9789144083377

Stockholms universitet. Övriga författare är Barbro Bruce, Kenneth Hyltenstam, Juha Kere, Ulla Lahtinen, Caroline Liberg, Torbjörn Lundgren, Christina Olin-Scheller, Monica ­Reichenberg, Margareta Sandström, Kristina Ström, Ulla Sundberg, Ann-Katrin Swärd och Åsa Alberyd Öfors.

– specialpedagogiska perspektiv

Lärare på högstadiet eller gymnasieskolan behöver strategier att möta ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Det räcker ofta inte med att sätta in åtgärder tidigt i livet för att få svårigheterna att upphöra. Problemen påverkar ungdomar mycket i skolan och komplicerar relationen mellan lärare och elev.

Därför erbjuder nu denna bok både nya forskningsrön inom området och praktiska strategier för att underlätta lärandet för dessa ungdomar. Den ger dig en fördjupad kunskap om både de funktionsnedsättningar och de omgivningsfaktorer som påverkar ungdomars förmåga att lära sig grundläggande färdigheter. Här finns också kapitel om de möjligheter och svårigheter som ungdomar upplever i gränslandet mellan den analoga och den digitala världen.

Bokens författare vill spegla en bredd från mer forskningsinriktad kunskap till didaktiska frågor i skolvardagen. Den lämpar sig för såväl speciallärare och specialpedagoger som lärare, rektorer, logopeder, psykologer och skolsköterskor samt andra verksamma inom elevhälsan.

| Ungdomar läser och skriver

Ungdomar läser och skriver

Siv Fischbein (red.)

Bokens redaktör är Siv Fischbein, professor emerita i specialpedagogik vid

Ungdomar läser och skriver

SIV FISCHBEIN (RED.)

Art.nr 36402

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08337-7_01_cover.indd 1

2014-03-13 12:55

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36402 ISBN 978-91-44-08337-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Lova Ernfors Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-08337-7_01_book.indd 2

2014-03-13 12:14

INNEHÅLL

Förord 9 Si v F i s c h be i n

Författarpresentation 11 Inledning 15 Si v F i s c h be i n Bokens kapitel 15 K apitel 1

Personliga erfarenheter av dyslexi 19

T or björ n Lu n d gr e n Att söka samband 20 Användbar definition 21 Neurologiska orsaker 22 Hjärnhalvornas samspel 23 Språkets utveckling 25 Fonologiskt processande 26 Att utgå från förutsättningarna 27 Sekundära konsekvenser 28 Man kan gå på vattnet 29 Litteratur 30 K apitel 2

Läsning, självbild och hälsa 33

Si v F i s c h be i n Utvecklingsspiraler och lärandestrategier 37 Upplevelser av stöd 39 © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 3

3

2014-03-13 12:14

Innehåll

Finns det särskilda genusmönster? 43 Möjliga vägar och faktorer att beakta 45 Litteratur 48 K apitel 3

Talat och skrivet språk 51

U l l a Su n dbe rg Den kommunicerande människan 52 Språklig kommunikation 52 Fonologi – system av språkljud 53 Talperception ”Att höra lätt” 59 Prosodi 63 Tid och rum – och medium 67 Avslutning 68 Litteratur 69 K apitel 4

Skrivutveckling – en utveckling på bred front 71

C a rol i n e L i be rg Att delge andra ett budskap 73 Att bygga en sammanhängande och läsbar text 75 Förstärkning av drivkrafter i skrivande 82 Slutord 88 Litteratur 89 K apitel 5

Literacies på nätet. Identitetsskapande och lärande inom informella lärmiljöer 91

C h r i s t i na Ol i n- S c h e l l e r Fanfiction 93 Det informella lärlingskapet 94 Konvergenskultur och kollektiv intelligens 97 Imitatio – att lära genom efterbildning 98 Didaktiska konsekvenser 101 Litteratur 103

4

978-91-44-08337-7_01_book.indd 4

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

Innehåll K apitel 6

Läs- och skrivsvårigheter hos gymnasieelever 105

M a rg a r eta S a n d s t röm Syn på Johans och Nellys svårigheter 106 Specialpedagogiska perspektiv 106 Grundläggande och högre språkliga färdigheter 107 Läs- och skrivsvårigheter hos gymnasieelever 109 Andraspråksinlärande elever 110 Dyslexi hos andraspråksinlärande elever 112 Kulturella olikheter och läs- och skrivsvårigheter 113 Att kartlägga, utreda och åtgärda svårigheter 115 Vad säger skollagen? 116 Tolkning av skollagen i ett kommunikativt perspektiv 116 Litteratur 118 K apitel 7

Ett renoveringsarbete – varför blev det så? 121

A n n-K at r i n S wä r d Om svenska elevers resultat i läsförståelse enligt PISA och betydelsen av internationella mätningar 121 Vilka riskerar att bli de stora förlorarna i samhället? 124 Att bli hänvisad till ett individuellt program på gymnasiet 125 Några elevers erfarenhet av tidigare läs- och skrivundervisning 125 Elevernas erfarenhet av det individuella programmet 127 Pedagogiska perspektiv – medveten arrangering 128 Att renovera när självkänslan tagit stryk 129 Lärarnas val av skriv- och läsmetod 130 Sammanfattande slutord 132 Litteratur 133 K apitel 8

Att möta skolans ökade krav med sviktande verktyg 135

Ba r bro Bruc e Språklig vidareutveckling 136 Språkproblem är kontextuella och varierande 141 Att slippa skoskav och slipa sina verktyg 148 Litteratur 153 © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 5

5

2014-03-13 12:14

Innehåll K apitel 9

Utmaningar och möjligheter vid läsning och skrivning 157

Å s a A l be ry d Öf or s Vikten av att använda rätt ord 159 Utmaningar vid läsning 160 Utmaningar vid skrivning 168 Att fixa det! 172 Nyttiga länkar 173 Litteratur 173 K apitel 10

Den biologiska bakgrunden vid dyslexi 175

Juha Kere Ärftligheten och diagnosen dyslexi 175 De första dyslexigenerna 176 ROBO1-gen och kommunikation mellan hjärnhalvorna 178 Gener som påverkar hjärnbarkens byggande 179 Vilka delar av hjärnan aktiveras när man läser? 180 Att förstå helheten 181 Vad berättar dyslexigener om hjärnans evolution? 182 Hjälp till dem som lider av dyslexi? 183 Litteratur 183 K apitel 11

”Det finns människor som tror att sådana som vi inte kan lära sig att förstå vad det står” 187

Mon ic a R e ic h e n be rg Läsning i särskolan 189 Går det att undervisa elever med utvecklingsstörning i läsförståelse? 191 Två undervisningsprogram i läsförståelse 191 En studie kring textsamtal i grundsärskola och träningsskola 194 Litteratur 205

6

978-91-44-08337-7_01_book.indd 6

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

Innehåll K apitel 12

Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga 207

K e n n et h H y lt e ns ta m Tvåspråkiga eller flerspråkiga elever 208 Skolans beredskap för enspråkiga respektive tvåspråkiga elever 209 Språkutveckling när modersmålet är majoritetsspråk 215 Språkutveckling när modersmålet är minoritetsspråk 216 Språkutveckling i ett andraspråk 218 Tvåspråkiga barns läs- och skrivutveckling 220 Forskningsläget 224 Avslutning 235 Litteratur 236 K apitel 13

De tidiga insatsernas betydelse för högstadiet i Finland 243

K r i s t i na S t röm & U l l a L a h t i n e n Tidiga specialpedagogiska insatser som stöd för läs- och skrivutvecklingen 244 Uppmärksamhet krävs också i högstadieåldern 246 Specialundervisning i högstadiet 247 Speciallärarens arbete i högstadiet 248 Litteratur 260

Sakregister 263

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 7

7

2014-03-13 12:14

978-91-44-08337-7_01_book.indd 8

2014-03-13 12:14

FÖRORD Si v Fis ch be i n

Den här boken handlar huvudsakligen om de ungdomar som trots att de gått i svensk skola och i många fall fått stöd av olika slag ändå har svårigheter med att läsa och skriva. Det får ofta konsekvenser såsom dålig självkänsla, skolk, missbruk och att ungdomarna slutar skolan i förtid utan fullständiga betyg.

Det finns dock många exempel på att ungdomarna klarar sig bra senare i livet. Ofta finns trots detta en känsla av skam och rädsla för att avslöja sina dåliga läs- och skrivkunskaper. I tonåren kan det vara särskilt känsligt och i värsta fall leda detta till att ungdomarna känner sig värdelösa och till och med funderar på självmord. Flickor är kanske särskilt utsatta då de ofta är ambitiösa och klarar sig genom att jobba hårdare än sina kamrater ända tills de inte orkar längre.

Boken har en bred ansats och behandlar ett flertal områden som självbild, självförtroende, relationer, delaktighet och hälsa; olika aspekter på läsning och skrivning; läs- och skrivutredningar, diagnostisering och ominlärning hos äldre elever; olika typer av hjälpmedel och sociala medier; neurologiska faktorers betydelse; flerspråkighet samt specialundervisningens betydelse i Sverige jämfört med Finland.

Det finns många olika utbildningar där boken passar som kurslitteratur.

I lärarutbildningar tas det ofta för givet att läs- och skrivutvecklingen tillhör de tidiga skolåren och det är inte självklart att lärare på högstadiet behöver kunskap om den stora variation som finns bland eleverna i detta avseende.

I specialpedagogiska utbildningar är variationen kanske mer välkänd men man saknar ofta litteratur som tar upp ämnet. Andra yrkesutbildningar som behöver inblick i området är psykologer som träffar på hälsoproblem bland ungdomar och logopeder som ofta utreder ungdomar som länge haft svårigheter med att läsa och skriva. Boken är också lämplig att använda i olika typer av fortbildningar för olika yrkesgrupper. © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 9

9

2014-03-13 12:14

Förord

Boken har tillkommit som en fortsättning på Barn läser och skriver (2009) som handlar om de tidiga skolåren. Vi har fått många synpunkter på att svårigheter inte upphör efter skolstart även om adekvat stöd sätts in utan kan kvarstå långt upp i åldrarna.

Författarna till bokens olika kapitel är experter inom sina respektive områden. Den språkliga framställningen har anpassats till våra läsare genom att vetenskapliga begrepp förklaras så att läsningen underlättas för dem som ännu inte är bekanta med ämnesområdet.

Stockholm mars 2014 Siv Fischbein

10

978-91-44-08337-7_01_book.indd 10

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

FÖRFATTARPRESENTATION

Barbro Bruce är leg. logoped och har mycket lång och bred erfarenhet av barns språkutveckling och språkutvecklingsproblem, i tal såväl som i skrift.

Barbro har tidigare utbildat logopeder men arbetar nu som universitetslektor i specialpedagogik vid Malmö högskola, där hon utbildar speciallärare och specialpedagoger med ett särskilt fokus på språk- och kommunikationssvårigheter. Barbro har under många år inspirerat andra genom att föreläsa, handleda och skriva såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga artiklar, bokkapitel och böcker på både svenska och engelska. Barbro disputerade 2007 med avhandlingen ”Problems of language and communication in ­children; identification and intervention”. Barbros nuvarande forskningsintresse är hur skolan möter och anpassar sin didaktik såväl som pedagogiska miljö till elever med en språklig sårbarhet i bagaget – med andra ord det hon beskriver i sitt kapitel i denna bok.

Siv Fischbein är professor emerita i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområde behandlar samspelet mellan arvs- och miljöfaktorer i barns och ungdomars utveckling. Sedan början av 1990-talet har hon varit verksam inom lärarutbildningen och särskilt intresserat sig för de möjligheter och svårigheter som uppstår i mötet mellan individens unika förutsättningar och den pedagogiska miljön. Hon har tillsammans med Olle Österberg skrivit Mötet med alla barn – Ett specialpedagogiskt perspektiv och medverkat i antologierna Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv och Barn läser och skriver.

Kenneth Hyltenstam, fil.dr, professor i tvåspråkighetsforskning, föreståndare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.

Juha Kere (född 1958) är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet (sedan 2001). Han tog läkarexamen från Helsingfors universitet 1984 och © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 11

11

2014-03-13 12:14

Författarpresentation

disputerade som doktor i medicin 1989. Specialist i klinisk genetik blev han 1994. Efter doktorsexamen besökte han Washington University i St. Louis, Missouri som postdok-forskare 1990–1993. Han blev 1994 tf. professor och chefsläkare i medicinsk genetik vid Helsingfors universitet, varefter han utsågs till den första direktören för det nybildade Finska Genomcentret (1998–2001). Kere har publicerat mer än 350 vetenskapliga original- och översiktsartiklar och varit handledare för 35 doktorsavhandlingar i Finland och Sverige. Hans forskning fokuserar på så kallade multifaktoriella egenskaper och sjukdom. Det var hans forskargrupp som hittade de första gener som påverkar risken för dyslexi.

Ulla Lahtinen är professor emerita i specialpedagogik vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa. Hon har en bakgrund i fysioterapi och forskning om fysisk aktivitet och rehabilitering av personer med olika slag av funktionsnedsättning vid Idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä Universitet. Sedan mitten av 1980-talet har hon verkat inom utbildningen av speciallärare vid Åbo Akademi. Inom det specialpedagogiska fältet har hennes forskning bland annat innefattat utvecklingen av individer med intellektuella funktionsnedsättningar och undervisningen av elever med läs- och skrivsvårigheter. Hon har också varit engagerad i magister- och doktorandutbildning inom den pedagogiska sektorn i Tanzania.

Caroline Liberg är professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läroch läsprocesser vid Uppsala universitet. Hon har under många år undervisat och forskat om barns och ungdomars språkutveckling i tal och skrift. Centrala frågeställningar rör vad det innebär att lära sig att tala, läsa och skriva och på så sätt bli deltagare och medskapare i olika verksamheter av betydelse för att utvecklas som en medlem av ett samhälle och en kultur. Caroline Liberg har medverkat i fortbildningssammanhang och i utarbetandet av läromedel för lärarutbildningar och för det tidiga läs- och skrivlärandet.

Torbjörn Lundgren är författare till både skönlitteratur och facklitteratur.

Han har själv dyslexi och han har i tjugofem års tid drivit olika projekt för att förbättra situationen för dem som har läs- och skrivsvårigheter. Han är en van föreläsare, som idag inte bara engagerat sig i läsproblematiken utan i människors olika kognitiva förutsättningar. Han har bl.a. skrivit boken Språk, kunskap och mänskliga förmågor och tillsammans med speciallära12

978-91-44-08337-7_01_book.indd 12

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

Författarpresentation

ren Karin Ohlis boken Vad alla bör veta om läs och skrivsvårigheter i en digital värld. Han är också projektledare för Begripsam och redaktör för fungerande­medier.se.

Christina Olin-Scheller, fil.dr i litteraturvetenskap och docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. I böckerna Såpor istället för Strindberg? och Författande fans diskuterar hon barns och ungas läsande, skrivande och identitetsskapande i ett nytt medielandskap Hon studerar också hur barn i glesbygd använder medier för lärande och utveckling och i en pågående interventionsstudie undersöker hon hur svenskundervisningen kan utveckla elevers avancerade läs- och tolkningsförmåga.

Monica Reichenberg professor i allmän didaktik vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Har varit professor i ­literacy vid Umeå universitet. Monica Reichenbergs forskningsområde rör framför allt läsförståelse. Hur kan texter göras tillgängliga för svaga läsare?

Hur kan svaga läsares lässtrategier utvecklas? Kan strukturerade textsamtal öka läsförståelsen? Monica Reichenbergs pågående forskning – interventions­ studier – handlar om att undersöka huruvida det är möjligt att öka läsförståelsen – hos ungdomar och vuxna med lindrig/måttlig utvecklingsstörning.

Margareta Sandström är professor i didaktik med inriktning mot specialpedagogik vid institutionen för didaktik, pedagogik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hennes forskning gäller framför allt interaktionen lärare-elev, dels generellt, dels för elever i läs- och skrivsvårigheter och för flerspråkiga elever. Hon har arbetat som ämneslärare i språk i många år och är även utbildad specialpedagog.

Kristina Ström är professor i specialpedagogik. Hon är verksam vid Åbo Akademis Pedagogiska fakultet i Vasa, Finland. Hennes forskningsområden berör främst specialpedagogisk verksamhet, specialpedagogers och speciallärares profession samt inkluderingsfrågor. Även de tidiga specialpedagogiska insatsernas betydelse för elevers läs- och skrivutveckling är ett centralt område.

Ulla Sundberg är universitetslektor vid avdelningen för fonetik, institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Det främsta forskningsintresset rör barns språkutveckling, och det började med arbete inom projekt om © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 13

13

2014-03-13 12:14

Författarpresentation

spädbarns talperceptionsutveckling. Avhandlingsarbetet handlade om barnets tidiga fonetiska omgivning och barnriktat tal. US arbetade tidigare som talpedagog och lärare, och har pedagogisk erfarenhet av skolbarn i olika åldrar, och av elever med grava språkstörningar. Sedan 2006 är US kursansvarig för Specialutbildning i talpedagogik för lärare, 60 hp – en heltidsutbildning för lärare som vill arbeta med barn/elever med tal- och språkstörningar. Andra forskningsprojekt som US varit involverad i handlar om familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs- och skrivförmåga (SPRINT), och i projekt om användning av onomatopoetiska uttryck i svenska och japanska mödrars tal till barn i olika åldrar. US är också handledare för doktorander i bland annat fonetik.

Ann-Katrin Swärd har cirka 30 års erfarenhet som lärare/speciallärare i barn och ungdomsskolan. Genom åren har Ann-Katrin arbetat med elever som av olika skäl har behövt stöd i sitt skriftspråkslärande. Skriftspråkslärande kan kräva annan, fördjupad kompetens när elever har specifika svårigheter vilket innebar att Ann-Katrin fortsatte att fördjupa sig inom tal, läs- och skrivområdet. 1999 började Ann-Katrin arbeta som adjunkt i specialpedagogik vid högskolan i Gävle. Fortsatte med forskarutbildning vilket resulterade i en doktorsexamen i Specialpedagogik vid Stockholms universitet 2008. AnnKatrin Swärds forskning handlar om olika dimensioner av skriftspråklighet och hur erfarna och duktiga lärare arbetar med läs- och skrivundervisning.

Ann-Katrin ingår i forskningsplattformen Läs & Skriv samt forskargruppen CHILD vid Högskolan i Jönköping. Ann-Katrin undervisar i olika kurser inom Specialpedagogik, främst läs- och skrivkurser och om vad som behövs när elever är i behov av särskilt stöd. Åsa Alberyd Öfors är mellanstadielärare med vidareutbildning inom spe­ cial­pedagogik. Hon har sedan slutet av 1990-talet arbetat med datorstöd för barn, ungdomar och vuxna med inlärningssvårigheter, främst läs-, skriv- och koncentrationssvårigheter. Med start hösten 2007 har hon byggt upp och utvecklat ett Skoldatatek i Tyresö kommun, söder om Stockholm. Åsa föreläser och utbildar om förhållningssätt, studieteknik och alternativa verktyg, både i den egna kommunen och på uppdrag av andra kommuner, enskilda skolor, högskolor eller intresseföreningar, runt hela landet.

14

978-91-44-08337-7_01_book.indd 14

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

INLEDNING Si v Fis ch be i n

Boken Ungdomar läser och skriver är en samling fristående kapitel skrivna av ett antal svenska och två finlandssvenska författare som alla är verksamma forskare och/eller praktiker. Bokens 12 kapitel är indelade så att de första två behandlar emotionella, relationella och sociala perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. De följande två kapitlen handlar om förhållandet mellan tal och skrift samt skrivutvecklingens betydelse. Därefter följer mer praxisnära kapitel som tar upp kommunikationens betydelse vid utredning av svårigheter, anpassning av skolsituationen till elevens förutsättningar, ominlärning av äldre elever, nätskrivande och hjälpmedel. Slutligen följer fyra kapitel som behandlar hjärnans utveckling, vikten av läsförståelse hos elever med en utvecklingsstörning, flerspråkighet och specialundervisningens ställning i Finland.

Bokens kapitel I bokens första kapitel, Personliga erfarenheter av dyslexi, av Torbjörn Lundgren, får vi en inblick i hur det kan vara att växa upp som dyslektiker och vilka faktorer som kan ha samband med det.

I kapitel 2, Läsning, självbild och hälsa, anlägger Siv Fischbein ett bredare perspektiv på hur det är att ha svårt med läsning och skrivning. Kunskap från olika ämnesområden lyfts fram, såsom biologi, psykologi, sociologi och fysik/teknik men framför allt hur dessa områden samspelar med varandra.

För att förstå konsekvenser av dessa svårigheter krävs en förståelse av skolans roll i samhället och vilka frisk- och riskfaktorer som kan uppträda i familjen, kamratgruppen, skolan och samhället.

I kapitel 3, Talat och skrivet språk, tar Ulla Sundberg upp språklig kommunikation mer generellt. Talproduktionen startar redan under jollerstadiet © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 15

15

2014-03-13 12:14

Inledning

långt innan läsning och skrivning blir aktuellt. Det finns dock en variation i hur lätt olika barn har att uppfatta talat språk och omsätta detta till skrift.

Svenska språket har inte heller alltid en överensstämmelse mellan talet och skriften, vilket gör det bekymmersamt för barn och ungdomar med dyslektiska svårigheter att översätta talat språk till skrivet. Skriftspråket finns kvar i rummet på ett annat sätt än talspråket och det blir därför betydelsefullt att skriva korrekt i olika sammanhang. En förutsättning för detta är ofta att ha ett gott ordförråd.

Skrivandets konst beskrivs också i kapitel 4 av Caroline Liberg under titeln Skrivutveckling – en utveckling på bred front. Här är det framför allt budskapet och motivationen att förmedla sina tankar som står i fokus. Beroendet av internet har dock lett till kopierande av texter och man finner att eleven kan ha större eller mindre roll då det gäller att utforma budskapet.

Författaren tar också upp vikten av att i skolan få hjälp med att bygga sammanhängande och läsbara texter. Denna förmåga kan utvecklas genom att samtala om texter, kortskrivande och mottagande samt kunskaper om hur en text kan byggas upp och reflektion över texten.

Kapitel 5 anknyter också till nätskrivande. Christina Olin-Scheller behandlar Literacies på nätet. Identitetsskapande och lärande inom informella lärmiljöer. De flesta barn är det hon kallar digitala infödingar, det vill säga att de har ett otvunget och naturligt förhållningssätt till den digitala tekniken och vad den kan användas till. Berättelser och innehåll i digitala medier blir en del av många barns och ungdomars vardag och de vill också vara med­skapare av detta. Med hjälp av digital teknik har således en genre utvecklats som kallas för fanfiction. Kommentarer från läsare fungerar som uppmuntran och stöd i skrivprocessen. Detta skapar också en kollektiv konvergens som utmanar en traditionell rollfördelning mellan producent och konsument. Här kommer författaren också in på skillnader mellan aktiv efterbildning och passiv imitation.

I kapitel 6 tar Margareta Sandström upp elever som hela skoltiden haft svårigheter med att läsa och skriva. Kapitlet heter Läs- och skrivsvårigheter hos gymnasieelever. Hur skolan agerar blir ofta avgörande för om dessa elever får stanna kvar i sina ordinarie klasser eller flyttas till en liten grupp. Lärare har också lägre förväntningar på dessa elever och ställer inte adekvata krav vilket får till effekt att de inte får tillräcklig läs- och skrivträning. Det blir också viktigt att ställas inför utmaningar och få utveckla olika språkliga 16

978-91-44-08337-7_01_book.indd 16

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

Inledning

förmågor. Författaren tar upp vikten av att göra tidiga utredningar och kunna konstatera om fonologiska brister ligger bakom svårigheterna. Ett särskilt problem utgör andraspråksinlärande elever där det blir avgörande om det är den tvåspråkiga bakgrunden eller dyslektiska svårigheter som orsakar problemen. Det är naturligtvis inte heller tillräckligt att konstatera svårigheterna utan adekvata åtgärder måste också sättas in och utvärderas. Även kapitel 7, Ett renoveringsarbete – varför blev det så, som skrivits av Ann-Katrin Swärd, handlar om elever i gymnasieskolan som går det individuella programmet eftersom de inte nått målen. Eleverna beskriver hur deras svårigheter upptäckts sent i grundskolan, att de känt sig värdelösa och att det blivit värre ju längre tiden gått. På det individuella programmet får eleverna stöd med hjälp av Wittingmetoden. Kompetenta lärare och en större medvetenhet om svårigheterna leder till en ominlärning och ökad självkänsla.

I kapitel 8, Att möta skolans ökade krav med sviktande verktyg, presenterar Barbro Bruce det hon kallar för språkutvecklingstrappan. Den innehåller fem steg och slutar med att man kan använda skriftspråket för att lära, som ett verktyg bland många. För de ungdomar som får problem med språket kan det handla om att de är sena jämfört med sina kamrater, långsammare och blir osäkra både vad gäller att avkoda skrift och att förstå vad texten vill förmedla.

Detta i kombination med skolans ökade språkkrav påverkar självbilden. Det kan också leda till att man får svårt med koncentration och uppmärksamhet.

Språklig osäkerhet drabbar både kunskapsinhämtandet och sociala relationer till lärare och kamrater. Det finns dock verktyg som kan underlätta lärandet men detta kräver också kunniga och engagerade lärare. Åsa Alberyd Öfors har under flera år arbetat vid Skoldatateket med att hitta lämpliga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. I kapitel 9, Utmaningar och möjligheter vid läsning och skrivning, delar hon med sig av sina erfarenheter. Hon beskriver utmaningar vid läsning, såsom att följa raden, avkoda, förstå och komma ihåg det man läser. Vid skrivning kan det handla om att komma på vad man ska skriva, formulera sig begripligt, stava rätt och kontrolläsa texter. I dag finns det många olika verktyg som kan underlätta läsandet och skrivandet. Skolor behöver dock hjälp av kunniga specialpedagoger att välja ut lämpliga hjälpmedel och se till att de används på ett icke exkluderande sätt.

Juha Kere har skrivit kapitlet Den biologiska bakgrunden vid dyslexi.

I kapitel 10 får vi lära oss något om ärftlighet och att dyslexi tenderar att © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 17

17

2014-03-13 12:14

Inledning

uppträda i vissa familjer. Det är således inte ovanligt att dyslektiska elever har en förälder med samma svårigheter. Man har nu också hittat riskgener för dyslexi men de kan inte förklara mer än en del av förekomsten. Studier av hjärnans aktivitet vid läsning visar vilka områden som är involverade hos dyslektiker och man går nu vidare med att försöka förstå olika geners betydelse för läsförmåga och hjärnans utveckling. Detta hoppas man ska leda till större förståelse för diagnostik och träning.

I kapitel 11 får vi en inblick i elevers läsning i grundsärskolan: ”Det finns människor som tror att sådana som vi inte kan lära sig att förstå vad det står.”

Monica Reichenberg visar att det går att träna läsförståelse med elever som har en utvecklingsstörning. Tillsammans med Ingvar Lundberg genomförde hon en interventionsstudie i särskolan i form av strukturerade textsamtal.

Först fick eleverna läsa texten tyst och sedan högt med åtföljande samtal om texten och språket. Därefter fick de träna på att svara på varför- och hur-frågor och blev allt bättre på detta med ökad träning. Många studier har visat att elever i särskolan inte får tillräckliga utmaningar i att förstå texter och strukturerade textsamtal förefaller vara en väg att åstadkomma detta.

Precis som hos elever med en utvecklingsstörning, kan det hos tvåspråkiga elever finnas en stor variation i hur väl de behärskar det svenska språket.

Kenneth Hyltenstam tar i kapitel 12, Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga, upp problemet med att avgöra om svårigheter beror på att eleven har ett annat hemspråk eller om det också finns specifika läs- och skrivsvårigheter.

Skillnader mellan det egna hemspråket och svenskan har förstås betydelse för framgångsrik läsinlärning men också vid vilken ålder eleven kommer till Sverige.

I de stora kunskapsundersökningar som jämfört läsfärdigheter i olika länder hamnar Finland i topp medan svenska elever tenderar att få sämre resultat. Kristina Ström och Ulla Lahtinen skriver om de tidiga insatsernas betydelse i kapitel 13, De tidiga insatsernas betydelse för högstadiet i Finland.

Det förefaller som om den största skillnaden mellan Sverige och Finland är vad man gör med den grupp elever som riskerar att få problem med läsoch skrivinlärningen. I Finland får en stor andel elever specialpedagogiska insatser redan från skolstart medan man tenderar att vänta tills mellanstadiet i Sverige. Det verkar alltså som om de tidiga insatserna i Finland ger resultat och speciallärarna har också en längre utbildning och bättre kunskaper när det gäller vilka åtgärder som är effektiva.

18

978-91-44-08337-7_01_book.indd 18

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

K AP I T E L 2

Läsning, självbild och hälsa Si v Fis ch be i n

Emma hade alltid varit ointresserad av bokstäver och böcker. Hon hade inget emot att man läste för henne men visade aldrig något intresse för innehållet. Däremot frågade hon ofta vad ord betydde men glömde detta till nästa gång hon hörde dem. Emmas föräldrar var båda goda och ivriga läsare och förstod inte varför deras dotter undvek de böcker som de försökte få henne att läsa. Då Emma började skolan var hon en lydig och ängslig elev som försökte göra allt som läraren ville.

Då de skulle sitta i grupp och läsa högt för varandra blev det dock ofta fel eftersom Emma gissade vad det stod snarare än läste. Detta gjorde att hon blev än mer avskräckt från att läsa. När de fick gå till biblioteket för att låna böcker kom Emma ofta tillbaka med en alldeles för svår bok för att inte skilja sig från sina kamrater.

Läraren hade dock fullt upp med några bråkiga och stökiga pojkar i klassen och reagerade inte nämnvärt på att Emma satt tyst och bläddrade i sin bok. Det dröjde således ända till åk 4 innan den nya läraren upptäckte att Emma läste stapplande och långsamt utan att förstå mycket av innehållet. En bit in på höstterminen i fyran skickades Emma till en dyslexiutredning och man konstaterade att hon hade stora fonologiska svårigheter men framför allt problem med att plocka fram ord ur arbetsminnet. Detta gjorde att hon inte heller var mycket hjälpt av att höra texten eftersom hon hela tiden fastnade på ord som hon inte förstod. Emma blev erbjuden olika hjälpmedel men i detta skede var hennes självkänsla i botten och hon ville absolut inte skilja sig från kamraterna i klassen. Så småningom accepterade Emma sina svårigheter och fick också mycket hjälp hemma. I högstadiet lade hon dock ner tre gånger så lång tid på läxläsning som sina klasskamrater samtidigt som hon aldrig läste en bok frivilligt. Hon pratade aldrig om sina svårigheter och klarade skolarbetet bra vilket gjorde att lärarna inte förstod hur mycket arbete hon måste lägga ned på det.

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 33

33

2014-03-13 12:14

Siv Fischbein

Tommy var en känslig och ängslig pojke som gärna gick för sig själv och drömde. Hans pappa hade haft svårt att lära sig läsa i skolan så föräldrarna var inte helt oförberedda när läraren klagade på att han var okoncentrerad och sysslade med annat när man skulle läsa i skolan. Att skriva var om möjligt ännu värre och bokstäverna hamnade lite hur som helst på papperet och särskilt svårt var det med punkt och stor bokstav. Tommy gjorde allt för att störa lektionerna och kom snart på kant med sin lärare. Föräldrarna försökte få till stånd en utredning av hans svårigheter och detta ledde så småningom till att Tommy placerades i en liten grupp. Där var det flera barn som hade svårt med koncentrationen och detta ledde inte till att det blev lättare med läsningen. I högstadiet förvärrades problemen och Tommy började utebli från skolan. Detta gjorde i sin tur att han inte kom in på något gymnasieprogram. Så småningom började han på ett individuellt program och fick hjälp med sina läs- och skrivsvårigheter. Där trivdes han också och kände att lärarna hade förståelse för hans problem.

HELHETSSYN OCH SAMSPEL

Av beskrivningarna ovan kan vi se att det är många samverkande faktorer som påverkar utvecklingen för ett barn som har svårt med läsning och skrivning. Det finns ibland men inte alltid en biologisk grundorsak och problemen kan finnas i familjen eller dyka upp plötsligt. Om det finns en genetisk benägenhet för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i familjen, är man också mer förberedd på detta och kan sätta in åtgärder tidigare. Barnet förstår dock ofta inte varför det har så mycket besvärligare att läsa än klasskamraterna. Detta skapar ofta en känsla av att vara sämre och ju längre tiden går utan att man gör något åt problemen, desto större blir risken för att självkänslan påverkas och att psykologiska pålagringar dyker upp. Det är exempelvis vanligt att barnet undviker läsning i stället för att träna på det man har svårt med. En annan vanlig försvarsåtgärd är att bli aggressiv eller spela clown i klassen.

Detta drar uppmärksamheten bort från de verkliga svårigheterna. Det är hela tiden ett samspel mellan biologiska och psykologiska faktorer så att gravare svårigheter skapar större psykologiska problem men också så att psykologiska försvarsmekanismer förvärrar de ursprungliga svårigheterna.

Flera studier har exempelvis visat att elever som undviker uppgifter som de har problem med klarar sig sämre i skolan. Det är heller inte ovanligt att barnet får hälsoproblem med magont eller huvudvärk.

34

978-91-44-08337-7_01_book.indd 34

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

2 Läsning, självbild och hälsa

I den omgivande sociala miljön har man ofta tidigt uppmärksammat att barnet undviker bokstäver och böcker, frågar om ords betydelse upprepade gånger och kanske uttalar ord fel eller använder dessa i fel sammanhang.

Föräldrarna är väl medvetna om detta och det är mycket vanligt att särskilt mödrarna blir engagerade i att hjälpa barnet med läxor eller få skolan att reagera och sätta in extra resurser. Ibland kan skolan lämna över ansvaret till föräldrarna genom att föreslå att de ska arbeta hemma med olika läsuppgifter. Detta kan förstås skapa konflikter mellan föräldrar och barn genom ett ständigt tjat. Det finns mycket forskning som visar att tidig träning av fonologisk medvetenhet, det vill säga koppling mellan bokstäver och ljud, får goda effekter på läsförmågan hos barn som befinner sig i riskzonen för att hamna på efterkälken jämfört med klasskamraterna. Detta förutsätter att både lärare i förskolan och under de tidiga skolåren har en gedigen utbildning då det gäller barns språk- och läsutveckling. Man måste både kunna använda adekvata metoder för att urskilja dessa barn och veta vilka åtgärder som ska sättas in. Det är också viktigt att inte peka ut barnen som avvikare utan inkludera dessa i den vanliga klassen så att de inte tappar sina kamrater och får en sämre självkänsla. Det är läraren som ska avgöra vilka texter som är lämpliga för olika barn och undvika att låta barn misslyckas inför sina kamrater. Det är också en utmaning att kunna hitta stimulerande och fantasifulla uppgifter för barn som avskyr att läsa. Trots alla goda intentioner är det också snarare regel än undantag att de barn som har grava svårigheter tenderar att vara svaga läsare och undvika läsning även i vuxen ålder (Fougantine 2012).

I en del studier av barn i behov av särskilt stöd finner man att det är kamraterna som gör skolan uthärdlig. Det kan därför vara mycket olyckligt att flytta dessa barn till en särskild grupp där barnet tappar sina tidigare kamrater. Ofta hittar dessa barn områden där de kan glänsa, såsom idrott, teknik eller konstnärliga ämnen. I samspel med omgivningen kan de få känna att de duger och att de uppskattas för sina starka sidor och inte bara får kritik för det de inte klarar av. Det finns dock också exempel på att barnens språksvårigheter gör att kamrater tycker att de är annorlunda och att de har svårt att uppfatta nyanser i språket och missförstår det som sägs.

Den fysiska miljön kan också erbjuda både nackdelar och fördelar. I en stökig och bullrig klassrumsmiljö blir det svårare att koncentrera sig då man redan tidigare har problem med både läsning och koncentration. Traditionell högläsning i grupp är också ofta en för stor utmaning och det gäller för © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 35

35

2014-03-13 12:14

Siv Fischbein

läraren att finna hjälpmedel och situationer som underlättar lärandet. Det finns således många exempel på att tillrättalägganden i den fysiska miljön minskar biologiska svagheter och psykologiskt motstånd. Barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi finner också ofta själva möjligheter och strategier för att underlätta läsningen.

INDIVID, SKOLA, SAMHÄLLE

Barn, ungdomar och vuxna kan som synes ha svårigheter både på det biologiska och psykologiska området. Dessa svårigheter kan dock öka eller minska beroende på faktorer i skolan eller samhället. I Sverige har vi gått mot allt större valfrihet på utbildningsområdet. Då den svenska skolan kommunaliserades ökade olikheter mellan olika kommuner då det gäller hur mycket de satsar på skolområdet. Det är också stor skillnad mellan kommuner i fråga om ekonomiska förutsättningar och kvalificerat beslutsfattande i skolfrågor. En annan omständighet som ökat skillnaderna på skolområdet är fri­skolornas tillkomst. Detta ökar förstås möjligheterna för föräldrar och barn att välja skola men medför också att valet blir beroende av de resurser familjen förfogar över. Både biologiska och socioekonomiska faktorer får större spelrum. Ytterligare en faktor som tenderar att öka skillnaderna mellan elever och skolor är det egna ansvar för sina studier som barn och ungdomar förväntas ta. Resursstarka föräldrar kan hjälpa sina barn medan detta inte är självklart i andra familjer där barnen förväntas klara sig själva. Även i lärarutbildningen har det funnits en trend mot större valfrihet. Blivande lärare förväntas veta vilka kurser och profiler de ska välja utan att i förväg ha prövat läraryrket. Detta leder ibland till felval som i förlängningen drabbar de barn och föräldrar som de ska möta i sitt yrkesliv. Det är således inte ovanligt att lärare som ska ha ansvar för barnens tidiga läsinlärning inte vet hur de ska ta reda på var barnen befinner sig i sin läsutveckling och än mindre vilka åtgärder som ska sättas in för dem som befinner sig i riskzonen för att få problem med läsningen. Ett särskilt problem i det svenska skol­ systemet är införandet av förskoleklassen. Detta innebär att barnen byter lärare från förskolan till förskoleklassen och ytterligare en gång då de börjar skolan. Detta sker samtidigt som det just i sexårsåldern är extra viktigt att följa läsutvecklingen och reagera vid avvikelser. Sammantaget visar fler och fler rapporter att skillnaderna ökar i Sverige mellan skolor, sociala och 36

978-91-44-08337-7_01_book.indd 36

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

2014-03-13 12:14

2 Läsning, självbild och hälsa

etniska grupper och mellan pojkar och flickor. Vi tenderar också att få fler elever som slutar skolan utan fullständiga betyg. Detta är något som hotar samhällsutvecklingen på lång sikt. För att vända denna trend sätter staten in fler kontroller i form av nationella prov och försöker också göra bedömningen av dessa mer likvärdig. Det behöver dock finnas stimulansfaktorer i skolsystemet och inte bara kontrollfaktorer för att kunna rekrytera duktiga lärare och motivera elever.

Utvecklingsspiraler och lärandestrategier I skolan skapas både positiva och negativa utvecklingsspiraler. Att få en lärare som bryr sig och framför allt visar tro på en framgångsrik utveckling kan vända en negativ utveckling till en positiv. Det gäller också att inte bara skicka hem barnet med uppmaningen att jobba mera utan ge konkret stöd och demonstrera hur nya lärandestrategier kan ge positiva effekter. Omvänt kan det vara förödande för ett barn att hamna i konflikt med läraren och andra vuxna och kanske bli stämplad som bråkstake. Detta kan också föra med sig negativa lärandestrategier, exempelvis att undvika uppgifter som man tror att man ska misslyckas med. Man kan då också bli beskylld för att vara lat när det i själva verket handlar om att bevara självkänslan.

SJÄLVK ÄNSLA OCH MOTIVATION

Det finns flera studier som visar att god självkänsla inte nödvändigtvis bidrar till skolframgång. Skolframgång tenderar dock att förbättra självkänslan och det blir därför viktigt att inte bara tillhandahålla stöd och uppmuntran utan också se till att barnen inte halkar efter sina kamrater utan får adekvat lärandestöd. Kamratgruppen är viktig för att skapa god självkänsla hos barn i behov av stöd och dessa beskriver ofta kamratrelationer som den viktigaste motivationen för att gå till skolan. Barn och ungdomar jämför sig med varandra och effekterna varierar med gruppsammansättning och gruppsammanhållning. Det blir därför av avgörande betydelse hur läraren klarar av att skapa ett socialt klimat och lärandeklimat som gör att man vågar framträda i klassen. Om man blir påhoppad när man inte kan svara eller svarar fel så breder tystnaden ut sig och självkänslan sjunker.

© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08337-7_01_book.indd 37

37

2014-03-13 12:14

Stockholms universitet. Övriga författare är Barbro Bruce, Kenneth Hyltenstam, Juha Kere, Ulla Lahtinen, Caroline Liberg, Torbjörn Lundgren, Christina Olin-Scheller, Monica ­Reichenberg, Margareta Sandström, Kristina Ström, Ulla Sundberg, Ann-Katrin Swärd och Åsa Alberyd Öfors.

– specialpedagogiska perspektiv

Lärare på högstadiet eller gymnasieskolan behöver strategier att möta ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Det räcker ofta inte med att sätta in åtgärder tidigt i livet för att få svårigheterna att upphöra. Problemen påverkar ungdomar mycket i skolan och komplicerar relationen mellan lärare och elev.

Därför erbjuder nu denna bok både nya forskningsrön inom området och praktiska strategier för att underlätta lärandet för dessa ungdomar. Den ger dig en fördjupad kunskap om både de funktionsnedsättningar och de omgivningsfaktorer som påverkar ungdomars förmåga att lära sig grundläggande färdigheter. Här finns också kapitel om de möjligheter och svårigheter som ungdomar upplever i gränslandet mellan den analoga och den digitala världen.

Bokens författare vill spegla en bredd från mer forskningsinriktad kunskap till didaktiska frågor i skolvardagen. Den lämpar sig för såväl speciallärare och specialpedagoger som lärare, rektorer, logopeder, psykologer och skolsköterskor samt andra verksamma inom elevhälsan.

| Ungdomar läser och skriver

Ungdomar läser och skriver

Siv Fischbein (red.)

Bokens redaktör är Siv Fischbein, professor emerita i specialpedagogik vid

Ungdomar läser och skriver

SIV FISCHBEIN (RED.)

Art.nr 36402

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08337-7_01_cover.indd 1

2014-03-13 12:55