9789177410096

Författaren problematiserar en skola där läxor har blivit ett obligatoriskt inslag, trots att det varken regleras eller nämns i skolans styrdokument, och berättar om hur hans sätt att undervisa påverkar elevernas inlärning, motivation och kreativitet i positiv riktning.

Boken går också igenom några undervisningsmetoder, som lämpar sig väl i ett digitalt klassrum utan läxor och prov, och ger förslag på lektioner och projekt. Genom bokens alla praktiska tips och idéer kan du som lärare, oavsett årskurs och ämne, inspireras att göra din undervisning mer kreativ.

Anders Enström är lärare i matematik, naturvetenskap och teknik och uppskattad föreläsare. Han är också en av få certi­fierade Apple Educators i Sverige.

ISBN 978-91-7741-009-6

9

789177 410096

ANDERS ENSTRÖM FÖRLORA LÄXAN, VINN ELEVEN

Denna bok utspelar sig i författaren Anders Enströms klassrum, ett digitalt klassrum där eleverna visar sina kunskaper och framsteg varje dag – utan vare sig läxor eller prov.

ANDERS ENSTRÖM

FöRLORA LäXAN, VINN ELEVEN

FÜrlora läxan, vinn eleven

ANDERS ENSTRÖM

FöRLORA LäXAN, VINN ELEVEN

Tack till Mina söner Max och Simon, för att ni testat alla mina idéer innan mina elever fått testa dem. Och för att ni är grymma människor som jag beundrar mycket.

Alla mina elever, som visat att allt är möjligt.

Sussi, du är mitt allt. Stjärnstopp!

© 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-009-6 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Linnéa Isheden Omslag och grafisk form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Bilder: Worditout (s. 57), Explain Everything (s. 65 och 148–149), Skolverkets Bedömning för lärande i matematik (s. 96–99), Mentimeter (s. 132), Kahoot (s. 133).

Första upplagan, första tryckningen Tryck & bind: Livonia Print, Lettland 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll Förord 7

Del 1. Läx- och provfritt ur ett elevperspektiv 13 Varför läx- och provfritt? 14 Läxor och prov – historia och framtid 19 Reaktioner på läx- och provfri undervisning 32 Hitta nyckeln till varje elevs lärande – tre exempel 44 Hur blir det för elever som slutar hos mig? 54

Del 2. Läx- och provfritt ur ett undervisningsperspektiv 59 Formativt arbetssätt och feedback 60 Flippat klassrum – en entrébiljett till lektionen 72 Kreativitet och stöttning med digitala verktyg 78 Katederundervisning eller inte – eller både och? 85

Del 3. Läx- och provfritt ur ett lektionsperspektiv 92 Toalettprojektet 93 Hologramprojektet 112 GlobalCOlab-projektet 119 #talasomking och digitalt berättande 128 Medelhastighet 130 Arbeta med begrepp 132 Lära sig skriva en genre 142 Paul Pogba och hans dab 154 Skriva texter utifrån en bild 159

Slutord 161 Referenser 163 Bilaga – appar och webbresurser 166

Förord Jag heter Anders Enström och arbetar som lärare i matematik, naturvetenskap och teknik på Östra grundskolan i Skogås, två mil söder om Stockholm. Mitt läraryrke kombinerar jag med att föreläsa, inspirera och leda skolor i digitaliseringsprocessen.

De föreläsningar och workshoppar jag håller baseras på de digitala verktyg som finns tillgängliga för att hjälpa och stötta eleverna i deras lärande.

Jag tror inte att någon av mina lärare på högstadiet hade gissat att jag en dag skulle föreläsa och skriva en bok om lärande. Mina högstadiebetyg räckte knappt till att komma in på gymnasiet, men jag kom till slut in på bygg- och anläggningsteknisk linje. När jag slutade gymnasiet visste jag en enda sak – jag skulle aldrig arbeta som byggnadsarbetare.

Jag har den största respekt för yrket, men det var inte för mig.

Efter att ha arbetat inom förskola och som fastighetsskötare bestämde jag mig för att börja studera igen. Jag gick på Komvux och träffade en handfull fantastiska lärare; pedagoger som utmanade mig och fick mig att tro på mig själv.

Utan dem hade jag inte varit där jag är idag. De lyssnade på mina tankar, utmanande mina teorier och ett oräkneligt antal gånger ändrade jag mina åsikter. De lyckades med det mina högstadielärare och gymnasielärare misslyckades med, nämligen att genuint intressera sig för mig och för de problem och frågor som var aktuella just nu. Vi såg på nyheter och problematiserade dem, räknade matematik som utgick 7

från verkliga problem och fick på riktigt använda oss av det engelska språket genom att låtsas vara turister.

Jag kommer ihåg att jag älskade att göra uppgifterna som lärarna delade ut, för då visste jag att jag snart skulle få feedback på mina tankar. Feedbacken var aldrig ”bra jobbat” utan istället berömmande ur ett lärande perspektiv: Kul att du refererar till en låt av Imperiet och därmed ger problemet ytterligare en dimension, men jag undrar hur du skulle tänka/resonera om du istället skulle referera till en låt med Ulf Lundell. Skulle dina tankar då ta ytterligare ett varv? Testa gärna, välj låt själv, bara den passar på temat fattigdom (som vi arbetade med).

Jag glömmer aldrig den här feedbacken. Jag kände mig sedd på ett sätt jag aldrig gjort tidigare och fick en drivkraft att prestera ännu bättre. Inte för lärarens skull, utan för att jag själv ville lära mig mer.

Här såddes det första fröet Min väg mot en läx- och provfri undervisning började en oktoberkväll år 2013 och med ett vanligt scenario: mina söner, då 10 och 8 år, vägrade göra läxorna. De ville hellre leka, spela fotboll eller cykla, eller krypa upp i soffan och kolla på film.

Men icke, läxorna skulle göras!

Många föräldrar känner en otrolig press när det handlar om läxor. Om barnen inte gör sina läxor får de snabbt veta det i skolan dagen efter. Under utvecklingssamtalen påminns det ständigt om läxorna och hur viktigt det är att göra dem – 8

för barnens skull. Ibland ville jag bara kasta ut läxböckerna genom fönstret och säga till mina söner att ”nu struntar vi i de där förbannade läxorna”.

Istället tog jag kampen. Som lärarstudent måste jag väl ändå kunna få mina egna barn att göra läxorna? Sönerna var envisa, men säkert inte mer envisa än andra barn. Jag om någon förstår att föräldrar ger upp och struntar i att tjata om läxor.

Här såddes det första fröet till en läx- och provfri undervisning. Om jag som lärarstudent inte kunde få mina egna barn att läsa läxor, hur skulle då den ensamstående trebarnsmamman som arbetar skift eller de två heltidsarbetande föräldrarna mäkta med det? Det är alla lärares uppgift att se till att elevernas lärande sker på lektionstid. Det centrala innehållet är digert, och stundtals känns det som att jag som lärare inte hinner med allt. Men varför kan inte barnen avsluta arbetet i skolan? Vad är det för planeringsmiss som gör att vi måste skicka hem läxor? Är läxor verkligen lösningen?

Jag vill här och nu be alla föräldrar som har haft barn i mina klasser om ursäkt för alla onödiga och ogenomtänkta läxor jag har skickat hem med era barn. Jag vill också be om ursäkt till alla elever jag har satt i extrajobb på er dyrbara fritid. Ett vanligt argument är att eleverna lär sig utanför klassrummet och att det skulle legitimera läxor. Jag är övertygad om att människor lär sig varje dag, oavsett var de befinner sig. Det behövs det inga läxor till.

9

Digitala verktyg som blir multimodala På min nuvarande arbetsplats arbetar vi med lärplattor (Ipad) som digitalt pedagogiskt hjälpmedel, med fokus på att få eleverna att konstruera sin egen kunskap genom att vara mer kreativa. Mina elever har till exempel skapat egna multimodala NO- och matematikböcker i appen Book Creator. Det går givetvis att göra i fler ämnen. I en multimodal bok har eleverna möjlighet att lägga in text, foton, ljudfiler och filmer och kan på så sätt skapa sin egen bok som i många fall blir bättre än de vanliga läroböckerna. När jag föreläser visar jag hur enkelt det är för eleverna och skolans personal att skapa dessa böcker. Jag visar också hur böckerna och deras innehåll kan kopplas till skolans styrdokument.

Jag är en av Sveriges tio Apple Distinguished Educators (ADE) och är certifierad Apple Education Trainer (AET).

Dessa titlar visar att Apple har stort förtroende för mig när det handlar om lärande med digitala verktyg. Svensk skola är inne i ett paradigmskifte, där vi går från det enskilda och tysta arbetet till att träna elevernas kommunikativa förmåga och digitala kunskaper i kollaborativa kontexter. På mina föreläsningar får åhörarna prova på olika sådana kontexter, som till exempel att skapa en film om lärares livselixir – kaffe/ te. Genom denna enkla aktivitet får lärarna en känsla för vad det betyder när de arbetar med något som ligger dem varmt om hjärtat. Sedan pratar vi om vad deras elever är intresserade av och bygger undervisningen utifrån det. Ingen film blir den andra lik, och det beror på att vi har individualiserat undervisningen genom att använda multimodala hjälpmedel. Det är med hjälp av dessa digitala och multimodala verktyg jag har tagit klivet till en läx- och provfri undervisning.

10

Skolan måste följa – helst leda – resten av samhället och på allvar kliva in i den digitala världen. Det är den värld våra elever dagligen vistas i och den värld de kommer att spendera resten av sina liv i. Dagens elever kommer att arbeta med yrken som inte ens existerar idag. Hur många trodde för tio år sedan att apputvecklare skulle vara ett yrke 2017?

Att utmana och göra annorlunda Den här boken handlar om mitt sätt att undervisa. Jag hoppas att du som läser är beredd att lämna din upptrampade stig och utmana dina tankar. Alla kommer inte att tänka och tycka som jag, men det är i olikheterna vi lär oss. Vem vet, boken kanske styrker dina egna tankar och ger dig en bekräftelse på att fler ser på undervisning och lärande som du.

Boken är uppdelad i tre delar som belyser olika perspektiv av ett digitalt och läx- och provfritt klassrum. Den första har fokus på eleverna. Här kan du bland annat läsa om varför detta sätt att arbeta ger förutsättningar för ett större lärande samtidigt som elevernas motivation och kreativitet ökar.

Jag exemplifierar också hur jag har hittat nycklar till några elevers inlärning och berättar om reaktioner – från elever, vårdnadshavare, kollegor och skolledning – på mitt sätt att undervisa. Den andra delen har fokus på de metoder som genomsyrar min undervisning och som ligger till grund för en digital undervisning utan läxor och prov. Jag resonerar till exempel kring katederundervisning, lyfter vikten av att arbeta formativt med eleverna och visar hur mitt sätt att undervisa, jämfört med ett traditionellt klassrum, främjar elevernas kreativitet. Bokens sista del är praktisk. Här presenterar jag 11

konkreta lektionsförslag och berättar om projekt vi har arbetat med. Du får också inspiration och tips på hur du kan tänka när du skapar liknande arbetsuppgifter och planeringar; tips som gör att du kan gå mot ett läx- och provfritt klassrum.

En viktig fråga att ställa till dig själv är om du skulle vilja vara elev på din egen lektion. Svara på den frågan innan du börjar läsa. I slutet får du svara på exakt samma fråga.

Lycka till på din färd mot en mer kreativ undervisning!

Stockholm i november 2017 Anders Enström

12

Del 1.

Läx- och provfritt ur ett elev­perspektiv Att teknikutvecklingen går framåt varje dag är vi nog rörande överens om. Det innebär att vi nu har möjlighet att arbeta på distans, lära oss språk via Youtube och designa en egen webbplats. Det innebär också en förändrad skolgång för dagens elever. Samhället ser inte ut som när vi var unga, men på många håll har skolan inte hängt med i denna utveckling. Lärande sker på fler ställen än i skolbänken och läxor och prov känns förlegade i vår digitaliserade omvärld. Vi måste kunna hitta fler bedömningspunkter än ett prov var fjärde vecka, för att eleverna ska slippa känna sig stressade av alla läxor och prov och av de krav de innebär, för att de ska få behålla sin fritid och sina intressen och framförallt för att de ska få känna motivation och lust att lära.

13

Varför läx- och provfritt?

Jag tvivlar på att man kan motivera elever med att ”det är viktigt att göra läxor för genom läxor lär du dig ta ansvar” eller med att ”på gymnasiet är det bra om du vet hur man gör läxor”. Jag förespråkar istället ett arbetssätt där eleverna genom inspirerande uppgifter motiveras att lösa ett problem.

Det gäller att lämna ”fråga–svar”-uppgifterna och arbeta mer problembaserat. Detta kräver en närvarande lärare som ställer de rätta frågorna för att eleverna ska ta nästa steg i sitt lärande. Då behövs varken läxor eller prov.

Vad säger forskningen?

Som stöd för mitt arbetssätt presenterar jag här lite av den forskning som gjorts med koppling till läxor och prov och till bedömning.

Påverkan på inlärningen John Hattie, professor i pedagogik och chef för Melbourne Education Research Institute, har visat att läxor inte har någon positiv påverkan på yngre elevers lärande. Till gruppen yngre elever räknas, enligt Skolverket, elever som går i grundskolan. I sin metastudie med påverkansfaktorer på 14

elevers lärande hamnade läxors effekt på plats 88 av 138 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011). Elevers kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen – det vill säga självskattning – hamnade på första plats. Hattie pekar på tre saker som extra viktiga när det handlar om lärande i skolan: • Elevernas prestation förbättras avsevärt när läraren och eleverna tillsammans sätter upp mål som är utmanande och specifika.

• Elevernas prestation ökar när rätt typ av återkoppling återkommer ofta.

• De två ovanstående punkterna ökar inte bara inlärningen, utan också elevernas egen bearbetning och förståelse av informationen som läraren ger.

Ann-Sofie Holm, fil. dr vid Högskolan i Borås, och Christian Lundahl, docent och lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, och professor vid Estetisk-filosofiska fakulteten, Karlstads universitet, påpekar att elever i svenska skolan tycker att det som mäts och värderas i skolan är proven. Eleverna uppfattar dessutom att det som de studerar inför provet ofta glöms bort efter provet. Många förstår inte heller nyttan av kunskaperna eller värdet inför framtiden. Flickor känner sig stressade inför prov, betyg och läxor i högre grad än pojkar.

Detta fokus på prestationer och inte lärande innebär att det ofta blir tävlingar och avundsjuka mellan eleverna. Kontentan av det blir att eleverna har god – för god? – inblick i vem som lyckas bättre och tvärtom. Enligt Ann-Sofie Holm och Christian Lundahl upplever många elever att bedömning och 15

betyg används av lärare som ett maktredskap i kontrollerande syfte. De känner att mer än bara elevernas prestation, till exempel beteende och hur omtyckt man är av läraren, vägs in i bedömningen (Skolverket, 2016).

Effektiv bedömning I boken Utmärkt undervisning (Håkansson & Sundberg, 2012), som vår nuvarande kursplan har hämtat mycket inspiration från, finns fyra punkter som är viktiga för att höja bedömningens effektivitet.

• Återkoppling. När läraren återkopplar ska fokus ligga på kvaliteterna i elevens arbete, inte på elevens personlighet.

Dessutom bör återkopplingen innehålla framåtriktade råd som eleven kan ta till sig för att förbättra sin inlärning och kunskap. Kommentarer som ”bra jobbat” och ”bra att du har skärpt till dig” talar till eleven som person och inte till elevens arbete. Att enbart få reda på poängen och betyget efter provet är inte heller tillräckligt. Om eleverna dessutom bedömer sig själva förstår de syftet med arbetet och det blir lättare för dem att motivera sig. Att arbeta med kamratbedömning är ett effektivt sätt att träna eleverna på att hitta kvaliteter i andra elevers arbeten, vilket också leder till en förståelse för att man kan göra och skriva på olika sätt.

• Skapa arenor för lärande. I lärandemiljön är det viktigt att eleven får möjlighet att uttrycka sin förståelse eller sin brist på förståelse och i samband med det få respons från läraren på sitt tänkande. Att sitta tyst och räkna i matematikboken eller att svara på instuderingsfrågor skapar inte en bra arena för eleven att uttrycka sin förståelse. Att 16

däremot samarbeta med någon skapar en bra arena för att berätta vad man förstår och inte förstår.

• Dialoger. Läraren måste skapa ett klimat där den reflekterande och utforskande dialogen leds av läraren. Klimatet ska utmana eleverna och ge dem möjlighet att tänka och uttrycka sina egna idéer. Det fungerar inte längre att vara den allsmäktiga läraren som begär tystnad och disciplin i klassrummet. Tvärtom handlar det om att öppna upp för samtal, interaktion och självbedömning.

• Ansvarsklimat. När läraren utgår från dessa punkter skapar hen ett ansvarsklimat i klassrummet. Läraren känner ansvar för att återkoppla och skapa tillfällen eller uppgifter för interaktion. Eleverna känner att de inte kan vara passiva mottagare av den information läraren berättar om. De måste vara öppna för återkoppling, från både läraren och kamrater, och använda återkopplingen för att förbättra sitt lärande.

Om man genom dessa fyra punkter lyckas höja bedömningens effektivitet är frågan om man verkligen behöver läxor och prov för att veta vilka kunskaper eleverna besitter.

Funderingar om dagens skola Att elever upplever att det är proven som värderas är beklagligt, likaså att de inte förstår nyttan av kunskaperna. Det innebär att vi som lärare inte är inspirerande och tydliga nog i vår undervisning. Eftersom eleverna anser att prov är den viktigaste bedömningspunkten för oss lärare har vi också misslyckats med att förmedla att lärandet är det viktiga, inte 17

provresultatet. I praktiken skulle det innebära att en elev kan delta på första lektionen och sedan skriva provet fyra veckor senare, utan att ha närvarat på en enda lektion under denna period. Är det så vi vill att det ska fungera i Sverige?

I mitt klassrum får eleverna visa sina kunskaper och sina framsteg varje dag. I mitt klassrum sätter vi lärandet främst.

Kanske tänker du nu att ”det gör väl alla lärare”. Men med handen på hjärtat, hur många gånger har du inte hört, eller själv sagt, att ”eleverna inte lyckades på provet”, eller att ”det nationella provet är det som kommer att avgöra elevernas betyg”. Det är bekvämt, för så har vi gjort i många år. Men är det bra för eleverna? Främjar det kunskapsutveckling?

Man skulle kunna säga att mina elever har prov varje dag istället för var fjärde vecka. Om allt de arbetar med och skapar bedöms saknar jag aldrig bedömningsunderlag. Det blir en trygghet som borgar för likvärdighet och rättvis bedömning.

För att citera Karin Boye: Nog finns det mål och mening i vår färd, men det är vägen som är mödan värd.

Reflektionsfrågor • Upplever du att prov, betyg och läxor bidrar till att eleverna känner sig stressade?

• Hur ofta sätter du upp mål tillsammans med dina elever?

• Uppfattar du att skolan ofta handlar om ”teaching to the test”, alltså att allt man gör på lektionerna är ett slags förberedelse inför provet?

18

Reaktioner på läx- och provfri undervisning I tidigare kapitel har jag förklarat varför jag har tagit bort läxor och prov från min undervisning och varför de borde tas bort från svensk skola. I det här kapitlet får du träffa elever och föräldrar som berättar om hur de har upplevt ett läxoch provfritt klassrum. Du får också läsa om reaktioner från kollegor på min skola och i det utvidgade kollegiet.

Elevreaktioner I mitt klassrum finns det inte läxor och prov, detta rum är läx- och provfritt.

Efter att jag har presenterat mig är detta mina första ord till eleverna. Eleverna tittar först storögt på varandra, sedan på mig och till sist på varandra igen. De ler. Jag fortsätter: ”Vi 32

ska istället arbeta stenhårt varje lektion, är vi överens?” Svaret blir alltid ja. Redan här har jag skapat en överenskommelse och en relation med mina elever. Vi alla ska arbeta stenhårt, tillsammans, för att eleverna ska lära för livet – inte till provet.

Självklart finns det elever som inte gör det, men då är det mitt jobb att försöka motivera dem. Det finns mängder av exempel som kan motivera eleverna, men jag brukar använda mig av följande formel: vilja × envishet = lärande. Det viktiga i formeln är multiplikationstecknet. Om viljan är noll blir lärandet noll – när man multiplicerar något med noll blir svaret noll. Vilja och envishet anser jag vara vägen till allt lärande.

Tänk bara på små barn som lär sig gå eller på framgångsrika idrottare, de föddes inte som världsmästare.

Jag arbetar i ett så kallat socioekonomiskt utsatt område. I somliga hem finns det inte en chans för eleven att få lugn och ro att läsa läxor. Att hämta småsyskon från förskolan, laga mat och städa lägenheten är vardag för några av eleverna. Att då belasta dem med läxor skulle vara kontraproduktivt. Istället har jag öppnat upp mitt klassrum två timmar i veckan, efter ordinarie skoltid. Hit kan eleverna komma och plugga extra eller fördjupa sig i något ämne.

Hur är det att vara elev i ett läx- och provfritt klassrum? Jag är inte rätt person att svara på det, men det kan mina tidigare elever Hanna, Emma och Rebecka göra. De har varit mina elever i årskurs 7–9.

Hanna Första sekunden jublade jag inombords. Att en lärare skulle säga ”inga läxor och inga prov” är väl alla barns dröm? Men det var också så oväntat. Att börja högstadiet var jättestort och jag trodde att jag skulle bli

33

bombad med läxor. Samtidigt som jag var lättad tänkte jag att det säkert skulle komma någon gång. Det gjorde det inte och det är jag fortfarande chockad över. Att inte få läxor och prov gjorde att jag som elev kände att Anders trodde på mig. Trodde att jag var duktig nog att klara tre år på högstadiet utan extra jobb och prov. Det underlättade dessutom mycket för mig att inte ha läxor eller prov i de två svåraste ämnena.

Nu när jag börjat på gymnasiet får jag nya läxor i något av alla mina ämnen varje dag. Detta gör att skola inte bara är på dagtid längre, utan även på min fritid. Jag är stressad konstant. Det känns som att mina lärare vill sätta dit mig på något sätt med dessa läxor och prov. Dessutom tror jag att alla elever visar bättre resultat på lektionerna än vad de gör på prov, just för att man blir så nervös. Jag uppskattar att jag slapp sådan stress i högstadiet. Läx- och provfritt tror jag starkt på, det gynnar bara eleverna och i slutändan är det väl ändå eleverna allt handlar om?

Hanna beskriver sin vardag på gymnasiet, med mängder av läxor och prov. Skolarbetet inkräktar på hennes privatliv. Hon har slutat spela handboll, det finns inte tid att träna längre.

Ska elever inte kunna idrotta längre för att lärarna har svårt att hinna med allt i sin undervisning? När många av oss vuxna är klara med vår arbetsdag åker vi hem, har kvällen fri och gör det som får oss att må bra. Hur kan det komma sig att skolan berövar ungdomarna denna ”må bra”-stund?

På Hannas gymnasieskola har eleverna varsin lärplatta. Det är ett lockbete som säkert får några elever att välja just den skolan. Skolans största utmaning är snarare hur den ska kliva in i 2000-talet med hjälp av digitala hjälpmedel. Att använda en lärplatta eller en dator till att endast skriva på gör att skolan är på samma ställe som när maskinskrivning stod på 34

Del 2 Läx- och provfritt ur ett undervisningsperspektiv För att en digital undervisning utan läxor och prov ska leda till ett större lärande hos eleverna, motivera dem och främja deras kreativitet gäller det att den skapar rätt förutsättningar för det. I den här delen kan du läsa om formativ bedömning och att det går att få syn på elevernas kunskap utan läxor och prov, feedback och dess positiva påverkan på lärandet, hur flippat klassrum gör att eleverna får chansen att ta kontroll över sitt lärande och hur digitala verktyg möjliggör en kreativ undervisning med mycket stöttning. Dessutom resonerar jag kring katederundervisning och om hur man kan göra undervisningen begriplig och meningsfull – utan läxor och prov.

59

Formativt ­arbetssätt och feedback I skolans värld talas det mycket om formativ bedömning, men jag vill slå ett slag för ett formativt arbetssätt. I ett formativt arbetssätt ingår givetvis även bedömning, men mitt mål är att varje lektion ska genomsyras av ett formativt arbetssätt med digitala hjälpmedel. Eleverna ska kunna lämna in sina arbeten digitalt, få feedback digitalt och samarbeta digitalt. Jag som lärare ska också ha möjlighet att förenkla mitt arbete genom att hämta och se elevernas arbeten på min lärplatta. Arbetet blir på så sätt mindre platsberoende och mer mobilt: jag bestämmer min arbetsplats själv och behöver inte anpassa mig efter den tunga kassen med elevernas arbeten.

Vad säger forskningen?

I ett formativt arbetssätt ingår feedback till eleverna. Som jag nämnde i förordet kan rätt slags feedback stimulera eleverna att arbeta hårdare och träna på de förmågor de behöver träna på – precis den effekt min SO-lärares feedback hade på mig.

60

Del 3 3 Läx- och provfritt ur ett lektionsperspektiv Att hitta problem, frågeställningar och uppgifter som är grundade i det verkliga livet är en av skolans och lärarnas största uppgifter, men går att göra oavsett ämne. I den här delen berättar jag om några av de projekt jag och mina elever har roat oss med under åren. Här finns både stora projekt och mindre uppgifter. Gemensamt är att de är kreativa, innehåller digitala hjälpmedel och passar i ett klassrum utan läxor och prov. De innehåller nämligen många bedömningspunkter och tränar olika förmågor. Eleverna redovisar dessutom kontinuerligt sina kunskaper och får feedback av mig och sina kamrater.

I alla arbetsmoment finns en frågeställning eller ett problem som eleverna ska lösa. Att utgå från ett problem skapar intresse för undervisningen och fångar elevernas uppmärksamhet. Om man dessutom lyckas formulera en frågeställning som berör vardagen ökar chansen att eleverna känner sig motiverade.

Använd de olika projekten eller lektionerna som de är eller hämta inspiration och anpassa dem efter just dina förutsättningar.

Toalett­ projektet Tidsperspektiv: 3–4 veckor.

Upprinnelsen till det här ämnesövergripande matematik-/ teknik-/NO-projektet var den årliga elevenkäten, där eleverna svarar på frågor om sin skolgång. En av frågorna lyder: ”Finns det ställen där du inte känner dig trygg i skolan?” 95 procent av eleverna svarade ”toaletterna”. När jag hörde med eleverna i min klass var det väldigt många som inte gick på toaletten under skoldagarna, de höll sig tills de kom hem.

Detta arbetsmiljöproblem försöker vi lösa med hjälp av detta projekt. Tidsåtgången kan bli hur stor som helst, men jag håller mig till tre veckor.

Denna idé går på ett enkelt sätt att överföra till andra angelägna ämnen. Eleverna kan skriva debattartiklar om hur viktigt det är med en bra skolgårdsmiljö, ordentliga duschar med duschdraperier i omklädningsrummet eller en klassrumsmiljö som inte andas 1930-tal.

Frågeställning/problem att lösa Projektets frågeställning eller problem att lösa formulerar jag så här: Hur borde skoltoaletterna vara designade för att 93

Författaren problematiserar en skola där läxor har blivit ett obligatoriskt inslag, trots att det varken regleras eller nämns i skolans styrdokument, och berättar om hur hans sätt att undervisa påverkar elevernas inlärning, motivation och kreativitet i positiv riktning.

Boken går också igenom några undervisningsmetoder, som lämpar sig väl i ett digitalt klassrum utan läxor och prov, och ger förslag på lektioner och projekt. Genom bokens alla praktiska tips och idéer kan du som lärare, oavsett årskurs och ämne, inspireras att göra din undervisning mer kreativ.

Anders Enström är lärare i matematik, naturvetenskap och teknik och uppskattad föreläsare. Han är också en av få certi­fierade Apple Educators i Sverige.

ISBN 978-91-7741-009-6

9

789177 410096

ANDERS ENSTRÖM FÖRLORA LÄXAN, VINN ELEVEN

Denna bok utspelar sig i författaren Anders Enströms klassrum, ett digitalt klassrum där eleverna visar sina kunskaper och framsteg varje dag – utan vare sig läxor eller prov.

ANDERS ENSTRÖM

FöRLORA LäXAN, VINN ELEVEN