstil och identitet

grupper kan variera från samhällsklasser till intressegrupper eller kamratgrupper. Den individuella livsstilen, på en närliggande och påtaglig nivå, motsvarar uttrycken för individens självidentitet.

Typiska aspekter av livsstil Forskare som studerar livsstilar fokuserar på ganska olika aspekter av livet.

Dessa aspekter kan grupperas till vissa kategorier (Chaney, 1996; Castells, 2000; Jensen, 2007): • Generationers livsstilar

• Etniska gruppers eller kulturers livsstilar • Samhällsklass som livsstil • Konsumtion som livsstil

• Genusrelaterade livsstilar • Hälsorelaterade livsstilar

• Subkulturer och kamratkulturer som livsstil • Mode och design som livsstil

Ovanstående kategorier ska presenteras kort förutom etniska grupper och kulturer då detta skulle kräva en mer omfattande genomgång. En viss överlappning förekommer då en del aspekter som t.ex. konsumtion eller genus går igen i flera av dessa kategorier. Det bör också nämnas att t.ex. hälsa eller konsumtion egentligen är deluttryck av en individs identitet eftersom det är svårt att tänka sig att en individ helt identifierar sig med sin hälsa eller med sitt konsumtionsmönster. En identitet är mer mångfacetterad och komplex än så.

Generationers livsstilar

Redan i antika Grekland talades det om livsstil i någon mening. Den yngre generationen skulle ta efter den äldre generationens sätt att leva. En bred uppsättning handlingsmönster imiterades och lärdes in av de unga för att bli goda samhällsmedborgare och agera som sina äldre förebilder (Jensen, 2007). Numera talar man om att vissa generationer utmärker sig med sitt sätt att leva. En generations identitet tar sig särskilda uttryck som kan kännas © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 47

47

2013-09-09 09:42

Mikael Jensen

igen inom gruppen men som skiljer sig i förhållande till andra generationer.

Det talas t.ex. om 40-talister eller 80-talister. Vissa generationer sportar mycket, är politiskt engagerade, reser mycket, tänker på miljön o.s.v. medan andra generationer är stillasittande, struntar i omvärlden och konsumerar mycket. Något som utmärker dagens generation och skiljer den från tidigare generationer är att de unga idag är dator- och mobilanvändande från födseln (Robinson, 2011). En sifo-undersökning visar, i november 2012, att var tredje sjuåring har en egen mobiltelefon och bland tioåringar närmar det sig hundra procent. För dem är det mer självklart att ägna sig åt teknikmedierad kommunikation, d.v.s. kommunicera med hjälp av dator och mobiltelefon, snarare än ansikte mot ansikte (Nordicom Sverige, 2010).

Samhällsklass som livsstil

Under början av 1990-talet skrev etnologen Helene Brembeck en avhandling baserat på etnografisk forskning där hon på nära håll tog del i flera familjers liv för att se hur barnen fostrades. I denna studie hade hon valt ut familjer i tre samhällsklasser. Hon använder benämningarna: • Arbetarklass

• Lägre medelklass • Övre medelklass

Utrymmet för barnen från dessa familjer att välja vad de ville göra och barnens beteenden skiftade mellan klasserna men inte så mycket inom klasserna.

I övre medelklassen detaljplanerar föräldrarna barnens dagliga aktiviteter. För föräldrarna är det viktigt att veta vad barnen gör och också att barnen har en god koll på tiden. Att passa tiden är en dygd. Föräldrarna planerar gärna in att barnen ska ha golfträning, tennisträning, ridning eller pianolektioner och de planerar när barnen ska vara hemma med föräldrarna.

Föräldrarna ser gärna att barnen är hemma eller där föräldrarna kan ha uppsyn över barnen så att de kan utöva gott inflytande på sina barn. Sådant som de gärna vill ha inflytande över är barnens uppförande som ska vara respektfullt mot vuxna och att de t.ex. har ett gott bordsskick. Matsituationen är inte bara ett sätt att äta utan ett sätt att umgås. Tillsammans i hemmet 48

978-91-44-09092-4_01_book.indd 48

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

3 Livsstil och identitet

ägnar de sig även gärna åt spel som alla kan delta i. Andra aktiviteter som ger familjens medlemmar en känsla av samhörighet är bland annat resor tillsammans som de gör flera gånger om året. Utbildning är viktigt för barnens framtid. Föräldrarna pushar för att barnen ska lyckas bra med skolan. Det handlar kanske mer om att sätta upp krav och förväntningar än att hjälpa barnen (Brembeck, 1992, s. 96–102).

Inom arbetarklassfamiljerna är uppdelningen mellan arbete och fritid viktig, liksom mellan skola och fritid. Arbete i sig är centralt men barns fritid är något som barnen själva ska få bestämma över. Leken och idrotten ses som en motsats till arbete och ska därför ges utrymme när arbetet är avklarat. Skola och pedagogik är något dessa familjer ser misstänksamt på.

Det väger inte tungt att lyckas i skolan och föräldrarna ägnar inte mycket tid åt att hjälpa barnen med skolan. Att planera barns tid är de också skeptiska till. När barnen är lediga förväntas de umgås i stora grupper på gårdarna där de bor. Där ser föräldrarna gärna att de leker med varandra. Pojkarna ägnar sig ofta åt sporter i organiserad form som fotboll, ishockey eller brottning.

Flickorna ägnar sig åt att spela ett instrument. Pojkarna är mer aktiva än flickorna. Barnen får inte mycket pengar att röra sig med från föräldrarna så det är vanligt att de har småjobb på kvällar och helger som att dela ut reklam eller sälja tidningar. Föräldrarna ogillar att de själva måste jobba så mycket och därför inte kan ge sin tid åt att vara med sina barn. De ser gärna att de, när det har tid tillsammans, umgås och ser på TV. Föräldrarna sätter tydliga och ibland hårda gränser för vad barnen kan och får göra (Brembeck, 1992, s. 38–42).

Föräldrarna i lägre medelklassen har en ganska fri syn på uppfostran och regler. Fokus ligger på vad barnen vill och behöver. Föräldrarna har ofta en högre utbildning och värnar om att barnen ska ha en bra utbildning, och generellt bilda sig, men de ställer inga hårda krav på att barnen ska prestera på en hög nivå. Föräldrarna ställer upp mycket med läxor och är delaktiga och engagerade i utbildningen. Barn lär sig, menar föräldrarna, ändå det de är intresserade av. Det är vägen till bildning. Barnets behov är viktigt och får i mycket styra vad barnet ägnar sin tid åt och vad de vuxna hjälper till med. Ibland dessa familjer finns en öppenhet för konstutövande. De barn som vill måla, spela musik, spela teater, dansa, skriva i hopp om att bli författare o.s.v. uppmuntras trots att det inte finns stora förhoppningar om att lyckas. Det handlar mycket om att upptäcka och uppleva världen och allt i © F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 49

49

2013-09-09 09:42

Mikael Jensen

den från det lilla till det stora. Barnen förväntas bli självständiga individer som klarar sig i samhället och uppmuntras till ansvar. Att följa etikettsregler är onödigt slöseri med tid. Trots mjuka regler vill föräldrarna inte att barnen ska bli bortskämda utan att de ska ta hänsyn till sin omgivning och sätta sig in i andras perspektiv. Tillsammans ägnar dessa familjer sig åt att vara ute i naturen och flera tänkbara bildande aktiviteter, hemma eller på resa (Brembeck, 1992, s. 121–152).

I dessa skildringar går livsstil och identitet hand i hand färgade av de samhällsklasser som barnen växer upp i. Föräldrarna vill att barnen ska utveckla en viss identitet och föräldrarna bidrar mer eller mindre till dessa identiteters uttryck i form av typiska, för gruppen, aktiviteter. Bilden kan tyckas något förenklad men det går ändå att skönja gemensamma drag inom en samhällsklass som skiljer sig gentemot andra samhällsklasser. Dessa mönster ser förmodligen något annorlunda ut idag, och även på andra platser. I USA finns det dock mycket liknande tendenser att forma beteendemönster bland familjer i olika samhällsklasser där barns skolgång, fritid och uttryckssätt framstår som präglade av sin närmaste omgivning (Lareau, 2011).

Konsumtion som livsstil

Konsumtion som livsstil kan innebära att man har ett särskilt intresse för och fokus på att konsumera, eller med andra ord att shoppa. Konsumtion som livsstil kan också betyda en medveten strategi för vad man köper och därmed visar upp för andra (Chaney, 1996). I den senare meningen grupperar vi oss som de som konsumerar på ett visst sätt och vissa produkter. Vi känns igen på vårt sätt att konsumera.

Under 1950-talet delade marknadsförare in befolkningen i olika livsstilsgrupper. Baserat på dessa grupper kunde de rikta reklam och annan marknadsföring som var ”skräddarsydd” och därmed få en större effekt.

Under 1970-talet användes fyra livsstilsgrupper men redan ett decennium senare användes 50 livsstilsgrupper. Befolkningen i de industrialiserade länderna hade antingen blivit mer skiftande eller så konstruerades den så av marknadsförare som därmed kunde göra sin marknadsföring mer specifikt riktad (Jensen, 2007).

Ungdomskulturer och ungdomslivsstilar började under senare delen av 1900-talet allt oftare förekomma som begrepp. Det antyddes att ungdomar 50

978-91-44-09092-4_01_book.indd 50

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

2013-09-09 09:42

3 Livsstil och identitet

har en annan livsstil än vuxna eftersom de kunde ha egna subkulturer. Kamratkulturer bland barn blev också ett begrepp (Corsaro, 2005). Kan man då anta att barn har egna livsstilar? I någon mening är det så. De är konsumenter av en viss typ av tillverkade ting. Allt som sorteras under leksaker, sport, spel och underhållning för barn är sådant som barn använder och konsumerar vilket särskiljer barn från vuxna som använder och konsumerar andra föremål. Det är välkänt att barn idag har väldigt mycket leksaker (Nelson & Nilsson, 2002). Även om de inte själva har köpt sakerna är de direkta eller indirekta konsumenter som använder sakerna på särskilda sätt.

Barn är även konsumenter av viss mat och dryck, vissa kläder, viss underhållning som t.ex. serietidningar och animerad film, och vissa spel som framför allt är anpassade för datorer och mobiltelefoner. Barn ser även på vissa TV-program. Även om kategorin barn har en stor spridning åldersmässigt, 0–17 år, är det tydligt att de som grupp skiljer sig från vuxna. Sedan har barn i olika åldrar och barn i olika delar av landet utvecklat skilda intressen och behov.

Genusrelaterade livsstilar

Det är inte ett särskilt märkligt uttalande att det finns skillnader i hur kvinnor och män, flickor och pojkar, lever sina liv. Även här gör marknadsförare olika grupperingar som till att börja med delar upp kvinnor och män och sedan inrättar kvinnor respektive män i undergrupper. Mönstret blir aningen könsstereotypt.

När vuxna väljer leksaker till pojkar och när pojkar själva får välja blir det ofta leksaker som har med maskiner, jakt och sport att göra. Aktiviteter som leksakerna är förknippade med har sällan något med hemmet att göra.

I de fall pojkar får och vill ha dockor är det manliga dockor eller dockor som tillskrivs styrka och hjältemod. När vuxna väljer leksaker till flickor och när flickor själva får välja föredrar de sådant som har med hemmet att göra och i de fall det är maskiner är det hushållsmaskiner och spisar. Flickor får dockor och det är huvudsakligen dockor som liknar barn, flickor eller kvinnor. Även om inte alla vuxna köper leksaker enligt detta mönster och även om inte alla barn följer dessa stereotyper är det, målat med breda penseldrag, en tydlig tendens (Nelson & Svensson, 2005).

© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-09092-4_01_book.indd 51

51

2013-09-09 09:42

Barns livsvillkor

I mötet med skola och fritidshem

De aspekter som särskilt behandlas i boken är: • Familjen och socioekonomisk bakgrund • Uppväxtvillkor och framtidstro • Skola och fritidshem • Kompisar och kamratgrupper • Media och fritid • Fysisk och psykisk hälsa • Livsstil, identitet och socialisation • Barns möjligheter att påverka och bidra under demokratiska former • Religion, interkulturalitet och flyktingbarn • Konflikter och mobbning

Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma grund­lärare i förskoleklass, årskurs ett till sex och i fritidshem. Det är huvudsakligen barn i åldrarna sex till tolv år som diskuteras men en hel del är giltigt för barn i alla åldrar. Föräldrar, lärare och andra yrkesverksamma som vill lära sig mer om barns livsvillkor i vår tid får behållning av denna bok.

Art.nr 37379

Barns livsvillkor I mötet med skola och fritidshem

| Barns livsvillkor

Hur är det att leva och växa upp som barn i början på 2000-talet?

Den frågan är central i boken Barns livsvillkor – i mötet med skola och fritidshem. Svenska forskare och universitetslärare har valt att beskriva olika aspekter av barns livsvillkor i relation till skola, fritidshem, familj, kamrater och fritid. En gemensam nämnare är att det inte alltid är så lätt att vara barn i dagens samhälle och att det finns en rad faktorer som påverkar hur livet och uppväxten blir.

Anders Fjällhed Mikael Jensen

Redaktörer för boken är Anders Fjällhed, fritidspedagog, psykolog och filosofie doktor i pedagogik och Mikael Jensen, filosofie doktor i utbildningsvetenskap med ett fokus på kognition och kommunikation. Övriga författare är Marianne Dahl, Helene Elvstrand, Ann-Carita Evaldsson, Marie Fahlén, Maria Hjalmarsson, Rosie Jacobsson, Thomas Johansson, Annica Löfdahl och Anna Liisa Närvänen.

Redaktörer

Anders Fjällhed & Mikael Jensen

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09092-4_01_cover.indd 1

2013-09-26 13.14