9789127117792

Maria Sandström

Reviderad, omarbetad utgåva med utökat sidantal och nytt format. Helt nyskrivna kapitel om grönsaksodling, trädgårdsdesign, beskärning, växthusodling samt en månadskalender för årets trädgårdsarbete.

Maria Sandström är hortonom och har stor erfarenhet av odling i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Sedan 1999 arbetar hon med trädgårdsutbildningar samt håller föredrag och kurser om det speciella med att odla i kallt klimat. År 2003 startade hon Trädgårdsråd i Norr. Hon skriver återkommande i tidskriften Natur och Trädgård samt i Riksförbundet Svensk Trädgårds medlemstidning Hemträdgården.

ISBN 978-91-27-11779-2

skiss kod

Trädgård i kallt klimat

Med planering och kloka växtval kan man få en praktfull trädgård och förlängd odlingssäsong i de delar av Sverige som har ett kallt klimat. En norrländsk trädgård blomstrar dessutom på ett alldeles särskilt sätt eftersom det mesta slår ut nästan samtidigt, och tack vare den stora ljusmängden under de långa vår- och försommarnätterna är blommornas färger intensivare och kryddörterna smakrikare än längre söderut.

Odlar du i zon 5–8, det vill säga i Norrland, Bergslagen, Dalarna samt delar av Småland, är Trädgård i kallt klimat en bok för dig. Här får du såväl handfasta odlingsråd som utförliga listor på träd, buskar, blommor, frukter, grönsaker och bär som klarar hårda villkor och hinner slå ut eller mogna innan höstkylan sätter in.

Maria Sandström

Trädgård i kallt klimat

Maria Sandström 2009 Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm Grafisk design: Linn Fleisher Layout: Anna O. Söderström Omslagsfoto: Kjell Lundquist. Snasahögarna, Jämtland © Fotografier: Torbjörn Svensson s. 85 och 86, alla övriga Maria Sandström Tryckt i Kina, 2009 ISBN 978-91-27-11779-2

Innehåll Förord

www.nok.se

7

Förutsättningar för odling i kallt klimat 9 Temperatur 9 Härdighet 10 Frökälla 13 Klimatanpassning 15 Nederbörd 16

info@nok.se © Maria Sandström 2009 Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm Grafisk design: Linn Fleisher

Förbättra mikroklimatet 21 Läskydd 21 Höga träd 23 Vatten och sten 23 Upphöjda bäddar 24

Layout: Anna O. Söderström Omslagsfoto: Kjell Lundquist. Snasahögarna, Jämtland © Fotografier: Torbjörn Svensson s. 85 och 86, alla övriga Maria Sandström Tryckt i Kina, 2009 ISBN 978-91-27-11779-2

Jord och näring – början till framgång 27 Jordtyper 27 Näring 32 Gödsling 35 Ekologisk eller konventionell odling 39 5

Trädgårdarnas design och utveckling i norr 41 Rum i trädgården 41 Planera med tanke på snön 44 Häck som skydd 44 Lite norrländsk trädgårdshistoria 45

Grönsaker och kryddväxter 74 Dränerad växtplats till kryddorna 75 Grönsaker som bör förkultiveras 75 Grönsaker som går att så direkt 75 Täck med fiberduk 76 Viktigt med klimatanpassade sorter 76

Träd och buskar 51 Att välja växter i kallt klimat 51 Rikt sortiment även i norr 52 Planteringstid 55 Beskärning 55

Frukt och bär 79 Äpplen 79 Päron 85 Plommon 85 Körsbär 86 Bär 87

Rosor 57 Väldränerad jord och härdiga sorter 59 Övervintring i källare 60 Vårskötsel 60

Uppdragning av plantor 94 Temperatur kontra ljus 94 Stratifiering 95 Egna frön 96

Klätterväxter 63 Perenner – härdigare än man tror 65 Stabila plantor med vackra färger 66 Perenner med lokal spridning 66 Höstblommande perenner 66

Växthusodling i norr 97 Storlek 97 Täckmaterial 97 Jordvärmekabel 98 Trädgårdsvård under året 99

Sommarblommor 68 Utplantering på våren 68 Höstfrost 69

Växttabeller 105

Vårblommande lökar 71 Planering 71 Plantering 72 Skötsel 73

KÄLLOr 125

6

ZONKARTA 124

Register 127

Förord Det finns många trädgårdsböcker som på ett bra sätt tar upp trädgårdsodlingens olika sidor, allt från grundläggande design, färg och form, jord och gödsling till ingående växtbeskrivningar av olika perenner, vedartade växter, lökväxter och örter.

Att med denna bok på samma sätt beröra alla dessa områden lika grundligt är omöjligt och inte heller nödvändigt.

Syftet är istället att komplettera varje område med vad som är typiskt för odling i kallt klimat, att ge fakta som inte alltid framkommer i annan litteratur. Hur planerar man en trädgård där våren kommer sent och kylan sätter in tidigt på hösten? Hur gör man för att förlänga säsongen och lyckas bättre med odling?

Vilka växter klarar klimatet och vad ska man tänka på för att få det resultat man drömmer om?

Min önskan är att all den inspiration som många trädgårdsälskare idag känner ska få resultera i lyckade trädgårdsprojekt. Och att de som bor i zon 8 ska få lika bra resultat som de i zon 1. Jag hoppas att denna bok ska ge grundläggande tips för att börja rätt och sluta lyckat.

Jag vill passa på att tacka alla trädgårdsentusiaster som genom åren visat sina trädgårdar och delat med sig av sina erfarenheter och sin trädgårdspassion! Samt alla kolleger som gett mig bra svar på kluriga frågor.

7

Trädgårdarnas design och utveckling i norr 41 Rum i trädgården 41 Planera med tanke på snön 44 Häck som skydd 44 Lite norrländsk trädgårdshistoria 45

Grönsaker och kryddväxter 74 Dränerad växtplats till kryddorna 75 Grönsaker som bör förkultiveras 75 Grönsaker som går att så direkt 75 Täck med fiberduk 76 Viktigt med klimatanpassade sorter 76

Träd och buskar 51 Att välja växter i kallt klimat 51 Rikt sortiment även i norr 52 Planteringstid 55 Beskärning 55

Frukt och bär 79 Äpplen 79 Päron 85 Plommon 85 Körsbär 86 Bär 87

Rosor 57 Väldränerad jord och härdiga sorter 59 Övervintring i källare 60 Vårskötsel 60

Uppdragning av plantor 94 Temperatur kontra ljus 94 Stratifiering 95 Egna frön 96

Klätterväxter 63 Perenner – härdigare än man tror 65 Stabila plantor med vackra färger 66 Perenner med lokal spridning 66 Höstblommande perenner 66

Växthusodling i norr 97 Storlek 97 Täckmaterial 97 Jordvärmekabel 98 Trädgårdsvård under året 99

Sommarblommor 68 Utplantering på våren 68 Höstfrost 69

Växttabeller 105

Vårblommande lökar 71 Planering 71 Plantering 72 Skötsel 73

KÄLLOr 125

6

ZONKARTA 124

Register 127

Förord Det finns många trädgårdsböcker som på ett bra sätt tar upp trädgårdsodlingens olika sidor, allt från grundläggande design, färg och form, jord och gödsling till ingående växtbeskrivningar av olika perenner, vedartade växter, lökväxter och örter.

Att med denna bok på samma sätt beröra alla dessa områden lika grundligt är omöjligt och inte heller nödvändigt.

Syftet är istället att komplettera varje område med vad som är typiskt för odling i kallt klimat, att ge fakta som inte alltid framkommer i annan litteratur. Hur planerar man en trädgård där våren kommer sent och kylan sätter in tidigt på hösten? Hur gör man för att förlänga säsongen och lyckas bättre med odling?

Vilka växter klarar klimatet och vad ska man tänka på för att få det resultat man drömmer om?

Min önskan är att all den inspiration som många trädgårdsälskare idag känner ska få resultera i lyckade trädgårdsprojekt. Och att de som bor i zon 8 ska få lika bra resultat som de i zon 1. Jag hoppas att denna bok ska ge grundläggande tips för att börja rätt och sluta lyckat.

Jag vill passa på att tacka alla trädgårdsentusiaster som genom åren visat sina trädgårdar och delat med sig av sina erfarenheter och sin trädgårdspassion! Samt alla kolleger som gett mig bra svar på kluriga frågor.

7

Förutsättningar för odling i kallt klimat

Egentligen har vi kallt klimat i hela Sverige och om man tittar på vilka områden som ligger i zon 5 och uppåt, så omfattas mer än halva landet: kusten från Sundsvall och norrut, största delen av inlandet ner till samma höjd som Uppsala samt Småländska höglandet. Om man ser på ljusförhållanden i dessa områden varierar de mycket. I norra delen av landet är nätterna ljusa, vilket är av stor betydelse. I de nordligaste länen hindrar solen vanligen nattfrosten att slå till efter det att vegetationsperioden kommit igång. På Småländska höglandet har man inte den förmånen och där kan man ha större problem med vårfrost.

Frosten ger växterna förnyad skönhet.

Här rosenhallonets fröställning i vinterskrud.

8

Temperatur På radio kan man ibland höra SMHI rapportera om hisnande köldgrader från norra Norrlands inland. Nikkaluokta, Myrheden, Jokkmokk – namnen förknippas ofta med låga temperaturer. Många människor tror att det inte är möjligt att odla i kallt klimat, eftersom det första man i regel tänker på när det gäller växters förmåga att övervintra är just vintertemperaturen. Men hur påverkar egentligen låga vintertemperaturer växterna?

Kulturväxter påverkas naturligtvis negativt om det blir mycket kallt. Men det beror också på när den kalla perioden infaller.

Ibland hör man talas om att träd frostskadas på hyggen under sommaren. Det låter konstigt att träd som klarar mycket låga temperaturer på vintern helt plötsligt får köldskador på sommaren. Men det är ett exempel på att mycket beror på när kylan infaller under året. När en växt väl har invintrat, det vill säga förberett sig inför vintern, klarar den vanligtvis låga temperaturer.

9

Förutsättningar för odling i kallt klimat

Egentligen har vi kallt klimat i hela Sverige och om man tittar på vilka områden som ligger i zon 5 och uppåt, så omfattas mer än halva landet: kusten från Sundsvall och norrut, största delen av inlandet ner till samma höjd som Uppsala samt Småländska höglandet. Om man ser på ljusförhållanden i dessa områden varierar de mycket. I norra delen av landet är nätterna ljusa, vilket är av stor betydelse. I de nordligaste länen hindrar solen vanligen nattfrosten att slå till efter det att vegetationsperioden kommit igång. På Småländska höglandet har man inte den förmånen och där kan man ha större problem med vårfrost.

Frosten ger växterna förnyad skönhet.

Här rosenhallonets fröställning i vinterskrud.

8

Temperatur På radio kan man ibland höra SMHI rapportera om hisnande köldgrader från norra Norrlands inland. Nikkaluokta, Myrheden, Jokkmokk – namnen förknippas ofta med låga temperaturer. Många människor tror att det inte är möjligt att odla i kallt klimat, eftersom det första man i regel tänker på när det gäller växters förmåga att övervintra är just vintertemperaturen. Men hur påverkar egentligen låga vintertemperaturer växterna?

Kulturväxter påverkas naturligtvis negativt om det blir mycket kallt. Men det beror också på när den kalla perioden infaller.

Ibland hör man talas om att träd frostskadas på hyggen under sommaren. Det låter konstigt att träd som klarar mycket låga temperaturer på vintern helt plötsligt får köldskador på sommaren. Men det är ett exempel på att mycket beror på när kylan infaller under året. När en växt väl har invintrat, det vill säga förberett sig inför vintern, klarar den vanligtvis låga temperaturer.

9

Gulnat björklöv fångat av första frosten.

Om den däremot utsätts för kyla under vegetationsperioden är den helt oförberedd och har ännu inte byggt upp något skydd.

Växter kan också skadas vid sena vårfroster eftersom de vid den tidpunkten har avslutat sin vintervila och börjat växa igen; ett problem som är mycket större i mildare områden, där klimatet är mer ombytligt. I norr är klimatet inte bara kallt, utan stabilt kallt, vilket är räddningen för många växter.

När en växt invintrar på hösten ligger det en mängd processer bakom. Den förvandlas fysiologiskt och lagrar ämnen som gör att den blir mer frosttålig. Man kan jämföra det med att hälla glykol i kylaren på bilen. Invintringen är en ganska lång process som startar i mitten av augusti och håller på i cirka åtta veckor.

Om en växt därefter exponeras för låga temperaturer klarar den sig alltså bättre från att bli skadad. Men alla växter har en individuell nedre gräns för vad de tål. Änglatrumpeter dör om de överhuvudtaget utsätts för minusgrader, äppelträd fryser bort under så kallade vargavintrar etc. Så visst spelar vintertemperaturen stor roll för växternas förmåga att övervintra, även om den inte är så avgörande som många kanske tror.

Härdighet Härdigheten hos växter är beroende av en mängd olika faktorer.

Förutom vintertemperaturen och vädrets stabilitet har sommartemperaturen stor betydelse, vilket kanske inte är lika självklart.

Under en varm sommar samlar växterna ett stort energiförråd, som de sedan kan använda under vintern. En sval och regnig sommar påverkar chanserna för övervintring negativt. Det är alltså inte bara vi människor som blir besvikna om sommaren blir dålig, det blir växterna också. Följden blir att de inte klarar samma påfrestningar efter en dålig sommar som efter en god. De somrar som är varma är alltså mycket gynnsamma för våra växter i norr.

Växterna gynnas också av långa varma höstar och att frosten kommer sent. Då får växterna tid att avmogna och förbereda sig ordentligt inför den kommande vintern.Växtsäsongens längd varierar mycket, från cirka 240 dagar i Skåne och på Västkusten, 180 dagar i Mora och Sundsvall, 150 dagar i Pajala och Arjeplog till bara 130 dagar i Karesuando.

Det är också stor skillnad mellan att bo vid kusten och att bo i inlandet. Vid kusten värmer havet upp luften om höstarna, vil-

10

I norra Sverige är klimatet präglat av fastlandsklimat, vilket innebär kalla vintrar med konstant låga temperaturer.

Fördelen med ett stabilt vinterklimat är att det håller växterna i dvala. Risken att de ska börja tillväxa vid perioder av varmt väder minskar, och därmed även risken för skador.

ket gör att det fryser senare, men man behöver inte förflytta sig långt in från kusten för att klimatet ska förändras. Det ser man tydligt på den zonkarta som Riksförbundet Svensk Trädgård har tagit fram (se sid. 124). Klimatzonerna ligger som smala remsor längs kusten och förändras snabbt när man åker i östvästlig riktning. Samma förhållande gäller vid större sjöar.

Invintringsprocesserna påverkas av temperaturen. Ju varmare höst, desto snabbare går det. Har man känsliga växter bör man ge dem en varm och skyddad plats på tomten där det fryser sent.

Då har de störst chans att övervintra.

På våren är havet emellertid kallt och det är kyligt i luften. Åker man en bit från kustremsan blir det emellertid genast varmare, men åker man ytterligare inåt landet är våren senare än vid kusten. Det beror på landhöjningen. På hög höjd blir klimatet kärvare.

När solen börjar värma på våren värms trädens skott upp snabbare än omgivande luft. Det kan liknas vid hur man upplever det att sitta i solen med en svart tröja jämfört med en vit. En mörk yta blir helt enkelt varm fortare. Därför samlas värme i skotten, och när växten fått en viss mängd värme börjar knop-

11

Gulnat björklöv fångat av första frosten.

Om den däremot utsätts för kyla under vegetationsperioden är den helt oförberedd och har ännu inte byggt upp något skydd.

Växter kan också skadas vid sena vårfroster eftersom de vid den tidpunkten har avslutat sin vintervila och börjat växa igen; ett problem som är mycket större i mildare områden, där klimatet är mer ombytligt. I norr är klimatet inte bara kallt, utan stabilt kallt, vilket är räddningen för många växter.

När en växt invintrar på hösten ligger det en mängd processer bakom. Den förvandlas fysiologiskt och lagrar ämnen som gör att den blir mer frosttålig. Man kan jämföra det med att hälla glykol i kylaren på bilen. Invintringen är en ganska lång process som startar i mitten av augusti och håller på i cirka åtta veckor.

Om en växt därefter exponeras för låga temperaturer klarar den sig alltså bättre från att bli skadad. Men alla växter har en individuell nedre gräns för vad de tål. Änglatrumpeter dör om de överhuvudtaget utsätts för minusgrader, äppelträd fryser bort under så kallade vargavintrar etc. Så visst spelar vintertemperaturen stor roll för växternas förmåga att övervintra, även om den inte är så avgörande som många kanske tror.

Härdighet Härdigheten hos växter är beroende av en mängd olika faktorer.

Förutom vintertemperaturen och vädrets stabilitet har sommartemperaturen stor betydelse, vilket kanske inte är lika självklart.

Under en varm sommar samlar växterna ett stort energiförråd, som de sedan kan använda under vintern. En sval och regnig sommar påverkar chanserna för övervintring negativt. Det är alltså inte bara vi människor som blir besvikna om sommaren blir dålig, det blir växterna också. Följden blir att de inte klarar samma påfrestningar efter en dålig sommar som efter en god. De somrar som är varma är alltså mycket gynnsamma för våra växter i norr.

Växterna gynnas också av långa varma höstar och att frosten kommer sent. Då får växterna tid att avmogna och förbereda sig ordentligt inför den kommande vintern.Växtsäsongens längd varierar mycket, från cirka 240 dagar i Skåne och på Västkusten, 180 dagar i Mora och Sundsvall, 150 dagar i Pajala och Arjeplog till bara 130 dagar i Karesuando.

Det är också stor skillnad mellan att bo vid kusten och att bo i inlandet. Vid kusten värmer havet upp luften om höstarna, vil-

10

I norra Sverige är klimatet präglat av fastlandsklimat, vilket innebär kalla vintrar med konstant låga temperaturer.

Fördelen med ett stabilt vinterklimat är att det håller växterna i dvala. Risken att de ska börja tillväxa vid perioder av varmt väder minskar, och därmed även risken för skador.

ket gör att det fryser senare, men man behöver inte förflytta sig långt in från kusten för att klimatet ska förändras. Det ser man tydligt på den zonkarta som Riksförbundet Svensk Trädgård har tagit fram (se sid. 124). Klimatzonerna ligger som smala remsor längs kusten och förändras snabbt när man åker i östvästlig riktning. Samma förhållande gäller vid större sjöar.

Invintringsprocesserna påverkas av temperaturen. Ju varmare höst, desto snabbare går det. Har man känsliga växter bör man ge dem en varm och skyddad plats på tomten där det fryser sent.

Då har de störst chans att övervintra.

På våren är havet emellertid kallt och det är kyligt i luften. Åker man en bit från kustremsan blir det emellertid genast varmare, men åker man ytterligare inåt landet är våren senare än vid kusten. Det beror på landhöjningen. På hög höjd blir klimatet kärvare.

När solen börjar värma på våren värms trädens skott upp snabbare än omgivande luft. Det kan liknas vid hur man upplever det att sitta i solen med en svart tröja jämfört med en vit. En mörk yta blir helt enkelt varm fortare. Därför samlas värme i skotten, och när växten fått en viss mängd värme börjar knop-

11

På denna lönn som inte är klimatanpassad har nästa års knoppar redan börjat slå ut, trots att höstlöven precis fallit.

Till vänster. Karagan är en härdig buske eller flerstammigt träd. Dess grenar är dock svaga så man bör beskära den för att få en bra grenstruktur. Dessutom minskar risken för fläkningsskador av tung blötsnö.

parna svälla och växten slår ut. Trots att vädret är lite svalt kan man se att till exempel syren har fått stora knoppar ganska tidigt på våren. Problem med vårfrost i knoppsprickningen eller i blomningen är mindre vanlig norrut i landet. Ingen växt skulle komma på tanken att blomma i februari, när snön ligger i drivor och tjälen är djup. Om vi däremot får ett varmare och instabilare klimat med perioder av mild väderlek på vårvintern kan det medföra att även vi får problem med vårfrost framöver.

Att växterna hinner avmogna ordentligt är avgörande för om de överlever eller inte. Men hur vet de att vintern är på väg?

Många vilda växter i norr styrs av dagslängden, exempelvis björk och hägg. De behöver ett visst antal timmar i mörker för att förstå att det är höst. När denna speciella dagslängd infaller börjar de förbereda sig. Träden tömmer sina blad på näringsrikt klorofyll, höstfärgerna framträder, de tappar sina löv och slutligen lagras sockerarter in i veden som frostskydd.

Om växterna istället styrdes av temperaturen skulle de riskera att vakna till liv vid en tillfälligt mild period under vintern. Vid vilken dagslängd växterna börjar förbereda sig för vår och höst är genetiskt betingat. Vedartade växter har problem med att anpassa sig till nya förhållanden och är därför svåra att flytta längre sträckor i nord-sydlig riktning. Växter som flyttas från söder till norr kommer till exempel att avmogna vid fel tidpunkt. Detta fenomen har länge varit känt inom skogsindustrin och är alltså inget nytt.

Växter som är härdiga för ett visst klimat är anpassade till en viss plats när det gäller bland annat dagslängd och temperatur.

Härdighet är alltså samma sak som klimatanpassning, och det är framförallt vedartade växter, det vill säga buskar och träd, som har problem med detta. Perenner verkar ha bättre förmåga att anpassa sig till nya klimatförhållanden. Studerar man vilka växter som går att odla i zon 8 finner man att förvånansvärt många perenner utvecklas mycket bra.

Frökälla Ett frö är resultatet av en korsning med en särskild kombination av arvsanlag. Varje frö varierar därför i fråga om reaktioner på dagslängd, temperatur och andra klimatförhållanden. Naturen gynnar de individer som anpassar sig bäst på växtplatsen och de får uppdraget att föra släktet vidare. Växter som kommer från

12

13

På denna lönn som inte är klimatanpassad har nästa års knoppar redan börjat slå ut, trots att höstlöven precis fallit.

Till vänster. Karagan är en härdig buske eller flerstammigt träd. Dess grenar är dock svaga så man bör beskära den för att få en bra grenstruktur. Dessutom minskar risken för fläkningsskador av tung blötsnö.

parna svälla och växten slår ut. Trots att vädret är lite svalt kan man se att till exempel syren har fått stora knoppar ganska tidigt på våren. Problem med vårfrost i knoppsprickningen eller i blomningen är mindre vanlig norrut i landet. Ingen växt skulle komma på tanken att blomma i februari, när snön ligger i drivor och tjälen är djup. Om vi däremot får ett varmare och instabilare klimat med perioder av mild väderlek på vårvintern kan det medföra att även vi får problem med vårfrost framöver.

Att växterna hinner avmogna ordentligt är avgörande för om de överlever eller inte. Men hur vet de att vintern är på väg?

Många vilda växter i norr styrs av dagslängden, exempelvis björk och hägg. De behöver ett visst antal timmar i mörker för att förstå att det är höst. När denna speciella dagslängd infaller börjar de förbereda sig. Träden tömmer sina blad på näringsrikt klorofyll, höstfärgerna framträder, de tappar sina löv och slutligen lagras sockerarter in i veden som frostskydd.

Om växterna istället styrdes av temperaturen skulle de riskera att vakna till liv vid en tillfälligt mild period under vintern. Vid vilken dagslängd växterna börjar förbereda sig för vår och höst är genetiskt betingat. Vedartade växter har problem med att anpassa sig till nya förhållanden och är därför svåra att flytta längre sträckor i nord-sydlig riktning. Växter som flyttas från söder till norr kommer till exempel att avmogna vid fel tidpunkt. Detta fenomen har länge varit känt inom skogsindustrin och är alltså inget nytt.

Växter som är härdiga för ett visst klimat är anpassade till en viss plats när det gäller bland annat dagslängd och temperatur.

Härdighet är alltså samma sak som klimatanpassning, och det är framförallt vedartade växter, det vill säga buskar och träd, som har problem med detta. Perenner verkar ha bättre förmåga att anpassa sig till nya klimatförhållanden. Studerar man vilka växter som går att odla i zon 8 finner man att förvånansvärt många perenner utvecklas mycket bra.

Frökälla Ett frö är resultatet av en korsning med en särskild kombination av arvsanlag. Varje frö varierar därför i fråga om reaktioner på dagslängd, temperatur och andra klimatförhållanden. Naturen gynnar de individer som anpassar sig bäst på växtplatsen och de får uppdraget att föra släktet vidare. Växter som kommer från

12

13

En björk med sydlig proveniens har gröna blad långt in på hösten. Ibland hinner till och med snön lägga sig utan att björken har skiftat färg och släppt sina blad.

samma växtplats reagerar därför ofta på samma sätt på yttre faktorer. Även om de flyttas från sitt ursprungsområde och planteras någon annanstans behåller de sina nedärvda egenskaper.

I skogsplantskolor är man mycket noga med att hålla isär olika frökällor, eller provenienser som det också kallas. Man levererar alltså inte sydsvenska fröplantor till norra Sverige eller vice versa, eftersom man vet att tillväxten kommer att bli störd, med stora ekonomiska skador som följd. Flyttar man träd med sydlig proveniens norrut kommer invintringen att ske för sent på hösten och träden riskerar att frysa. Flyttar man nordliga träd söderut invintrar de för tidigt med minskad tillväxt som följd. Dessutom blir de mer stressade och mottagliga för sjukdomar.

Tyvärr är trädgårdsmarknaden för liten i norra Sverige för att det ska vara ekonomiskt intressant för plantskolor att odla ett specialsortiment av växter. Problemen är mindre om man bor på Småländska höglandet än i norra Sverige, eftersom skillnaderna i ljusförhållandena inte är så stora mellan Småland och Skåne, där många av Sveriges plantskolor finns.

Hästkastanj kan vara svår att övervintra om den tagits från södra Sverige. Får man inte tag i ett träd med nordlig frökälla i plantskolan kan man prova att dra upp egna träd från kastanjer som man plockat själv.

Klimatanpassning I de fall då växter har stora utbredningsområden kan man behöva regionalt klimatanpassade typer i plantskolesortimentet. Så länge man inte känner till vilken frökälla växterna har kan varje inköp liknas vid ett lotteri. Kanske får man en frisk och härdig planta eller också har man otur. Numera finns så kallade Eplantor som är anpassade för olika svenska förhållanden. E-plantorna ska vara av hög kvalitet och korrekt namnsatta. Man ska också kunna se vilken frökälla plantorna har. Än så länge finns det bara ett bassortiment av E-plantor, men förhoppningsvis utökas det med fler regionalt klimatanpassade plantskoleväxter allteftersom. En del av de växter som fått E-plantstatus kommer från före detta Sveriges lantbruksuniversitets forskningsstation i Öjebyn, utanför Piteå i Norrbotten. Verksamheten där bedrivs idag av Hushållningssällskapet i Norrbotten.

Anledningen till att det kan vara svårt att få tag på växter med

Gröna björkar i november Ibland kan man se björkar som fortfarande står gröna fast första snön har fallit. Då kan man vara ganska säker på att de har sydlig proveniens. Jämför man exempelvis ljusförhållandena i Tyskland med dem i norra Sverige har vi ljusa kvällar mycket längre under hösten. Tyska björkar som planteras hos oss invintrar inte vid rätt tid på hösten trots att temperaturen är låg, eftersom de fortfarande väntar på att natten ska bli tillräckligt lång för att indikera höst. Resultatet blir att träden står gröna alltför länge på hösten.

Björkar överlever för det mesta även om de inte hinner avmogna i tid. Men eftersom frosten ideligen toppar skotten får björkarna buskiga toppskott och ett helt annat utseende än det man hoppats på.

Om man planerar att i sin trädgård plantera ett känsligt träd som nätt och jämnt klarar av att växa där det planteras, spelar det stor roll vilken frökälla man väljer. För exempelvis Västerbottens kustland, som har zon 5, är frökällan ofta avgörande för träd som hästkastanj, ask, ek och asklönn. Tyvärr är det inte alltid så lätt att få reda på vilken frökälla olika växter har, men man kan alltid fråga i plantskolorna.

14

15

Hästkastanj kan vara svår att övervintra om den tagits från södra S

Klimatanpassning I de fall då växter har stora utbredningsområden kan man behöva regionalt klimatanpassade typer i plantskolesortimentet. Så länge man inte känner till vilken frökälla växterna har kan varje inköp liknas vid ett lotteri. Kanske får man en frisk och härdig planta eller också har man otur. Numera finns så kallade Eplantor som är anpassade för olika svenska förhållanden. E-plantorna ska vara av hög kvalitet och korrekt namnsatta. Man ska också kunna se vilken frökälla plantorna har. Än så länge finns det bara ett bassortiment av E-plantor, men förhoppningsvis utökas det med fler regionalt klimatanpassade plantskoleväxter allteftersom. En del av de växter som fått E-plantstatus kommer från före detta Sveriges lantbruksuniversitets forskningsstation i Öjebyn, utanför Piteå i Norrbotten. Verksamheten där bedrivs idag av Hushållningssällskapet i Norrbotten.

Anledningen till att det kan vara svårt att få tag på växter med

15

Maria Sandström

Reviderad, omarbetad utgåva med utökat sidantal och nytt format. Helt nyskrivna kapitel om grönsaksodling, trädgårdsdesign, beskärning, växthusodling samt en månadskalender för årets trädgårdsarbete.

Maria Sandström är hortonom och har stor erfarenhet av odling i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Sedan 1999 arbetar hon med trädgårdsutbildningar samt håller föredrag och kurser om det speciella med att odla i kallt klimat. År 2003 startade hon Trädgårdsråd i Norr. Hon skriver återkommande i tidskriften Natur och Trädgård samt i Riksförbundet Svensk Trädgårds medlemstidning Hemträdgården.

ISBN 978-91-27-11779-2

skiss kod

Trädgård i kallt klimat

Med planering och kloka växtval kan man få en praktfull trädgård och förlängd odlingssäsong i de delar av Sverige som har ett kallt klimat. En norrländsk trädgård blomstrar dessutom på ett alldeles särskilt sätt eftersom det mesta slår ut nästan samtidigt, och tack vare den stora ljusmängden under de långa vår- och försommarnätterna är blommornas färger intensivare och kryddörterna smakrikare än längre söderut.

Odlar du i zon 5–8, det vill säga i Norrland, Bergslagen, Dalarna samt delar av Småland, är Trädgård i kallt klimat en bok för dig. Här får du såväl handfasta odlingsråd som utförliga listor på träd, buskar, blommor, frukter, grönsaker och bär som klarar hårda villkor och hinner slå ut eller mogna innan höstkylan sätter in.

Maria Sandström

Trädgård i kallt klimat