9789147095520

– för tjugohundratalets ekonomer

• Aktiverande! E2000 Light Småföretagande A fängslar och engagerar – med problembaserade texter och uppgifter, ett integrerat, större projekt, en omfattande fältuppgift och ett integrerat företagsspel.

• Flexibelt! E2000 Light Småföretagande A ger valfrihet. Grunddelen tar upp alla moment i kursplanen. Ta reda på meradelen ger dig möjlighet att gå vidare – utifrån tid och intresse.

• Verklighetsförankrat! E2000 Light Småföretagande A har rikligt med exempel från verkliga företag och uppgifterna är realistiska. Många gånger kan Internet användas för att lösa uppgifterna.

E2000 Light Småföretagande A är ett heltäckande läromedelspaket: kombinerad faktaoch uppgiftsbok, lösningshäfte med utförliga lösningar och lärarhandledning med företagsspel samt planeringsförslag, pedagogiska tips, stordiaunderlag och provuppgifter.

Läromedlet passar lika bra på gymnasiets (inkl komvux) teoretiska program som på de yrkesförberedande. Med hjälp av bokens rika möjligheter, ger du studierna den profil du själv vill ha. Läromedlet kan också användas i andra grundläggande ekonomi- och företagandekurser samt för självstudier.

E2000 Light Småföretagande A har skrivits av Jan-Olof Andersson, konsult och komvuxlärare inom ekonomiska ämnen i Göteborg, Jöran Enqvist, metodiklektor vid Lärarhögskolan i Uppsala och Anders Pihlsgård, konsult och gymnasielärare i ekonomiska ämnen i Lerum. Samtliga har skrivit ett antal läromedel inom ekonomiområdet.

E2000 Light Småföretagande A Fakta och övningar Lösningar Lärarhandledning inkl företagsspel

light

ISBN 47-09552-0 47-09553-7 47-09554-4

S M Å F Ö R E TA G A N D E A

ingår i läromedelsfamiljen

light

3 uppl

– för tjugohundratalets ekonomer

FA K TA & Ö V N I N G A R

FAKTA & ÖVNINGAR I SMÅFÖRETAGANDE A

• Enkelt! E2000 Light Småföretagande A går rakt på sak och förklarar, med hjälp av en stor mängd exempel och figurer, de viktigaste begreppen, sambanden och metoderna.

S M Å F Ö R E TA G A N D E A

LIGHT

– i ordets alla positiva bemärkelser – är detta läromedel för Småföretagande A! Här finns kursens kärninnehåll, presenterat på ett enkelt, aktiverande och engagerande sätt.

E2000

light

light

S M Å F Ö R E TA G A N D E A

Best.nr 47-09552-0 Tryck.nr 47-09552-0-00

9

Light Sma f A fakta - omslag.indd 1

789147 095520

3 uppl

LIBER

10-05-12 15.08.00

E2000 Light Småföretagande A Fakta och övningar ISBN 978-91-47-09552-0 © 2000, 2005 och 2010 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten Bildredaktör: Cissi Glave, Ingela Lindqvist Layout: Håkansson & Hansson Reklambyrå Omslag: Daniel Sjöfors Upplaga 3:1 Typsnitt: Times 11/13,2 Sättning: Daleke Grafiska AB, Malmö Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering).

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

sid 1-7.indd 2

10-06-08 15.37.32

Grunddel 1 Börja med en affärsidé 9 Utgå ifrån kundernas behov 10 Det finns alltid en affärsidé 11 Företag är olika 13 Sammanfattning 16 Uppgifter 16 Projektarbete 20 2 Företagsformen är grunden 23 Näringsidkare i en företagsform 24 Enskild näringsidkare 24 Handelsbolag 26 Aktiebolag 27 Ekonomisk förening 28 Franchising – ett färdigt paket 30 Sammanfattning 31 Uppgifter 32 Projektarbete 37 3 Resurser behövs! 39 Vilka resurser behöver man? 40 Inköp – att anskaffa resurser 41 Sammanfattning 48 Uppgifter 49 Projektarbete 53 4 Företaget måste löna sig! 55 Räkna ut resultat 56 Vad ska vinsten räcka till? 60 Sammanfattning 60 Uppgifter 61 Projektarbete 65 5 Budgetera ekonomin 67 Budgetering är ekonomisk planering! 68 Budget för företag 70 Sammanfattning 73 Uppgifter 74 Projektarbete 79 E2000 Företagsspel Light 80

sid 1-7.indd 5

6 Klara likviditeten 85 Resurser ska betalas 86 Likviditetsbudget ger koll på pengarna 87 Sammanfattning 89 Uppgifter 89 Projektarbete 93 7 Marknadsför företaget 95 Hur säljer företaget sina varor? 96 Rätt produkt på rätt plats 96 Priset ska täcka kostnaderna och locka kunden 98 Reklam – om man vill nå många på en gång 98 Personlig försäljning – om man vill nå en kund i taget 100 Kundrelationen är ofta det viktigaste 100 Hur använder en butik sina konkurrensmedel? 100 Sammanfattning 102 Uppgifter 103 Projektarbete 110 E2000 Företagsspel Light 111 8 Bokför dubbelt 113 Affärhändelser, verifikationer och konton 114 Bokföra dubbelt 116 Manuell bokföring 119 Bokföring med dator 120 Sammanfattning 121 Uppgifter 122 Projektarbete 130 9 Gör bokslut 133 Avsluta bokföringen 134 Arbetsgången vid bokslut 136 Sammanfattning 141 Uppgifter 142 Fältuppgift 148

10-06-04 09.10.14

Ta reda på mera Beräkna pris 151 Pris på en tjänst eller en vara 152 Pris i en butik 153 Prissättning i praktiken 155 Sammanfattning 155 Uppgifter 156 Räkna med moms 161 Momsen betalas i slutänden av privatpersoner 162 Sammanfattning 164 Uppgifter 164 Vad kostar en anställd? 167 Vad bestämmer lönen? 168 Sammanfattning 170 Uppgifter 171 Handla med företag 177 Hur avtal blir till 178 Samarbete kräver avtal 180 Avtal om köp 181 Sammanfattning 184 Uppgifter 184

Handla med konsumenter 189 Om kunden inte blir nöjd 190 När man säljer tjänster 192 Sammanfattning 193 Uppgifter 194 Undersök marknaden 199 Hur gör man en marknadsundersökning? 200 Sammanfattning 203 Uppgifter 203 Marknadsför mer! 209 Hur lägger man upp en kampanj? 210 Hur kan man nå kunden? 212 AIDA – ett hjälpmedel för reklamutformning 216 Sammanfattning 217 Uppgifter 217

Kortfacit 221 Sakregister 222

sid 1-7.indd 6

10-06-04 09.10.15

2

Innehåll Näringsidkare i en ­företagsform 24 Enskild näringsidkare 24 Handelsbolag 26 Aktiebolag 27 Ekonomisk förening 28 Franchising – ett färdigt paket 30 Sammanfattning 31

Företagsformen är grunden

2

Anders och Elise har tänkt att starta ett företag sedan flera år. Nu har de hit­ tat rätt lokal och fått tillstånd av hyresvärden att öppna blomsterbutiken. De har gjort en budget över hur mycket kapital som krävs för att inreda butiken, köpa inventarier och beställa varor. Det är mycket pengar, och de vet att det väntar en tuff kamp med banken.

Men först ska de bestämma vilken företagsform som är lämpligast. Det är två företagsformer de väljer mellan, handelsbolag och aktiebolag. Anders har skrivit upp de för- och nackdelar med handelsbolag och aktiebolag som han känner till.

Handelsbolag Fördelar: billigt och enkelt att registrera, kan skriva avtal om vinstfördelning mm Nackdelar: personligt ekonomiskt ansvar, namnet på företaget är skyddat en­ dast i egna länet Aktiebolag Fördelar: inget personligt ekonomiskt ansvar, namnet skyddat i hela landet Nackdelar: krävs ett startkapital på 50 000 kr som dock får användas i verk­ samheten, dyrt och omständligt att registrera

Uppgifter 32 Projektarbete 37

Tänk efter • Vilken företagsform tycker du verkar bäst för en blomsterbutik?

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 23

23

10­06­04 09.56.25

Näringsidkare i en företagsform

När du startar ett företag blir du automatiskt näringsidkare. Åtminstone i skattemyndigheternas ögon. Det innebär skyldigheter att betala olika skatter, i första hand företagsskatt (F-skatt), personalskatt för anställda samt moms.

Det innebär också rättigheter att exempelvis skicka fakturor till andra företag och privatpersoner.

Vid starten måste man ta ställning till hur företaget ska registreras. De olika alternativ man kan välja mellan kallas företagsformer. Det finns fyra huvud­ typer: Alla företag måste reg­is­treras.

• • • •

Enskild näringsidkare Handelsbolag Aktiebolag Ekonomisk förening

Oavsett vilken företagsform man väljer, måste företaget registreras hos Bolagsverket. Grundprincipen är registrera först och starta verksamheten där­efter. Enda undantaget är om du väljer att vara enskild näringsidkare, då får du driva verksamheten utan att först ha registrerat den. Det beror helt enkelt på att du som privatperson ansvarar för de skulder som uppstår i företaget.

När du ska välja företagsform är det framförallt tre faktorer du måste ta hänsyn till: • Antal ägare • Risk med verksamheten • Hur mycket kapital som behövs för verksamheten

Enskild näringsidkare

Det är enklast och billigast att registrera sig som enskild näringsidkare (enskild firma). Företagsnamnet ges ett skydd i det län där företaget är verksamt. Det innebär att ingen får använda samma företagsnamn. Om någon ändå skulle göra det, kan man få skadestånd.

Enskild näringsidkare är som namnet antyder en ensam företagare eller en företagare och dennes make. Däremot kan inte två vänner ha en enskild firma ihop.

24

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 24

10­06­04 09.56.26

2

Enskild näringsidkare passar en ensam före­ tagare som har liten ekonomisk risk.

För företag där verksamheten inte innebär någon stor ekonomisk risk, t ex en hantverkare, fönsterputsare, konsult eller frisör, kan denna företagsform passa. När man säljer tjänster riskerar man ”bara” sin egen lön, man har oftast inga dyra maskiner eller varor som man riskerar att inte kunna betala.

Tillverkande företag behöver oftast ett större kapital för att starta och driva verksamheten – kapital till maskiner, råvaror, personal och lokaler. Det gäller även butiker, som förutom personal behöver lokaler och varor. En enskild näringsidkare kan ha svårt att klara detta, och därför är företagsformen inte lämplig för dessa typer av verksamhet.

Stora ekonomiska ris­ ker? Välj hellre aktie­ bolags­formen!

Nackdelen med enskild firma är att ägaren ansvarar personligen och obegränsat för företagets skulder. Det innebär att om företaget går i konkurs så drabbas den personliga ekonomin.

När det är dags att deklarera gör ägaren en deklaration för företaget och räknar då ut dess resultat. Skatten på företagets eventuella vinst betalas av ägaren. Så man kan säga att företagets vinst blir ägarens lön.

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 25

25

10­06­04 09.56.31

Handelsbolag

Ett handelsbolag är en juridisk person.

Handelsbolag väljer man om man är två eller flera som ska driva en verksamhet tillsammans. Registreringen är billig och namnet är skyddat i det län och i den bransch där företaget är verksamt. Verksamheten kan komma igång först när företaget är registrerat. Vid starten bör man skriva ett avtal mellan delägarna, som beskriver vilka villkor som ska gälla för t ex vinstdelning eller om man vill lämna bolaget.

Handelsbolag passar för verksamheter med relativt liten ekonomisk risk, två hantverkare, gemensam redovisningsbyrå etc. Så länge man inte anställer någon eller har stora inves­ter­ingar passar denna företagsform. Inget start­­kapital krävs för att bilda ett handels­bolag.

Ett handelsbolag är en juridisk person. Det innebär att det är företaget och inte dess ägare som gör affärer. Eftersom man ofta är många delägare i ett handelsbolag måste man utse en eller flera som får teckna avtal i företagets namn. Den/dessa kallas företrädare och skriver under avtalet, men i företagets namn.

Delägarna i ett handelsbolag är personligt och solidariskt ansvariga för företagets skulder. Går det dåligt och företaget inte kan betala sina skulder, kan t ex banken kräva vem som helst av delägarna eller alla delägare på skulden. Här ligger en klar risk med handelsbolaget, man måste kunna lita på delägarna annars kan man råka illa ut.

Precis som för enskild näringsidkare betalas skatten på vinsten av delägarna. Man räknar först ut vinsten och fördelar den mellan del­ ägarna. Sedan betalar delägarna skatt på sin andel.

En variant av handelsbolag kallas kommanditbolag. I denna form har en eller flera s k kommanditdelägare ett begränsat ansvar jämfört med övriga. Dessa ägare riskerar att endast förlora sin kontantinsats. Minst en ägare måste dock vara s k komplementär och ha ett obegränsat ekonomiskt ansvar.

26

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 26

10­06­04 09.56.38

[fakta]

2

Kompanjonavtal

Som delägare i ett handelsbolag bör man ha ett kompanjonavtal eller bolagsavtal.

Det finns visserligen en lag som beskriver vad som gäller, men man bör skriva ett avtal som passar just det egna företaget. Det kan t ex vara så att tre personer startar en städfirma som handelsbolag. En av de tre blir firmatecknare och kommer inte att arbeta så mycket med städning, en annan vill bara arbeta deltid, medan den tredje vill arbeta heltid. Det kan då vara klokt att skriva ett avtal om hur vinsten ska fördelas mellan de tre. Dessutom bör avtalet innehålla regler om hur det ska gå till om någon vill lämna bolaget, om det behöver satsas mer kapital etc.

Aktiebolag

Aktiebolag kan man starta både på egen hand och tillsammans med andra. Fördelen med denna företagsform är att det finns en klar skiljelinje mellan företaget och den personliga eko­no­min. Därför passar aktiebolag för verk­samheter med större ekonomisk risk. Alla företag med anställda och med stora investeringar i maskiner, lokaler, varor etc innebär ekono­ miska risker. Aktiebolag är dyrare och mer om­ständ­­ligt att registrera än de föregående företagsformerna. När företaget är reg­ist­rerat blir namnet skyddat i hela landet.

Flertalet större företag bedrivs i aktiebolagsform, bl a de börsnoterade.

Sony Ericsson är ett exempel.

Företagsformen är grunden

sid 22-37 (2).indd 27

27

10-06-09 10.31.51

Ett aktiebolag är en juridisk person. Man måste därför utse någon som ska teckna avtal i företagets namn. I stora aktiebolag utser man en verkställande direktör (VD), men det behöver man inte om företaget är mindre.

Aktiebolagets ägare riskerar endast den egna insatsen.

Som delägare riskerar man inte att behöva betala företagets skulder. I gengäld måste ägarna satsa minst 50 000 kr när företaget startas. På så sätt finns ett visst aktiekapital (eget kapital) som säkerhet för leverantörer och andra ford­ ringsägare. Insatsen behöver inte nödvändigtvis utgöras av kontanter, det går lika bra med datorer, inredning, varor och annat till ett sammanlagt värde av minst 50 000 kr. Detta kallas för apportegendom.

Går företaget dåligt riskerar delägarna endast sin insats, sitt aktiekapital i företaget. Behöver företaget låna pengar i banken brukar bankerna dock kräva en säkerhet, en borgen, där delägarna förbinder sig att betala skulden om inte bolaget klarar det. Eftersom det går en skiljelinje mellan företaget och del­ägarnas ekonomi, finns det många regler kring aktiebolag och hur de ska skötas. Detta leder till merarbete och ökade kostnader jämfört med för de andra företagsformerna. Man måste t ex anlita en revisor som granskar räkenskaperna.

Företagets vinst beskattas med 26,3 % och ägarna tar ut lön om de arbetar i företaget. Man kan också få utdelning på sina aktier om företaget går med vinst, s k aktieutdelning.

Ekonomisk förening

Föräldraägt daghem – exempel på ekonomisk förening.

28

Den sista företagsformen är ekonomisk förening. Den kräver att man är tre eller flera delägare och att verksamheten drivs i kooperativ form. Det innebär att man tillsammans ska driva en verksamhet med lika inflytande över verksamheten. För­ äldraägda dagis, bostads­rätts­före­ningar, butiker etc är exempel på verk­samheter som kan drivas som ekonomiska för­­ eningar. Under senare tid har det också blivit vanligare att anställda tagit över delar av eller hela företaget och valt att driva företaget som en ekonomisk för­ening, s k personalkooperativ.

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 28

10­06­04 09.56.46

Kooperativ verksam­ het är ett krav för eko­­­ nom­isk förening.

Registreringen liknar mycket vad som gäller för aktiebolag. När den är klar är namnet skyddat i hela landet. Den ekonomiska risken för delägarna i en ekonomisk förening är begränsad till den ekonomiska insatsen. En eko­­nom­isk förening är en juridisk person och därför måste en företrädare utses.

2

Normalt undviker man vinst i ekonomiska föreningar, man höj­er hellre lönen, återbär­ing­en, sän­ker avgifterna/hyran eller vad som nu passar. Men om det blir vinst be­skattas den i bolaget med 26,3 %.

[fakta] Företagsformer

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 29

29

10­06­04 09.56.49

Franchising – ett färdigt paket

Ibland kan det vara svårt att komma på någon egen idé när man ska starta ett företag. Då kan det vara ett alternativ att ”hyra” en idé som någon annan kommit på och betala för att använda den. Detta kallas franchising. 7-Eleven butikerna, Benetton-butikerna och McDonald’s är exempel på franchiseföretag.

Ofta förbinder man sig att inreda butiken eller restaurangen på ett visst sätt, ha ett visst sortiment, viss stil på personalens klädsel, och i många fall ska man köpa sina varor hos franchisegivaren. I gengäld får man finansiell hjälp till inredning och utrustning samt hjälp med marknadsföringen.

För detta får man betala en ersättning till företaget som hyr ut rätten att använda affärs­idén.

Om man som franchisetagare ska starta exempelvis en butik måste man ändå registrera ett eget företag och välja företagsform. Den vanligaste företags­formen vid franchising är aktiebolag.

McDonald's och Polarn o. pyret är exempel på franchisingföretag.

30

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 30

10­06­04 09.56.58

•

• • •

•

•

•

Sammanfattning

Man kan välja mellan fyra olika typer av företagsformer: – enskild näringsidkare – handelsbolag – aktiebolag – ekonomisk förening Vilken företagsform man än väljer så registrerar man företaget hos Bolagsverket. Grundprincipen är registrera först och starta verksamheten sedan. Enda undantaget är enskild näringsidkare.

När man ska välja företagsform är det tre faktorer man tar hänsyn till: antal ägare, risk med verksamheten och hur mycket kapital som behövs för verksamheten Enskild näringsidkare är den enklaste företagsformen och billigast att registrera.

– Företagsnamnet är skyddat i det län där företaget är verksamt.

– Passar ensam företagare eller en företagare och dennes make.

– Passar om företaget inte innebär en stor ekonomisk risk.

– Ägaren ansvarar personligen och obegränsat för företagets skulder.

Om företaget går i konkurs så drabbas den personliga ekonomin.

Handelsbolag väljer man om man är två eller flera som ska driva en verk­samhet tillsammans.

– Registreringen är billig.

– Företagsnamnet är skyddat i det län och i den bransch där företaget är verksamt.

– Delägarna bör skriva ett avtal om vilka villkor som ska gälla.

– Handelsbolag passar för verksamheter med liten ekonomisk risk.

– Inget startkapital krävs för att bilda ett handelsbolag.

– Ett handelsbolag är en juridisk person. Det innebär att det är före­ taget och inte dess ägare som gör affärer.

– Delägarna i ett handelsbolag är personligt och solidariskt ansvariga för företagets skulder.

En variant av handelsbolag kallas kommanditbolag. I denna form har en eller flera ägare, s k kommanditdelägare, ett begränsat ansvar. Dessa ägare riskerar att endast förlora sin kontantinsats. Minst en ägare måste dock vara s k komplementär och ha ett obegränsat ansvar.

Aktiebolag kan man starta både ensam och om man är flera. Fördelen med denna företagsform är att det finns en skiljelinje mellan företaget och den personliga ekonomin.

– Aktiebolag passar för verksamheter med stor ekonomisk risk.

– Aktiebolag är dyrare och mer omständligt att registrera än t ex han­ delsbolag.

2

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 31

31

10­06­04 09.56.58

– Företagsnamnet är skyddat i hela landet.

– Ett aktiebolag är en juridisk person, och man måste därför utse någon som ska teckna avtal i företagets namn.

– Som delägare riskerar man inte att behöva betala företagets skulder. I gengäld måste ägarna satsa minst 50 000 kr när företaget startas.

• För att registrera en ekonomisk förening krävs att man är tre eller flera delägare och att verksamheten ska drivas i kooperativ form. Det innebär att man tillsammans ska driva en verksamhet med lika inflytande över verksamheten.

– Registreringen liknar mycket vad som gäller för aktiebolag.

– Företagsnamnet är skyddat i hela landet.

– Den ekonomiska risken för delägarna i en ekonomisk förening är be­ gränsad till den ekonomiska insatsen.

– En ekonomisk förening är en juridisk person och därför måste en före­ trädare utses.

• Franchising innebär att man ”hyr” en idé och ofta ett företagsnamn som någon annan kommit på och betalar för att använda den. Ofta förbinder man sig att inreda butiken eller restaurangen på ett visst sätt, ha ett visst sortiment, en viss stil på personalens klädsel, och i många fall ska man köpa sina varor hos franchisegivaren. I gengäld får man finansiell hjälp till inredning och utrustning samt hjälp med marknadsföringen. Den vanligaste företagsformen för franchising är aktiebolag.

Särskilt intressant är hur företaget förverkligar sin affärsidé. En bra affärs­ idé och en klokt vald företagsform är det första steget mot ett framgångsrikt företag. Men företaget måste också få fram tillräckligt med resurser för att kunna genomföra affärsidén. Nästa kapitel handlar om vilka resurser som behövs för att driva en verksamhet.

UPPGIFTER

2:1 Vad är rätt?

Ta ställning till vilka av följande påståenden om företagsformer som är rätt: A Enskild näringsidkare passar verksamheter med bara en ägare och liten ekonomisk risk.

Uppgift 2:1 tränar dig att skilja på före­tags­ formerna.

32

B Alla företagsformer ska registreras hos länsstyrelsen.

C Ett handelsbolag passar verksamheter med stor ekonomisk risk.

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 32

10­06­04 09.56.59

Uppgifter

D I ett aktiebolag måste man vara minst tre delägare.

E En ekonomisk förening ska drivas i kooperativ form.

F Företrädare kallas den som har rätt att teckna avtal för en juridisk per­son.

2

G Eftersom det tar tid att starta ett aktiebolag, går det bra att börja verk­­sam­ heten innan bolaget är bildat.

H Som enskild näringsidkare och delägare i ett handelsbolag betalar man skatten på vinsten själv.

I Franchising är ett sätt att hyra ut rätten till en affärsidé.

Uppgifterna 2:2 och 2:3 tränar dig i att väl­ ja företagsform.

2:2 Vilken företagsform passar bäst?

Du ska nu ta ställning till vilken företagsform som passar bäst i följande fall.

I en del exempel kanske du tycker att flera olika företagsformer kan passa, men du ska trots allt välja den du tycker passar allra bäst!

A Inger och Hans Gustafsson har sedan länge drömt om att flytta ut på lan det och bli jordbrukare. Nu har tillfället äntligen kommit! Inger har ärvt en del pengar och de kan köpa drömgården. Gården, som ligger i närheten av Linderöd, kostar 4,7 miljoner kr, men då ingår maskinparken och några mjölkkor. Gården lämpar sig för att starta gårdsslakteri med egen försäljning och Hans, som tidigare arbetat som styckare, ser fram emot att bli sin egen. För att kunna driva ett gårdsslakteri krävs investeringar på ytterligare ca 800 000 kr. Dessutom kommer de att behöva anlita en slaktare på deltid. Inger och Hans är nu jordbrukare och de tänker driva jordbruket tillsammans.

Det är dags att registrera ett före­tag. Vilken före­ tagsform tycker du passar för Ingers och Hans jord­bruksrörelse? Motivera ditt svar.

B Nils, Kajsa och Andreas har länge retat sig på de höga priserna i livsmedels­butik­­en i radhusom­ rådet där de bor. De tycker att varorna är både dåliga och dyra. Allt vad mil­jövänliga varor heter lyser dessutom med sin frånvaro i butiken. De tre vännerna beslutar sig för att starta en butik ge­ mensamt med grannarna i området. I butiken ska varor med miljöprofil säljas till låga priser.

Vilken företagsform tycker du passar för butiken? Motivera ditt svar.

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 33

33

10­06­04 09.57.01

Uppgifter

C Eva-Britt och Lina stickar på sin fritid tröjor i gamla traditionella mönster. De tycker att det är roligt, men nu har de knappt några fler vänner och släkting­ ar att sticka till. Eva-Britt och Lina funderar därför på om de skulle kunna börja sälja sina tröjor på postorder. Om de får väldigt många order, kan de be flera kompisar att sticka. Men de tror inte att det ska behövas, utan de kommer att kunna klara det på egen hand.

Vilken företagsform tycker du passar Eva-Britts och Li­ nas postorderförsäljning? Motivera ditt svar.

D Jens ämnar starta en städfirma. Han ska inte ha några anställda och han tänker använda sin egen bil för transporter mellan kunderna. Konto­ ret har han i bostaden. Han har mobiltelefon och telefonsvarare för att kunderna ska kunna få tag på honom.

Vilken företagsform tycker du passar bäst för Jens städfirma? Motivera ditt svar.

2:3 City-WEBB

Marianne Henriksson och Miro Milekovic har under några år gjort flera hemsidor åt företag på sin fritid. Nu har de beslutat att satsa på detta och starta en Webb-byrå. De har fått många förfrågningar i samband med att det blev känt att de ska starta. Därför avser de att anställa två medarbetare.

De planerar att ha verksamheten i en gammal butikslokal på en bakgata i Sundsvall. Till lokalen ska de köpa två datorer och naturligtvis ett nätverk med anslutning till Internet. Två datorer har de själva som de kan ta med till företaget. Dessutom behövs förstås en del inredning. Marianne och Miro har tillsammans 120 000 kronor som de kan satsa i företaget, och de räknar med att få låna ytterligare 10 000–40 000 kronor för att kunna komma igång.

A Miro tycker att de ska satsa på handelsbolag när de registrerar företaget, medan Marianne bestämt hävdar att de ska välja aktiebolag. Vad talar för respektive mot de båda företagsformerna?

B Efter några dagars funderingar och diskussioner med goda vänner be stämmer de sig för att bilda ett aktiebolag. Med tanke på att ekonomin kommer att bli kärv i början, vill de om möjligt undvika att satsa alla sina pengar i företaget och funderar på om de skulle kunna ta de egna datorer­ na och skrivborden hemma till företaget och räkna in det när de ska satsa 50 000 kronor. På så vis skulle de kunna klara sig med att satsa 15 000 kronor vardera plus den egna utrustningen, som de värderar till 20 000 kronor vardera. Får de göra så?

34

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 34

10­06­04 09.57.05

Uppgifter

C De planerar att driva verksamheten under namnet City-WEBB. Men måste vi inte registrera namnet i något register? Tänk om vi vill starta en filial i Östersund senare, då vill vi kunna behålla namnet. Vad gäller; måste man registrera namnet i något register för att skydda det?

2

2:4 Jämtdalens Stugby går dåligt

Jämtdalens Stugby är en anläggning med småstugor i närheten av Åre. De tre ägarna Gösta Övergård, Kjell Karlsson och Vera Szabo driver rörelsen som handelsbolag. Inför förra vintersäsongen målades alla stugor in- och utvändigt vilket kostade 400 000 kronor. Trots renoveringen har stugorna varit svåra att hyra ut och ekonomin är nu körd i botten, de klarar inte längre av att betala företagets räkningar. Katastrofen är ett faktum.

När konkursen var utredd och stugbyn såld, blev det ett underskott på 450 000 kronor.

A Hur ska skulden delas mellan ägarna? I kompanjonavtalet står att de ska dela vinst och förlust lika mellan delägarna. Kjell är den som varit ledande i företaget och alltid skött ekonomin, Gösta och Vera tycker att han bär skulden till att företaget gick i konkurs och därför borde ta en större del av skulden. Kjell menar att de måste dela den solidariskt.

Vem har rätt, Kjell eller Gösta och Vera?

B Den enda av de tre ägarna som har bra privatekonomi är Gösta, som övertagit sitt föräldrahem, en gård han räknar med att kunna försörja sig på nu när bolaget gått i konkurs. De båda andra ägarna har mycket små tillgångar. Nu kommer banken och kräver Gösta på hela skulden 450 000 kronor.

Uppgifterna 2:4–2:6 tränar dig i att lösa tvister mellan del­ägare i företag.

Får banken kräva bara en av ägarna vid en konkurs?

2:5 Lurad delägare

Björn driver ett aktiebolag tillsammans med två goda vänner. De handlar med presentartiklar, reklamartiklar och dekorationer som man säljer till företag.

Björn är den ende av delägarna som är firmatecknare och sköter inköp och försäljning. De två andra sköter lager och kontor. Sven, som arbetar på lagret, har funderat på att köpa en ny bil till lagret.

A Har Sven rätt att köpa en ny bil?

B Är köpet ett giltigt avtal?

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 35

35

10­06­04 09.57.09

Uppgifter

2:6 Vad säger kompanjonavtalet?

Kraftverket är ett gym i centrala Växjö. Det ägs av tre bröder, Åke, Thomas och Bengt. De driver verksamheten som handelsbolag. Nu sitter de och går igenom årets resultaträkning och har kommit fram till att verksamheten har gett en vinst på 300 000 kronor.

A Hur mycket ska var och en av bröderna ha enligt avtalet?

B Thomas och Bengt är de enda som arbetar heltid i verksamheten. Åke har bara arbetat halvtid på gymmet. Hur skulle de kunna ändra avtalet så att vinstfördelningen blir mer rättvis?

5 § Vinstdelning

Ägarna ska dela vinsten lika.

6 § Utträde ur bolaget

Uppgiften 2:7 tränar dig att se möjlig­het­ erna i att expan­dera med franchising.

Ägare som önskar sälja sin andel av bolaget ska

2:7 Soul Café

Soul Café är ett populärt café i Malmö. Det har på bara några år blivit ett namn bland unga människor i Malmö. På helgkvällarna är det lång kö utanför caféet. Stilen och inredningen har sin speciella kar­aktär av amerikansk lunchbar och även sortimentet är starkt påverkat av de amerikanska förebilderna. Ägarna Rebecca och Peter Erskine har fått flera för­ frågningar från turister från Stockholm och Göte­borg angående start av liknande caféer där. Båda har känt att de inte orkar dra igång nya caféer på andra orter, men ändå har de inte velat släppa tan­ken. De har därför börjat att tänka på franchising.

A Vilka fördelar finns det för Rebecca och Peter att genomföra sin franchisingtanke?

B Hur kan de tjäna pengar på att ”sälja sin affärs­ idé”?

36

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 36

10­06­04 09.57.11

2 Företagsformen är grunden

Steget efter att ha tagit fram en affärsidé är att besluta vilken företagsform som passar verksamheten. För att beslutet inte ska vara förhastat ska ni förbereda det genom att arbeta igenom följande punkter: • • • •

•

Vilka ekonomiska risker medför verksamheten?

Hur stora personliga risker är ni beredda att ta? Är kapitalbehovet stort?

Kommer ni nu eller inom en snar framtid att ha anställda i verksamheten?

Vilken företagsform ska ni välja?

Checklista Välja företagsform • Hur många ägare ska företaget ha?

• Vilka risker finns med verksamheten?

• Hur mycket kapital behövs?

• Vilken företagsform passar bäst?

Företagsformen är grunden

sid 22­37 (2).indd 37

37

10­06­04 09.57.12

– för tjugohundratalets ekonomer

• Aktiverande! E2000 Light Småföretagande A fängslar och engagerar – med problembaserade texter och uppgifter, ett integrerat, större projekt, en omfattande fältuppgift och ett integrerat företagsspel.

• Flexibelt! E2000 Light Småföretagande A ger valfrihet. Grunddelen tar upp alla moment i kursplanen. Ta reda på meradelen ger dig möjlighet att gå vidare – utifrån tid och intresse.

• Verklighetsförankrat! E2000 Light Småföretagande A har rikligt med exempel från verkliga företag och uppgifterna är realistiska. Många gånger kan Internet användas för att lösa uppgifterna.

E2000 Light Småföretagande A är ett heltäckande läromedelspaket: kombinerad faktaoch uppgiftsbok, lösningshäfte med utförliga lösningar och lärarhandledning med företagsspel samt planeringsförslag, pedagogiska tips, stordiaunderlag och provuppgifter.

Läromedlet passar lika bra på gymnasiets (inkl komvux) teoretiska program som på de yrkesförberedande. Med hjälp av bokens rika möjligheter, ger du studierna den profil du själv vill ha. Läromedlet kan också användas i andra grundläggande ekonomi- och företagandekurser samt för självstudier.

E2000 Light Småföretagande A har skrivits av Jan-Olof Andersson, konsult och komvuxlärare inom ekonomiska ämnen i Göteborg, Jöran Enqvist, metodiklektor vid Lärarhögskolan i Uppsala och Anders Pihlsgård, konsult och gymnasielärare i ekonomiska ämnen i Lerum. Samtliga har skrivit ett antal läromedel inom ekonomiområdet.

E2000 Light Småföretagande A Fakta och övningar Lösningar Lärarhandledning inkl företagsspel

light

ISBN 47-09552-0 47-09553-7 47-09554-4

S M Å F Ö R E TA G A N D E A

ingår i läromedelsfamiljen

light

3 uppl

– för tjugohundratalets ekonomer

FA K TA & Ö V N I N G A R

FAKTA & ÖVNINGAR I SMÅFÖRETAGANDE A

• Enkelt! E2000 Light Småföretagande A går rakt på sak och förklarar, med hjälp av en stor mängd exempel och figurer, de viktigaste begreppen, sambanden och metoderna.

S M Å F Ö R E TA G A N D E A

LIGHT

– i ordets alla positiva bemärkelser – är detta läromedel för Småföretagande A! Här finns kursens kärninnehåll, presenterat på ett enkelt, aktiverande och engagerande sätt.

E2000

light

light

S M Å F Ö R E TA G A N D E A

Best.nr 47-09552-0 Tryck.nr 47-09552-0-00

9

Light Sma f A fakta - omslag.indd 1

789147 095520

3 uppl

LIBER

10-05-12 15.08.00