inom barn- och ungdomsvården
Boken riktar sig till studenter på program med inriktning mot barn och unga, till socialsekreterare och jurister som är verksamma inom detta arbetsfält, och även till andra med intresse för barn rättsliga frågor.
T I T T I M AT T S S O N är docent och lektor i socialrätt vid Lunds universitet, där hon undervisar på jurist- och socionomprogrammen. Hon är författare till ett flertal böcker som rör den sociala barn- och ungdomsvården.
inom barn- och ungdomsvården
inom barn- och ungdomsvården
I den här boken beskrivs hur rätten till familj kan iakttas av socialtjänsten och domstolar vid beslut om placeringar utanför hemmet, vårdnadsöverflyttning och adoption. I dessa sammanhang ställs frågan om barnets familjetillhörighet på sin spets, eftersom beslutet främst ska grundas på vad som är bäst för barnet. Med utgångspunkt i tingsrättsdomar rörande vårdnadsöverflyttning, har författaren undersökt om barnets bästa verkligen utgör grunden för beslutet – eller om det även finns andra faktorer som styr.
Rätten till familj
Rätten till familj
Alla barn i Sverige anses ha rätt till en familj. Familjetillhörigheten är nära förknippad med begrepp som trygghet, gemenskap och identitet. Men vad innebär det i ett juridiskt perspektiv att ett barn har rätt till en familj? Vad är det som utgör barnets familj? Och vad betyder detta för arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården?
T I T T I M AT T S S O N
Rätten till familj
Best.nr 47-09501-8
Tryck.nr 47-09501-8-00
T I T T I M AT T S S O N
Rätten till familj - omslag.indd 1
10-01-20 10.43.28
Rätten till familj inom barn- och ungdomsvården ISBN 978-91-47-09501-8 © 2010 Titti Mattsson och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Omslag: Joakim Larnö Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia
Upplaga 1:1
Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010 Omslagsbild:
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Ra tten till familj.indd 2
10-01-18 16.12.39
Tackord
Denna bok bygger på ett forskningsprojekt finansierat av Allmänna barnhuset. Projektet hade titeln Omsorgs- eller vårdnadsöverflyttning? Barnets bästa vid samhällsingripanden i ett rättsligt perspektiv. Jag vill tacka för detta generösa forskningsbidrag och för de konferenstillfällen där jag fått tillfälle att diskutera min forskning. Projektet har varit förlagt till Juridiska Fakulteten vid Lunds Universitet. Här vill jag särskilt tacka Normagruppen som bidragit till en generös forskargemenskap, och då allra främst professor Ann NumhauserHenning som läst flera versioner av delar av manuskriptet och vars kommentarer varit ovärderliga för slutresultatet. Jag vill vidare tacka Professor Gunvor Andersson vid Socialhögskolan i Lund som har uppmuntrat mitt arbete och berikat manuset med värdefulla synpunkter. Tack också till professor Maarit Jänterä-Jareborg för goda råd i fråga om litteratur rörande familjebegreppet inom EU och till fil. dr. Lina Ponnert för kommentarer på texten. Jag är vidare mycket tacksam för jur. kand. Julia Westerling-Svenssons arbete med insamling av tingsrättsdomar och för vänligt bemötande av personalen vid de tingsrätter som ingår i den empiriska undersökningen. I fråga om bokens publicering vill jag tacka förläggare Carin Laurin för gott samarbete under alla delmoment och Joakim Larnö för omslaget. Slutligen vill jag tacka BO Fredrik Malmberg som skrivit förordet till denna bok. Boken tillägnar jag mina tre barn, Ella, Axel och Evelina.
Ra tten till familj.indd 3
10-01-18 16.12.40
Ra tten till familj.indd 4
10-01-18 16.12.40
Förord Barnets rätt till en trygg familjemiljö Barnkonventionen betonar alla barns rätt att växa upp i en familjemiljö präglad av kärlek och respekt. Som barnombudsman kommer jag ofta i kontakt med barn och unga som berättar om hur övergivna de känner sig av vuxenvärlden när föräldrarna sviktar. Många gånger har barnen levt länge under mycket svåra uppväxtförhållanden och vuxna som borde ha ingripit har valt att titta bort. När samhället till sist ingriper till barnets skydd har det ofta gått lång tid och ingripandet sker inte alltid på ett sätt som barnet förstår och situationen kan vara mycket traumatisk. Ett omhändertagande innebär inte att otryggheten upphör. Enligt lag ska det prövas kontinuerligt var sjätte månad om barnet kan återvända till de biologiska föräldrarna. Inledningsvis är denna prövning viktig eftersom många barn inget hellre vill, men en förutsättning är förstås att de problem som orsakade omhändertagandet kan åtgärdas. På längre sikt blir den återkommande prövningen mer svårbegriplig för barnen. Det är svårt för ett barn att var sjätte månad år ut och år in leva med den osäkerhet som det innebär att plötsligt kunna ryckas upp från familjehemmet, kompisar och skola till ett nytt familjehem eller tillbaka till en tillvaro med de biologiska föräldrar som barnet kanske har få minnen av efter många års placering. Titti Mattsson som är en av landets främsta jurister med inriktning på barnets rättigheter har i denna viktiga studie granskat vilka möjligheter socialtjänsten har att genom vårdnadsöverflyttningar bidra till att skapa ett tryggt familjeliv när hemförhållandena hos de biologiska föräldrarna inte är acceptabla. 5
Ra tten till familj.indd 5
10-01-18 16.12.40
Förord
För att bidra till mer stabilitet anges sedan 2003 i socialtjänstlagen och i LVU att när den unge har varit placerad i samma familjehem i mer än tre år skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om vårdnadsöverflyttning. Det är prövningen av vårdnadsöverflyttning som Titti Mattsson har granskat ur ett barnrättsperspektiv. Mattssons studie visar att det finns en obenägenhet hos socialtjänsten att ifrågasätta det rättsliga vårdnadsansvaret och att ansökningarna om vårdnadsöverflyttning är få. Vårdnadsöverflyttning övervägs sällan, trots den tydliga skrivningen i socialtjänstlagen och i LVU. Det är anmärkningsvärt ur ett barnrättsperspektiv eftersom en vårdnadsöverflyttning, efter en prövning om det är till barnets bästa, skulle kunna bidra till att ge fler barn långsiktig trygghet. Barnrättskommittén i Genève har uttryckt oro över att barn flyttas runt mellan många olika familjehem och institutioner och att barnen inte får någon långsiktig trygghet. En sådan splittring i barnens liv måste undvikas. Sverige har också fått kritik för att ett ökat antal barn placeras på institution istället för i familjehem. När vårdnadsöverflyttning trots allt prövas så ger Titti Mattssons analys av domar en intressant men oroande bild av hur barnperspektivet beaktas. Studien visar att starka skrivningar i barnkonventionen men även i svensk lagstiftning om barnets bästa och vikten av att barnet kommer till tals inte respekteras. I barnkonventionen artikel 12 betonas vikten av att barnet hörs i alla rättsliga eller administrativa förfaranden. I de rekommendationer som antogs efter den allmänna diskussionen om barnets rätt att höras lyfte barnrättskommittén i Genève fram skyldigheten att säkerställa respekt för barnets åsikter i adoptionsprocessen och vid beslut. (punkt 44). Samma skyldighet gäller även vid vårdnadsfrågor. I artikel 3 om barnets bästa slås fast att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
6
Ra tten till familj.indd 6
10-01-18 16.12.40
Förord
När ovanstående rättigheter har transformerats (överförts) in i svensk lagstiftning har de försvagats något jämfört med barnkonventionen, vilket i sig inte borde vara tillåtet då konventionen är juridiskt bindande för Sveriges del. Inte desto mindre heter det efter ändringen i föräldrabalken att ”rätten skall se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.” .. ”Om det inte är olämpligt, skall den som verkställer utredningen försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut. ” Mattssons analys av domar visar att barnets vilja sällan kommer till uttryck och att helhetsbedömningar av barnets bästa sällan finns redovisade i domskälen. Föräldrarätten väger sammanfattningsvis tyngre än bedömningen av barnets behov och barnets bästa. Detta är särskilt påtagligt i de fall där det råder en öppen konflikt mellan vårdnadshavarens krav på status quo och socialnämndens yrkande på en vårdnadsöverflyttning. En dyster konklusion av studien är att lagstiftningen med flera viktiga förtydliganden under 2000-talet tycks ha haft begränsad inverkan på tillämpningen. Av detta kan några slutsatser dras, tycker jag: För det första att vi trots den viktiga kunskap som Mattssons studie ger oss fortfarande vet alldeles för lite om hur barnets bästa beaktas. Jag instämmer därför i Mattssons slutsats att det är viktigt att fortsatt undersöka om andra intressen dominerar över barnets behov och intressen. En sådan granskning av praxis förutsätter dock att barnets intresse finns tydligt redovisat och utrett vid vårdnadsöverflyttningar. För det andra krävs bland annat av det skäl som nämns ovan att socialtjänsten och rättsväsendet tvingas redovisa att barnet har kommit till tals. Oskicket att försvaga barnkonventionens skrivningar när de transformeras in i svensk rätt måste upphöra och formuleringar om att barn ska höras bara ”om det inte är olämpligt” ska därför inte tillåtas. I praktiken leder det sk olämplighetsrekvisitet till att både socialtjänst och rättsväsende ges en bekväm ursäkt för 7
Ra tten till familj.indd 7
10-01-18 16.12.40
Förord
att inte säkerställa att barnet har kommit till tals. Eventuella skyddsaspekter för barnet kan säkerställas på annat sätt. För det tredje, om vi tittar på själva sakfrågan, så är jag övertygad om att betydligt fler fall av vårdnadsöverflyttning skulle övervägas om familjehemsföräldrarna efter en överflyttning även fortsättningsvis kunde garanteras råd och stöd av placeringskommunen. I tillägg till detta tycker jag att familjehemmen bör få information om vårdnadsöverflyttning och vad detta innebär. Till sist måste vi komma ihåg att vi alla har ett personligt ansvar att bidra till att stärka barnets rättigheter. Ett barnrättsperspektiv blir aldrig starkare än de personer som tillämpar och tolkar lagstiftningen. Som förälder eller medarbetare i verksamheter som rör barn måste vi ständigt påminna oss om de krav barnkonventionen ställer. För barnet äger barndomen rum här och nu. Det finns därför aldrig en godtagbar ursäkt för att inte våga se eller agera till skydd för barn som far illa. Fredrik Malmberg Barnombudsman
8
Ra tten till familj.indd 8
10-01-18 16.12.40
Innehåll
Förord. .................................................................................................................................................. 5 1. Introduktion........................................................................................................................ 11 1.1 Bakgrund. ........................................................................................................................................11 1.2 Studiens syfte och bokens upplägg. ......................................................................16 1.3 ”Gällande rätt” och strukturella förutsättningar för rätten..........17 1.4 Individuellt och strukturellt som teoretiska utgångspunkter.....20 2. Familj som begrepp och fenomen. En bakgrundsbeskrivning........................................................................................... 28 2.1 Inledning..........................................................................................................................................28 2.2 Den förändrade och föränderliga familjen....................................................30 2.3 Begreppet familj i familjerätten................................................................................39 2.4 Det rättsliga föräldraskapet...........................................................................................42 2.5 Sammanfattande reflektioner......................................................................................46 3. Barns rätt till familj i internationell rätt. ........................................... 48 3.1 Bakgrund. ........................................................................................................................................48 3.2 Rätten till respekt för familjeliv enligt Europakonventionen....49 3.3 Rätten till familjeliv enligt barnkonventionen..........................................63 3.4 Rätten till familjeliv enligt EU..................................................................................67 3.5 Sammanfattande reflektioner......................................................................................76 4. Barns rätt till familj i nationell rätt.......................................................... 78 4.1 Bakgrund. ........................................................................................................................................78 4.2 Vård med stöd av socialtjänstlagen........................................................................81 4.3 Vård med stöd av LVU......................................................................................................87 4.4 Vårdnadsöverflyttning med stöd av 6:7 FB..................................................94 4.5 Vårdnadsöverflyttning med stöd av 6:8 FB.............................................. 104
Ra tten till familj.indd 9
10-01-18 16.12.40
4.6 Adoption...................................................................................................................................... 121 4.7 Sammanfattande reflektioner.................................................................................. 131
5. Praktiken vid domstolarna.............................................................................. 133 5.1 Inledande om undersökningen............................................................................. 133 5.2 Typfall A: konfliktfallen .............................................................................................. 138 5.3 Typfall B: passivitetsfallen ......................................................................................... 143 5.4 Typfall C: harmonifallen ............................................................................................ 146 5.5 Typfall D: anhörigfallen .............................................................................................. 151 5.6 Resultat.......................................................................................................................................... 154 6. Avslutande diskussion......................................................................................... 162 6.1 Etablerad position som strukturell inverkan ......................................... 162 6.2 Familj som rättighet och konstruktion......................................................... 167 Litteratur och källor........................................................................................................ 171 Litteratur................................................................................................................................................. 171 Offentligt tryck................................................................................................................................ 176 Övrigt......................................................................................................................................................... 178
Ra tten till familj.indd 10
10-01-18 16.12.40
1. Introduktion 1.1 Bakgrund Konventionsstaterna /../ erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse
Barns rätt till familj anses vara en grundläggande rättighet enligt flera internationella dokument och framgår enligt citatet ovan av inledningen till barnkonventionen. I samma inledning poängteras också att familjen är ”den naturliga och grundläggande enheten i samhället”. Detta synsätt är väl förankrat i rätten. I Sverige är begreppet familj grundlagsstadgat. Av regeringsformen framgår att det allmänna skall värna om den enskildes privat- och familjeliv.1 Rätten till familjeliv är regelbundet föremål för rättsfall i Europadomstolen. I ett rättsligt perspektiv finns det därför anledning att närmare undersöka vad som avses med familj och vad det innebär att ha en rätt till familj. Det här arbetet avser att undersöka barns rätt till familj genom faktiska och rättsliga vårdnadsförändringar som kan ske på socialtjänstens initiativ. Hur kan socialtjänsten på bästa sätt bidra till att åstadkomma ett tillfredsställande familjeliv när hemförhållandena av olika anledningar är sådana att dessa barn bedöms behöva insatser från socialtjänsten i form av boende utanför sitt ursprungliga hem? Bör strävan vara att återställa ursprungsfamiljen så fort som
1 1 kap. 2 § 4 st. RF. Här uttalas att ”[d]et allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.”
11
Ra tten till familj.indd 11
10-01-18 16.12.40
1. Introduktion
möjligt? Eller bör den kompletteras under en längre period? Kanske permanent? Hur kan barnets bästa tillgodoses? Svaret på dessa frågor får bero på flera faktorer, varav några centrala sådana kan nämnas redan här. För det första inverkar givetvis förhållandena i det individuella fallet. Varje barns situation är unik och barnets personliga behov och intressen skall beaktas när det skall fastställas vilka åtgärder som kan vara till hans eller hennes bästa. Den frekventa användningen av begreppet barnets bästa i svensk familje- och socialrättslig barnlagstiftning synliggör detta. Det enskilda barnets bästa blir då den samlade bedömningen av förutsättningarna och förhållandena i varje enskilt fall. För det andra får svaret bero på de rättsliga alternativ som lagregleringen ger uttryck för inom barn- och ungdomsvården.2 Det är ju dessa alternativ som tillämparen skall förhålla sig till och inom dess ramar som han eller hon skall hålla sig. Dessa handlingsalternativ kan variera över tid och mellan olika länders system.3 I andra nordiska länder förekommer exempelvis möjligheten att familjehemmet adopterar barnet utan vårdnadshavarnas samtycke, något som inte existerar i svensk rätt. Lagstiftarens betoning på vilka familjealternativ som skall prioriteras kan också variera över tid. Ett exempel är kravet att frågan om vårdnadsöverflyttning skall övervägas efter tre års placering av ett barn i samma familjehem, en bestämmelse som infördes först år 2003 i svensk lag i syfte att betona vikten av kontinuitet och trygghet i vården. Denna lagändring kan ses som 2 Jag använder begreppet (social) barn- och ungdomsvård för att beteckna de insatser för barn och ungdomar som anses fara illa eller riskera att fara illa och som regleras i de sociala lagarna med tillhörande familjerättslig reglering. 3 Barnskyddsutredningen föreslår i sitt betänkande SOU 2009:68 en särskild lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) som föreslås ersätta lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och delar av socialtjänstlagen (2001:453, SoL). I de delar av framställningen av denna bok där det är relevant att behandla utredningens lagförslag kommer detta att göras. Det är emellertid redan nu värt att notera att man i princip inte föreslår några förändringar i sak av de här studerade rättsliga instrumenten. Den nya lagen innebär inte heller några materiella ändringar i FB. Syftet har i stället varit att skapa en användarvänlig lag i betydelsen lättillgänglig och förståelig för den enskilde samt att utforma en reglering med ett tydligt barnperspektiv som kan skapa goda förutsättningar för en rättssäker hantering av ärenden som rör barn och unga, se SOU 2009:68, s. 173 ff.
12
Ra tten till familj.indd 12
10-01-18 16.12.41
1.1 Bakgrund
en konsekvens av den kritik som den svenska samhällsvården av barn har kommit att få de senaste tio åren,4 och som ett uttryck för lagstiftarens ökade betoning på barns rättigheter, däribland rätten till en varaktig familj och en trygg uppväxt. För det tredje får svaret vilka insatser som barn erhåller bero på de kringliggande strukturella ramar som utgör den kontext som barn och vuxna befinner sig i och som målet eller ärendet också är en del av. Beslutet påverkas indirekt av olika strukturella förhållanden, såsom rådande samhällssyn och värderingar (exempelvis socialsekreterarens synsätt på barn och familj), beslutsstruktur (exempelvis den politiska sammansättningen i socialnämnden) och ekonomiska förutsättningar (exempelvis kommunens ekonomiska ramar). Alla nämnda faktorer – det individuella fallet, lagstiftningen och strukturer i samhället – styr svaren på frågor som rör hur förändringar i det faktiska vårdnadsutövandet och det rättsliga vårdnadsansvaret av barnet bör se ut, och de är ömsesidigt länkade till och beroende av varandra. Detta arbete handlar om den skärningspunkt där den offentliga rätten möter den privata rätten i frågor som rör faktiskt och rättsligt vårdnadsansvar för utsatta barn. Enligt svensk sociallagstiftning finns ett antal alternativa rättsliga instrument att tillgå för att överföra såväl det faktiska vårdnadsutövandet som det rättsliga vårdnadsansvaret till andra personer än dem som ursprungligen haft dessa roller. Detta system som i dag är fördelat på flera lagar och på skilda myndigheter och domstolar är svårt att överblicka för tillämparen. Det är inte självklart vilken egentlig innebörd respektive rättsligt instrument som lagen erbjuder har för det enskilda barnet och personer i barnets närhet. Risken är att det kan uppstå problem 4 Under de senaste åren har frågor som rör den sociala barnavården varit föremål för en betydande mängd utredningsarbeten och rapporter. Kritik från media, myndigheter och forskningsfältet rörande familjehems- och institutionsplacerade barn och ungdomars situation har varit en anledning att frågor väckts om samhället verkligen lever upp till sin skyldighet att stödja och hjälpa utsatta barn. En genomgående kritik har varit bristen på rättssäkerhet i systemet i form av otillräcklig förutsebarhet, likabehandling och kontrollerbarhet. En annan kritik har rört oförmåga hos socialtjänsten att finna lämpliga åtgärder som hjälper de enskilda barnen.
13
Ra tten till familj.indd 13
10-01-18 16.12.41
1. Introduktion
för socialsekreteraren att anta det helhetsperspektiv som regelsystemen ändå kräver. Samtidigt har socialtjänsten en nyckelroll att fylla som initiativtagare för stöd till utsatta barn. Domstolen har mycket begränsade möjligheter att styra vilka insatser som kan komma i fråga för det enskilda barnet.5 Stort ansvar läggs därför på socialsekreteraren att fatta välgrundade beslut för enskilda barn. Det finns flera svenska studier med socialrättsliga respektive familjerättsliga infallsvinklar på sådana alternativ.6 Det saknas emellertid övergripande undersökningar om förändringar i faktiska respektive rättsliga vårdnadsförändringar i ett socialrättsligt sammanhang. Medan begreppet barnets bästa kommit att diskuteras och analyseras i svenska familje- och socialrättsliga studier under senare år har begreppet familj hittills inte fått särskilt stor uppmärksamhet. Detta är dock ett mycket centralt begrepp i internationell barnrätt, ett område som påverkar den nationella rätten såväl direkt (genom sin omedelbara tillämplighet i vissa fall) som indirekt (genom dess styrning av ny svensk lagstiftning). Både artikel 8 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen, EKMR) och flera artiklar i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen, BK) uttrycker rätten till familj. Det finns därför anledning att närmare försöka förstå och problematisera denna rättighet. Traditionellt sett har familjebegreppet i internationell rätt behandlats utifrån en syn på familjen som en skyddsvärd enhet. Indi5 Domstolarna har i stället främst uppgiften att göra en rättslig prövning av en specifik insats efter ett initiativ från socialtjänsten i form av en inlämnad ansökan till domstolen. Vissa ärenden når inte heller domstolen eftersom de hanteras enbart på myndighetsnivå. 6 Se Singer (2000) som analyserar föräldraskapets innehåll och Schiratzki (1997 och 2005) där hon analyserar vårdnadsbegreppets rättsliga innebörd. Se även Mattsson (2002) för en undersökning av den rättsliga processen som föregår ett beslut om tvångsvård med stöd av LVU och Dahlstrand (2004) för en studie av de rättsliga processer som föregår beslut om vårdnad, boende och umgänge, vårdnadsöverflyttning efter vårdnadshavares död, adoption samt namnbyte. I Mattsson (2006) behandlas familjehemsvården och i Eneroth (2008) institutionsvården. Socialstyrelsen har vidare gjort flera studier rörande omsorgs- och vårdnadsfrågor i den sociala barn- och ungdomsvården, varav exempelvis en uppföljning av lagändringen rörande vårdnadsöverflyttningsreglerna, Vårdnadsöverflyttningar för barn placerade i familjehem – uppföljning av lagändring enligt proposition 2002/03:53.
14
Ra tten till familj.indd 14
10-01-18 16.12.41
1.1 Bakgrund
viden har då haft en undanskymd ställning och barn ofta betraktats som objekt. Efter hand har emellertid ett modernare synsätt vuxit fram, där familjen anses bestå av en grupp individer som var och en har egna, specifika rättigheter.7 Diskursen har i och med denna utveckling också kommit att bli mer rättighetsorienterad.8 En rättighetspräglad diskurs betonar individens rätt och synliggör motsättningar mellan olika individers rättigheter. Det kan exempelvis röra barnets rätt till familj och eventuella kollisioner mellan barnets, förälderns eller socialtjänstens syn på familjen och dess förutsättningar. Sådana kollisioner kan exempelvis uppstå för de barn vars föräldrars förmåga som omsorgsutövare eller vårdnadshavare är ifrågasatt av socialtjänsten. Barnets familjeförhållanden och rätten till familj blir då ett naturligt inslag vid en bedömning av vilket beslut som främjar barnets bästa. Beslutet kan också få konsekvenser för barnets nuvarande och framtida familjesituation. Exempelvis kan föräldern vilja ha barnet boende hos sig, medan socialtjänsten bedömer att barnets behov är en familjehemsplacering. Placeringen kan bli långvarig och eventuellt senare övergå i en vårdnadsöverflyttning, oavsett den biologiska förälderns samtycke eller inte. Lösningar inom den sociala barn- och ungdomsvården som rör uppväxt och familj ska utgå från vad som är bäst för barnet. Men vad utgör då barnets familj och familjeliv? Hur tolkas familj i socialrättsliga sammanhang? Vad säger lagen? Och hur uppfattas familjebegreppet i rättstillämpningen? Eftersom lagen och dess förarbeten ger knapphändig vägledning och mycket lite forskning gjorts på området är det svårt att svara på dessa frågor. Det finns därför anledning att närmare undersöka vilka principiella ställningstaganden som skett i svensk rättstillämpning i dessa frågor och hur en avvägning mellan kolliderande principer och intressen görs. 7 Van Bueren (1995) s. 72. 8 Jfr Brännström (2009) vars avhandling belyser hur det pågår ett förrättsligande av samhälleliga mönster och funktioner i samhället, vilket bland annat utmynnar i ökad reglering kring individers rättigheter i samhället.
15
Ra tten till familj.indd 15
10-01-18 16.12.41
1. Introduktion
1.2 Studiens syfte och bokens upplägg Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka innebörden av, innehållet i och tillämpningen av barns rätt till familj i frågor om omsorg och vårdnad om barn inom ramen för den sociala barn- och ungdomsvården. Detta syfte kan delas in i två delsyften. Det ena är att beskriva och analysera de rättsliga instrument som tillhandahålls socialtjänsten och domstolarna i fråga om överflyttning av det faktiska vårdnadsutövandet respektive det rättsliga vårdnadsansvaret om barnet såsom de uttrycks i rättskällorna.9 Det andra delsyftet är att undersöka begreppet familj. Familjebegreppet behandlas utifrån olika kunskapsbaser: sociologin, den internationella rätten och praktiken. I fråga om det sistnämnda, studeras rättstillämpningen i samband med det rättsliga instrument som allra tydligast syftar till att tillvarata barnets bästa i sitt familjeliv under uppväxten, oberoende av de biologiska föräldrarnas inställning, det vill säga beslut om vårdnadsöverflyttning. Arbetet är uppdelat i tre delstudier. I den första studien problematiseras begreppet familj. Här beskrivs familjebegreppet utifrån svenska rättsvetenskapliga studier och viss samhällsvetenskaplig forskning (kapitel 2), men också utifrån internationella normativa dokument, såsom Europakonventionen och barnkonventionen (kapitel 3). I den andra studien utreds vad lagen anger – det vill säga den gällande rätten – rörande de rättsliga instrument som skall tillgodose barns rätt till familj (kapitel 4). Här behandlas vilken rättslig innebörd respektive instrument kan ha för barnet och personer i barnets närhet samt hur dessa rättsliga instrument förhåller sig sinsemellan med avseende på barnets rätt till familj. Den tredje studien 9 Jag använder begreppen omsorg och faktiskt vårdnadsutövande parallellt i arbetet. De är inte synonymer men uttrycker båda i tillräcklig utsträckning för detta arbetets vidkommande de uppgifter som åligger det sociala föräldraskapet (till skillnad från det rättsliga föräldraskapet respektive det biologiska/genetiska föräldraskapet), se Singer (2000). Singer anger även möjligheten att använda begreppen ”föräldrande” eller ”fullgörande av en förälders uppgifter” (s. 43 fotnot 63). Det rättsliga vårdnadsansvaret tillkommer den som enligt lag eller beslut erhållit rättslig status som förälder och fått de skyldigheter och rättigheter som tillkommer denne enligt gällande rättsregler, se Singer s. 42. För att förenkla språkbruket använder jag ibland begreppet vårdnad för att beskriva denna rättsliga vårdnad.
16
Ra tten till familj.indd 16
10-01-18 16.12.41
1.3 ”Gällande rätt” och strukturella förutsättningar för rätten
är en fallstudie av praktiken (kapitel 5). Här undersöks vilka teman/ mönster som kan urskiljas vid tillämpningen av förutsättningarna för vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § FB – att det skall vara uppenbart bäst för barnet att vårdnadsöverflyttning sker – i förhållande till barnets rätt till familj. Avslutningsvis (kapitel 6) följer en diskussion kring vilka slutsatser man allmänt sett kan dra rörande möjligheterna att tillgodose barns rätt till familj genom det nuvarande regelsystemet.
1.3 ”Gällande rätt” och strukturella förutsättningar för rätten 1.3.1 Studie av rätten inifrån Att studera rätten inifrån innebär i huvudsak att beskriva vilket handlande den ”gällande rätten” föreskriver, utreda begrepp och presentera relevanta, överordnade principer för tillämparen att använda i oklara situationer. Syftet med att utreda vad lagen säger är därmed främst att beskriva hur rättsreglerna bör förstås och tillämpas i konkreta fall. För detta arbetes vidkommande behandlas gällande rätt i fråga om de rättsliga instrument som lagen tillhandahåller i de två första delstudierna. Den första studien, som innehåller en begreppsdiskussion, innefattar bland annat en diskussion om hur begreppet familj bör förstås normativt enligt internationell rätt. Familjebegreppet är mycket sparsamt diskuterat i nationell rätt. Jag har därför haft anledning att inte begränsa mig till den normativa beskrivningen utan även redogjort för begreppet familj inom andra discipliner, varav främst inom familjesociologin. Internationell rätt använder tre begrepp parallellt som delvis överlappar varandra i betydelse: family, family life och family environment. Jag försöker använda det eller de begrepp som används i respektive internationellt dokument, t.ex. Europakonventionen och barnkonventionen. Det innebär att samtliga tre begrepp före17
Ra tten till familj.indd 17
10-01-18 16.12.41
1. Introduktion
kommer i texten. Min utgångspunkt är emellertid att fokusera begreppet familj som samlingsbegrepp för barns (biologiska, sociala, känslomässiga, rättsliga) relationer med personer i barnets hem och närmaste miljö. Genom sina relationer och/eller sin gemensamma miljö skapar man ett familjeliv. En synonym till familjeliv är familjemiljö. Vidare skiljer jag på olika slags familjer som barn enligt denna studie kan ingå i enligt följande: Ursprungsfamiljen är den familj som barnet har haft före socialtjänstens insatser och som exempelvis kan bestå av mamma, pappa och syskon. Den utvidgade familjen omfattar en bredare krets personer än ursprungsfamiljen och kan exempelvis innefatta mormor och morfar. Familjehemmet (”fosterfamiljen”) består av familjehemsföräldrar (och eventuella familjehemssyskon) som har ett uppdrag från socialtjänsten att ge barnet omsorg i sitt hem och som, i vissa fall, efter hand blir särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet. Adoptionsfamiljen, slutligen, består av en eller två personer som genom adoptionsbeslut blivit barnets föräldrar. Den andra studien avser att beskriva och tolka syftet med, förutsättningarna för och möjliga konsekvenser av placeringar, överflyttningar och adoptioner på det sätt som lagen anger. Det material som kommer att användas i denna del är i första hand lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och rättsvetenskaplig doktrin. Såsom brukligt är inom socialrätten tillkommer vanligen även andra, mindre traditionella rättskällor, såsom myndighetsföreskrifter och Socialstyrelsens allmänna råd. Vad gäller rättsfall rörande vårdnadsöverflyttning finns hittills ett mål från Högsta domstolen, vilket använts. I fråga om hovrätts mål i denna ärendetyp har manuell insamling skett vid Hovrätten för Västra Sverige. I övrigt har de mål som publicerats på Juridik Idag och Rättsbanken inhämtats och använts, i den mån de varit relevanta att hänvisa till.
18
Ra tten till familj.indd 18
10-01-18 16.12.41
1.3 ”Gällande rätt” och strukturella förutsättningar för rätten
1.3.2 Studie av rätten utifrån Delstudie tre har en rättssociologisk ansats i det att jag studerar rätten utifrån.10 Med detta avser jag att undersöka vissa strukturella förutsättningar som rättsreglerna verkar inom. Ett syfte med arbetet är, som framkommit ovan, att undersöka begreppet familj. Eftersom rättstillämpningen baseras på en tolkning och användning av rättskällorna kan en analys av domar ge inblick i hur familj och rätten till familjeliv beskrivs och problematiseras i rättsligt material och skapa underlag för en teoretisk förklaring av rättstillämpningen. För att åstadkomma detta behöver jag en teori om rätten och i studiet av denna gå utanför den gällande rätten.11 Den teoribildning som jag använder är teorin om normativa grundmönster, vilken beskrivs i avsnitt 1.4.3 nedan. Genom studier av domskälen i ett antal domar vill jag undersöka vilka normativa mönster som framkommer i rättens argumentationer kring barnet och familjen. Underlaget för studien är tingsrättsdomar som behandlar mål som rör vårdnadsöverflyttningar enligt 6 kap. 8 § FB. Dessa mål behandlar vilka avvägningar som görs mellan barns och föräldrars behov och intressen när barnets bästa i förhållande till dess rätt till familj skall fastställas. Vårdnadsöverflyttningar syftar till att skapa goda förutsättningar för barnets fortsatta familjeförhållanden, oavsett ursprungsfamiljens behov och förmåga. Barnets familjetillhörighet blir därför en central utgångspunkt för bedömningen av om en vårdnadsöverflyttning skall ske eller inte. Av den anledningen är denna måltyp särskilt lämplig att använda för den empiriska undersökningen.
10 Mathiesen (2005) s. 14 ff samt Olsen (2004) s. 122. 11 Hydén (2002) s. 129.
19
Ra tten till familj.indd 19
10-01-18 16.12.41
1. Introduktion
1.4 Individuellt och strukturellt som teoretiska utgångspunkter 1.4.1 Barns rätt till familj Denna studie fokuserar barnets rätt till familj. Barnkonventionen utgår från familjen som den mest grundläggande och centrala enheten för barnet och det organ som skall tillgodose barnets olika behov och intressen under uppväxten. Europakonventionen utgår från rätten till familjen och rätten till privatlivet i den artikel som rör människors privata angelägenheter (art. 8). Dessa och andra internationella dokuments inverkan på rätten har inneburit att familjebegreppet sedan länge utgjort grunden i rättsliga argumentationer som rört individers biologiska och sociala relationer till varandra. I Sverige förefaller familj vara ett centralt begrepp inom hela barnoch ungdomsvården och inom all rättstillämpning som rör barns personliga angelägenheter. En utgångspunkt i fråga om individen barnets rättsliga ställning har varit dess roll som subjekt och bärare av en mängd rättigheter, ett förhållningssätt som är väl förankrat i internationella dokument om mänskliga rättigheter (där barnkonventionen är den mest uppmärksammade i fråga om just denna grupps rättigheter). Att beakta barnet som ett subjekt innebär bland annat krav på att respektera barnet som människa och medborgare, iaktta hans eller hennes behov av skydd och omsorg samt att tillgodose allmänna rätts- och integritetsskyddskrav. Det betyder också krav på att uppfatta barnet som en aktör. Aktörskapet utgår från demokratiska värden om rätten att få komma till tals och påverka sitt liv, och återspeglas i varje människas status som medborgare, oavsett ålder. Barns aktörskap kommer till uttryck i lagstiftning som skapar olika former av möjligheter till delaktighet i familjen, i skolan, hos myndigheter och i domstolar. Barns rättsliga ställning baseras på behovet av att balansera såväl
20
Ra tten till familj.indd 20
10-01-18 16.12.41
1.4 Individuellt och strukturellt som teoretiska utgångspunkter
barns rätt till autonomi som deras rätt till skydd.12 I doktrin uttrycks behoven att å ena sidan agera självständigt och å andra sidan få skydd av omgivningen ofta som två sidor av samma mynt.13 Själv har jag utgått ifrån begreppen behov och intressen för att åskådliggöra hur olika rättigheter tillgodoser skilda men centrala aspekter under barnets uppväxt.14 Genom sin autonomi kan barnet uttrycka och vara delaktigt i att tillvarata sina intressen som aktör. Genom de behovsbaserade rättigheterna tillvaratas barns behov genom andras kunskap och aktörskap. Båda synsätten verkar parallellt i lagstiftning och i rättstillämpningen.15
1.4.2 Vårdnadshavares och barns positioner Barns rättigheter får inte sällan förverkligas genom vuxnas insatser, i egenskap av enskilda personer eller som myndighetspersoner. Detta innebär ett beroende av vuxenvärlden och den kontext som barnet befinner sig i. I barnrättslig forskning och myndigheters tillsynsverksamhet har sedan länge kunnat konstateras att de regler som skall tillvarata barnets rättigheter i dess kontakt med vuxna inte nödvändigtvis gör det i den utsträckning som det var tänkt i praktiken. En utgångspunkt för det här arbetet är att det finns ett växelvis samband mellan individen, rättsreglerna och det omgivande 12 Detta behov delar i princip barn med vuxna, även om omfattningen och karaktären varierar. Vuxna skyddas till exempel från vissa handlingar som kan betraktas som skadliga för dem själva eller för andra genom olika typer av lagstiftning. Under vissa perioder i livet där utsattheten är särskilt påtaglig inträder skyddande reglering, såsom tvångsvårdsmöjligheter vid allvarlig psykisk störning där den enskilde inte inser sitt vårdbehov, eller möjligheten att tillförordna förvaltare till en person med demens. 13 I rättighetstermer kan man uttrycka detta som två nödvändiga rättighetstyper, autonomy-based rights och needs-based rights. Woodhouse (2008) s. 43 ff. Detta är också i överensstämmelse med Singers två synsätt, det kompetensorienterade synsättet och det behovsorienterade synsättet, se Singer (2000) s. 83. 14 Dessa begrepp använder jag för att skilja mellan vad vuxna anser att barn behöver, och vad barn själva anser att de behöver och önskar. Barns behov är då vad vuxna anser att barn behöver i allmänhet enligt vedertagen kunskap och forskning samt vad vuxna i barnets närhet (föräldrar, lärare etc) anser att ett enskilt barn behöver i en viss situation. Barns intressen är i stället vad barn anser att de behöver och önskar, antingen som kategori barn eller ett individuellt barn i en viss situation. Det sistnämnda kräver aktörskap av barnet. För en vidare beskrivning, se Mattsson (2002) s. 36 ff. 15 Mattsson (2008) s. 58 ff.
21
Ra tten till familj.indd 21
10-01-18 16.12.42
inom barn- och ungdomsvården
Boken riktar sig till studenter på program med inriktning mot barn och unga, till socialsekreterare och jurister som är verksamma inom detta arbetsfält, och även till andra med intresse för barn rättsliga frågor.
T I T T I M AT T S S O N är docent och lektor i socialrätt vid Lunds universitet, där hon undervisar på jurist- och socionomprogrammen. Hon är författare till ett flertal böcker som rör den sociala barn- och ungdomsvården.
inom barn- och ungdomsvården
inom barn- och ungdomsvården
I den här boken beskrivs hur rätten till familj kan iakttas av socialtjänsten och domstolar vid beslut om placeringar utanför hemmet, vårdnadsöverflyttning och adoption. I dessa sammanhang ställs frågan om barnets familjetillhörighet på sin spets, eftersom beslutet främst ska grundas på vad som är bäst för barnet. Med utgångspunkt i tingsrättsdomar rörande vårdnadsöverflyttning, har författaren undersökt om barnets bästa verkligen utgör grunden för beslutet – eller om det även finns andra faktorer som styr.
Rätten till familj
Rätten till familj
Alla barn i Sverige anses ha rätt till en familj. Familjetillhörigheten är nära förknippad med begrepp som trygghet, gemenskap och identitet. Men vad innebär det i ett juridiskt perspektiv att ett barn har rätt till en familj? Vad är det som utgör barnets familj? Och vad betyder detta för arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården?
T I T T I M AT T S S O N
Rätten till familj
Best.nr 47-09501-8
Tryck.nr 47-09501-8-00
T I T T I M AT T S S O N
Rätten till familj - omslag.indd 1
10-01-20 10.43.28