9789144089942 by Smakprov Media AB

ANATOMI I KLARTEXT

FREDRIK JOHANSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37381 ISBN 978-91-44-08994-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Jonas Broman Illustrationer: Birgitte Lerche Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Birgitte Lerche Printed by Interak, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 9 Kompletterande material på bokens webbplats 10 1 Översikt 11

Terminologi 11 Anatomisk grundställning, anatomiska plan och jämförelserelationer 11 Anatomisk normalvariation 14 2 Systemata skeletale, articulare et musculare 15

Rörelseapparatens komponenter 15 Skeleton 15 Juncturae 15 Musculi 16 Fasciae, retinaculae och bursae 17 Truncus et collum 17 Columna vertebralis: osteologi, leder och ligament 17 Columna vertebralis: myologi och rörelser 23 Collum: myologi och rörelser 26 Thorax: osteologi, leder och ligament 31 Thorax: myologi, rörelser och innervering 33 Abdomen: myologi och rörelser 37 Membrum superius 39 Myologi och rörelser 52 Nervi membrum superius 66 Membrum inferius 71 Myologi och rörelser 88 Nervi membri inferius 97 Cranium 102 Neurocranium 102 Viscerocranium 108 Skalpen 114 Musculi faciei 114 © F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I n ne h å l l

3 Systema nervosum 117

Pars centrale 117 Cerebrum 121 Det limbiska systemet 125 Stora förbindelser inom och mellan hemisfärerna 127 Diencephalon 128 Cerebellum 130 Truncus encephali 130 Nervi craniales I–XII 136 De tre sensoriska kranialnerverna 138 De fem motoriska kranialnerverna 141 De fyra blandade kranialnerverna 145 Medulla spinalis och bansystem 154 Meninges 160 Likvorrum 163 Cirkumventrikulära organ 165 Pars peripherica et divisio autonomica 166 4 Organa sensum: Auris et oculus 173

Auris 173 Oculus et regio orbitalis 179 Musculi externi bulbi oculi 183 5 Cavitates trunci 187

Cavitas thoracis 187 Cavitas abdominis et cavitas pelvis 187 6 Systema respiratorium 191

Lungkaviteterna 191 Pulmones 191 Luftvägarna från näsa och mun till gasutbytande strukturer i lungorna 193 Nasus 193 Pharynx 194 Larynx 195 Trachea och bronker 197

I nnehåll 7

7 Systema digestorium 201

Os 201 Musculi masticatorii 203 Pharynx–oesophagus 204 Gaster 206 Intestinum tenue 207 Intestinum crassum 209 Pancreas 211 Hepar et vesica biliaris 213 Innervering av abdominala viscera 216 8 Systema urinarium 217

Renes 217 Ureteres 218 Vesica urinaria et urethra 218 9 Systemata genitalia et perineum 221

Canalis inguinalis, funiculus spermaticus et scrotum 221 Organa genitalia masculina interna 222 Organa genitalia masculina externa 224 Organa genitalia feminina interna 225 Organa genitalia feminina externa 230 Perineum 232 10 Systema cardiovasculare 235

Pericardium 235 Cor 236 Hjärtats retledningssystem och innervering 239 Arteriae et venae 240 Pulmones 241 Aorta 244 De stora venstammarna 244 Arteriae coronariae 246 Caput, collum, thorax och membrum superius 248 Abdomen, pelvis och genitalia 266 Membrum inferius 277

I n ne h å l l

11 Systema lymphoideum 281

Lymfatisk vävnad 281 Lymfatisk cirkulation 282 12 Glandulae endocrinae 289

Thyroidea et parathyroidea 289 Glandulae suprarenales 290 Hypophysis 290 Glandula pinealis 291 13 Integumentum commune: cutis, unguis et mammae 293

Cutis et unguis 293 Mammae 293 Appendix: Ytanatomi 295 Referenser och vidare läsning 299 Sakregister 301

Systema lymphoideum

Systema lymphoideum består av de lymfatiska organ som producerar och ”tränar” immunförsvarets lymfocyter (splen, thymus, benmärg, lymfknutor och lymfatiskt vävnad i gastrointestinalkanalen) samt det cirkulatoriska system bestående av lymfkärl som transporterar inter stitialvätska till blodomloppet.

Lymfatisk vävnad (mjälten, även lien) ligger skyddad av bröstkorgen i abdomens övre vänstra kvadrant lateralt om gaster (se figur 10.33 s, 269). Dess konkava yta mot abdominala viscera benämns FACIES VISCERALIS medan dess konvexa yta mot diaphragma benämns FACIES DIAPHRAGMATICA . Som en viktig del av immunförsvaret är splen en plats för lymfocytproliferation och övervakning av blodets innehåll. Dessutom bryter mjälten ner gamla röda blodkroppar och blodplättar samtidigt som järn och globiner återvinns. I viss mån finns även en blodreservsfunktion. Vid blödningar släpps röda blodkroppar ut från splen. Artärer och vener kommunicerar med splen genom en öppning i facies visceralis, HILUM SPLENICUM . Mycket stora mängder blod passerar genom splen vilket indikeras av storleken på a. splenica. THYMUS är ett lymfatiskt organ vars placering i kroppen varierar. Vävnaden kan ses externt om pericardium och ytligt om arcus aortae och/eller sträcka sig upp i collum djupt om sternum, ytligt om och på sidorna av trachea. Organet kallas ofta för en skola för immunförsvarets T-celler då dessa utvecklas från förstadier till celltypen här. Thymus krymper och omvandlas i puberteten till fettvävnad. Viktig lymfatisk vävnad återfinns också i ANULUS LYMPHOIDEUS PHARYNGIS . Strukturen kallas även för svalgringen eller Waldeyers ring och består av: SPLEN

282

11 S ys t e ma lym p h oid eum

• TONSILLAE PALATINAE – ovala strukturer på var sida av svalget (kan

skådas genom oris).

• TONSILLA PHARYNGEA – en vävnadsmassa i nasopharynx tak.

• TONSILLAE TUBARIAE – en tonsill på var sida posteriort om tuba

auditivas öppning i nasopharynx.

• TONSILLAE LINGUALES – ett stort antal runda massor på linguas

posteriora dorsala yta.

Dessutom finns utströdd lymfatisk vävnad i gastrointestinalkanalen. Tonsillae palatina, lingualis och pharyngea illustreras i figur 11.1

Lymfatisk cirkulation

Figur 11.1 Tonsillae palatina, lingualis et pharyngea, anterior vy.

Den vätska av filtrerat blod (interstitialvätska) som cirkulerar genom systema lymphoideum kallas lymfa. Denna samlas upp av lymfatiska kapillärer och förs till vasae rectae vilka terminerar i stora kanaler som benämns ducti. Längs kanalsystemet återfinns så kallade NODI LYMPHOIDEI (lymfknutor, även kallade för lymfnoder eller, inkorrekt, för lymfkörtlar). Dessa innehåller ansamlingar av celler i immunförsvaret och är många till antalet. Nedan beskrivs ett urval. Lymfa från membrum superius dexter, höger sida av truncus och höger sida av collum och caput dränerar till DUCTUS LYMPHATICUS DEXTER som mynnar i angulus venosus dexter. Ductus lymphaticus dexter tar ofta emot TRUNCUS JUGULARIS DX , TRUNCUS SUBCLAVIUS DX och TRUNCUS BRONCHOMEDIASTINALIS DX men dessa kan även terminera självständigt kring angulus venosus dx. Det lymfatiska nätverket illustreras i figur 11.2.

tonsilla pharyngea tonsilla pharyngea

tonsilla palatina tonsilla palatina tonsilla lingualis

11 Systema lymphoideum 283

truncus jugularis v. jugularis interna ductus lymphaticus dx v. subclavia (angulus venosus) truncus subclavius nodi lymphoidei axillares truncus bronchomediastinalis

pars abdominalis nodi lymphoidei abdominis parietales et viscerales

nodi lymphoidei cervicales arcus ductus thoracici pars cervicalis ductus thorapars cicus thoracica

cisterina chyli trunci intestinales trunci lumbales

nodi lymphoidei pelvis parietales et viscerales nodi lymphoidei inguinales

Figur 11.2 Det lymfatiska nätverket, ventral vy.

Övrig lymfa hamnar i den stora uppsamlingskanalen DUCTUS THOanteriort om vertebrae thoracicae VI–XII. Denna leder till v. subclavia sin eller v. brachiocephalica sin nära angulus venosus sin. TRUNCUS JUGULARIS SIN , TRUNCUS SUBCLAVIUS SIN och TRUNCUS BRONCHOMEDIASTINALIS SIN terminerar i ductus thoracis precis innan öppning till ven. Ductus thoracicus uppstår inferiort från CISTERNA CHYLI i abdomen i nivå med diaphragma, löper upp genom hiatus aorticus och till höger om pars thoracicae aortae innan den korsar till vänster sida i nivå med vertebrae thoracicae IV–VI. TRUNCUS LUMBALIS DEXTER respektive SINISTER (membrum inferius, pelvis, abdomens väggar och retroperitoneala organ) och TRUNCI INTESTINALES (gaster, intestinum, hepar, pancreas, splen) mynnar i cysterna chyli. Lymfans flödesvägar är viktiga att känna till. Ansikte och skalp saknar helt lymfknutor och de kärl som finns dränerar till halsregionens övre ”ring” av lymfknutor: nodi submentales, submandibulares, mastoidei, parotidei och occipitales. Sedan förs lymfa vidare till djupa cervikala lymfknutor i aggregatet NODI CERVICALES ANTERIORES nära lig. cricothyroideum medianum och trachea. Ytlig vävnad i collum dräneras till ytliga lymfknutor i nodi cervicales anteriores utmed v. juglaris anterior och v. jugularis externa. Härifrån RACICUS ,

Ill. navn: Emne: Kunde: Tegner:

12.4 Anatomi /Systema lymph Studentlitteratur Birgitte Lerche-Barlach

284

11 S ys t e ma lym p h oid eum

Figur 11.3 Den övre extremitetens venösa och lymfatiska nätverk, ventral och dorsal vy.

nodus deltopectorales

transporteras lymfa till nodi profundi cervicales som tar emot all lymfa från caput och collum. Nästa anhalt är NODI SUPRACLAVICULARES och därefter truncus jugularis och ductus thoracicus. Handens palmarsida har ett lymfatiskt nätverk av hög densitet (figur 11.3). Ett flertal lymfatiska kärl löper anteriort hela vägen upp till axilla. Några lymfknutor återfinns dock på den mediala sidan strax proximalt om armvecket (nodi lymphoidei cubitales). De flesta lymkärlen följer v. cephalica i överarmen till lymfknutor i axilla (NODI LYMPHOIDEI AXILLARES).

v. subclavia v. cephalica v. axillaris

nodi lymphoidei axillares

nodi lymphoidei axillares v. profunda brachii

(hiatus basillicus) v. cephalica

v. thoracoepigastrica vv. brachiales

v. basillica v. mediana cubiti nodi cubitales v. mediana antebtrachii v. cephalica antebrachii

vv. radiales vv. ulnares vv. interosseae

v. basillica antebrachii arcus venosus palmaris superficialis arcus venosus palmaris profundus

vv. metacarpales palmares vv. digiales palmares

11 Systema lymphoideum 285

Det axillära lymfnätverket är rikligt försett med upp till 30 lymfknutor (figur 11.4). På vänster sida når lymfan ductus thoracicus via lymfknutor utmed clavicula och truncus jugularis. På höger sida når lymfan som bekant det venösa systemet angulus venosus genom truncus subclavius dx. I thorax finns många utspridda lymfknutor. Här beskrivs de tre viktigaste. NODI PARASTERNALES längs a. thoracica interna dränerar den djupa delen av abdominala väggar superiort om umbilicus, mediala mammae samt spatia intercostalia. Flödet går härifrån till angulus venosus genom truncus bronchomediastinalis. Notera att laterala mammae dränerar till axillära, klavikulära och cervikala lymfknutor. NODI INTERCOSTALES nära caput costae dränerar pleura och spatia intercostalia för att tömma i ductus thoracicus. Lymfa från stora delar av pericardium, diaphragma och hepar når NODI PHRENICI SUPERIORES (diaphragmas superiora yta nära de stora kärlen) vars förlopp leder till nodi parasternales. Det lymfatiska flödet från mamma är viktig att känna till då bröstcancer metastaserar längs dessa vägar. Lymfa från bröstvårta, areola och gl. mammaria ansamlas i ett plexus inferiort om areola. Härifrån flödar den största andelen (kring 75 %), särskilt från den laterala halvan till nodi axillares (ofta via nodi pectorales). Resterande lymfa, framför allt från den mediala halvan, når nodi parasternales. Lymfa från den inferiora halvan kan dock även dräneras till abdominala lymfknutor. Abdomens ytliga vägg superiort om umbilicus dräneras till nodi

v. jugularis interna nodi humerales nodi centrales nodi apicales nodi subscapulares nodi pectorales

ductus lymphaticus dx v. brachiocephalica truncus bronchomediastinalis dx truncus subclavius dx

Figur 11.4 Nodi lymphoidei axillares, ventral vy.

286

11 S ys t e ma lym p h oid eum

v. iliaca externa v. epigastrica superficialis v. circumflexa ilium superficialis vv. circumflexae femoris laterales v. profunda femoris v. femoralis

vv. pudendae externae v. circumflexae femoris mediales

nodi lymphoidi inguinales superficiales

v. saphena accessoria v. saphena magna

v. saphena magna

v. poplitea

v. saphena parva

v. saphena magna

vv. tibiales posteriores vv. fibulares

vv. tibiales anteriores

v. saphena parva v. saphena magna rete venosum dorsale pedis

Figur 11.5 Den nedre extremitetens venösa och lymfatiska nätverk, ventrala vyer.

axillares, väggen inferiort om umbilicus till lymfknutor i inguinalregionen, och den posteriora abdomenväggen till nodi lumbales. Inuti abdomen kan lymfknutorna delas in i två grupper. Parietala lymfknutor återfinns dorsalt om peritoneum och nära de stora kärlen medan viscerala lymfknutor återfinns nära viscerala artärer (truncus coeliacus, a. mesenterica superior och a. mesenterica inferior). Lymfknutorna kring viscerala artärer dränerar som regel motsvarande kärls försörjningsområden. Samtliga abdomens djupa lymfknutor leder lymfa till lymfknutor kring aorta och vidare till ductus thoracicus. navn: © F ö r f a t t aIll. ren o c h S t u11.54 dentlitteratur Emne: Kunde: Tegner:

Anatomi /Systema cardiovasc. Studentlitteratur Birgitte Lerche-Barlach

11 Systema lymphoideum 287

Bäckenväggens lymfknutor ligger aggregerade utmed a. och v. iliaca communis, interna och externa samt regio glutea och os sacrum. Viktiga viscerala lymfknutor i bäckenet finns kring vesica urinaria, uterus (lymfa från cervix uteri) och vagina. Passage från pelvis sker genom truncus lumbalis till cisterna chyli. Membrum inferius har tre huvudsakliga aggregat av lymfknutor. I fossa poplitea dränerar NODI POPLITEI (figur 11.5) det ytliga område som täcks av v. saphena parva. NODI INGUINALES PROFUNDI i ljumsken längs v. femoralis tar emot dränage från lymfknutorna i knävecket, samt hela extremitetens djupa del. NODI INGUINALES SUPERFICIALES återfinns längs v. saphena magnas proximala segment samt parallellt med lig. inguinale och dränerar det ytliga område som täcks av v. saphena magna. Övningar Kapitel 11

Fredrik Johansson är anatomilärare på läkarutbildningen och forskare i neurofysiologi vid Lunds universitet.

ANATOMI I KLARTEXT Anatomi i klartext är unik i hur den underlättar alla studenters vardag. Ingen annan lärobok i anatomi fokuserar på att presentera och förklara det allra viktigaste så koncist och enkelt som denna. Samtidigt möter innehållet den nivå som krävs för dig som läser till läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller biomedicinare och andra med ett intresse av att behärska anatomi. Allt material är upplagt på ett innovativt pedagogiskt sätt som syftar till enkel inlärning och långvarig minneslagring. Med Anatomi i klartext får du: • Ett logiskt fokus på funktionella system som gör att det är enkelt att förstå, lära sig och minnas det man verkligen behöver kunna. • Rikliga illustrationer i färg som gör att en anatomiatlas sällan behöver konsulteras. • Den korrekta latinska terminologin (och den svenska) som krävs på många lärosäten. • Unikt enkel repetition inför tentamen tack vare det koncisa formatet och en medföljande webbplats med både anatomiska blindkartor och ett hundratal tentafrågor att öva på. Anatomi i klartext kan användas både som en första introduktion till anatomi och som ett smidigt uppslagsverk för uppfriskning av minnet genom karriären och livet.

Art.nr 37381