9789140677037

R

E

L

I

G

I

O

N

7  9

Utkik

Re

Re

Utkik

Hans Olofsson, lärare i svenska, historia och religionskunskap vid högstadieskolor i Stockholm.

Forskar om undervisning och lärande i historia vid Karlstads universitet.

Rolf Uppström, lärare i SO-ämnen vid Brunnsboskolan i Göteborg, fil.lic. i historia och forskar bland annat på frågan om Karl XII:s död.

7–9

Utkik är ett komplett basläromedel i SO för årskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje ämne – geografi, historia, religion och samhällskunskap – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en praktisk, digital lärarhandledning i form av en lärarwebb. Det finns också interaktiva böcker i alla fyra ämnena.

R E L I G I O N

Utkik Religion grundbok är uppbyggd kring det centrala innehållet i Lgr 11. Alla kapitel innehåller, förutom den berättande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som tränar de förmågor som lyfts i läroplanen. Vikt läggs vid källor, analys av urkunder och etiska modeller. Kapitlen inleds med en övergripande introduktion som bland annat inspirerar eleverna till att fundera över hur religioner och livsåskådningar påverkar människor och samhälle. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning samt repetitions- och reflektionsfrågor.

R

E

Re L

I

G

I

O

N

7  9

Hans Olofsson Rolf Uppström

ISBN: 978-91-40-677037

9

omslag_utkik_religion.indd 1

789140 677037

Utkik 2014-10-03 09:03

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RELIGIONSKUNSKAP

– ATT UNDERSÖKA TRO . . . 8

Uluru – heligt berg eller turistmål? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Vad menas med religion? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Att undersöka människors tro – varför då?. . . . . 12 Varför tror människor?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Heliga handlingar – religionernas ”riter” . . . . . . . . 18 Idrott och religion – analysera likheter och skillnader: ”Vi är inte ni” – kan idrotten vara en religion? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . 20

Heliga berättelser – myter och urkunder . . . . . . . . 21 Olika typer av religioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Tolka myter: Två antika grekiska myter. . . . . . . . . . . 24 Manligt och kvinnligt i religionerna . . . . . . . . . . . . . . 26 Analysera religioner: Använd en analysmodell. . . 28 Sammanfattning och repetition. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

JUDENDOM

– EN VÄRLDSRELIGION . . . . 32

Judendom – både en religion och ett folk . . . . . 34 Tanakh – den viktigaste judiska urkunden . . . . 36 Källuppgift: Vad är en menora?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Analysera urkunder: Rätt och orätt – tio eller 613 mitzva? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

4

Riter och heliga handlingar inom judendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 44 Det judiska folket under 3 000 år – en historisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 49 Traditioner och riktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 56 Analysera urkunder: Berättelsen om Hillel och Shammai. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... 56

Judendomen i det israeliska samhället . . . . . . . . ... 60 Judendomen utanför Israel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 63 Källuppgift: Hur jämställda är män och kvinnor inom judendomen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... 64

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 66

ETIK – ATT SÖKA SVAR PÅ SVÅRA FRÅGOR . . . . . . . . . . ..... 68

Ska du eller ska du inte? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 68 Livstidsstraff för mord – ja eller nej? . . . . . . . . . . ... 70 Etiska modeller: Använd plikt- och konsekvensetik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 74

Dilemman – då rätt står mot rätt . . . . . . . . . . . . . . .... 75 Samhällets lagar – eller ”högre” värden? . . . . .... 76 Den gyllene regeln – behövs det någon mer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 77 Resonera om värderingar: Djurens rättigheter.. 78 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 80

Innehållsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 4

2014-09-29 14:18

KRISTENDOM

– EN VÄRLDSRELIGION . . . 82

Det land där Jesus levde och dog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Berättelsen om Jesus och de första kristna . . . . . 86 Analysera urkunder, källuppgift: Hur många var de tre vise männen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Analysera urkunder: Liknelsen om sådden. . . . . . . 91

Nya testamentet läggs till Tanakh . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Källuppgift: Apokalypsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Analysera urkunder: Vad hände Judas?. . . . . . . . . . . 99 Centrala tankegångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Kristendomen förs ut över världen . . . . . . . . . . . . . . . 103 Katolska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Ortodoxa kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Protestantiska kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Källuppgift: Propaganda från förr. . . . . . .. . . . . . . . . . . 117 Kristendomen och samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Källuppgift: Förföljelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Kalender och högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Ritualer och identitet: Ritualer binder människor samman. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

KRISTENDOM I SVERIGE – FRÅN ENHET TILL MÅNGFALD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Från katolicism till protestantism . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Källuppgift: En annorlunda kyrkmålning. . . . . . .. 134 Frikyrkorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Källuppgift, identitet: Vem vill hjälpa?. . . . . . . . . .. 138 Svenska kyrkan idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Källuppgift: Feminism och religion. . . . . . . . . . . . . . . . 144 Andra kyrkor i Sverige idag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Religion och identitet, källuppgift: Att lämna sin religion och kanske sin familj ... . . . . . 146

Kristendomen i det svenska samhället . . . . . . . . . . 148 Källuppgift, analys: Dödsannonser. . . . . . . . . . . . . . .. 148 Kulturarv, analys: Den blomstertid nu kommer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

ETIK – ATT UNDERSÖKA ANSVAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

En fruktansvärd händelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Sinnelagsetik – den goda tankens etik . . . . . . . . . . 154 Vad menas med ansvar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Frihet och ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Konsumentens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Att ta ansvar för droger och alkohol . . . . . . . . . . . . . 162 Vem är ansvarig för nätmobbningen? . . . . . . . . . . . 163 Etiska modeller: Offer, förövare, iakttagare. . .. 165 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

Konfirmation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Kristendomen kommer till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . 130 Källuppgift, religionsjämförelser: Om konsten att bli helgon. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Innehållsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 5

5

2014-09-29 14:18

ISLAM

– EN VÄRLDSRELIGION . . 168

Islam i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Muhammed – berättelsen om den siste profeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Koranen – islams främsta urkund. . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Likheter och skillnader i religioner: Boken och dess folk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . 182

De fem grundpelarna – islams heliga handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Analysera urkunder och jämför centrala tankegångar: Iman – en central religiös tanke i islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187

Religionskritik genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 220 Källuppgift: Charles Darwin, evolutionen och kreationismen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

222 Ateism – tron att Gud inte finns . . . . . . . . . . . . . . . . .. 223 Etik utan religion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 225 Sök information: Gå i fängelse om du inte tror!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

226 Alternativa livsåskådningar i praktiken . . . . . . . . 228 Etisk modell utan religion: Tio budord utan gud. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 230

Från vaggan till graven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 231 Religionernas återkomst? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 232 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234

Analysera urkunder: Profetens sunna och haditherna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . 188

Sharia – rätt och orätt i islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Källuppgift: Med eller utan hijab?. . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Islams historia – religion och samhälle under mer än 1 300 år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Nya tolkningar efter 600-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 Religion och samhälle: Islam och två viktiga samhällsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205

Riter – från vaggan till graven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Kalender och fester. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210

ATT LEVA UTAN GUD – SEKULARISERING OCH RELIGIONSKRITIK . . . . . . . . . . . 212

HINDUISM

– EN VÄRLDSRELIGION .. 236

Guden Shivas gåva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 238 Religion och folk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 239 Återfödelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 240 Analysera urkunder: Heliga skrifter. . . . . . . . . . . . ... 242 Många gudar eller en enda gud? . . . . . . . . . . . . . . . . ... 243 Analysera urkunder: Ramayana. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 246 Heliga handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Protester och nya religioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 249 Hinduismen i samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 250 Hinduismen och västerlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 253 Källuppgift: Hur väljer du information?. . . . . . . .. 255 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256

En annan bild av skolavslutningen . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Sekularisering – en process med många orsaker .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Källuppgift: Religionsstatistik som källor . . . . . . . 218 6

Innehållsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 6

2014-09-29 14:18

ETIK

– ATT SÖKA MENING . . . . 258

I’m gonna live forever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Dygdetiken – de personliga egenskapernas etik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Etiska modeller: I am Malala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 Identitet – vem är du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Undersök identitet och populärkultur: Hur blir vi de vi är?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268

Störst av allt är kärleken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Etiska modeller: Abortfrågan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Vad händer efter döden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 Jämför religioner, resonera: En livsviktig fråga om döden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

NYA SÄTT ATT TRO

– NYA RELIGIONER? . . . . . . 304

Ny religion eller en ny sekt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 Källuppgift: Undersök Scientologikyrkan. . . . . . 308 Synkretism – nya blandreligioner . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Återskapade religioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Källuppgift: Blot förbjuds. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 New age. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Identitet och livsfrågor: Häxor och trollkarlar i populärkulturens värld. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318

Satanism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 Privatreligiositet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 321 Intervju och reflektion: Vad tror mina grannar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

323

Reflektion: På spaning efter samtiden och framtiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324

BUDDHISM

– EN VÄRLDSRELIGION . . 280

Buddha .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 Buddhismen växer fram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 Lära – buddhismens centrala tankegångar . . . 285 Analysera urkunder: Ashokas edikt. . . . . . . . . . . . . . . 287 Heliga skrifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 Analysera urkunder: Den gyllene gräsanden. . . 288 Traditioner och riktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Källuppgift: Zen talar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 Heliga handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Buddhismen i samhället. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Buddhismen och västerlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299 Konst och religion: Från renga till haiku. . . . . . . . 301 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302

Ordförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 Texträttigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335

I utkik Religionen används f.v.t. = före vår tideräkning, motsvarande f.Kr. v.t. = vår tideräkning, motsvarande e.Kr.

Innehållsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 7

7

2014-09-30 09:32

RELIGIONSKUNSKAP – ATT UNDERSÖKA TRO

Uluru – heligt berg eller turistmål?

Mitt i Australien reser sig världens största bergsklippa över det platta ökenlandskapet. Berget är känt för sina 340 meter höga, nästan lodräta väggar som går att se på flera mils avstånd. När solen går upp eller ner brukar hela berget förändra färg och när det är som rödast ser det nästan ut som ett gigantiskt stycke glödande kol.

Intill berget finns en turiststation och därifrån leder ett antal ganska branta stigar till bergets platta topp. Minst en halv miljon turister kommer dit varje år, många för att bestiga berget och se på utsikten.

Men berget har också en viktig religiös betydelse. Många av de omkring tusen personer som lever i dess närhet anser nämligen att det är ett heligt berg som de måste skydda och vårda. Därför vill de helst förbjuda turisterna att klättra på berget.

Är berget heligt eller en plats för turister?

Hundratusentals turister som reser långt för att klättra på berget står mot ett tusental personer som vill hindra dem att göra det med hänvisning till sin religion. Hur har det blivit så här? Och finns det något sätt att lösa konflikten?

Uluru står sedan 1987 på UNESCOS lista för världsarv* av två skäl. Dels för att det är världens största monolit (bergsklippa), dels för de religiösa klippmålningar som aboriginer har gjort på klippan, kanske för flera tusen år sedan.

8

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 8

2014-09-29 14:19

Konflikten började på 1800-talet Man kan säga att allt började på 1800-talet då mängder av britter flyttade till Australien för att kolonisera landet. Där fanns visserligen redan en ursprunglig befolkning som britterna kallade aboriginer. Men ursprungsbefolkningens seder och bruk var britterna inte särskilt intresserade av. Och eftersom de flesta aboriginer inte ägnade sig åt jordbruk var det bara att ta över marken. Det var ju ingen som ägde den.

Européerna bosatte sig till en början längs kusterna. Men allt fler sökte sig också till de inre delarna av kontinenten, en del bara för att de ville veta hur det såg ut där. En brittisk upptäcktsresande fick syn på Uluru och döpte berget till Ayers Rock för att hedra en framgångsrik engelsk affärsman och politiker som levde i Australien på den tiden. Vad aboriginerna kallade berget brydde han sig inte om att ta reda på och länge stod det bara Ayers Rock på de australiska kartorna.

Anangustammens heliga uppdrag Sedan britterna hade ”upptäckt” Uluru och döpt klippan till Ayers Rock hände det egentligen inte så mycket på ett bra tag. Det var bara ett fåtal européer som letade sig dit. För anangu, den aboriginstam som bor intill klippan, innebar de första besöken från européerna därför inget större problem. Visserligen var det enligt deras uppfattning bara några få utvalda män från stammen som hade tillstånd att bestiga berget. Men de få utomstående som kom dit påverkade inte deras religiösa liv så mycket.

På 1950-talet förändrades situationen snabbt eftersom antalet människor som åkte på semesterresor ökade. Plötsligt fanns det massvis med turister som vill klättra på berget och antalet har fortsatt att öka sedan dess. Nu för tiden handlar

det om tusentals besökare varje dag. Det är dessa mängder av människor som är det stora problemet för anangu.

Att anangu uppfattar de många turisterna som ett problem beror främst på att stammen har samma religiösa syn på verkligheten som de flesta aboriginer. Vanligen tänker man att hela naturen uppfattas som något som hör till gudarna. Stenar, floder, grottor och berg kan till och med upplevas som gudomliga väsen med egen vilja.

Enligt anangus religiösa berättelse har Uluru gett stammen ett heligt uppdrag: de måste skydda berget mot allt ont som kan ske. Om någon människa skadar sig, blir sjuk eller, värst av allt, dör på Uluru har anangu misslyckats med sitt heliga uppdrag. Den täta turisttrafiken till berget är därför ett hot mot stammens tro. Trots att bergsbestigningen är ganska lätt att göra vid god väderlek har det hänt att turister skadat sig och omkommit under klättringen.

”I didn't Climb Ayers Rock” – för och emot en frivillig lösning På 1980-talet började myndigheterna i Australien att på allvar ta hänsyn till ursprungsbefolkningen och deras religion. Den förändrade uppfattningen ledde till att den australiska regeringen senare överlämnade Uluru till anangu och idag anses klippan därför återigen tillhöra stammen. Det är också personer ur anangu som numera tar hand om stora delar av turistverksamheten vid berget.

Men trots att anangu skulle kunna tjäna pengar på bergsklättringarna uppmanar de ändå turisterna att inte bestiga berget. Av respekt för aboriginernas religion nöjer sig också allt fler turister med att betrakta berget på avstånd. I turiststationen kan de istället köpa en t-shirt med texten ”I didn't Climb Ayers Rock”.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 9

9

2014-09-29 14:19

Den australiska regeringen anser att den här utvecklingen är bra och menar att på sikt kommer den att leda till att allt fler turister frivilligt förstår att de inte ska gå upp för berget. Därför behöver inte regeringen förbjuda turisterna att göra det.

Men talespersoner för anangu menar att det tar för lång tid innan turistströmmen upphör. De önskar ett snabbt slut på den verksamhet som kränker deras religion. Om tusentals personer hade dykt upp för att klättra på taket till en kyrka varje dag, hade myndigheterna då tillåtit detta?

1. Hur startade konflikten om Uluru och vad beror den på?

2. Hur har den australiska regeringen försökt lösa den?

3. Varför är talespersonerna för anangustammen inte nöjda med denna lösning?

Anangustammens medlemmar brukar säga att turisterna ser ut som myror när de går upp eller ner längs Ulurus stigar. De hoppas och ber att ingen ska skada sig. Om det skulle ske är det anangu som har misslyckats med sitt heliga uppdrag.

4. Vilka andra orsaker än de religiösa kan det finnas till konflikten? Motivera ditt svar.

Det här kapitlet handlar om …

Religionskunskap är ett ämne där vi undersöker människors tro. Kapitlet visar hur sådana undersökningar kan gå till. Här kan du bland annat läsa vilka begrepp som är viktiga att kunna då man studerar religioner. Kapitlet handlar också om varför religionskunskap kan vara extra viktigt just i vår egen tid.

10

Övergripande frågor till kapitlet •

Vad menas med religion och vilka olika typer av religioner finns det?

•

Vad innebär religionsvetenskap och varför finns ämnet religionskunskap i skolan?

•

Vad betyder begreppet religionsfrihet* och vad kan hota respektive stärka religionsfriheten?

•

Vilka är de viktigaste orden och begreppen i religionskunskap?

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 10

2014-09-29 14:19

Vad menas med religion?

Många uppfattar religion som något man sysslar med i kyrkor, moskéer eller andra gudstjänstlokaler och att religionen bara kommer in i människors liv vid några få tillfällen i livet, till exempel vid begravningar eller bröllop. Och så kan det kanske vara för många. Men många troende menar att deras religion snarare handlar om en inre övertygelse som följer dem genom livet på olika sätt.

Det är alltså inte helt lätt att reda ut vad som menas med ett ord som religion. Ett bra sätt att ändå försöka göra det är att ringa in det som verkar vara lika i alla religioner.

Gemenskapen lika viktig En religion består också av gemenskap mellan människor som har en gemensam uppfattning om vad det är de är bundna till eller visar vördnad för. Religionen kring Uluru består kanske bara av något tusental personer och finns i stort sett bara där anangustammen bor. Andra religioner kan växa och spridas ut över världen och få miljontals medlemmar över tiden. De fem så kallade världsreligionerna – hinduism, judendom, buddhism, kristendom och islam – är alla exempel på detta.

Det heliga är inte alltid heligt för andra Det heliga är centralt När britterna koloniserade Australien på 1800talet drabbades aboriginerna på många olika sätt.

Många forskare menar att det som är gemensamt Stora områden som tidigare var orörd natur blev för alla religioner är att de troende uppfattar åkerfält eller beteshagar för djur. Att vissa något som heligt. Ordet helig kommer av platser var heliga för aboriginerna hindhel i betydelsen oskadad, ren eller rade inte britterna att lägga beslag frisk. Att människor uppfattar Ordet religion på dem. Aboriginerna hade alltid något som heligt betyder att de kommer från latinets religio. levt som jägare och samlare. Nu är mycket ”rädda om det”.

Det betyder ungefär blev de anklagade för tjuvjakt Det heliga måste försvaras när de jagade innanför engelsmot onda krafter och ibland att vara bunden till mot människor som inte männens staket. När aborigieller har samma tro. Men det nerna inte kunde leva som att visa vördnad för heliga är också något som förut påverkades både deras de troende är lite ”rädda för”. kultur och deras möjligheter att en gudomlig kraft.

De känner att det finns en stor utöva sin religion. kraft i det heliga som de inte själva Men även britterna hade sådant kan kontrollera. som de själva höll för heligt. Runt om i I fallet med Uluru kunde vi se att anangu Australien byggde de kyrkor i sina byar. Kyrkoruppfattar berget som heligt. De ska skydda det. na var heliga rum för de kristna och de krävde Men de uppfattar det också som en helig plikt självklart att aboriginerna skulle respektera detta. att göra det. Det innebär att de också uppfattar Man försökte också få allt fler bland aboriginerUluru som en kraft som de måste respektera och na att övergå till kristendomen. De aboriginer lyda. Själva ordet religion betyder också att vara som höll fast vid sin gamla tro möttes däremot bunden till eller visa vördnad för någon form av inte med respekt. Det som är heligt för en mängudomlig kraft. niska eller för en grupp behöver alltså inte vara heligt för andra.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 11

11

2014-09-29 14:19

Liknande problem för andra ursprungsfolk Det som hände med aboriginernas religion i Australien har stora likheter med vad som hände med indianernas tro i Amerika och med många afrikanska religioner vid ungefär samma tid. I Sverige och i Norge behandlades samer på ett likartat sätt från 1600-talet och framåt.

Enligt gammal samisk tro var naturen helig på ett sätt som liknar aboriginernas religion. Ett exempel på det är en samisk seite. Med det menas en klippa eller en sten med ett lite annorlunda utseende. Vid dessa seitar kunde samerna utföra religiösa offer genom att skänka en del av sin jaktfångst som gåva till gudarna. Detta förbjöds av den svenska staten på 1600-talet då alla samer skulle tvingas att bli kristna. Troligen är det en seite som du ser på den här bilden.

Att undersöka människors tro – varför då?

I nästan alla religioner finns det personer som har ansvar för att leda gudstjänster eller sköta de heliga byggnaderna. Andra är verksamma med att tolka de religiösa traditionerna på nya sätt.

En del av dem lever hela sitt liv genom och för religionen och många uppfattar det knappast som ett arbete utan snarare som ett sätt att leva.

Så är det exempelvis för de flesta andliga* ledare inom världsreligionerna. De kan ha olika titlar och funktioner men har ändå stora likheter. Hos samer, indianer och aboriginer brukar sådana ledare kallas schamaner*. I judendomen har en församlingsledare titeln rabbin medan kristendomen har präster och islam imamer.

12

Att arbeta med religion – utanför religionerna Men det finns också de som arbetar med religiösa frågor utan att ha fått sitt uppdrag från någon särskild religion. Din religionskunskapslärare är ett exempel på det. I det fallet är det skolan som är arbetsgivare och uppdraget kommer från den svenska staten som tycker det är viktigt att alla elever i skolan skaffar sig kunskaper om religioner och andra livsåskådningar*.

På större tidningar och på radio- och tvkanaler händer det att det finns journalister som särskilt arbetar med att bevaka vad som händer inom religioner och andra livsåskådningar. Kul-

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 12

2014-09-29 14:19

turarbetare (exempelvis författare, filmskapare, musiker och konstnärer) kan också arbeta med religiöst innehåll utan att nödvändigtvis vara troende själva.

Religionsvetenskap – många olika sätt att undersöka religioner

Vid världens universitet finns det olika forskare som försöker ta reda på mer om människors tro.

En del är religionshistoriker och de sysslar med att beskriva hur religionerna uppstår och hur de utvecklas. Ofta är religionshistoriker intresserade av de religiösa ledarna, viktiga händelser inom religionerna och de religiösa skrifterna. Andra forskare är religionssociologer och de försöker med vetenskapliga metoder ta reda på vilken betydelse religioner har för samhällen och för olika grupper av människor. Religionspsykologer forskar om varför människor blir troende över huvud taget. En metod är att fråga människor vad de upplever i olika religiösa sammanhang, en annan att undersöka hur människor föreställer sig en gud eller hur de tänker om ett liv efter döden.

Men egentligen är det här inte helt nytt. Under medeltiden* var städerna också internationella mötesplatser för handelsmän från när och fjärran, och i den antika storstaden Rom trängdes en miljon människor från romarrikets alla hörn. Så var det också i den arabiska staden Bagdad då denna var som störst på 1000-talet. Det nya nu är att de flesta bor i städer och att utvecklingen ser likartad ut över hela jordklotet. Därför kan man se den nuvarande förändringen som en del av den pågående globaliseringen*. Globaliseringen påverkar också människorna på landsbygden, eftersom de har allt tätare kontakt med områden som ligger långt från den egna hemtrakten.

Utvecklingen ställer krav på oss som lever i den här tiden. För att vi ska kunna visa respekt för varandra och inte kränka det som någon annan tycker är heligt är det viktigt att ha kunskap om andra människors tro. Det är alltså det som gör religionskunskapen särskilt viktig just nu.

Religionskunskap behövs för vår värld Men varför arbetar vi egentligen med religionskunskap i skolan? Det finns många skäl till det.

Några kan du läsa om här.

Vi måste kunna förstå varandra Idag bor mer än hälften av världens sju miljarder människor i städer och andelen ökar snabbt genom fortsatt inflyttning. I många av de större städerna är det därför mycket vanligt med invånare som kommer från alla världsdelar. I en del storsstadsregioner bor det människor från i stort sett hela jorden. Ett exempel på detta är Stockholm där det 2014 fanns invånare från 187 av FN:s 194 länder. Även om mångfalden inte är så stor överallt så är det alltså mycket vanligt i vår tid att folk och kulturer möts och blandas, både i Sverige och i de flesta av jordens länder.

Sedan 2006 kan svenska poliser bära en religiös huvudbonad om de vill. En av de anställda vid passpolisen på Arlanda flygplats utanför Stockholm har hijab*, den muslimska huvudduken, på jobbet.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 13

13

2014-09-29 14:19

Förr var söndagen en vilodag då affärer var stängda och många gick på gudstjänster i kyrkorna.

Idag är det vanligt att göra veckans inköp på helgerna.

Vi behöver förstå vart vi är på väg …

Samtidigt pågår en annan viktig förändring i en stor del av världen. Den förändringen kallas sekularisering. Med det menas att religioner får allt mindre betydelse för samhället och att människor i högre grad än tidigare söker ickereligiösa svar på sina frågor om livet och döden.

Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Här är det exempelvis allt färre personer som deltar i kyrkornas gudstjänstliv.

I andra länder har sekulariseringen inte alls gått lika långt och det finns religionsforskare som menar att det också finns en motsatt trend i världen. Enligt dessa forskare verkar religionernas betydelse öka idag. Ett exempel på det är situationen i Afrika där både kristendom och islam fortfarande får allt fler anhängare. Även i länder som är sekulariserade finns det vissa tecken på att intresset för religiösa frågor ökar.

Kommer religionernas betydelse att växa eller minska i framtiden? Är det i så fall bra eller dåligt? Ja, det beror förstås på vilket perspektiv man själv har. Men att ta reda på mer om religioner hjälper oss att förstå hur utvecklingen ser ut. Det ger oss också större möjligheter att själva ta ställning i sådana frågor.

14

… och varifrån vi kommer Tidigare hade religionerna ett mycket stort inflytande på samhället och människorna överallt i världen, också i de sekulariserade länderna. Om vi ska förstå varför människor lever eller tänker på ett visst sätt i olika delar av världen måste vi alltså räkna med den roll religionerna har haft fram till nu.

Vad som anses vara rätt och vad som anses vara orätt i ett samhälle hänger ofta samman med de religioner som funnits där länge. Ett lands lagar är ofta påverkade av den eller de religioner som varit starkast i landet. Många historiska händelser och förändringar har på något sätt med religion att göra. I Sverige fick exempelvis Gustav Vasa större makt genom att påskynda en viktig förändring i den kristna tron under den så kallade reformationen, se s. 133.

Mängder med kulturminnen har också med religion att göra. Det finns kyrkor, tempel och andra gudstjänstbyggnader som är mycket gamla och äldre tiders litteratur, musik och konst blir alldeles obegriplig om vi inte vet något om den religiösa världsbild som fanns förr.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 14

2014-09-29 14:19

Religionsfrihet – viktigt i vår tid De flesta av världens länder är idag mångreligiösa. Det betyder att det finns fler än en religion i landet, ofta flera olika. I sådana länder är begreppet religionsfrihet extra viktigt. Med religionsfrihet menas att var och en har rätt att tillhöra vilken religion han eller hon vill men också Artikel 18 Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

rätten att stå utanför alla religioner och inte vara troende alls. Det är bland annat det som orden ”tankefrihet ”och ”samvetsfrihet” innebär i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Religionsfrihet – inte självklart överallt

Trots att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ska vara en gemensam grunduppfattning i alla medlemsländer sker det många brott mot denna deklaration. I en del länder är det fortfarande svårt att utöva en religion som avviker från den som de flesta andra har. På sätt och vis kan man säga att konflikten om Uluru handlar om detta.

Men det finns också mycket mera omfattande religionsförföljelser. Det händer att människor jagas på flykt, misshandlas, torteras och dödas för att de har en annan tro än makthavarna i landet vill att de ska ha. Och det händer ännu att människor som uttrycker kritik mot religioner blir straffade för det. Ibland utbryter det också fientligheter och till och med krig mellan grupper som tillhör olika religioner. I länder som Sverige blir människor då och då utsatta för hatbrott på grund av sin religionstillhörighet.

Med det menas allt från kränkningar, i form av tillmälen (att bli kallad för något fult), till överfall och misshandel.

Men FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har ändå gjort det möjligt att säga att detta är fel och varför det är det. Deklarationen har därför antagligen inneburit en minskning av antalet fall där människor har blivit förföljda på grund av sin tro. Att hatbrott uppfattas som ett särskilt allvarligt brott är också en följd av detta sätt att tänka. Och att du läser religionskunskap kan också uppfattas som en fortsatt kamp för att förverkliga artikel 18. Genom kunskap om andra människors tro kan vi skapa bättre förståelse och mindre hat i våra mångreligiösa samhällen.

Avståndet mellan religionerna minskar i världens större städer.

Stockholms största moské invigdes i juni år 2000. Den står nära Katarina kyrka som byggdes på 1600-talet.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 15

15

2014-09-29 14:19

Människan utforskar rymden och vet allt mer om universum och hur exempelvis stjärnor och planeter kom till. Men många religiöst troende tänker att naturvetenskapen inte kan svara på varför världen kom till. För dem kan religionen ge ett meningsfullt svar på en sådan fråga.

Varför tror människor?

Det kan vara svårt att förstå hur troende människor tänker och känner om man inte själv är troende. En del icke-troende tänker att religiös tro beror på att den troende saknar kunskap och att religionerna kommer att försvinna när människan har lärt sig mer om naturvetenskap.

Under vikingatiden var det vanligt att tänka att det var åskguden Tor som var ute och for när det blixtrade och dundrade på himlen. Idag kan åskan förklaras vetenskapligt.

16

Men många troende menar att det är fel att beskriva deras tro som brist på kunskap. Det finns många troende som arbetar med naturvetenskap och de flesta menar att det är bra att förklara hur något sker, exempelvis när universum skapades efter big bang* eller när det åskar.

Men samtidigt menar de att naturvetenskapen inte kan svara på varför världen uppstod och inte heller vad som kan anses vara viktigt i livet.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 16

2014-09-29 14:19

Religionsvetenskapliga förklaringar Religionspsykologer menar att det knappast finns ett enda svar på frågan om varför människor blir religiösa. Religioner kan ge den troende en känsla av trygghet och samhörighet, både med andra människor och med den eller de gudar som man tror på. Den religiösa tron kan också ge människor inre styrka i svåra situationer, till exempel om man sörjer någon som är död.

De flesta forskarna menar att den religiösa tron ändå inte enbart kan förklaras med människors behov av gemenskap, trygghet och styrka.

Snarare är den religiösa tron ett annat slags

”språk” med vilket man kan tala om sådant som man inte riktigt kan förstå med sitt förnuft.

Religionshistorikern Mircea Eliade (1907– 1986) menade att det var omöjligt att svara på om tron på en gud var något som människorna hade ”hittat på” för att de hade behov av guden eller om religionen var något som guden hade ”gett” människorna som en idé. Även om vi inte kan komma fram till något svar på de här frågorna kan de vara betydelsefulla att ställa. På så sätt får vi chansen att tänka igenom viktiga saker om livet och den värld som vi lever i. Och kanske kan vi bli lite klokare på oss själva, oavsett om vi är troende eller inte.

Religionskunskap – att undersöka människors tro Men religionskunskap handlar också om att försöka förstå hur en religion utvecklas och förändras genom olika tolkningar. För att få reda på det undersöker vi viktiga …

När vi studerar religioner handlar det alltså om att försöka sätta sig in i hur människor tänker och hur de upplever världen. Ett sätt att göra det är att ta reda på centrala tankegångar inom en religion. Vilka tankar finns det exempelvis om …

•

… en eller flera gudar och världens skapelse?

•

… människans plats och roll i världen?

•

… rätt och orätt, liv och död?

•

… berättelser, myter och urkunder.

•

… händelser, profeter* och andra ledare.

•

… tolkningstraditioner och riktningar.

Ett annat sätt är att undersöka vilka handlingar som de troende anser vara viktiga. Då söker vi svar på frågor som exempelvis rör …

Ett fjärde område att undersöka rör sambanden mellan religion och samhälle. Här ställer vi bland annat frågor om makt och demokrati, lag och rätt, krig och fred, man och kvinna, familj och gemenskap, kärlek och sex, fattiga och rika.

Alla dessa frågor kan sammanfattas med …

•

… gudstjänster, böner och andra riter.

•

… årets viktigaste helger.

•

… hur påverkas samhällen av religionen?

•

… vardagens handlingar.

•

… hur påverkas religionen av samhällen?

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 17

17

2014-09-29 14:19

HINDUISM

– EN VÄRLDSRELIGION

H

induismen är förmodligen världens äldsta nu levande religion.

Den uppstod för många tusen år sedan i Indien. De flesta hinduer försöker inte övertyga andra människor om att just deras religion är bäst. De menar att många olika vägar leder till Gud på samma sätt som olika floder leder till havet. Därför spelar det ingen större roll vilken religion människor har – målet är ändå ett och detsamma.

Övergripande frågor till kapitlet •

Hur påverkar religionen hinduers liv?

•

Hur påverkar hinduismen och samhället varandra?

•

Hur påverkar hinduismen västerlandet och andra religioner?

Vajra och alla som hon känner kastar färg på varandra under holi-festen.

Det är för att fira vårens ankomst. Förr firades festen bara av landets hinduer men idag har den blivit så populär att den firas av nästan alla i Surinam.

Det uråldriga och heliga språket sanskrit är släkt med flera europeiska språk. Ordet OM eller AUM är särskilt heligt och används ofta som en symbol för hinduismen. Här upprepas det tolv gånger i cirkeln runt elefantguden Ganesha. Själva ordet OM kan sägas vara en symbol för allting. Men det viktigaste är är ljudet, när ordet långsamt uttalas.

236

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 236

2014-09-29 14:25

Hinduiskt bröllop i London, England.

Allt följer den hinduiska traditionen och bröllopet kan besökas av flera tusen människor.

Kvinnor har större möjligheter till ett självständigt liv i storstäderna i Indien. Där blandas gammalt med nytt och där kan kvinnorna lättare komma undan det urgamla kastsystemet och kanske gifta sig med vem de vill.

Anjuman och många andra män går på glödande kol för att visa sin trohet mot religionen. Så har traditionen varit i snart hundra år på Fidjiöarna.

En grupp kvinnliga pilgrimer har anlänt till ett tempel i Nepal för att dyrka Sita som var gift med Rama, en av hinduismens mest kända gudar.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 237

237

2014-09-29 14:25

Guden Shivas gåva Floden Ganges flyter fram i norra Indien. Vattnet och det näringsrika slammet efter monsunregnens översvämningar ger stora skördar av ris och vete. Slätten runt floden är därför ett av världens mest folkrika och tättbefolkade områden.

Enligt en gammal berättelse störtade Ganges en gång i tiden ner från himlen och hotade att dränka människorna. Men guden Shiva fångade floden i sitt hår och lade sedan mjukt och försiktigt ner den på marken. Det är en anledning till att många dyrkar Shiva som den viktigaste av hinduismens gudar.

Den heliga staden Varanasi Vid Ganges ligger en av världens äldsta städer, Varanasi. Den är hinduismens allra heligaste stad. Varanasi kallas också Kashi – ljusets stad.

Det beror på ljuset som återkastas från de många guldklädda tornen på stadens mer än två tusen tempel. Det viktigaste templet, och flera andra, är byggda till guden Shivas ära. Miljontals pilgrimer* kommer till staden varje år. Minst en gång i livet hoppas troende hinduer kunna vallfärda* dit och helst vill man även dö där. Man tror att Shivas makt är så stor i Varanasi att han

De många templen i Varanasi bildar nästan en mur längs Ganges västra strand. Men mellan byggnaderna finns breda stentrappor, så kallade ghats, som leder ner till floden. De troende anser att ett bad i floden kan rena människor från deras synder. Allra viktigast är morgonbönen ute i vattnet. Redan långt före soluppgången trängs därför män och kvinnor i alla åldrar på trappstegen. Vid några av dessa ghats brinner också ständiga likbål. De döda ska nämligen brännas så att själarna kan lämna sina gamla kroppar och söka sig vidare till nya.

238

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 238

2014-09-29 14:25

i dödsögonblicket kan viska heliga ord i örat på den döende, och på så sätt rädda honom eller henne undan återfödelsen. Målet för en hindu är nämligen att slippa födas på nytt och istället förena sig med världssjälen – brahman.

Pilgrimsresor Liksom i de andra världsreligionerna är pilgrimsresor till heliga platser mycket vanliga. Vart tolfte år firas exempelvis världens största fest kumbha mela i staden Prayag vid floden Ganges. Då kommer mer än 70 miljoner människor dit under ett sex veckor långt firande. Sedan åker de

ofta vidare till de stora templen i Varanasi och andra städer innan de återvänder hem. Då har de ofta med sig heligt vatten från Ganges som sägs vara färskt till nästa firande. Mindre Kumbha Mela-fester firas i andra städer vart tredje år.

Om det är för långt att resa till Ganges eller en annan helig plats kan man besöka deras kopior. Alla heliga platser finns nämligen i flera exemplar som alla räknas som lika mycket värda att besöka. Det kan tyckas konstigt men är egentligen inte märkligare än att judar, kristna och muslimer kan möta Gud i vilka synagogor, kyrkor eller moskéer som helst.

Religion och folk Hinduismen är förmodligen världens äldsta religion och den tredje största i världen. Religionen har sitt centrum i Indien där mer än 80 procent av befolkningen, eller nästan en miljard, är anhängare. Hinduismen är också mycket viktig i det lilla grannlandet Nepal. Dessutom finns det hundratusentals hinduer i flera andra länder i Asien. Till länderna Guyana och Surinam i Sydamerika invandrade indiska arbetare under 1800-talet. Därför är mer än en fjärdedel av dessa länders befolkning hinduer idag. På samma sätt var det i slutet av 1800-talet i södra Afrika. Idag tillhör därför varannan person på ögruppen Mauritius hinduismen.

Det bor hinduer också i Europa men England är det enda landet med en stor hinduisk befolkning – cirka 800 000 – som framför allt bor i London. I Sverige finns det enligt hinduiska organisationer omkring 7 000 hinduer.

Folket på andra sidan Indus Ordet hindu kommer ursprungligen från persiskan och betyder ”folket på andra sidan av floden Indus”. Hinduism betyder därför ”den religion som hinduerna har”. Det är alltså andra män-

niskors namn på denna religion. Indierna själva föredrar begreppet sanatana dharma – ”den eviga läran”.

Hinduismens äldsta historia Hinduismen sträcker sig många tusen år bakåt i tiden. Men eftersom forskarna inte har kunnat tolka det allra äldsta skriftspråket vet man inte så mycket om den tidiga religionen.

Omkring 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska språk till den indiska halvön via bergspassen i nordväst. Dessa folk brukar kallas för indoarier*. Indoariernas religion och kultur blandades med gamla indiska tankar och idéer.

Därmed skapades den religionsform som vi idag kallar hinduismen.

En mycket skiftande religion Hinduismen har ingen tydlig början och ingen gemensam organisation. Den kan därför se mycket olika ut från plats till plats. Hinduismen kan till och med beskrivas som tron på en eller många gudar, eller kanske ingen alls. Att hinduismen kan beskrivas på så olika sätt beror också på dess långa historia.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 239

239

2014-09-29 14:25

Svastikan (hakkorset) är en mycket gammal symbol för solen. I Indien är den också en lyckosymbol. På bilden används Svastikan i samband med Diwalifesten (se s. 249). I västvärlden ser man oftast mycket negativt på svastikan eftersom nazisterna tog över och gjorde den till sin symbol.

Återfödelsen De gamla indiska skrifterna skrevs på det heliga språket sanskrit. Detta språk används idag nästan bara under gudstjänsterna. Men de gamla tankarna som framfördes i skrifterna har påverkat hinduerna genom årtusendena. Särskilt viktiga är tankarna om återfödelsen.

Brahman, atman och samsara Brahman – världssjälen finns överallt. Den finns också i varje levande varelse och kallas då för atman. Atman är oförstörbar. När människan dör flyttar den helt enkelt vidare till en ny kropp.

Det är detta som brukar kallas återfödelse.

Ibland använder man i västerlandet istället ordet reinkarnation. Den ständiga följden av återfödelser kallas samsara.

240

Liksom en människa lägger av sig sina gamla kläder och tar på sig nya, så lägger atman av sig sin gamla kropp och träder in i en ny kropp. ur Bhagavadgita

Lagen om karma Atman byter inte kropp hur som helst. Den följer lagen om karma. Med det menar man att resultatet av alla handlingar som en människa gjort under sitt liv bestämmer var atman ska ta vägen nästa gång. En god karma betyder ett bättre nästa liv medan en dålig karma betyder ett sämre nästa liv. Atman kan också återfödas i ett djur.

På detta sätt vandrar atman vidare i en ständig följd av återfödelser tills slutmålet nås.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 240

2014-09-29 14:25

Målet – att bryta återfödelsen Hinduerna ser inte den ständiga följden av födslar som något positivt. Målet för en hindu är istället att bryta återfödelsen. Det gäller att befria atman så att den på nytt kan förena sig med världssjälen – brahman. Man brukar jämföra detta med små vattendroppar som ständigt är på väg mot världshavet. När de till sist förenas med havet går det inte längre att urskilja enstaka droppar.

Att bli fri från återfödelsen är att uppnå ett lyckligt tillstånd av frihet och odödlighet. Detta tillstånd kallas moksha (befrielse, frälsning*).

Handlingens väg

Att noggrant och plikttroget utföra sitt dagliga arbete är att gå handlingens väg. Hit räknas också de goda gärningar man gör mot sina medmänniskor.

Att resa till heliga platser och delta i olika ritualer kan också ge en god karma. Därför tror många indier att den som dör i den heliga staden Varanasi kan slippa återfödas.

Kunskapens väg

Genom att studera och meditera* över de heliga skrifterna försöker man genom kunskapens väg förstå sambandet mellan atman och brahman.

För att lyckas med detta måste man sitta orörlig på en avskild plats och noggrant kontrollera sin andning. Ibland kallar man denna metod för yoga. En del av dem som utövar yoga (så kallade yogis) kan bli oerhört skickliga på att kontrollera sin kropp. Exempelvis kan de minska sin andning eller antalet hjärtslag till nästan ingenting.

Enligt hinduismen innebär döden att själen återföds i en ny kropp. Tecknet i bildens mitt är ett så kallat evighetstecken.

Med det tecknet vill konstnären visa att återfödelserna kan fortsätta i all evighet.

Vägar mot målet Att bryta återfödelsen är svårt. Men de heliga skrifterna berättar om flera möjliga vägar mot målet. Tre av frälsningsvägarna, kärlekens, handlingens och kunskapens väg, är vanligare än de andra.

Kärlekens väg

Den kanske vanligaste vägen brukar kallas kärlekens väg. Den innebär att man mycket kärleksfullt koncentrerar alla sina tankar på gudarna och det gudomliga. Man kan sjunga heliga sånger eller be till gudastatyerna där gudarna anses vara närvarande. Genom sådana handlingar skapar man trygghet och glädje i samhället.

En del hinduer försöker bryta återfödelsen med hjälp av yoga.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 241

241

2014-09-29 14:25

FÖRDJUPNING & METOD

Analysera urkunder

Heliga skrifter

Krishna) som kör hans häst och vagn inser Arjuna att han trots allt måste göra sin plikt som krigare och kämpa mot fienden.

Vedaböckerna Hinduismens äldsta tankar och idéer finns i Vedaböckerna. Ordet veda betyder vetande (om det gudomliga). En del av böckerna kan vara fyra tusen år gamla eller ännu äldre. Vedaböckerna är indelade i fyra samlingar varav Rigveda är den äldsta. Den innehåller över tusen sånger till några av de äldsta gudarnas ära.

Genom dig, Krishna, har jag nu förstått. Här står jag, fri från tvivel: jag skall handla så som du önskar. ur Bhagavadgita

Men Bhagavadgita diskuterar också andra viktiga begrepp som exempelvis tillbedjan, sanning, givmildhet och medlidande.

Hymn till Agni Den aldrig åldrande står bland snåren.

Girigt griper han sin föda, ryter dånande som himlavalvet. …

När du, Agni, som en tjur hungrigt anfaller träden, då svartnar din väg, du icke-åldrande, som tränger fram i lysande vågor. ur Rigveda

Upanishaderna Senare tillkom andra skrifter som försökte utveckla en del av tankarna i Vedaböckerna. De viktigaste av dessa skrifter brukar kallas Upanishaderna.

Det betyder ungefär ”hemlig undervisning som man får när man sitter nära mästaren”.

Upanishaderna innehåller många funderingar kring världssjälen – brahman. Oftast tänkte man sig brahman som en evig och oändlig själ som var närvarande i allt och som var grunden till allt.

Fyllda av brahman är de ting vi ser, Fyllda av brahman är de ting vi inte ser.

Ur brahman strömmar allt som är … ur Upanishaderna

Bhagavadgita Den allra mest lästa skriften är dock Bhagavadgita (Herrens sång). Den handlar om krigaren Arjuna som är beredd att anfalla fienderna när han plötsligt upptäcker sina egna släktingar bland dem. Han får samvetskval och vägrar först att strida. Men efter ett samtal med den man (guden

242

Präster med de heliga böckerna i spetsen av en procession*.

Tecknen som är målade i deras pannor visar att de dyrkar guden Vishnu. Tre vågrätta streck hade istället symboliserat guden Shiva.

1. Agni är eldens gud. Hur märker man det i texten ur Rigveda?

2. Hur skulle de tre urkunderna kunna säga något om kärlekens, kunskapens och handlingens väg inom hinduismen? Motivera ditt svar.

3. Jämför kraven på krigaren i Bhagavadgita med kraven på jihad i islam (se s. 206). Vilka skillnader och vilka likheter ser du? Motivera ditt svar.

4. Hur kan de tre texterna visa att hinduismen går att beskriva som både poly- och monoteistisk (se s. 22 och 243)? Motivera svaret.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 242

2014-09-29 14:25

Brahma, Vishnu och Shiva – tre av hinduismens gudar.

Många gudar eller en enda gud?

Hinduismen kan beskrivas som en polyteistisk religion med mängder av gudar och gudinnor.

Somliga säger att det finns 30 miljoner. Varför så många? Lärda hinduer säger ibland att de många gudarna bara speglar olika sidor av den gudomliga brahman, på samma sätt som kristendomen eller islam beskriver Gud på skiftande sätt: ”Herren”, ”Den evige” och så vidare. Om man accepterar detta synsätt kan även hinduismen sägas vara en monoteistisk religion.

Förr talade människor ofta om gudar som kunde härska över olika naturfenomen som vinden, vattnet eller åskan. Ett sådant exempel är eldens gud, Agni. Med tiden fick dock andra gudar allt större betydelse. De allra viktigaste idag är Brahma, Vishnu och Shiva.

Brahma – skaparen Brahma räknas som universums skapare. Att han, liksom de andra gudarna, har övermänsk-

liga krafter förstår man av de många armarna.

Brahma brukar avbildas med fyra huvuden och med de heliga Vedaböckerna i händerna. Dessa böcker berättar också varför Brahma har fyra huvuden.

En gång i tiden skapade Brahma kvinnan av ett stycke kött ur sin egen kropp. Hon blev det vackraste och ljuvligaste som fanns och Brahma kände ett starkt begär efter henne. Men kvinnan var blyg och gömde sig ständigt. För att lättare kunna hitta henne sköt Brahma upp nya huvuden ur sin kropp. Till sist hade han fyra huvuden och kunde se i alla väderstreck samtidigt. Då kunde kvinnan inte längre undkomma Brahma.

De låg med varandra och hon födde därefter människosläktet.

Brahmas uppgift var att skapa världen. Därefter ingriper han inte längre i vad som sker. Av denna anledning finns det inte heller så många tempel till hans ära.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 243

243

2014-09-29 14:25

Hinduismen i samhället Det är alltid svårt att veta vad i det indiska samhället som beror på religionen och vad som beror på annat. Nedan följer några exempel där religionen spelar och har spelat en viktig roll.

Kastsystemet När indoarierna trängde in i nordvästra Indien under 1500-talet f.v.t. delade de in befolkningen i fyra grupper, så kallade kaster: • Prästerna som studerade de heliga skrifterna och arbetade i templen.

• Krigarna som regerade i landet och försvarade samhället.

• Bönderna, handelsmännen och hantverkarna som utförde arbete som de tog betalt för.

• Slavarna och tjänstefolket som skulle passa upp på alla andra i samhället.

Indoarierna placerade sig själva i de tre högsta kasterna medan de flesta indierna hamnade i den lägsta kasten. Det gick mycket skarpa gränser mellan de olika kasterna, och giftermål över gränserna var otänkbart.

Människorna föddes in i sina kaster och kunde aldrig lämna dem. Man ansåg att det hängde samman med den karma man skaffat sig i föregående liv. Den som var född inom en kast hade alltså bara fått det liv han eller hon förtjänat. Med tiden delades varje kast upp i flera tusen undergrupper.

Diskriminering* på grund av kast förbjöds strax efter Indiens självständighet 1947. Men kaster betyder fortfarande mycket i stora delar av landet. Många hinduer anser att kastsystemet har skapats av gudarna. Och något som är gudomligt kan, enligt dem, inte ändras eller avskaffas.

250

”De oberörbara”

Allra längst ner i kastsystemet finns de människor som har de sämsta och smutsigaste jobben i samhället. De har länge betraktats som orena och kallats ”de oberörbara”. Många hundratusen oberörbara lämnar därför hinduismen i protest och övergår till buddhismen, kristendomen eller islam för att få ett större människovärde.

De kastlösa, som börjat kalla sig daliter (förtryckta), använder ofta helt nya sätt att förbättra sin situation. Ett exempel på det är när unga daliter klär sig som amerikanska rapmusiker och skriver musik som riktar sig mot kastsystemet. På YouTube finns mycket sådan musik.

För att kastsystemet snabbare ska upplösas och försvinna har myndigheterna garanterat de kastlösa en viss mängd platser vid Indiens universitet.

Att kastsystemet trots allt har förlorat en del av sin kraft märktes 1997 när en dalit för första gången valdes till Indiens president – K R Naranyan.

Mahatma Gandhi Mahatma Gandhi (1869–1948) hette egentligen Mohandas Karamchand Gandhi. Mahatma var ett ärofullt tillnamn som betyder ”den store anden”. Gandhi, som kom från en rik köpmansfamilj, utbildade sig till advokat i Storbritannien.

Under närmare 20 år i Sydafrika kom han sedan att arbeta för indiska gruppers rättigheter. Vid sin återkomst till Indien 1909 övertog han ledarskapet för det politiska partiet Indian National Congress och började på heltid arbeta mot fattigdom och kastväsende. Samtidigt kämpade han för kvinnors frigörelse och indisk självständighet från Storbritannien.

Gandhi är särskilt känd för att alltid ha använt passivt motstånd. Han utgick då från den hinduiska levnadsregeln ahimsa (ickevåld). Enligt Gandhi fick den som använde våld mot människor eller djur en dålig karma. De som utsat-

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 250

2014-09-29 14:25

Gandhi (i vita kläder) stödde de oberörbara, som han kallade harijans (Guds barn), genom att själv städa toaletter och utföra annat ”smutsigt arbete”.

tes för våldet fick däremot god karma. Gandhi menade till och med att ahimsa var ytterligare en frälsningsväg utöver de tre som du redan läst om (s. 241).

Frigörelsen från Storbritannien kom 1947.

Gandhi själv blev mördad året därpå.

Hinduiska kvinnors kamp för lika värde Trots Gandhis och andra ledande politikers arbete för kvinnors frigörelse kan det fortfarande vara mycket svårt för kvinnor i Indien. Många män betraktar kvinnor som mindre värda. Det händer att blivande föräldrar använder ”ultraljud” för att ta reda på om deras kommande barn är en flicka.

Många väljer då att göra abort*. Det är visserligen olagligt att göra abort på grund av barnets

kön i Indien men det är svårt att kontrollera. En bidragande orsak till det här beteendet är att det är dyrt med giftermål och att det enligt traditionen är flickans föräldrar som ska betala vad bröllopet kostar och dessutom en så kallad hemgift*. Det pågår dock en förändring i framför allt städerna och bland de unga kvinnorna. De rör sig mera fritt i samhället, skaffar sig utbildning och arbetar inom många nya yrken.

Trots gamla traditioner av kvinnoförtryck har rikare kvinnor eller kvinnor av högre kast kunnat ta sig upp i samhället. Många av dem har universitetsutbildning och bra betalda arbeten.

Flera ledande politiker är kvinnor. Exempelvis var Indira Gandhi Indiens tredje premiärminister under åren 1980–1984.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 251

251

2014-09-29 14:25

Indiska kvinnor har samlats för att diskutera hemlösa familjers situation.

De fattigaste kvinnorna som tillhör en låg kast eller daliterna har det sämst. Men under 2000-talet har kampen för en förändring av villkoren också för de fattiga kvinnorna i Indien blivit mera omfattande. Dalitkvinnor har skapat egna organisationer med tusentals medlemmar som samlas till demonstrationer och möten. Det händer att kvinnor som kämpar för sina rättigheter och kräver inflytande i samhället hämtar stöd från hinduiska berättelser om starka gudinnor som Durga och Kali.

Korna i det indiska samhället Kon har en alldeles speciell plats i det indiska samhället. Den har kallats ”en gudagåva” som gett människor mycket av det som de behövde.

Det är knappast någon slump att den älskade gu252

den Krishna är en herde som vaktar kor. Ibland har kornas betydelse förklarats med den viktiga roll de hade i det gamla bondesamhället, och som de fortfarande har på sina håll i Indien.

Kon gav människorna mjölk, yoghurt, smör och ost som man kunde äta men också använda vid religiösa sammankomster. Dyngan (avföringen) kunde man ha som byggnadsmaterial eller torka och använda som bränsle. Kon födde också oxarna som hjälpte till som dragdjur i jordbruket. Idag har kor inte en lika stor ekonomisk betydelse i Indien, speciellt inte för människorna i storstäderna. Men den symboliska* betydelsen kan ändå vara stor. För många indier är kon alltså en helig varelse. Att behandla en ko illa, eller rentav döda henne, anser de därför vara ett av de värsta brott som en människa kan begå.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 252

2014-09-29 14:26

Hinduismen och västerlandet Under 1960-talet var den engelska musikgruppen The Beatles världens mest framgångsrika. Deras fans och tidningarna bevakade därför allt som de fyra medlemmarna gjorde. I mitten av 1960-talet började den yngste av beatlarna, George Harrison, intressera sig för indiska instrument. Flera av Beatles låtar kom också att innehålla sådana instrument och indiskinspirerade melodier. Snart övergick hans intresse även till indisk religion och meditation. Andra västerlänningar hade visserligen ägnat sig åt detta tidigare men nu ökade intresset mycket kraftigt.

År 1968 fick George Harrison med sig de övriga medlemmarna av Beatles på en resa till Indien för att studera meditation. De hade lärt känna en indisk vishetslärare vid namn Maharishi som hade startat rörelsen Transcendental Meditation, eller TM som den ofta kallas. Beatles Indienresa bidrog alltså till det ökande intresset för hinduism i Europa och USA. En tid därefter förklarade George Harrison att han var anhängare av den hinduiska Krishna-rörelsen. Senare lämnade han också stora penningbidrag till denna rörelse.

Harrison dog i cancer 2001 och askan efter hans kropp spreds i Ganges.

Krishna-rörelsen Det var 1966 som ISKCON (International Society for Krishna Consciousness) bildades i New York. Den är dock mera känd som Hare Krishna. Det namnet kommer från en text som anhängarna ständigt läser eller sjunger: Hare Krishna Hare Krishna Krishna Krishna Hare Hare Hare Rama Hare Rama Rama Rama Hare Hare

1967 gav Beatles ut skivan Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band. Omslaget pryddes av bilder av människor som påverkat John Lennon, Ringo Starr, Paul McCartney och George Harrison (i bildens mitt) under deras liv. Bland annat finns det med flera indiska vishetslärare. Även Mahatma Gandhi skulle ha varit med på bilden men han målades över på begäran av skivbolaget EMI. Det var nämligen bara 20 år sedan han hade lett den indiska frihetskampen mot koloniallandet Storbritannien.

En sådan text kallas ett mantra*. Genom att upprepa mantrat sägs man bli medveten om att Krishna är den allra högsta av gudens alla avatarer. Att Krishna är så viktig innebär också att boken Bhagavadgita (se s. 242) är betydelsefull eftersom det berättas så mycket om Krishna där.

Hare Krishna finns idag i många länder runt om i världen. Organisationen driver gårdar och skolor samt restauranger som enbart serverar vegetarisk mat. Sådana restauranger finns bland annat i Stockholm och Göteborg och kallas Govindas.

Hare Krishna-medlemmarna följer fyra särskilda regler: Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 253

253

2014-09-29 14:26

Hare Krishna-medlemmar i färggranna kläder kan ibland ses spela och sjunga på gator och torg.

• De är vegetarianer.

• Sex får bara förekomma inom äktenskapet och med avsikten att skaffa barn.

• Spel om pengar är förbjudet.

• Inga droger får förekomma. Till droger räknas också alkohol, kaffe och tobak.

Hare Krishna är en av få hinduiska rörelser som aktivt försöker värva nya medlemmar. Ibland kan man se medlemmarna, i speciella frisyrer och färggranna kläder, spela och sjunga på gator och torg. Då kan man få några karameller eller broschyrer som en gåva. Men samtidigt förväntas man lämna en gåva (pengar) tillbaka. Att ge och få gåvor är nämligen en viktig del av religionen.

254

TM och yoga Meditationen går ut på att man med hjälp av ett personligt mantra ska meditera under en kvart två gånger om dagen. Målet är att ta sig bort från vardagens tankar till ett ”högre” tillstånd. Det har diskuterats om TM endast är en meditationsteknik eller om den också är hinduisk. Rörelsen hävdar själv att den är förenlig med alla andra religioner och att man inte måste vara hindu för att använda sig av TM. På samma sätt har användningen av yoga diskuterats. De flesta i västvärlden anser dock att yoga kan användas av alla, oavsett religion.

Därför kan man också delta i denna aktivitet på exempelvis många gym.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 254

2014-09-29 14:26

FÖRDJUPNING & METOD

Källuppgift

Hur väljer du information?

Informationskälla A: Wikipedia

Srila Prabhupada Srila Prabhupada A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada född 1 september 1896 i Calcutta, Västbengalen, Indien, som Abhay Charan De, död 14 november 1977, var en indisk andlig ledare och grundare av den hinduiskt baserade Krishnarörelsen och dess internationella vegetariska restaurangkedja Govindas. Srila Prabhupada påbörjade spridandet av så kallad Gaudiya Vaishnavism (jfr Dvaita) eller “Bengalisk Vaishnavism” i västvärden 1965 genom en resa till New York. Året efter grundade Prabhupada Det Internationella Sällskapet för Krishnamedvetande (ISKCON) i USA för att skapa ett forum för hinduism i väst.

1996 utfärdade Indiens regering ett jubileumsfrimärke till Srila Prabhupadas ära. http://sv.wikipedia.org/wiki/Srila_Prabhupada, hämtad 2013-11-15. ©CC-BY-SA 3.0 .

Informationskälla B: Nationalencyklopedin Prabhupada [pra'bu-], egentligen Abhay Charan De, kallad Swami Prabhupada, 1896–1977, indisk guru, grundare av Krishnarörelsen. Efter ett liv som familjefar drog sig Prabhupada vid 54 års ålder tillbaka från hustru och barn, och gick nio år senare in i hinduismens traditionella livsstadium av försakelse. Som en följd av att han många år tidigare fått i uppdrag av sin guru att sprida Krishnahängivenheten över hela världen reste han 1965 till USA och grundade där Krishnarörelsen 1966. http://www.ne.se/lang/prabhupada, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-15.

Informationskälla C: Hare Krishna, Stockholm Hans Gudomliga Nåd Shrila A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada är grundare-acharya till ISKCON. I Sverige kallas det vanligen Krishnarörelsen eller “Hare Krishna”.

Efter 43 års förberedelser åkte Shrila Prabhupada 1965 till New York City med en fraktångare. Då var han praktisk taget utfattig. Det var efter nästan ett år av stora svårigheter som han grundade det Internationella Sällskapet för Krishnamedvetande (ISKCON) i juli 1966. Under hans omsorgsfulla vägledning, växte sällskapet till en världsomspännande organisation under ett decennium, med över 140 ashramas (kloster), skolor, tempel, institut och jordbrukssamhällen.

Hur skulle du använda de här informationskällorna om du skulle skriva ett arbete om Prabhupada, Krishnarörelsens grundare?

1. Jag skulle välja att endast använda en källa, nämligen …

2. Jag skulle välja att använda två av källorna, nämligen …

3. Jag skulle välja att använda alla tre källorna.

Motivera ditt val (1, 2 eller 3) och förklara hur du värderat informationen i de tre källorna.

http://www.harekrishnastockholm.com/, hämtad 2013-11-15.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 255

255

2014-09-29 14:26

SAMMANFATTNING

HINDUISM – EN VÄRLDSRELIGION Hinduismen är världens tredje största religion med omkring en miljard anhängare. Religionen har sitt centrum i Indien och Nepal, men det finns flera miljoner hinduer i andra länder runt om i världen. Hinduismen har ingen gemensam organisation. Därför kan den se mycket olika ut från plats till plats.

Omkring 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska språk till den indiska halvön via bergspassen i nordväst. Deras religion och kultur blandades då med gamla indiska tankar och idéer till den allra äldsta formen av hinduism.

Vedaböckerna berättar om några grundläggande tankar inom hinduismen. Längre fram utvecklades dessa tankar i skriftsamlingen Upanishaderna.

Den allra mest lästa boken är dock Bhagavadgita som handlar om den enskilda människans funderingar kring plikt och ansvar.

Grundläggande är tron på återfödelse – samsara. Världssjälen – brahman – finns överallt. Brahman finns också inom varje levande varelse och kallas då för atman. Atman bor bara tillfälligt i människokroppen. Var den hamnar efter döden beror på den karma (summan av alla goda och onda handlingar) som människan tidigare skaffat sig. En god karma ger ett bättre liv och en dålig karma ett sämre. Målet är att bryta återfödelsen så att atman kan återgå till brahman. Detta innebär ett tillstånd av frihet och odödlighet som kallas moksha. Handlingens väg (att plikttroget utföra sitt dagliga arbete och göra goda gärningar) och kunskapens väg (att förstå sambandet mellan atman och brahman) är två möjliga vägar att bryta återfödelsen. Den vanligaste vägen är dock kärlekens väg som innebär att man mycket kärleksfullt koncentrerar alla sina tankar på det gudomliga.

Hinduismen har många miljoner gudar och brukar därför kallas en polyteistisk religion. De viktigaste gudarna är Brahma (skapare av liv), Vishnu (uppehållare av liv) och Shiva (förstörare 256

av liv) samt deras hustrur Sarasvati, Lakshmi och Parvati. Gudarna kan ingripa på jorden genom att uppträda som människor eller djur (avatarer). Enligt en del hinduer är de många gudarna bara olika former av den gudomliga världssjälen, brahman. På så sätt kan också hinduismen sägas vara en monoteistisk religion.

Indiens kastväsen har funnits mycket länge.

Enligt detta system tillhör varje människa den kast han eller hon föds in i och förblir i den resten av sitt liv. Människans karma avgör sedan hennes plats i nästa liv. Ursprungligen fanns det endast fyra kaster men med tiden har varje kast delats upp i en mängd undergrupper. De som har allra lägst kast (daliterna) brukar kallas ”oberörbara”. Idag är det förbjudet att diskriminera någon på grund av kast i Indien och kastväsendet spelar också en mindre roll i storstäderna än det gör på landsbygden. En av dem som arbetade särskilt hårt mot kastsystemet var Mahatma Gandhi. Gandhi bidrog även till Indiens frigörelse från Storbritannien. Hans levnadsregel var ahimsa (ickevåld).

En del hinduiska traditioner värderar kvinnor lägre än män. Under senare tid har dock rikare kvinnor eller kvinnor från högre kast lyckats ta sig upp i samhället och skaffa sig universitetsutbildning och bra betalda arbeten. Men också kvinnor som är lågkastiga har börjat kräva förändringar.

Kon anses av många hinduer vara en ”gudagåva”. En av orsakerna till det är antagligen alla nyttigheter som kon kan ge människan i form av livsmedel och hjälp i jordbruket.

Intresset för Indien och hinduismen har länge varit stort i Europa och USA. En bidragande orsak till detta är att en del mycket kända personer i väst – som exempelvis medlemmarna i musikgruppen The Beatles – har sökt sig till hinduismen. Två exempel på rörelser med hinduiska rötter och som finns i västvärlden är Krishna-rörelsen och TM.

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 256

2014-09-29 14:26

1. På vilka olika sätt märks det att hinduerna anser Ganges vara en helig flod?

8. Resonera kring om hinduismen är en polyteistisk eller en monoteistisk religion?

2. "Hinduismen" och "sanatana dharma" är egentligen samma sak. Varifrån kommer de olika uttrycken? Vad betyder de och vilket uttryck använder indierna helst själva?

9. Vilka är hinduismens tre viktigaste gudar och vilka roller har de i världen?

3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

4. Vilka är hinduismens heliga skrifter? Nämn något om innehållet i dem. Vilken av skrifterna läses mest idag? Vad kan det bero på?

5.

a. Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha. b. Förklara hur orden hänger samman. c. Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

6. Målet för en hindu är att bryta återfödelsen.

Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/ svårast att följa.

REPETITION & REFLEKTION

Frågor

10. Vad är en avatar inom hinduismen? Känner du till några avatarer från något annat sammanhang? Vilka i så fall?

11. Berätta om hur en hinduisk gudstjänst går till.

12. Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

13. "De oberörbara", "Guds barn" eller "daliter (de förtryckta)"? Vilken grupp avses? Vilket namn bör man använda och varför?

14. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller … a. kvinnornas situation i Indien? b. de kastlösas ställning?

15. Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

7. I en av de heliga skrifterna sägs det att ”OM är bågen, atman är pilen och brahman pilens mål”. Vad kan författaren ha menat med det?

Viktiga ord ahimsa

brahman

kastsystem

Shiva

atman

diwali

moksha

Vedaböckerna

avatar

ghats

samsara

Vishnu

Bhagavadgita

indoarier

sanatana dharma

yoga

Brahma

karma

sanskrit

Hinduism – en världsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 257

257

2014-09-29 14:26

ETIK

– ATT SÖKA MENING

Musikalen Fame skrevs på 1970-talet och är en av världens mest framgångsrika scenproduktioner.

Bara i London har den setts av över fyra miljoner åskådare. Den har spelats på teatrar i alla världsdelar och på tv är den en av de mest sedda dramaserierna sedan 1980-talet.

Succén har fortsatt och efter mer än fyrtio år spelas den fortfarande då och då.

I’m gonna live forever Fame handlar om några ungdomar som utbildar sig till sångare, dansare och skådespelare på en scenskola i New York. En del av ungdomarna verkar ha möjlighet att nå sina mål medan andra misslyckas redan under sin skoltid.

En av huvudpersonerna heter Carmen. I en av musikalens scener sjunger hon en sång om sina framtidsdrömmar. Det viktigaste är att bli så berömd att människor kommer att vända sig om efter henne på gatorna. Men hon vill också se sitt

258

namn i tv-reklamen, i filmernas rollistor och på tidningarnas löpsedlar. Till slut kommer berömmelsen att lysa upp hela himlen: People will see me and cry. Fame!

I’m gonna make it to heaven, light up the sky like a flame. Fame!

I’m gonna live forever, baby remember my name … ur Fame, text: Dean Pitchford

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 258

2014-09-29 14:26

Kärlek, pengar och odödlighet – vad är viktigt?

Att Fame har haft en sådan framgång beror kanske på att berättelsen har en spännande intrig. Publi­ ken vill veta om ungdomarna ska lyckas med sina planer eller inte. En annan anledning är att många i publiken kan känna igen sig i ungdomarnas liv.

Många drömmer själva om berömmelse eller att tjäna mycket pengar. Huvudpersonernas kärleks­ bekymmer kan man kanske också leva sig in i.

Men i Carmens sång finns dessutom ett par rader som handlar om att hon vill få ”evigt” liv.

Bygger denna önskan på en rädsla att bli bort­ glömd efter döden? Kan det också vara ett tema som publiken känner igen och uppskattar?

1. Varför tror du att människor vill bli berömda?

Motivera ditt svar.

2. De flesta blir aldrig berömda. Vilken betydelse tror du att kändisar har för folk i allmänhet?

3. Resonera om vilka likheter och skillnader det kan finnas mellan å ena sidan idoldyrkan (att exempelvis ha bilder på en berömd person på väggen i sitt rum, läsa massor om personens liv i tidningar eller på internetsajter) och å andra sidan att använda helgon eller andra heliga personer i religionerna som förebilder i livet?

Det här kapitlet handlar om …

I det här kapitlet kan du läsa texter om sådant som människor anser vara viktigt eller meningsfullt i livet. Texterna kretsar runt dygdetik, en etisk modell som utgår från hur vi ”är” som människor. Till skillnad från andra etiska modeller handlar dygdetik alltså inte så mycket om vilka val eller vilka handlingar vi gör.

Dygdetiken försöker snarare utveckla egenskaper som exempelvis mod eller ärlighet.

I kapitlet undersöker vi också viktiga livsfrågor som exempelvis synen på döden. En annan sådan fråga är vad som menas med identiteter och hur identiteter utvecklas. Ett tredje område handlar om kärlek, sexualitet och andra saker som människor tycker är viktiga för att uppfatta livet som meningsfullt.

I kapitlet möter du också uppgifter som tar upp populärkulturens betydelse för sådana frågor.

Övergripande frågor till kapitlet •

Vad innebär dygdetik och hur skiljer sig den sig från de andra etiska modellerna?

•

Vilka tankar har några kända filosofer om livsfrågor och vilka likheter och skillnader finns det mellan deras tankar och uppfatt­ ningar inom religionerna?

•

Hur påverkas vi av populärkulturen när det gäller synen på livet?

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 259

259

2014-09-30 09:33

Dygdetiken – de personliga egenskapernas etik Ordet dygd är ett gammalt fornnordiskt ord som är besläktat med orden duktig och att duga.

Många uppfattar kanske också ordets betydelse som lite gammaldags. I äldre tider var det till exempel vanligt att kalla den person som aldrig bröt mot regler och normer för en ”dygdig” person. Med normer menas olika föreställningar om vad som anses ”normalt” i en grupp eller i ett samhälle. Den som bryter mot en norm kan bli utfrusen ur en gemenskap. Om normen också är en lag – bli bestraffad för sitt ”normbrott”.

Vad är en god människa?

Men dygdetik handlar enligt nutida tolkningar egentligen inte alls om egna eller andras reg-

ler, sådant behandlas ju i pliktetiken (se s. 72).

Dygdetik är snarare förmågan att kunna fatta självständiga beslut i många olika situationer. För att kunna göra det menar dygdetikerna (filosofer och andra tänkare som menar att dygdetik är den bästa etiska modellen) att man ska intressera sig för vad som menas med att vara en god människa.

Modern etik med antika rötter Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum (född 1947) menar att dygdetiken kan hjälpa oss att hantera vardagen på ett bättre sätt eftersom vi varje dag blir tvungna att fatta mängder av beslut i stort och smått. Om vi varje gång skulle tvingas

Martha Nussbaum under en diskussion med rektorn för universitetet i Bologna i Italien.

260

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 260

2014-09-29 14:26

Att utvecklas mot ett mål

Aristoteles till höger (med blå mantel) diskuterar med sin lärare Platon. Målning från 1500-talet.

tänka efter och förklara varför vi gör på ett visst sätt skulle det bli mycket svårt att välja. I praktiken avgörs ändå de flesta frågor genom någon form av situationsetik (se s. 75). Det viktiga är därför att istället utveckla sina personliga egenskaper. På så sätt väljer vi nästan alltid automatiskt det som vi anser är rätt i olika situationer.

Nussbaum och andra nutida dygdetiker utgår ofta från Aristoteles, en filosof* som levde i Grekland på 300-talet f.v.t. Enligt Aristoteles handlar dygdetiken om att söka efter en balans mellan olika ytterligheter. Hans ideal är den gyllene medelvägen.

En tanke som Aristoteles menade var alldeles grundläggande var att allting hade en mening i form av ett mål. Målet för ett blomfrö är att bli en blomma. Men om fröet ska kunna gro och plantan utvecklas till en vacker blomma måste den ha rätt blandning av vatten, näring och ljus.

Får den för lite av något kan den dö eller hindras i växten. Samma sak händer om blomman får för mycket. Lagom är alltså bäst.

Också människan har olika mål med sitt liv.

För att kunna ”blomma ut” måste också hon söka balans och aldrig gå till överdrifter. Det fanns enligt Aristoteles elva olika dygder som det gällde att ”odla”. Det övergripande målet för människan är att kunna uppleva lycka.

En av de dygder som Aristoteles lyfte fram i sin lära handlar om att våga göra saker som kan verka hotfulla på något sätt. En person som är feg prövar aldrig något som är farligt, medan en person som är dumdristig alltid underskattar farorna och gör nästan vad som helst. I båda fallen riskerar människan att aldrig nå sitt mål. I det ena fallet för att man gör för lite eller ingenting, i det andra fallet för att man gör för mycket av det farliga, exempelvis något som kan skada eller döda andra eller en själv. Mellantinget mellan feghet och dumdristighet var enligt Aristoteles att utveckla sitt mod.

På samma sätt var det med de andra dygderna.

En person som ger bort allt vad han eller hon äger är slösaktig. Efter ett tag har den slösaktige ingenting kvar och kan därför varken odla sig själv eller ge bort något till någon annan i framtiden. Den som aldrig ger något till andra är däremot snål och en snål person har svårt att få vänner, något som Aristoteles ansåg var en förutsättning för att kunna känna lycka. Mellantinget är att vara generös och ge bort så mycket att det finns något kvar. Då kan man också räkna med att andra blir generösa tillbaka. När det gäller vänlighet, något som finns mitt emellan smicker och överdriven kritik, ”grälsjuka” skrev Aristoteles så här: Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 261

261

2014-09-29 14:26

I mänskligt umgänge, […] anses de personer vara smickrare, som för att behaga en prisar allting och aldrig kommer med en invändning, utan tror att man inte skall vara obehaglig mot dem man möter.

De som i motsats härtill opponerar sig mot allt, utan att ägna en tanke åt att de är plågsamma betecknas som missbelåtna och grälsjuka.

Aristoteles: ur: Den nickomachiska etiken, karaktärsdygderna 8.

Idealet var alltså vänlighet. Och den består varken av att aldrig kritisera eller av att alltid göra det. Genom att utveckla sin vänlighet balanserar man alltså vad och hur man talar med andra.

Sofrosyne – måtta i allt

Idealet om den gyllene medelvägen hade troligen ett religiöst ursprung. I den antika grekiska religionen fanns en idé om att människan aldrig skulle få hybris. Med det menades övermod, det vill säga att man trodde att man skulle kunna vara som gudarna. Människan måste veta att hon är dödlig och att det ytterst är gudarna som avgör hennes öde. Många antika grekiska myter och sagor handlar om att människor inte förstår skillnaden förrän det är för sent.

En av dessa sagor handlar om kung Midas som fick känna på ”rikedomens förbannelse”.

Med det menas att en person kan ha hur mycket pengar som helst men sakna förmågan att använda dem till något som är värdefullt. Enligt sagan önskade Midas att allt han rörde vid skulle förvandlas till guld. På så sätt skulle han bli världens rikaste man och därmed få lika mycket makt som en gud. En dag får Midas som han vill. Då förstår han – för sent – att rikedom har en begränsad betydelse i livet. När allt han vidrör förvandlas till guld förlorar det snabbt sitt värde.

För vem kan klä sig i guldkläder, sova i en säng med guldlakan och bo i ett hus fyllt med guldmöbler? När till och med maten och drycken – och familjemedlemmar – stelnar till lysande guld ber Midas gudarna om hjälp. I sagan är det vinguden Dionysos som till slut hör kungens bön och hjälper honom tillbaka till livet.

262

Kung Midas dotter har precis förvandlats till ett stycke livlös metall.

Vad sagan går ut på är alltså att människan ska lära sig sofrosyne, att söka efter måtta i allt. Den som blir för rik blir inte lycklig utan kan drabbas av svåra olyckor. Det är inte heller bra att vara fattig – idealet är alltså mellantinget mellan ytterligheterna också inom den antika religionen.

Dygd inom kristendom och islam Under medeltiden* påverkades den katolska kyrkan av de antika filosoferna. I kyrkan utvecklades en lära som handlar om dygder och som påminner om Aristoteles tankar. De dåliga

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 262

2014-09-29 14:26

egenskaperna var främst de sju dödssynderna; och de goda representerades av en lång rad dygder. Överst fanns de tre gudomliga dygderna tro, hopp och kärlek. Under dem fanns de fyra kardinaldygderna: rättvisa, klokhet, måttfullhet och mod – alla dessa fyra fanns med i Aristoteles lista över nödvändiga dygder.

Också muslimska tänkare påverkades av de grekiska filosoferna (se s. 194). Kanske var det denna påverkan som gjorde att man även inom islam utvecklade tankar om att vissa egenskaper var viktigare än andra. Till dem hör givmildhet (generositet), pålitlighet, ärlighet och att vara plikttrogen.

Kritik mot dygdetiken En del av dem som är kritiska mot den nutida användningen av dygdetik menar att den kan bli för ensidigt inriktad på den personliga lyckan.

Många invänder också mot tanken att människor skulle ha ett lika tydligt mål med sina liv som ett blomfrö. För en människa finns många val att göra i livet och det är inte säkert att allt går bra bara för att man har utvecklat sina goda egenskaper. En del kritiker menar också att dygdetikerna inte tar hänsyn till det omgivande

samhället. Ibland kanske man lever under sådana villkor att man inte får någon chans att utvecklas.

Försvar av dygdetiken

Dygdetiker menar att kritiken inte stämmer.

Det kanske är riktigt att det kan vara svårt att utveckla sina goda egenskaper men också de andra etiska modellerna har sina begränsningar.

Exempelvis kan knappast pliktetiken eller sinnelagsetiken lösa de riktigt stora frågorna i världen, som exempelvis klimatförändringarna. Även om man handlar varor som är Fairtrade eller skänker pengar till tiggare påverkas inte världen i tillräckligt stor utsträckning. Varken fattigdom på hemmaplan eller i världen i stort blir löst med sådana små – och i och för sig goda – handlingar.

Dygdetikerna menar att vad som behövs i vår tid är fler människor som lever hela sina liv i balans – kanske måste vi för att klara de stora utmaningarna i framtiden förändra hela vårt sätt att leva? Dygdetikerna menar alltså att deras modell bygger på en helhetssyn på människan och hennes värld. Den är inte alls inriktad på den enskilda människans lycka utan på alla människors välbefinnande.

Korset, ankaret och hjärtat är symboler för tro, hopp och kärlek.

Symbolerna hänger över Storgatan i Jakobstad i Finland varje jul.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 263

263

2014-09-29 14:26

FÖRDJUPNING & METOD

Etiska modeller

I am Malala Pakistan är ett av de länder i världen som har den största andelen analfabeter*. Värst är det för kvinnorna. Situationen har visserligen förbättrats något under en lång rad av år men fortfarande finns det stora svårigheter, och skillnaden mellan pojkar och flickor är mycket stor. Under de senaste åren har skillnaden dessutom ökat. Enligt FN var det år 2013 endast 62 procent av flickorna i åldern 15 till 24 år som kunde läsa och skriva medan 78 procent av pojkarna i samma ålder kunde göra det.

En orsak till skillnaden mellan pojkar och flickor är att många människor (omkring 65 procent) lever på landsbygden i Pakistan och där är det van-

ligare att människor håller sig till gamla seder och bruk. Enligt sådana traditioner ska kvinnor endast vara hemma och sköta familjen, inte ha utbildning och arbete. Därför behöver inte flickor gå i skolan och lära sig läsa. En del hänvisar till olika texter i islams heliga skrifter och menar att det är religionen som ställer krav på att män och kvinnor ska leva i skilda världar.

Men också de som vill ha förändringar kan hänvisa till religionen. I så väl Koranen som i haditherna finns texter som handlar om att kvinnor ska kunna utbilda sig och att de har rätt till egna inkomster (se s. 205). Det finns många pakistanier som menar att det är denna tolkning av islam som är den rätta. En del av dem arbetar därför hårt för att fler flickor ska kunna gå i skolan.

En av aktivisterna heter Malala Yousafza, född 1997. Redan vid 11 års ålder började hon uppvakta pakistanska politiker för att få dem att lagstifta om att alla föräldrar skulle göra som hennes mamma och pappa och sända sina döttrar till skolan, inte bara sönerna.

Talibanernas mordförsök I Pakistan och Afghanistan finns en politisk och religiös rörelse som kallas talibanrörelsen. Medlemmarna vill absolut inte att kvinnor och män ska vara jämställda. De menar att kvinnor helst ska stanna i hemmet och bara undantagsvis vara utomhus, och i så fall iförda heltäckande burkhor (kroppstäckande sjalar). Talibanerna är kända för sina våldsamma metoder och för att de en tid styrde hela Afghanistan med hjälp av sina vapen.

I Pakistan har talibaner sprängt flera flickskolor i luften.

För talibanerna var Malala, en ung flicka som öppet krävde ökad jämställdhet i Pakistan, en person som de till varje pris ville stoppa. Därför genomförde rörelsen ett attentat mot henne 2012, då Malala var 15 år gammal. En gärningsman dök plötsligt upp och sköt ett skott i hennes ansikte och ett i hennes nacke. Hon var ytterst nära att dö.

264

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 264

2014-09-29 14:26

Fortsatt kamp Trots sina svåra skador har Malala fortsatt att kämpa för flickors rätt till utbildning i Pakistan. Hon har också fått stöd från FN och från flera politiska ledare i länder som Storbritannien och USA. Ett upprop har skapats med rubriken ”I am Malala”.

Uppropet har undertecknats av flera miljoner människor världen över. I uppropet framställs samma krav som Malala redan gjort: alla barn både i Pakistan och i alla andra länder måste få en grundläggande utbildning. Särskilt vänder man sig mot att flickor fortfarande blir diskriminerade.

Vill inte hämnas Själv har Malala sagt att hon inte ångrar sin kamp, trots att hon var så nära att bli dödad. Hon säger i en tidningsintervju att om hon återigen skulle möta en taliban och få chansen att hämnas skulle hon inte göra det eftersom hon då skulle ”sänka sig” till hans låga nivå. Istället skulle hon lugnt förklara varför hon har rätt och han har fel. Sedan kan talibanen göra vad han vill. Hon är inte rädd för honom.

1. Att Malala inte är feg är helt klart. Men är hon modig eller dumdristig? Resonera om vad som talar för och vad som talar emot den ena eller den andra egenskapen hos henne.

2. I tabellen ovan har vi försökt beskriva dygder genom att ange vad som kan vara ”överdrifter” och vad som kan vara ”underdrifter” till den egenskap som utmärker dygden. Välj ut tre av dygderna i tabellen och försök beskriva vad som är typiskt för a. en person som lever enligt en sådan dygd.

överdrift

dygd – gyllene medelväg

underdrift

dumdristig

modig

feg

slösaktig

generös

snål

smickrande

vänlig

ovänlig

millimeterrättvis

rättvis

orättvis

verklighetsfrämmande

klok

okunnig

omåttlig

måttfull

försynt

nitisk

ärlig

oärlig

överambitiös

plikttrogen

slarvig

ärelysten

pålitlig

ohederlig

3. Välj ut en omtalad person som brukar förekomma i media, gärna någon omskriven kändis. Det kan också vara en påhittad rollkaraktär från någon tv-serie (som exempelvis Carmen i musikalen Fame som du kunde läsa om i början av kapitlet). Du kan också ta någon karaktär i ett datorspel. Beskriv personens egenskaper – så som du uppfattar dem – med hjälp av tabellen. Reflektera också över varför det är så svårt att avgöra vilka egenskaper en person har eller inte har.

b. en person som överdriver en sådan dygd. c. en person som har egenskaper som inte lever upp till dygden.

Motivera dina beskrivningar.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 265

265

2014-09-29 14:26

Bild från tunnelbanan i Moskva. I världens storstäder finns det mängder med möjliga identiteter. Vilka är vi egentligen?

Identitet – vem är du?

Vilka värderingar vi har, vad vi tycker är viktigt och vad vi anser vara en dygd beror till stor del på vilka vi är och vilka erfarenheter vi har gjort i livet. Uppväxt, det omgivande samhällets kultur, olika händelser, möten med personer som betyder mycket – allt inverkar. Mycket kretsar alltså kring frågan: ” Vem är du?”

Identitet – ett mångtydigt begrepp Men frågan om identitet är inte alltid så lätt att besvara. Ett vanligt svar kan vara namn, ålder och kön: ”Jag heter Adam och är en pojke på 15 år.” eller ”Jag är Bea, en 16­årig tjej.” Ofta kan denna identitet följas av andra påståenden, exempelvis om det man tycker om att göra: ”som gillar att umgås med 266

mina vänner” eller ”som älskar mina datorspel”.

Men den typen av beskrivningar brukar egentligen bara vara en slags första presentation av vilka vi är. Vi kan ”vara” så mycket, exempelvis anhängare till ett fotbollslag, vara GIF:are eller FF:are; hålla på med en aktivitet, vara pianist eller thaiboxare; höra till ett politiskt parti, vara moderat eller miljöpartist; tillhöra en religion, vara muslim eller kristen eller inte tillhöra en religion, vara deist eller ateist; känna sig som en del av ett folk, vara dansk eller somalier; gilla en viss sorts musik, vara hårdrockare eller indie­popare; känna sig som en del av hembygden, vara en stockholmare eller värmlänning eller inte känna sig så, vara nyinflyttad eller invandrare.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 266

2014-09-29 14:26

Yrkesidentiter och släktrelationer

Kombinationsmöjligheterna av identiteter blir sannolikt ännu större ju äldre vi blir. En som tillkommer med åldern är exempelvis yrkesidentiteter: vuxna personer ”är” hårfrisörer, läkare, busschaufförer, hemtjänstassistenter, plåtsla­ gare eller något annat. Till denna typ av identitet kan höra en klasskänsla som är kopplad till hur lång utbildning vi har och hur mycket pengar vi tjänar. Att ”vara” arbetar-, medel- eller överklass beror också på hur mycket makt man har över sitt arbete. Den som utför arbete på andras order känner sig antagligen mindre mäktig än den som utfärdar ordern. Ju mer makt, desto högre klass.

Några av våra identiteter handlar om familjoch släktrelationer. Vi är någons son eller dotter och kan också vara syskon, kusin eller syssling till många. När vi blir äldre kanske vi blir någons sambo, fru eller man, mamma eller pappa, farmor eller morfar och så vidare.

Sexuella identiteter: hbtq

Identitet handlar också om vår sexualitet och vilka personer vi blir attraherade av. Vi kan vara heterosexuella (bli förälskade i personer av motsatt kön), homosexuella (bli kära i personer av samma kön) eller bisexuella (älska personer av båda könen).

En del känner ingen sexuell lust för andra människor alls och kallar sig därför asexuella.

Transpersoner kan uppleva att de är födda i fel kropp och vilja byta kön, något som det idag är fullt möjligt att göra. Men för andra transpersoner handlar det snarare om en lust att ibland uppträda som någon av motsatt kön genom att exempelvis klä sig så. Transpersoner kan vara både hetero-, homo-, bi- eller asexuella. Den som är queer ifrågasätter de normer som finns och vill inte heller ange någon av de tidigare kategorierna som sin sexuella identitet. En del säger att de kanske är lite av allt. Homo-, bi-, trans- och queeridentiteter har den gemensamma förkortningen hbtq.

Ändrade attityder – ändrade normer Den vanligaste sexuella identiteten är den heterosexuella och länge var det den enda normen. I många länder var det olagligt med homosexuella förbindelser. I Sverige kunde den som avslöjades med att ha haft sex med någon av samma kön straffas med böter eller fängelse fram till 1944. Ända till 1979 betraktades också homosexualitet som en sjukdom av den svenska Socialstyrelsen.

Idag är situationen en helt annan i Sverige.

Det märks inte minst på de stora Pridefestivalerna med tusentals deltagare som arrangeras i Stockholm och i flera andra städer varje år. Polisen – som för ett par generationer* sedan jagade homosexuella – hissar numera regnbågsflaggan och uppmanar alla som känner sig utsatta för kränkningar och hatbrott (se s. 15) på grund av sin sexuella läggning att anmäla detta. Enligt lagen får ingen särbehandlas för sin sexuella läggning på sin arbetsplats och att ägna sig åt att tala illa om exempelvis homosexuella kan räknas som hets mot folkgrupp. Ledande politiker deltar i festivalerna och stora företag skänker pengar som sponsorer. I attitydundersökningar som World

Muslimska hbtq-personer demonstrerar för sin organisation Imaan under Pride i London.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 267

267

2014-09-29 14:26

Value Survey (se s. 218) utmärker sig Sverige som ett av de mest toleranta länderna i världen vad gäller hbtq-frågor. Sedan 2009 har Sverige också en könsneutral äktenskapslag som gör det möjligt för personer av samma kön att gifta sig. Idag verkar alltså de flesta i Sverige vara överens om att alla har rätt att älska vem han eller hon vill.

Också attityder om könsidentitet har förändrats och situationen för transpersoner har förbättrats även om många fortfarande kan vittna om svåra problem i vardagen. Vad som orsakat normförändringen i Sverige och andra länder finns det många teorier om, men att sekulariseringen och välståndsutvecklingen har bidragit är många forskare överens om (se s. 216). Att det finns så många olika kombinationer av identiteter i det moderna samhället har troligen också bidragit till den ökande toleransen. Men utan organisationer som RFSL (Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande) som bland annat ligger bakom Pridefestivalerna hade det nog inte gått så snabbt.

Trots dessa förändringar förekommer fortfarande hatbrott riktade mot personer som har en hbtq-identitet i Sverige. I skolorna sker då och då också mobbning av dem som har en identitet som avviker från gamla normer.

Utvecklingen är inte heller lika positiv överallt i omvärlden. I över 70 av världens länder är det ännu olagligt med homosexuella förbindelser och i några länder införs nya lagar som riktar sig mot hbtq-personer.

Uganda är ett exempel på ett land där man under 2000-talet har infört nya lagar riktade mot homosexuella.

Undersök identitet och populärkultur

Hur blir vi de vi är?

Många forskare menar att våra identiteter växer fram genom möten med andra människor. Ibland vill vi vara som någon annan och ibland vill vi inte vara det. Troligen gäller detta också om grupper – du kunde i början av den här boken läsa om fotbollsklubben som sa att ”vi är inte ni” (se s.20).

Jag och du – ett avgörande möte Den israeliske religionsforskaren Martin Buber (1878–1965) menade också att en människas identitet helt säkert kommer till genom möten och relationer med andra. Han påstod att det måste finnas ett ”du” för att vi ska kunna utveckla ett ”jag”.

För den troende kan detta ”du” ofta vara Gud men för den som inte har någon tro är möten med medmänniskor lika viktiga. Även för de troende är medmänniskorna helt centrala. Den religiösa identiteten kan inte ersätta mötet med andra människor.

Fredsförhandlingen i Oslo 1993 En av världens mest svårlösta konflikter är Israel– Palestina-konflikten (se s. 54 och 202). Flera gånger har representanter från båda sidorna mötts för att försöka förhandla fram en fred. 1993 träffades de i Norges huvudstad Oslo. Ett tag gick samtalen mycket bra. En orsak var att deltagarna från båda sidor då och då delades in i olika yrkesgrupper.

Det visade sig snart att palestinska och israeliska läkare, ingenjörer och lärare hade många gemensamma intressen och de kom att tala om praktiska problem istället för de politiska. Ibland kan alltså yrkesidentiteten – åtminstone för ett tag – vara starkare än andra identiteter, exempelvis sådana som utgår från etnicitet (vilket folk man tillhör), religion eller politik.

Massmedia och populärkultur En del massmediaforskare menar att våra identiteter också skapas genom möten med människor som vi aldrig träffar på riktigt. När vi exempelvis

268

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 268

2014-09-29 14:26

Håkan Hellström tar emot publikens jubel under en konsert i Göteborg sommaren 2014.

Publiken tar inte alltid efter ideal Massmedia och populärkultur anspelar många gånger på normer och ideal som redan finns i samhället. Våra könsroller – vad som anses vara typiskt manligt och typiskt kvinnligt – framställs exempelvis ofta enligt vissa stereotyper* i massmedia.

Ibland försöker vi kanske följa efter och härmar sättet att vara. Men forskare menar att det inte är säkert att alla vill ta efter dessa roller. Normerna och idealen kan också – precis som egenskaperna hos kändisar – bli till något som visar på motsatsen till den man vill vara.

På sociala medier som Facebook och Instagram berättar många om sitt eget liv, vad man gör och vad man verkligen tycker. Men kanske kan de sociala medierna också skapa en självbild – så här vill jag vara – som inte riktigt stämmer med verkligheten och som det kan vara svårt att leva upp till på riktigt? Andra tycker att de sociala medierna ger dem möjlighet att pröva sig fram och att de därför ger dem möjlighet att förändra sina identiteter.

FÖRDJUPNING & METOD

läser om kändisar på internet eller i tidningar – eller kanske följer genom en dokusåpa – skapar vi oss en bild av hur de är som människor. Ibland fungerar en kändis som en förebild och blir på det sättet en person som vi önskar att efterlikna.

Ibland är de snarare ett avskräckande exempel på hur vi inte vill vara.

Genom att göra saker som vi kanske inte kan eller törs göra ger kändisarna oss också möjligheter att fundera över vilka egenskaper vi själva har.

När vi sysslar med datorspel, läser böcker eller ser på film möter vi ofta helt uppdiktade figurer som kan fungera på motsvarande sätt. Ytterligare en påverkan kan komma från reklamen.

Resonera om vad som påverkar våra identiteter mest: möten med andra människor som har samma intressen, våra familjer, våra kamrater, vår religion eller vår icke-tro, kändisar, filmer, böcker, reklam, sociala medier – eller vad? Gör en lista och argumentera för vilka tre punkter du anser vara viktigast. Tänk på att människor kan ha många olika identiteter.

Motivera ditt svar.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 269

269

2014-09-29 14:26