L ove vaknar alldeles för tidigt
och kan inte somna om. Utanför fönstret är det fortfarande mörkt. Han vet inte hur mycket klockan är, men säkert är det många timmar kvar tills djuraffären öppnar. 7
Det är som en födelsedagsmorgon, när man ligger och väntar på att mamma och pappa ska komma med tårta och presenter. Tiden går långsamt. Love funderar på att tända sänglampan och läsa, men då blir han plötsligt sömnig igen. I drömmen håller han henne redan i famnen. Sin kanin. Nästa gång Love vaknar sipprar lite ljus in genom rullgardinen. Nu är han klarvaken. Lika bra att gå upp och klä på sig. Dörren till mammas och pappas sovrum står på glänt. Love hör 8
pappas snarkningar och mammas andetag. Om det var en vanlig lördagsmorgon skulle han smyga in och lägga sig mellan dem i sängen. Det gör han ibland på nätterna också, när han vaknar och känner sig ensam. Men nu vill Love att det ska vara morgon, att mamma och pappa ska vakna och att han äntligen ska få hämta sin kanin. Det var i måndags han såg henne. Mamma och han var på väg från parkeringen vid Farsta centrum. De skulle köpa en höstjacka åt Love, 9
för han har vuxit ur den gamla. Mamma spände upp sitt paraply mot regnet och skyndade sig mot ingången till köpcentret. 10
Utanför djuraffärens skyltfönster tvärstannade Love. Han stod där som fastklistrad och hörde inte ens mammas röst: – Kommer du, Love? Han hörde ingenting och såg ingenting annat än de tre ulliga kaninungarna som tumlade runt i sin bur innanför fönsterrutan. Och han såg med detsamma vilken av dem som var hans: den grå, som skuttade högst fast den var den minsta av dem. – Hoppsan, viskade han till henne genom glaset. 11