9789144092782

Läsförståelse

Läsförståelse A I serien Läsförståelse möter eleverna olika texttyper och får träna på att koppla textens innehåll till egna erfarenheter och anpassa läsningen efter textens krav.

A B C D

Varje bok innehåller 22 texter, som presenteras tillsammans med uppgifter med olika inriktning. Det finns frågor att arbeta med före läsningen, frågor där svaren står tydligt i texten eller mellan raderna och frågor där eleverna får träna på att reflektera och vara kritiska.

Hydén • Schubert • Svidén

I serien ingår:

Art.nr 35327

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09278-2_cover.indd 1

2013-10-24 11:26

Innehåll Ett recept .................................................. 4 En dikt ...................................................... 6 Utdrag ur en berättelse .............................. 8 En fabel .................................................... 10 En beskrivning . .......................................... 12 En pjäs ...................................................... 14 Information . ............................................... 16 Utdrag ur en berättelse .............................. 18 En beskrivning . .......................................... 20 En fabel .................................................... 22 Baksidestexter ........................................... 24 En förklaring .............................................. 26 Ett brev ..................................................... 28 Innehållsförteckning, register ...................... 30 Utdrag ur en berättelse .............................. 32 En beskrivning . .......................................... 34 Utdrag ur en berättelse .............................. 36 En återberättelse ....................................... 38 En biografi . ................................................ 40 Utdrag ur en berättelse .............................. 42 Ett referat .................................................. 44 En berättelse ............................................. 46

978-91-44-09278-2_book.indd 2

2013-11-06 12:16

Till dig som ska arbeta med boken I den här boken kommer du att läsa korta texter av olika slag – berättelser och faktatexter – och arbeta med uppgifter både före och efter läsningen.

Under tiden som du läser kan du • gissa – förutspå – vad som skulle kunna hända i en berättelse med stöd av det som du redan fått veta i texten. Håll sedan utkik efter hur din gissning stämmer.

• jämföra det som texten säger med något som du känner till eller har varit med om.

• fundera över vad just du tänker om personer, platser och händelser.

• stoppa upp om det är något som du inte förstår. Ibland hjälper det att läsa meningen en gång till, titta lite mer noga på bilden, eller att ta reda på vad ett svårt ord betyder.

Bra att veta om uppgifterna Före läsningen Tänk igenom ... Frågorna ska få dig att tänka på vad texten handlar om, och vad du redan vet om det ämnet. Det är en bra strategi eftersom den hjälper dig att lättare komma in i texten.

Efter läsningen Vad står det i texten? Svaret på gröna uppgifter står klart och tydligt i texten. Ofta används frågans nyckelord i texten, så därför är svaret lätt att hitta. Det kallas att läsa på raderna.

Vad säger texten? Svaret på gula uppgifter står också i texten, men det står mellan raderna.

Det betyder att du måste dra slutsatser om vad författaren egentligen menar med ett ord, ett uttryck eller en beskrivning. Ibland krävs det att du använder flera ledtrådar i texten, och ibland har du nytta av dina alldeles egna erfarenheter.

Fundera över texten Röda uppgifter ska få dig att reflektera över det som sägs i texten, och att vara kritisk. – Sista frågan i alla kapitel har tre förslag till textens överskrift: • Ett, som handlar om textens huvudtanke.

• Ett, som handlar om bara en detalj i texten.

• Ett, som berättar mer än det som texten handlar om.

Det förslag som handlar om textens huvudtanke är det som passar bäst.

Tänk också på ...

• Läs gärna igenom frågorna på högersidorna innan du läser själva texten. Det hjälper dig att bli mer aktiv i läsningen.

• Glöm inte bilderna! De kan innehålla information eller ge ledtrådar om svaret på en fråga.

• Motivera alltid svaret på gula och röda frågor. Det ska tydligt synas vilken information och vilka ledtrådar du använt, eller hur du har resonerat, för att komma fram till ett visst svar.

• Ett svar behöver inte vara ”fel” bara för att dina kamrater har kommit fram till andra svar.

978-91-44-09278-2_book.indd 3

2013-11-06 12:16

Ett recept Tänk igenom …

När använder man recept?

I vilka böcker finns recept? Vad får man veta i ett recept?

Det här behöver du (2 personer): • 2 apelsiner • en vass kniv • 1 banan • en skärbräda • 1 äpple • en skål • ½ dl russin Gör så här: 1. Skala apelsinerna. Skär dem i skivor.

Dela skivorna i bitar med fingrarna.

Lägg bitarna i skålen.

4. Skala äpplet. Dela det och ta bort kärnhuset.

Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar.

Lägg äppelbitarna i skålen.

2. Skala bananen och skär den i skivor.

5. Lägg i russinen. Blanda all frukt väl.

Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

3. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna.

4

978-91-44-09278-2_book.indd 4

2013-11-06 12:16

1 Hur ska du skära bananen? a) i bitar b) i tärningar c) i skivor d) i klyftor 2 Hur många apelsiner behöver du?

3 Hur ska kniven vara?

4 För hur många personer är receptet beräknat?

1 Varför är apelsinen så viktig att ha med i den här fruktsalladen?

2 Hur ska du göra om du vill att receptet ska räcka till 4 personer?

3 Vilka frukter ska man skala?

4 Vad ska man göra för att inte få äppelkärnor i fruktsalladen?

5 Vilka ingredienser måste man använda kniven till?

6 Hur ska äpplet se ut när det läggs i fruktskålen?

1 Varför bör man läsa igenom ”Det här behöver du” noga innan man börjar laga till något?

2 Vilken frukt tycker du verkar svårast att göra i ordning? Varför?

3 Innan man börjar ska man tvätta händerna. Varför är det viktigt?

4 Vilka frukter skulle du välja om du fick göra ett eget recept?

5 Vilken typ av text är ett recept? a) en saga b) reklam c) en instruktion 6 Vilken överskrift passar bäst till texten på sidan 4? a) Efterrätt b) Fruktsallad c) Tre frukter

Vad står det i texten?

Vad säger texten?

Fundera över texten

5

978-91-44-09278-2_book.indd 5

2013-11-06 12:16

En dikt Vad tänker du på när du hör ordet utflykt?

Tänk igenom …

En spökfamilj på skrämshumör, drar fram i svarta natten.

Med vita lakan syns de bra, och sist i kön går katten. ”Bu bu”, de skräms med kuslig röst, från kedjor hör man rassel.

För barnen i vår spökfamilj blir kedjorna mest trassel. ”Att gå med lakan går väl an, men kedjorna är tunga.

Så här gör inga andra barn!

Vi känner oss för unga!”

Då säger mor: ”Vi tar en paus, så blir ni kanske glada?

Här finns en tjärn som passar bra för spöken som vill bada!

Den tjärnen heter Bottenlös, hit ingen annan hittar.”

Hon dukar fram sin matsäckskorg och gula månen tittar.

Och alla lakan hängs på rad, de skimrar ljust i natten.

Sen alla spöken tar ett bad, ja, faktiskt också katten.

6

978-91-44-09278-2_book.indd 6

2013-11-06 12:16

1 På vilket humör är spökfamiljen?

2 Vad hör man från kedjorna?

3 Vad är det som hängs på rad? a) lakan b) kedjor c) benknotor 4 Vad heter tjärnen?

1 Skriv den mening som passar bäst ihop med dikten: a) Spökbarnen snubblar på sina lakan. b) Spökbarnen trasslar in sig i sina kedjor. c) Spökbarnen ställer till med trassel.

2 Vem dukar fram maten?

3 Var hänger spökena sina lakan?

4 Vilket ord i dikten betyder ”liten sjö i skogen”?

5 Varför syns spökena bra där de går?

6 Varför måste man kunna simma om man vill bada i tjärnen?

1 Efter att du har läst dikten: Vad hade du tänkt eller gjort om du hade mött spökfamiljen den här natten?

2 Varför skriver författaren ”ja, faktiskt också katten”?

3 Hur ser du att den här texten är en dikt?

4 Varför hänger spökfamiljen upp lakanen? a) För att lakanen ska torka bättre. b) För att lakanen inte ska bli blöta.

5 Vilken överskrift passar bäst till texten på sidan 6? a) Mitt liv som spöke b) Tjärnen Bottenlös c) En spökutflykt

Vad står det i texten?

Vad säger texten?

Fundera över texten

7

978-91-44-09278-2_book.indd 7

2013-11-06 12:16

En fabel Varför bjuder man någon på middag?

Tänk igenom …

En dag bjöd räven storken på middag.

Han serverade en tunn soppa på ett fat.

Räven lapade snabbt i sig soppan. Men storken, med sin långa näbb, fick inte i sig en enda droppe. När soppan var slut fick storken gå hem lika hungrig som han kom. Han hörde hur räven skrattade.

Några dagar senare bjöd storken tillbaka.

Han serverade maten i en hög, smal kruka.

Räven kände den härliga doften, men han kunde inte få ner nosen i den trånga öppningen.

10

978-91-44-09278-2_book.indd 10

2013-11-06 12:16

1 Vilka handlar texten om?

2 Skriv ihop meningarna rätt: • Räven bjöd storken ... den härliga doften.

• Storken fick inte ... gå hem hungrig.

• Storken fick ... på middag.

• Räven kände ... i sig en enda droppe.

3 Hur serverade räven soppan? a) på ett fat b) i en skål c) i en kruka 4 Hur serverade storken maten?

Vad står det i texten?

1 Vad menas med att lapa i sig något?

2 Varför var storken hungrig när han gick hem från rävens middag?

3 Skriv det påstående som passar bäst. Motivera. a) Räven tyckte att maten som storken bjöd på smakade härligt. b) Räven hade gärna smakat på storkens härliga mat. c) Räven tackade nej till att smaka på storkens härliga mat.

4 Hur är räven i den här fabeln? Motivera! a) snäll b) listig c) gästvänlig d) elak

Vad säger texten?

Fundera över texten

1 Varför skrattade räven när storken gick?

2 Hur kände sig storken när han gick hem från räven?

3 Varför bjöd storken räven på middag?

4 Hur kände sig räven när han gick hem från storken?

5 Vem tycker du är listigast av räven och storken? Förklara hur du tänker.

6 Vad kan vi lära oss av den här fabeln? a) Att man aldrig ska bjuda en ovän på middag b) Att man blir bemött på samma sätt som man bemöter andra c) Att det är trevligt att bli bjuden på middag 7 Vilken överskrift passar bäst till texten på sidan 10? a) Storken bjuder på middag b) Räven och storken c) Räven och storken lurar varandra

11

978-91-44-09278-2_book.indd 11

2013-11-06 12:16

En beskrivning Hur kan vi veta något om djur som sedan länge inte finns på vår jord?

Tänk igenom …

Om du går på ett golv av kalksten, kan det hända att du i stenen ser figurer som liknar strutar. Då har du hittat rester av ortoceratiter. De var bläckfiskar med skal som levde i havet för flera hundra miljoner år sedan. Vi kallar dessa förstenade djur för fossil.

3. Ortoceratitens mjuka delar ruttnar, men skalet blir kvar.

Så här kan det ha gått till: 1. En ortoceratit dör och sjunker till botten.

4. Under miljoner år pressas skalet, sanden och leran ihop, och till slut förvandlas allt till sten.

2. Ortoceratiten bäddas in mellan lager av sand och lera.

Man har hittat fossil av ortoceratiter på platser som för miljontals år sedan var havsbotten. Ovanför vattenytan nöter vind och väder på berget, och efter många miljoner år av nötande blir därför fossilet synligt.

Forskare är intresserade av fossil eftersom fossil kan lära oss om vår jords urtid.

20

978-91-44-09278-2_book.indd 20

2013-11-06 12:16

1 Vad kallar vi förstenade rester av mycket gamla djur?

2 Var levde de flesta djur som blev förstenade?

3 Vad visar Bild 2?

4 Vad ser en ortoceratit i ett stengolv ut som?

Vad står det i texten?

Vad säger texten?

1 I vilken slags sten kan vi hitta fossil av djur som levde i havet?

2 Vilka två påståenden stämmer med vad du får veta i texten? a) De mjuka delarna av ett dött djur ruttnar, och de hårda blir kvar. b) De hårda delarna av ett dött djur ruttnar, och de mjuka blir kvar. c) Fossil är lämningar av djur som levde för hundra år sedan. d) Fossil är rester av djur som levde för flera hundra miljoner år sedan.

3 Vad menas med att ortoceratiten har bäddats in mellan lager av sand och lera?

4 Vad är kvar som fossil av det som en gång var en ortoceratit?

Fundera över texten

1 Vad tror du hände med de djur i havet som inte blev fossil?

2 Många människor tycker att fossil är spännande. Varför, tror du?

3 Om du vill hitta ett fossil ute i naturen, var har du störst chans att göra det?

4 Varför, tror du, tycker forskarna att det är viktigt att ta reda på jordens tidiga historia?

5 Vilken överskrift passar bäst till texten på sidan 20? a) Jordens födelse b) Fossil c) Ett fossil bildas

21

978-91-44-09278-2_book.indd 21

2013-11-06 12:16

Baksidestexter Vad tycker du är viktigt att få veta om en bok innan du läser den?

Tänk igenom …

Brunbjörnen

Brunbjör nen

I den här lättlästa faktaboken får du veta det mesta om brunbjörnen – hur stor den blir, vad den äter och var den trivs. Du får också veta att brunbjörnen finns på norra halvklotet, både i Europa, Asien och Nordamerika, och att brunbjörnarna i Nordamerika kallas grizzlybjörn.

Läs om hur brunbjörnens dagar ser ut, i lek och allvar!

Boken är rikt illustrerad med läckra fotografier och detaljrika teckningar med brunbjörnar i olika åldrar och i olika situationer.

Förlaget Grizzly

GGuullddlloocckk oocchhddee tr tree bbjörrn narn rna a

Guldlock

och de tre björnarna

Guldlock kallas den lilla flickan som är ute i skogen och plockar blommor.

Hon kommer till ett hus och knackar på dörren, men ingen öppnar. Hon känner på dörren. Den är öppen så hon går in. På ett bord står tre fat med gröt.

Guldlock är hungrig och låter sig väl smaka. Efter maten blir hon trött. Hon lägger sig i en av sängarna, den minsta, och somnar. Medan hon sover kommer husets invånare, de tre björnarna, hem.

Den klassiska sagan är här återberättad på ett lättläst och medryckande sätt. Bokens illustrationer skapar en spännande sagomiljö.

24

978-91-44-09278-2_book.indd 24

2013-11-06 12:16

1 Vad kallas den lilla flickan i den här sagan?

2 Vad kallas brunbjörnarna i Nordamerika?

3 I vilken av böckerna finns det fotografier?

4 I vilken säng somnar Guldlock?

Vad står det i texten?

Vad säger texten?

1 Vad har de här två böckerna gemensamt?

2 Vilken av böckerna ska du välja om du vill veta mer om björnar?

3 Vilket påstående är rätt? Boken ”Brunbjörnen” har bilder som visar hur något är i verkligheten a) på ett ungefär b) precis c) inte alls 4 Skriv den mening från texten som passar till den nedre bilden.

5 Vad tycker den som har skrivit baksidestexten om bilderna i boken ”Guldlock och de tre björnarna?”

Fundera över texten

1 I en av böckerna finns en innehållsförteckning.

I vilken av böckerna tror du att det är? Varför just i den?

2 Varför har en bok en baksidestext?

3 Vad tycker du är viktigt att få veta om en bok innan du läser den? Får du veta det av de här baksidestexterna?

4 Avslöjar baksidestexten för mycket eller för litet om handlingen i ”Guldlock och de tre björnarna”? Varför tycker du så?

5 Vilken av böckerna skulle du helst läsa? Varför?

6 Vilken överskrift passar bäst till texten på sidan 24? a) Två baksidestexter b) Skogens djur c) Sagan om flickan och björnarna

25

978-91-44-09278-2_book.indd 25

2013-11-06 12:16

En förklaring Vad vet du om hur olika djur börjar sina liv?

Tänk igenom …

1. Grodhonan lägger sina ägg i sötvatten. Äggen kallas för rom. Varje ägg ligger i en klump som ser ut som gelé.

2. Efter två veckor kläcks äggen och grodynglen kommer ut. De flesta blir mat åt andra djur.

Ynglen andas med yttre gälar.

3. När ynglet är ungefär fem veckor växer det ut två bakben. Ynglet har fått nya gälar inuti kroppen. Där de gamla gälarna satt finns nu spruthål.

4. Några veckor senare växer frambenen ut genom spruthålen.

Ynglet kan inte använda gälarna längre, utan andas genom huden och med små lungor.

5. Stjärten blir kortare och kortare. Efter ungefär tolv veckor behövs den inte längre eftersom ynglet simmar med de långa bakbenen.

6. Nu börjar grodan bli vuxen. Den håller sig nära vatten. Efter två, tre år på land är grodan fullvuxen och kan para sig. Grodor kan bli mer än tio år gamla.

26

978-91-44-09278-2_book.indd 26

2013-11-06 12:16

1 Var lägger grodhonan sina ägg?

2 Vad kallas äggen?

3 När kan en groda para sig?

4 Hur gammal kan en groda bli?

Vad står det i texten?

Vad säger texten?

1 Ordna meningarna: A Efter några veckor växer bakbenen ut.

B Grodynglen kommer ut ur äggen.

C Den fullvuxna grodan lever på land.

D Frambenen växer ut genom vardera spruthålet.

E Grodhonan lägger rommen i vattnet.

F Efter tolv veckor behövs inte stjärten längre.

2 På vilka olika sätt andas en groda under sitt liv?

3 Hur kan man se på ett yngel var de yttre gälarna har suttit?

4 När har ynglet inte någon nytta av gälarna längre?

5 Till vad använder ynglet sin stjärt?

6 Förklara varför det är riktigt att påstå att grodan är både ett vattendjur och ett landdjur.

Fundera över texten

1 Grodhonan lägger flera tusen ägg.

Varför lägger hon så många varje gång, tror du?

2 På vilka sätt kan man säga att en groda är lik en fisk?

3 Förklara varför ynglet inte kan använda gälarna när frambenen har vuxit ut.

4 När har grodan användning för sina lungor?

5 De grodarter som lever i Sverige är fridlysta. Vad är anledningen till det, tror du?

6 Varför står det siffror vid varje bildtext?

7 Vilken överskrift passar bäst till texten på sidan 26? a) Djurlivet i en insjö b) Ett yngels död c) Från yngel till groda

27

978-91-44-09278-2_book.indd 27

2013-11-06 12:16

Utdrag ur en berättelse Hur vet du om en händelse är fantasi eller verklighet?

Tänk igenom …

Gunnar öppnade. Och där utanför stod det två små barn. Två små, små barn. En pojke och en flicka. De var inte större än ett par dockor. De gick rakt in i klassrummet och fram till Fröken.

Den lille pojken bockade och flickan neg. Och så sa de: – Vi undrar om vi kunde få börja skolan här.

Fröken blev först så häpen, att hon inte kunde svara, men till sist sa hon: – Vad är ni för ena egentligen?

– Vi heter Peter och Petra, sa pojken.

– Och vi hör till småfolket, sa flickan.

– Och mamma och pappa tycker, att småfolket också behöver lite lärdom, sa pojken.

– Var bor ni? undrade Fröken. Är ni säkra på att ni hör till den här skolan?

– Vi bor i Vasaparken, sa Peter.

– Och det hör väl till Gustav Vasa skola, sa Petra.

Jo, det fick Fröken medge, att det gjorde.

Alla i klassen sträckte på halsarna för att riktigt kunna se Peter och Petra. De tyckte, att det här var en ovanligt trevlig måndag och de ville gärna ha Peter och Petra till klasskamrater.

– Ja, kära barn, då får ni väl sätta er då, sa Fröken.

Men var skulle de sätta sig? Det fanns ju ingen bänk som var tillräckligt liten för så små pyren.

– Dom kan få sitta hos mig, skrek Gunnar ivrigt.

(Astrid Lindgren)

42

978-91-44-09278-2_book.indd 42

2013-11-06 12:16

1 Vad heter pojken som öppnade dörren?

2 Peter och Petra var inte större än a) en tumme b) en tekopp c) ett par dockor 3 Var bor Peter och Petra?

4 Vad heter skolan i berättelsen?

5 Till vilket folk hör Peter och Petra?

6 Vem säger ”Vad är ni för ena egentligen?”

Vad står det i texten?

Vad säger texten?

1 När hände detta? a) i mitten av veckan b) i början av veckan c) i slutet av veckan 2 Varför vill föräldrarna att Peter och Petra ska börja skolan?

3 Hur märks det att fröken blir förvånad?

4 Vilket ord passar bäst in på hur Peter och Petra är? a) nervösa b) artiga c) nyfikna 5 Varför måste barnen sträcka på halsen för att se Peter och Petra?

6 Hur förstår du att Gunnar blev glad över att få Peter och Petra som klasskamrater?

Fundera över texten

1 Ge två exempel i texten som får dig att förstå att Peter och Petra tillhör småfolket även om ordet småfolket inte hade stått i texten.

2 Vad tror du att fröken tänker när hon frågar: ”Är ni säkra på att ni hör till den här skolan?”

3 Hur tar klasskamraterna och fröken emot Peter och Petra?

4 Varför tror du att barnen tyckte att det var en ovanligt trevlig måndag?

5 Vad skulle du ha tänkt om det var du som hade öppnat dörren för Peter och Petra?

6 På riktigt eller på låtsas? Gör två spalter. Skriv det som skulle kunna vara sant i den första spalten och det som omöjligt skulle kunna hända i den andra.

7 Vilken överskrift passar bäst till texten på sidan 42? a) Småfolket b) I klassrummet c) Peter och Petra börjar skolan

43

978-91-44-09278-2_book.indd 43

2013-11-06 12:16

Läsförståelse

Läsförståelse A I serien Läsförståelse möter eleverna olika texttyper och får träna på att koppla textens innehåll till egna erfarenheter och anpassa läsningen efter textens krav.

A B C D

Varje bok innehåller 22 texter, som presenteras tillsammans med uppgifter med olika inriktning. Det finns frågor att arbeta med före läsningen, frågor där svaren står tydligt i texten eller mellan raderna och frågor där eleverna får träna på att reflektera och vara kritiska.

Hydén • Schubert • Svidén

I serien ingår:

Art.nr 35327

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09278-2_cover.indd 1

2013-10-24 11:26