Page 1

Ulla Pilsäter Ulla Pilsäter handlar om allt mellan himmel och jord, i nutid och dåtid. Marie Curie, Alfred Nobel, Bröderna Nobel i Baku. 1980 – talets Syrien, Transsibiriska järnvägen. Ängsö i Stockholms skärgård. Trollerisalva och det magiska talet pi, är det mer än trolleri? Berättelser och tankar om äldres liv i vårt välfärdsamhälle och annat upplevt av en livserfaren kvinna.

Bloggar i molnet

Bloggar i molnet

Bloggar i

molnet

ISBN: 978-91-7463-213-2

Ulla Pilsäter


På egen hand i Sankt Petersburg 22 augusti 2011 Sankt Petersburg är storstaden längst in i Finska viken mitt emot Stockholm. Har vi något gemensamt? Vi svenskar har ju genom tiderna rört oss på vattnet och lämnat en del efter oss på andra sidan Östersjön. På 1600-talet grundade svenskarna en stad Nyen vid Nevas mynning med befästningar. Gränsen mellan Sverige och Ryssland låg då en bit innanför, men ryssarna ville ha tillgång till Östersjön och erövrade området kring Nevas mynning i början av 1700-talet. Tsar Peter I anlade en hamnstad med modern stadsplanering och arkitektur med syfte att göra staden till huvudstad i Ryssland. Förra året gjorde O och jag en resa från Stockholm till Peking med den transsibiriska järnvägen i en liten grupp. Vi startade med båt från Stockholm och det första uppehållet var ett dygn i Sankt Petersburg. Vi hann då med en stadsrundtur, en promenad i området runt Amiralitetet och Nevskij prospekt samt ett besök på Ryska Museet med rysk konst. Vi kände oss litet hemma i staden och ville lära känna den bättre. Kunde vi åka tillbaka på egen hand? Vi hittade hotellrum på ett litet ”Bed and Breakfast” och bokade flygbiljetter på webben. Sedan måste vi ha visum. När man åker med en anordnad resa ombesörjer resebyrån detta, men vi fick skaffa fram ett intyg på att vi hade ordnat hotell via hotellagenten och sedan personligen gå till Ryska Ambassaden för att lämna in ansökan. Där var kön lång och det blev lång väntetid. Vi fick en glimt av den ryska byråkratin.

7


Flygresan tog en dryg timme. Utanför flygplatsen stod buss 13, som går till närmaste Metrostation Moskovskaja. Lika bra att pröva de allmänna färdmedlen med en gång. Vi steg på bussen, som satte igång innan vi klarat ut hur man betalar. Man betalade vid utgången. Chauffören tog min 500-rubelsedel utan protest och gav mig växel tillbaka. Metrofärden inklusive byte av bana gick utmärkt. Skyltningen var tydlig, men man fick gå långt vid bytet upp och nedför trappor. Vi hittade sedan vårt lilla hotell efter ett visst besvär. Skylten var liten och låg innanför porten mot en stor gård, där alla hade samma adress. De personer vi frågade verkande ovetande eller ville inte svara. Vi anade att samhället här är mer anonymt än hemma. Staden är stor och man är inte van att ha kontakt med okända personer.

Isaakskatedralen

Det finns likheter mellan Sankt Petersburg och Stockholm. Vattnet, broarna och kajerna är viktiga i stadsbilden. I de centrala delarna är byggnaderna av ungefär samma höjd, inga skyskrapor. Endast kyrktornen sticker ut ovanför övrig bebyggelse. Men i Sankt Petersburg är kyrktornen guldbeklädda och lyser i ögonen på ett annat sätt än i Stockholm.

8


Vinterpalatset, byggt som tsarfamiljens residens, överträffar det mesta i fråga om ståt och elegans. Vinterpalatset och Eremitaget gjordes efter den ryska revolutionen om till museum 1917. Där samlades konst från de förnäma familjerna, en enorm samling. Vi tillbringade en dag där bland konstverk av de stora konstnärerna från antiken fram till 1910-talet och fick massor av intryck. Eremitaget är den största attraktionen för utländska och inhemska turister. Som utländsk turist får man betala högre entréavgift. Om man har jämna pengar (400 rubel i sedlar) kan man köpa biljett i en automat och gå förbi den långa biljettkön. Peter-Paulsfästningen på en ö på andra sidan Neva mittemot Vinterpalatset byggdes för att försvara Sankt Petersburg mot svenskarna. Den kom aldrig att behöva användas för detta ändamål. Ön är en plats dit många gör en söndagsutflykt. Man flanerar och sitter i parken eller vid flodstranden. Några badar till och med i Neva. Där såg vi förutom katedralen med tsarfamiljens gravar en intressant utställning om stadens historia. Vi trivdes och kände oss inte som turister utan blandade oss med övriga besökare. Tsarens sommarplats Peterhof med utsikt över Finska viken är inspirerat av Versailles. Palatset är omgivet av en trädgård och vidsträckt park. I parken finns flera mindre palats och lusthus och framför allt ett hundratal fontäner i olika formationer. Där ligger Drottningholm i lä. Peterhof är ett av de stora turistmålen och grupperna från turistbussarna är många. Vi beslöt oss att avstå från att

9


trängas med dem och promenerade runt i den vackra parken och njöt av miljön och utsikten. Vi åkte sedan tillbaka till staden med bärplansbåt till kajen nedanför Vinterpalatset och fick uppleva inloppet till staden. En dag tog vi Metro till Moskovskaja för att gå runt i den stadsdel, där Stalin lät bygga ett nytt centrum med regerings- och administrationsbyggnader och stora bostadshus. Han tyckte inte om stadskärnan, som var präglad av tsarregimen. Stalin ville ha monument med revolutionära motiv, men fontänerna på platsen framför Sovjeternas hus vittnar om en viss påverkan av föregångarnas intresse för fontäner och vattenspel. I detta område av sovjetisk prägel ligger den röda Tjesmakyrkan i nygotisk stil som en karamell bland de stora gråa husen. Inne i den vackra kyrkan rådde en andlig stämning liksom i flera andra kyrkor vi gick in i. Människor söker sig till sin kyrka för en stunds andakt. Den kommunistiska sovjetiska regimen tycks inte ha lyckats med att få bort religionen ur människors liv. Opera och balett var viktiga konstformer i tsarernas värld. Under sovjettiden fortsatte intresset och traditionen bevarades. I Sankt Petersburg utbildades balettdansörer av högsta klass i den världsberömda Kirovbaletten. Vi ville också uppleva rysk opera och balett. Via webben beställde vi biljetter, som enligt löfte levererades i ett rött kuvert till vårt lilla hotell samma dag som vi anlände. På Marinskijteatern såg vi Figaros bröllop, en upplevelse

10


av hög klass trots att vi inte kunde följa med i texten på den ryska textremsan. Vacker musik och väl samspelad ensemble, som agerade och sjöng skickligt. Salongen var fullsatt, huvudsakligen engagerad inhemsk publik av olika ålder. Medelåldern verkade vara lägre än på Operan i Stockholm. Vi såg också en balettföreställning på konservatoriet mitt emot Marinskijteatern. Publiken bestod här av mycket utlänningar också grupper från kryssningsfartyg, som fick vara med om en föreställning av Svansjön, den kanske mest typiska ryska baletten. Vi njöt av den vackra scenografin och dansarnas skicklighet. Resan till Sankt Petersburg blev en stor upplevelse. Man kunde resa och röra sig fritt med stort utbyte på egen hand, vilket inte var möjligt under sovjettiden. Vi kunde välja vad ville se, stanna hur länge vi ville, sitta ner en stund då och då och begrunda våra intryck och upplevelser. Staden innehåller så mycket av intresse för en turist, men i vår ålder är tempot lägre. Vi valde därför våra mål så att vi skulle få uppleva både enastående sevärdheter och litet av livet i den storstad, som ligger närmast Stockholm. Vi fann både likheter och skillnader mellan de båda städerna på varsin sida av Östersjön. Kanske reser vi tillbaka ännu en gång till den vackra staden, som innehåller så mycket.

11


Fjärde Åldern

-Vilka är vi som kommit så långt i livet? 31 augusti 2011 Vi är olika personer med olika intressen och familjesituationer, precis som alla andra människor i olika åldrar. Vi har haft turen att få leva så här långt och om vi har mer tur kan vi även ha fler aktiva år framför oss. Vi äter upp på tallriken. Vi släcker ljuset när vi går ut ur rummet. Vi stoppar inte strumpor varje kväll, som våra mammor gjorde. Vi samlar inte heller på snören och korkar, men vi kan ha svårt att kasta en tryckt bok. Vi har minnen från andra världskriget. Vi som är uppväxta i Sverige upplevde det endast som beredskapstiden med ransonering av mat, mörkläggning och rädsla för att kriget skulle komma. På grund av den knappa tillgången på livsmedel, bristen på bensin mm så lades grunden till ett hälsosamt liv. Det fanns inte mycket godsaker utan vi åt nyttig mat. Vi fick inte åka bil till olika aktiviteter som dagens barn utan tog oss fram med cykel eller till fots. En del av oss fick gå i skola utöver folkskolan, fler än våra föräldrar, men de flesta tog sig fram den långa vägen genom livets skola. Vi kunde lätt få jobb och gå vidare. Våra barn skulle få det bättre än vi, både materiellt och utbildningsmässigt. Välståndet ökade snabbt och skolorna byggdes ut under decennierna efter kriget. För våra barnbarn är det svårare. Skolor finns det. Nästan alla går igenom gymnasium i någon form, men nu är det svårt att få jobb. Kanske blir de den första generationen som inte får det bättre än sina föräldrar.

12


De har fått mycket till skänks, men samhället har utvecklats. Mycket av det som människor gjorde har ersatts av teknik och maskiner. Industrisamhället går över i kommunikations samhället. Vi blev uppfostrade att följa tio Guds bud, lyda våra föräldrar och lärarna i skolan. Våra barn har fått lära sig att ifrågasätta och ta för sig. Våra barnbarn ifrågasätter det mesta men kan få svårare att ta för sig. Vi är den generation under vars levnad en stor ändring i värderingar har skett. När vi var unga hade de äldre auktoritet och påverkade oss. Sedan skulle det bli vår tur att ta över. Men när vi kommit upp i åren har de ungas syn på äldre förändrats. Redan i medelåldern anses vi vara ute på grund av att utvecklingen har gått förbi oss. De yngre tar över och dominerar över oss. Är vi den klämda mellangenerationen som aldrig riktigt kunnat hävda oss?

13


Åldersfixering eller ålderssegregation? 5 september 2011 Vi äldre kan känna oss förbisedda i samhället. Vi har svårt att göra oss hörda. Vi upplever att man inte tar vara på våra erfarenheter och kunskaper. Kanske beror det på att vi är försynta och inte vana att ta för oss. Annie Lööf är en kvinna ur den yngre generationen, som tar för sig. Hon är frimodig och kan tala för sig. Hon vet vad hon vill och vågar sticka ut. Centerpartiets valberedning har föreslagit att hon ska bli ny partiledare. Hon kommer ifråga på grund av sin ungdom säger Alf Svensson. Samhället är åldersfixerat. Men man kan inte se på ålder när det gäller val av partiledare. Det gäller att utse den person som man tror bäst kan föra fram partiets politik och engagera många väljare. Om detta ska lyckas räcker det inte med att föra fram sina egna åsikter utan att vara lyhörd och lyssna på människor av alla åldrar. Politiken berör alla åldrar. Därför kan man tycka att såväl äldre som yngre ska ha ett inflytande genom representanter i olika politiska grupper. I riksdagen har nu antalet yngre ledamöter ökat medan antalet äldre minskat. Det går dock aldrig att uppnå fullständig rättvisa i fråga om representation för alla olika intressegrupper. Jag kan se det som ett större problem att samhället är ålderssegregerat. Vi klassas efter ålder och träffar mest folk i vår egen åldersgrupp. Yngre och äldre talar olika språk.

14


Det uppstår en osäkerhet i kontakten som kan göra att vi inte talar med varandra så mycket. Därför vet vi inte så myck et om varandras världar. Vi tar intryck av hur medierna framställer människor i olika åldrar. Hur ska man då möta ålderssegregationen? Jag tror att första steget är att tala mer med varandra och lyssna. De yngre har nytta och glädje av de äldres erfarenheter. Vi äldre stimuleras och får nya tankar. Kanske lär vi oss att tala för vår sak som de yngre gör. Det är inte så stor skillnad på människor i olika åldrar. Vi har bara olika referensramar. Om vi äldre själva är aktiva och talar om vad som är viktigt för oss kanske vi syns mer i samhället.

15


Från onsdagspromenaden 7 september 2011 Onsdag morgon, promenaddag. För första gången på mycket länge regnar det ordentligt. Strax före klockan 10 dyker ändå den ena efter den andra i promenadgruppen upp vid mötesplatsen regnklädd med paraply. Vi beslutar oss för att endast göra en kort promenad till Baltzar, stadsdelens mötesplats för pensionärer. Där sätter man genast på en ny omgång kaffe och snart sitter vi bänkade runt ett stort bord inbegripna i ett intressant samtal. A hade hört om en mängd fynd vid Riddarholmen i samband med bygget av Citybanan. Vi undrade hur vi skulle kunna få veta mer om detta. B berättade om att fynd från tunnelbanebygget vid Rådhuset finns i en utställning vid garaget vid T-banestationen. Den måste vi se. Detta ledde oss in på Stockholms historia. Stockholm byggdes ju för att få kontroll över sjöfarten till Mälaren. Hur ska det förresten gå med Slussen? Kommer man till skott med beslut snart? Kommer vi att få vara med om och se hur det blir? C hade sett en artikel av Dick Harrison om svensk historia på andra sidan Östersjön i tidningen. Flera av oss kunde berätta om egna erfarenheter från resor till andra sidan Östersjön. Man hittar statyer av kung Sigismund Vasa i Polen. A påpekade att universitetet i Dorpat är det andra svenska universitetet efter Uppsala. Själv tog jag upp svenskarnas påverkan av Sankt Petersburg, efter sommarens resa. Svenskarna behärskade Nevas mynning och byggde på 1600-talet en befästning Nyen med omkringliggande

16


Ulla Pilsäter Ulla Pilsäter handlar om allt mellan himmel och jord, i nutid och dåtid. Marie Curie, Alfred Nobel, Bröderna Nobel i Baku. 1980 – talets Syrien, Transsibiriska järnvägen. Ängsö i Stockholms skärgård. Trollerisalva och det magiska talet pi, är det mer än trolleri? Berättelser och tankar om äldres liv i vårt välfärdsamhälle och annat upplevt av en livserfaren kvinna.

Bloggar i molnet

Bloggar i molnet

Bloggar i

molnet

ISBN: 978-91-7463-213-2

Ulla Pilsäter

9789174632132  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you