9789144082790

Att se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter

I den nya upplagan beskrivs mer ingående ett relationellt synsätt som innebär att lärare bör fokusera mer på bakomliggande miljömässiga faktorer som orsak till elevers svårigheter. Avsnitten om ADHD hos barn och ungdomar har uppdaterats med aktuell forskning, speciellt avsnittet om flickor med ADHD. Ett nyskrivet avsnitt behandlar hur vuxna ska bemöta elever med utagerande beteende.

Ett avsnitt om det respektfulla samtalet har tillkommit. I ett kapitel presenteras samtalsmetodik, individuella utvecklingsplaner, kartläggningar och åtgärdsprogram. Gällande lagstiftning har förts in i de avslutande delarna och i kapitlet om åtgärdsprogram och sekretess.

De svårigheter som bristande koncentration kan orsaka speglas utifrån kognitiva perspektiv, lösningsfokuserade förhållningssätt och inkluderande synsätt som ger utrymme för att alla elever ska kunna bemötas positivt och respektfullt. Bokens pedagogiska teorier och frågeställningar konkretiseras och varieras med fallbeskrivningar och diskussionsuppgifter som ger läsaren möjlighet att förstå och reflektera över dessa teorier.

Att se möjligheter i svårigheter Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter

| Att se möjligheter i svårigheter

Författarna presenterar olika psykologiska och specialpedagogiska teorier och förklarar varför en del barn och ungdomar drabbas av koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsstörningar.

Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Britt-Inger Olsson är specialpedagog, gymnasielärare i psykologi och barn–fritidsvetenskap samt utbildningskonsult inom det specialpedagogiska området. Kurt Olsson är gymnasielärare i svenska, religion och filosofi.

Boken vänder sig till studenter på lärarutbildning. Den är även anpassad för verksamma lärare och skolledare i förskola och skola för att fördjupa personalens kompetens och förhållningssätt till barn och elever med rätt till särskilt stöd.

Andra upplagan

Art.nr 31638

Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08279-0_01_cover.indd 1

2013-01-28 10.42

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31638 ISBN 978-91-44-08279-0 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur AB 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com/El Greco Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-08279-0_01_book.indd 2

2013-01-28 09:37

Innehåll

Förord 7 K apitel 1

Koncentrationssvårigheter hos barn och ungdomar 9

Att utgå från ett relationellt synsätt 9 Informationssamhällets påverkan 14 Effekter av koncentrationssvårigheter 15 Koncentrationssvårigheter som har samband med en svår uppväxt 17 Olika typer av beteenden 17 Var går gränsen mellan normalt och onormalt? 19 Pedagogiska principer 20 K apitel 2

ADHD hos barn och ungdomar 23

Vad innebär ADHD? 26 Arbetsminne 28 Barkleys teori 29 Behandlingsåtgärder 31 Att möta barn och ungdomar med ADHD 32 Utredning i ett skolperspektiv 33 Pedagogiska principer 34 Sociala berättelser och seriesamtal 34 Förebyggande åtgärder 36 K apitel 3

Psykosociala risk- och skyddsfaktorer 37

Salutogent perspektiv 37 Riskfaktorer 38 Skyddsfaktorer 38 Familjesamspel 39 Posttraumatisk stress 40 Aggressivitet och trots 41 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 3

3

2013-01-28 09:37

Innehåll K apitel 4

Flickor och ADHD 47

Hyper- och hypoaktiva flickor i förskola och skola 53 Blyga och tillbakadragna flickor 54 Pedagogiska principer 54 K apitel 5

Tourettes syndrom 57

Vad innebär Tourettes syndrom? 57 Stöd till barn och ungdomar med Tourettes syndrom 59 Pedagogiska principer 59 K apitel 6

Autism – autismspektrumstörningar 61

Kriterier 61 Annorlunda tänkande 62 Svag central koherens 62 Bristande exekutiva funktioner 63 Aspergers syndrom 64 Effekter och symtom 66 Pedagogiska principer 67 K apitel 7

Självkänsla och relationer 73

Självkänslans viktiga roll 74 Försvar mot alltför starka känslor 77 Sant och falskt själv 78 Daniel Sterns utvecklingsteori 79 Utveckling som en livslång process 79 Vad menar Stern med begreppet själv? 80 Barns självutveckling 80 Att utveckla barns självkänsla 81 Pedagogiska principer 82

4

978-91-44-08279-0_01_book.indd 4

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-01-28 09:37

Innehåll K apitel 8

Ett kognitivt förhållningssätt 85

Den kognitiva psykologins människosyn 86 Sökandet efter mening 86 Språket, tänkandet och det kognitiva samtalet 86 Kognitiva scheman 87 Sokratiska frågor 88 K apitel 9

Det respektfulla samtalet 93

Konstruktiva möten 94 Frågor 96 Problemlösningssamtalet 98 Utvecklingssamtalet 99 Samtalsfaser 100 Att utveckla en god och öppen kommunikation 101 Empati och medkänsla 102 Samtalsledarens roll 103 Utvecklingssamtalet och skriftlig dokumentation 104 K apitel 10

Lösningsfokuserade förhållningssätt 105

Olika lärarperspektiv 106 Olika arbetsmodeller 108 Lösningsorientering 109 K apitel 11

Specialpedagogik 113

Undervisningsmiljö och socialt klimat 114 Presentation av styrdokument 115 Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 115 Barnkonventionen 115 Funkis – funktionshindrade elever i skolan 116 Salamancadeklarationen 116 Nationella styrdokument 118 Skollagen 118 3 kap. § 7 Barn och elevers utveckling mot målen 119 § 8 Utredning 119 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 5

5

2013-01-28 09:37

Innehåll

§ 10 Utformning av särskilt stöd 119 § 11 Särskild undervisningsgrupp 119 Läroplan för förskola och skola 119 Förordningar 120 Andra lagar 121 Föräldrabalken 121 Socialtjänstlagen 121 Likvärdig utbildning 123 Kompensatoriska–kategoriska perspektiv 125 Ett kritiskt perspektiv 126 Ett relationellt perspektiv 126 Den specialpedagogiska modellen – historiska perspektiv 127 Specialpedagogikens funktion 129 En skola för alla 130 K apitel 12

Pedagogisk kartläggning och åtgärder 133

Kartläggning och utredning 133 Kartläggning av individen (individnivå) 134 Kartläggning av verksamheten (gruppnivå) 135 Kartläggning av organisationen (organisationsnivå) 135 Individuella utvecklingsplaner i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan 136 Individuell utvecklingsplan 137 Utvecklingssamtalet 139 Övergripande om den skriftliga individuella utvecklingsplanen 140 Aktuella förordningar 141 Åtgärdsprogram 141 Varför åtgärdsprogram? 142 Åtgärdsprogram enligt nya skollagen 143 Sekretess i skolan 144 Stark sekretess 144 Svag sekretess 145 Att arbeta med åtgärdsprogram 146

Litteratur 149 Sakregister 155 6

978-91-44-08279-0_01_book.indd 6

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-01-28 09:37

Förord

Vi har som lärare respektive specialpedagog mött många barn och ungdomar som har haft svårt att vara uppmärksamma och koncentrerade på en verksamhet mer än kortare stunder. Vi är också övertygade om att fenomenet med barn och ungdomar som har koncentrationssvårigheter har ökat i omfattning under det senaste decenniet.

Man kan fråga varför antalet barn och ungdomar med dessa svårigheter tycks öka och vilka faktorer som ligger bakom svårigheterna. Har problemen att göra med en annan pedagogik och andra arbetssätt i dagens skola? Eller handlar det i dag mer om barnens och ungdomarnas utsatta situation i samhället? Är det en effekt av vårt samhälle, där livstempot är högt och kraven på variation och förändring dominerar över intresset för insikt, förståelse och engagemang? Påverkas barnens och ungdomarnas syn på vad som är intressant och engagerande av de snabba kast i handlingen och de fartfyllda klipp som är så typiska för vår tids massmediala utbud, som barn i dag kommer i kontakt med genom TV, dataspel och andra mediala uttrycksformer? Kan svårigheterna att varva ner och lyssna till andra vara en effekt av för lite tid för lugn och ro i barnens intensiva vardag med snabba byten mellan förskola, fritidshem och hemmiljö, kanske i kombination med stress och krav på att man hela tiden måste skynda sig? Eller handlar det om att föräldrar och barn har för lite tid tillsammans, på grund av att många föräldrars kraft och energi går åt till att sköta heltidsjobb, hem och hushåll?

Den här boken gör inte anspråk på att besvara dessa frågeställningar.

I stället vill vi ge ett brett spektrum av möjliga bakgrundsförklaringar till varför barn och ungdomar kan drabbas av koncentrationssvårigheter eller uppmärksamhetsstörningar. Boken beskriver dessutom olika åtgärder och metoder för att möta elever med dessa problem. Den ger även förslag på © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 7

7

2013-01-28 09:37

Förord

pedagogiska och didaktiska åtgärder som kan ligga till grund för barns och ungdomars möjligheter att själva hantera problem.

Boken presenterar och kombinerar teorier från framför allt det psykologiska och specialpedagogiska forskningsfältet. Dessa teoretiska moment konkretiseras och varieras genom återkommande fallbeskrivningar åtföljda av diskussionsuppgifter, som ger läsaren möjlighet tillägna sig och hantera teorierna på ett praktiskt sätt. I boken speglas, utifrån ett kognitivt perspektiv, de svårigheter och problemställningar som koncentrationssvårigheter orsakar. Här visas också hur ett positivt och respektfullt bemötande och ett positivt förhållningssätt kan utvecklas utifrån ett lösningsorienterat perspektiv i kombination med ett inkluderande synsätt.

Boken avslutas med ett avsnitt som presenterar individuella utvecklingsplaner, kartläggningar och åtgärdsprogram.

Orust januari 2013 Britt-Inger och Kurt Olsson

8

978-91-44-08279-0_01_book.indd 8

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-01-28 09:37

Kapitel 3

Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

Salutogent perspektiv Världshälsoorganisationens arbetssätt har under senare år inriktats mot ett hälsoperspektiv. Denna inriktning stämmer väl överens med ett så kallat salutogent synsätt, något som den israeliske sociologen Aaron Antonovsky utvecklade under 1960- och 1970-talen. Med detta synsätt gör han upp med det så kallade patogena, sjukliga, perspektivet på människan som hittills varit förhärskande inom medicinsk forskning. Utifrån ett patogent perspektiv intresserar man sig för vad som gör att vissa människor drabbas av sjukdom eller blir så kallade avvikare. Ett salutogent synsätt innebär däremot att man intresserar sig för vilka faktorer och förhållanden som gör att människor kan bevara sin hälsa och sina sociala funktioner, trots svåra yttre påfrestningar eller inre kriser. Människor som i barndomen eller senare i livet drabbats av känslomässiga svårigheter kan få svårt att hantera sin livssituation på grund av att de inte upplever sin tillvaro som begriplig eller hanterbar och därför i grunden inte heller som meningsfull.

Enligt Antonovsky (2005) är det viktigt för människors psykiska väl­ befinnande att de kan begripa och påverka sin livssituation och att man kan hantera de krav man ställs inför. Ett centralt begrepp i Antonovskys teori är sense of coherence som syftar på en upplevelse av sammanhang som gör tillvaron begriplig för en person. Han bygger sin modell för psykisk hälsa på följande tre grundbegrepp: • Begriplighet – att man har möjlighet att uppleva omvärlden som

sammanhängande och möjlig att förstå.

• Hanterbarhet – att det är möjligt att med egna resurser eller med hjälp

från omgivningen hantera situationer och händelser man upplever.

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 37

37

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

• Meningsfullhet – om man uppfattar tillvaron ur ett helhetsperspektiv

som begripligt och hanterbart upplever man också verkligheten som meningsfull.

Forskningen om människors hälsa har genom Antonovskys perspektivförskjutning inriktats mot ett friskhetsperspektiv i stället för ett sjukvårdsperspektiv. Forskningen om hälsa har därför börjat fokusera på vilka faktorer som främjar människors motståndskraft.

Riskfaktorer

Att barn eller ungdomar befinner sig i en riskzon innebär att det finns en ökad sannolikhet för att en del hamnar i svårigheter av olika slag. Kännetecknen är att de har upplevt svåra familjeförhållanden, som innebär att de har haft dålig kontakt med sina föräldrar. Det är också vanligt att de har erfarenhet av våld, misshandel och kriminalitet eller liknande sociala förhållanden.

I förlängningen har det ofta lett till svårigheter i skolan, inlärningssvårigheter och starka känslor av utanförskap. Sådana erfarenheter kan mildras av barnens förmåga att hantera negativa erfarenheter. Kontakter med personal inom förskola och skola kan fungera som hjälp för barn och ungdomar som hamnat i sådana svårigheter.

Sk yddsfaktorer

Upplevelsen av sammanhang, som gör vår tillvaro begriplig, byggs upp utifrån vår erfarenhet. Begreppen motståndskraft och skyddsfaktorer är grundläggande inom forskningen om salutogenes. Människors möjlighet att begripa, hantera och förstå sin livssituation är det centrala motivet inom denna forskning.

Olika skyddsfaktorer kan förhindra att barn och ungdomar hamnar i riskzonen för olika problem som de har svårt för att ta sig ur på egen hand.

Självtillit kan vara en sådan skyddsfaktor. Andra exempel på skyddsfaktorer är social förmåga och goda relationer till vuxna och ett fungerande socialt nätverk som ger anknytningar utanför familjen och som kan erbjuda meningsfullhet och sammanhang och hjälp med att bearbeta svåra upp­ levelser. Många studier (Antonovsky 2005) visar att goda relationer till lärare 38

978-91-44-08279-0_01_book.indd 38

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

eller andra vuxna kan skydda utsatta barn och ungdomar från att hamna i en riskzon.

Den nionde paragrafen i skollagen fastslår att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska anvisas plats i förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg, om inte barnens behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt.

Familjesamspel Flera studier av bl.a. Mash och Johnston (1990) har visat att samspelet mellan barn med ADHD och deras föräldrar ofta bestäms av föräldrarnas försök att kontrollera och begränsa barnens beteende. Föräldrarnas ambitioner att förhindra beteenden som de uppfattar som negativa kan resultera i att ett negativt samspel utvecklas mellan barn och föräldrar. Risken finns också att hela familjemönstret drabbas av allvarlig stress.

En klassisk svensk undersökning av Kadesjö m.fl. (2001) konstaterar att det är vanligt att mödrar till barn med ADHD lever med en högre stressnivå än andra. Studien (a.a.) av 131 förskolebarn med ADHD visade att mödrarna till barnen med ADHD hade en mycket högre stressnivå än andra mödrar.

Stressnivån visade sig även vara extra hög hos mödrar till barn som förutom ADHD hade trotssyndrom. Att problembilden hos barn med ADHD varierar i så hög grad kan delvis förklaras av faktorer i barnens omgivning (Biederman m.fl. 1995). I Socialstyrelsens kunskapsöversikt ADHD hos barn och vuxna (2002) konstateras att det är osannolikt att ogynnsamma familjeförhållanden ger upphov till ADHD, men att sådana ogynnsamma förhållanden kan leda till uppförandestörningar hos personer med ADHD (Taylor 1999). Taylor anser att man bör se den problematik som är kopplad till ADHD som en interaktiv process, där den negativa relationen mellan barn med ADHD och deras föräldrar initierats av beteenden hos barnen som har sin grund i ADHD-problematiken. Sådana negativa samspel kan också utvecklas som en följd av sociala eller psykiska svårigheter hos föräldrarna själva. Föräldrarnas egen levnadshistoria har stor betydelse för deras förhållningssätt till de egna barnen och på så sätt indirekt också för barnens möjligheter till personlig utveckling. Mammor med ADHD har enligt Weinstein m.fl. (1998) svårare än andra mammor att planera och organisera sin vardag. De visade sig ofta vara mentalt frånvarande och lättstörda. © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 39

39

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

Enligt Socialstyrelsen (2002) kan uppkomsten av ADHD hos barn inte förklaras enbart utifrån familjesociala förhållanden. Däremot har sådana sociala faktorer betydelse för hur starkt ADHD-problematiken kommer till uttryck hos en person. Tidigare forskning utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv visar att barn med otrygg anknytning har mer ilska och sämre lydnadsförmåga än andra barn. De är också mindre benägna att ta emot stöd från omsorgspersoner och har svårare att etablera och bevara kamratrelationer (Matas, Arend m.fl. 1978). Rapporten från Socialstyrelsen (2002) utmynnar i slutsatsen att man inte funnit några belägg för hypotesen att en otrygg anknytning kan förklara uppkomsten av ADHD. Otrygg eller des­ organiserad anknytning kan i stället vara uttryck för en möjlig riskfaktor för utvecklandet av koncentrationssvårigheter, trotsproblematik eller utagerande uppförandestörning.

Posttraumatisk stress Människor som varit med om svåra upplevelser kan på ett negativt sätt påverkas av dessa. Ett posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, innebär att människor återupplever svårartade händelser både i drömmar och i vaket tillstånd, vilket medför stark ångest och skräck. Sådana upplevelser är vanligen mycket svårhanterliga och de kan utlösas i vaket tillstånd av synintryck, ljud, lukt eller annat som lockar fram de svåra minnena. Upplevelser som orsakats av krig eller katastrofer, tortyr eller sexuella övergrepp kan medföra att människor drabbas av posttraumatisk stress. Denna form av stress kan, förutom i sömnsvårigheter, ta sig uttryck i irritation, koncentrationssvårigheter, misstänksamhet, depressioner, nedstämdhet eller oro inför framtiden. Människors hela livssituation kan påverkas av sådana flashbacks som också kan ge kroppsliga symtom som hjärtklappning och svettningar.

Det kan också vara så att personer med PTSD inte kan erinra sig de svåra händelser som orsakat traumat. De kan ha förträngt händelserna, så att de bara yttrar sig som odefinierbar ångest eller skräck. Både barn och vuxna som drabbats av denna form av stress kan behöva gå i samtalsterapi under lång tid för att bli fria från dessa upplevelser. Små barn som drabbats av PTSD kan behöva behandling genom lekterapi, eftersom de ännu inte har en tillräckligt utvecklad kommunikativ förmåga för att andra terapiformer ska fungera.

40

978-91-44-08279-0_01_book.indd 40

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

Symtom som uppträder vid posttraumatisk stress kan ha vissa likheter med ADHD. PTSD karaktäriseras enligt DSH-IV (Socialstyrelsen 2002) av följande: 1 Upprepade påträngande minnesbilder av traumat i form av flashbacks, drömmar och liknande.

2 Ett kvarstående undvikande av händelser och stimuli som kan associeras med traumat.

3 Olika kvarstående symtom, som överdriven vaksamhet, rädsla, sömnsvårigheter, instabilitet och koncentrationssvårigheter.

Symtomen under den tredje punkten liknar symtomen vid ADHD. Socialstyrelsens (2002) slutsats är också att symtomen vid PTSD kan likna dem vid ADHD. Det finns däremot inga belägg för att misshandel eller kronisk vanvård specifikt kan ge upphov till ADHD (a.a.).

Aggressivitet och trots Aggressivitet och trots är typiska uttrycksformer hos barn och ungdomar med ADHD. Har man förutom dessa symtom ett otryggt eller ambivalent anknytningsmönster kan symtomen förstärkas. Detta gäller särskilt hos barn och ungdomar med desorganiserat anknytningsmönster (Fearon & Belsly 2004).

ADHD kan bero på enbart en biologisk sårbarhet. För de barn som också har ett desorganiserat anknytningsmönster anser många forskare att symtomen blir mer utmärkande. En psykologisk utredning kan vara en nyckel för att barn bemöts med rätt insatser och både anknytningsmönster och personlighetsdrag bör tas med i behandlingsplaneringen. Anknytningsproblem kan innebära att man behöver sätta in särskilda insatser i skol­undervisningen, till exempel mindre undervisningsgrupper, särskilt stöd eller insatser i hemmet från socialtjänsten. MBT (mentaliseringsbaserad terapi) fokuserar på kommunikation, samspel, affektreglering och förmågan att tänka efter innan man handlar.

En del barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter utvecklar tidigt ett utagerande beteende, som innebär aggressivitet eller trots. Det ingår i samspelet med omgivningen. Bakgrunden kan vara att samspelet © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 41

41

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

inte fungerar, därför att barnet har ett temperament som föräldrarna inte lyckas hantera. Varje barn måste skilja ut sig från mamma och pappa som en egen individ. Barnet prövar därför sin förmåga med uttryck som – Kan själv! eller – Jag vill! Barn i treårsåldern protesterar när vuxna bestämmer för mycket. De vägrar att göra som föräldrarna säger och spelar ut sina känslor om de inte får som de vill. Barn med koncentrationssvårigheter kan bete sig som trotsiga treåringar långt upp i skolåren. Föräldrar och lärare upplever barnen som aggressiva och trotsiga. Om man som lärare eller förälder inte har förmåga att se de bakomliggande orsakerna till barnens beteende, riskerar man att förstärka det negativa beteendet. Samspelet mellan barn och vuxna påverkas på så sätt i felaktig riktning och mönstret kan lätt utvecklas till en negativ spiral där föräldrarnas åtgärder och förbud hela tiden förstärker barnens utagerande beteende. Därigenom kan de negativa förväntningarna på barnens beteende bli en självuppfyllande profetia. Föräldrarna upplever det som lönlöst att diskutera, kompromissa och förhandla och svarar kanske på barnens frustration med ilska och till och med kanske hotelser. I en sådan situation ser man inte längre till barnens initiativrikedom och positiva sidor.

Lärare och föräldrar kan också utveckla ett undvikande beteende, som innebär att man inte vågar ställa krav på barnet därför att man inte vill riskera att hamna i scener och konflikter. Det senare kan få starkt negativa effekter, eftersom barn i sådana situationer behöver tydlighet och konsekvens men i stället möts av motsägelsefulla budskap och inkonsekvens. Barn som snabbt reagerar på minsta oförrätt med protester och utbrott möter den vuxnes irritation med en avståndstagande aggressivitet. Det är vanligt att den vuxne då ger upp sina krav. Barnen märker snart att om de svarar den vuxne med trots och fientlighet slipper de ifrån kraven. Samspelet mellan barn och förälder präglas allt mer av protester. Detta mönster blir också vanligt i kamratkretsen och resulterar i konflikter, bråk och slagsmål. I leken blir dessa barn ofta dominanta och har svårt att ta motgångar och förluster och andra barn uppfattar dem som oberäkneliga och visar avståndstagande och rädsla. De utagerande barnen och ungdomarna blir ofta ledsna och besvikna. Bakom dessa beteenden finns dålig självkänsla och sorg över att de inte upplever sig som omtyckta eller en allmän känsla av utanförskap.

Det negativa samspelet får också konsekvenser för de vuxna. De orkar inte upprätthålla sin vuxenroll utan hamnar i ett uppgivet förhållningssätt 42

978-91-44-08279-0_01_book.indd 42

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

gentemot barnen. Det har uppstått en ond cirkel, som man har svårt att ta sig ur (Socialstyrelsen 2002). Att bryta negativa mönster är ofta krävande.

Då är det viktigt att lärare och föräldrar återfår sin vuxenauktoritet och tro på sin förmåga att påverka barnet. Blir man själv lika upphetsad och provocerande som barnet, är man ingen bra förebild. Därför är det viktigt att vuxna själva lär sig att hantera de känslor som uppstår i mötet med barnet. Ofta känner man sig misslyckad i sin föräldraroll eller sin yrkesroll och tappar tilltron till sin egen förmåga. Då kan det vara lätt att lägga känslorna utanför sig själv och i stället lägga skulden för misslyckandet på barnet. Därför är det också viktigt att man som lärare kan se vad som sker i samspel med barnet, något som kan vara svårt när man är mitt i en pressad situation. En skolpsykolog eller specialpedagog som observerar samspelet i gruppen för att sedan hjälpa läraren att se mönster kan vara en bra resurs för att bryta negativa beteenden från både barn och vuxna. Samtidigt är det viktigt att man är medveten om att barnet med koncentrationssvårigheter inte beter sig aggressivt för att såra den vuxne. Barnet har inte utvecklat några andra handlingsalternativ och det är sällan barnets målsättning att orsaka bråk och konflikter (a.a.).

För att lärare ska lyckas undvika att hamna i sådana konfliktsituationer måste de i förväg planera olika handlingsalternativ för hur eleven ska bemötas. I ett arbetslag som fungerar bra kan man utveckla ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam handlingsplan för sådana situationer.

Om man som vuxen får tilltro till sin egen förmåga att styra situationen, blir man också mer lyhörd och empatisk. Det viktigaste i konfliktsituationen är inte att få sista ordet utan att hitta samförståndslösningar där ingen förlorar i prestige. Handledning kan ibland vara en nödvändighet för att uppnå dessa mål.

Fallbeskrivning: Arvid Redan i treårsåldern uppfattades Arvid som argsint och lynnig. Ofta hamnade han i bråk med andra barn på förskolan, särskilt om vem som hade rätten till vissa leksaker eller om vem som skulle stå först i matkön. Om någon tog hans plats vid matbordet blev han mycket arg och kunde kasta sig ner på golvet och skrika. Hans föräldrar, Eva och Hans, hade också en © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 43

43

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

arbetsam tid i hemmet. De upplevde att Arvid var missnöjd med vad han fick, samtidigt som han gnällde och ville ha något annat. I matvarubutiken envisades han alltid med att han ville ha godis. Nekades han blev han ursinnig, slängde sig på golvet och skrek. Det blev allt vanligare att han fick sin vilja igenom, därför att föräldrarna helt enkelt inte orkade med alla olösliga konflikter de annars hamnade i.

Vid fyra års ålder fick Arvid en lillasyster, Erika, och nu blev situationen ännu svårare för honom. Han blev allt oftare arg, och när Erika tenderade att alltmer bli centralpersonen i familjen, blev Arvids vredesutbrott ännu vanligare och intensivare. När Arvid började i första klass blev situationen allt mer akut. Dagligen hamnade han i konflikter med lärare och klasskamrater. När Arvid var åtta år skiljdes hans föräldrar och Arvid fick huvudsakligen bo hos mamma Eva och lillasystern Erika. Han kom allt mer på kant med sin omgivning. Mamman rådde inte längre på honom, så han fick vanligen sin vilja igenom. Det var bara när han försökte dominera lillasystern som Eva stoppade honom genom att brista ut i häftiga gråtattacker.

När Arvid gick i sjätte klass genomgick han en undersökning som resulterade i att han fick diagnosen ADHD. Vid den här tiden hade Eva träffat en ny man, Christer, som flyttat in i hemmet. Arvid hade mycket svårt att acceptera förändringen i familjen och hamnade dagligen i konflikter med Christer som fått en auktoritär uppfostran och svarade på Arvids provokationer med ett auktoritärt maktspråk. Arvids ilska och utspel bet inte på honom och Arvid började bli allt mer inåtvänd och tyst­ låten i hemmet och tog i stället ut sin ilska och besvikelse på lärare och skolkamrater.

I åttan fick Arvid kontakt med en nazistisk organisation. Där kände han gemenskap och att han var viktig för de andra i gruppen, något som han inte fått uppleva sedan föräldrarnas skilsmässa, eller kanske inte sedan hans lillasyster blivit född. Han fick också möjlighet att kanalisera sin besvikelse och ilska genom att förvandla sina känslor av övergivenhet och svek till hat och avsky mot judar, invandrare, homosexuella och andra grupper som sågs som avvikare med låg status i nazisternas ögon.

44

978-91-44-08279-0_01_book.indd 44

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-01-28 09:37

3 Psykosociala risk- och skyddsfaktorer

Diskutera uu Vilka orsaker och bakgrundsförklaringar finns det till att Arvid blir

nazist? uu Hur skulle detta kunna undvikas? uu Hur kan man bemöta personer med Arvids bakgrund utifrån ett kognitivt förhållningssätt? uu I Arvids fall finns det både primära och sekundära orsaker till hans koncentrationssvårigheter. Kan dessa båda hanteras med samma pedagogik och bemötande?

Fallbeskrivning: Arvid (fortsättning) Arvids skolgång blev allt mer tragisk och resultaten allt mer katastrofala. När han började i nian enades lärarna i hans arbetslag om att de skulle undvika att hamna i konflikter med Arvid, trots hans provokativa beteendemönster. I stället skulle man bemöta hans aggressiva utbrott och nazistiskt färgade uppfattningar med frågeställningar och försök till resonemang och dialog. Varje gång någon hamnat i en konfliktsituation med Arvid försökte man reda ut varför Arvid blivit arg, vad konflikten handlade om och hur den skulle kunna undvikas i framtiden. Målsättningen var att inte hamna i konflikter och dispyter med Arvid men samtidigt inte backa för honom utan kräva att man redde ut situationen och att Arvid skulle förklara och motivera sina uppfattningar. Detta fick till följd att Arvid först blev arg och provocerad, speciellt när han inte kunde motivera sina uppfattningar utan blev stående svarslös. Han fick också kravet på sig att inför skolledare klargöra var han varit när han inte befunnit sig i skolan, detta för att minska hans höga ströfrånvaro.

På senhösten fick Arvid åka med på en studieresa skolan anordnade till det nazistiska förintelselägret i Auschwitz för att med egna ögon se vad de nazistiska idéerna resulterat i. Tidigare hade han på nazistiskt vis återkommande påstått att någon nazistisk judeutrotning inte förekommit.

Resan blev en vändpunkt i Arvids utveckling. I början behöll Arvid en hård och sträv yta mot sin omgivning, men så småningom visade han en allt mer positiv inställning till lärare och andra vuxna. Speciellt visade © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08279-0_01_book.indd 45

45

2013-01-28 09:37

Att se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter

I den nya upplagan beskrivs mer ingående ett relationellt synsätt som innebär att lärare bör fokusera mer på bakomliggande miljömässiga faktorer som orsak till elevers svårigheter. Avsnitten om ADHD hos barn och ungdomar har uppdaterats med aktuell forskning, speciellt avsnittet om flickor med ADHD. Ett nyskrivet avsnitt behandlar hur vuxna ska bemöta elever med utagerande beteende.

Ett avsnitt om det respektfulla samtalet har tillkommit. I ett kapitel presenteras samtalsmetodik, individuella utvecklingsplaner, kartläggningar och åtgärdsprogram. Gällande lagstiftning har förts in i de avslutande delarna och i kapitlet om åtgärdsprogram och sekretess.

De svårigheter som bristande koncentration kan orsaka speglas utifrån kognitiva perspektiv, lösningsfokuserade förhållningssätt och inkluderande synsätt som ger utrymme för att alla elever ska kunna bemötas positivt och respektfullt. Bokens pedagogiska teorier och frågeställningar konkretiseras och varieras med fallbeskrivningar och diskussionsuppgifter som ger läsaren möjlighet att förstå och reflektera över dessa teorier.

Att se möjligheter i svårigheter Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter

| Att se möjligheter i svårigheter

Författarna presenterar olika psykologiska och specialpedagogiska teorier och förklarar varför en del barn och ungdomar drabbas av koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsstörningar.

Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Britt-Inger Olsson är specialpedagog, gymnasielärare i psykologi och barn–fritidsvetenskap samt utbildningskonsult inom det specialpedagogiska området. Kurt Olsson är gymnasielärare i svenska, religion och filosofi.

Boken vänder sig till studenter på lärarutbildning. Den är även anpassad för verksamma lärare och skolledare i förskola och skola för att fördjupa personalens kompetens och förhållningssätt till barn och elever med rätt till särskilt stöd.

Andra upplagan

Art.nr 31638

Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08279-0_01_cover.indd 1

2013-01-28 10.42