Ryggbredd: 14 mm mjukband
Boken bygger pĂ„ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt pĂ„ författarnas erfarenheter frĂ„n forskning och praktik i skolorna. Merparten av författarna Ă€r sjĂ€lva flersprĂ„kiga och arbetar aktivt med frĂ„gor som rör nyanlĂ€nda elevers skolgĂ„ng. Boken vĂ€nder sig till blivande och verksamma lĂ€rare. Den lĂ€mpar sig Ă€ven vĂ€l för fortbildning av lĂ€rare, skolÂledare, annan skolpersonal, skolhuvudmĂ€n, politiker och beslutsfattare.
Redaktörer för boken Àr Pirjo LahdenperÀ, professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning, och Eva Sundgren, professor i svenska sprÄket med inriktning mot sociolingvistik, vid MÀlardalens högskola.
interkulturalitet och flersprÄkighet i klassrummet
Del ett presenterar tankemodeller kring interkulturell skol utveckling och flersprÄkighet som ger en teoretisk ram för de mer praktiska delarna. Del tvÄ behandlar olika undervisnings former och innehÄller didaktiska diskussioner om hur man som lÀrare kan skapa en god lÀrmiljö för eleverna. I del tre presenteras didaktiska exempel hÀmtade frÄn autentisk klass rumsinteraktion som Àr tÀnkta att ge inspiration.
LahdenperĂ€, Sundgren (red.)ââNyanlĂ€nda,
NyanlÀnda, interkulturalitet och flersprÄkighet i klassrummet handlar om det praktiskt pedagogiska arbetet med nyanlÀnda elever. Boken presenterar olika undervisningsformer, till exempel inkludering och sprÄkstödjande undervisning, förberedelseklasser, studiehandledning, sprÄkutvecklande lÀrarkommunikation och transsprÄkande.
NyanlÀnda, interkulturalitet och flersprÄkighet i klassrummet Pirjo LahdenperÀ, Eva Sundgren (red.)
Best.nr 47-12266-0 Tryck.nr 47-12266-0
4712266_Lahdenpera_omslag.indd 1,3
22/06/17 9:36 AM
ISBN 978-91-47-12266-0 © 2017 författarna och Liber AB FörlÀggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Redaktör: Ann-Sofie Lindholm Grafisk design och omslag: Nette Lövgren Illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsbild: Landet som icke Àr. AkrylmÄlning av Heike Kirsch, foto Andrzej Markiewicz. Produktion: Lars Wallin
Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2017
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. IntrÄng i upphovsmannens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 2
22/06/17 8:11 AM
InnehÄllsförteckning
Inledningâ9 Pirjo LahdenperĂ€ & Eva Sundgren
Regler i skollagen om utbildning av nyanlĂ€nda eleverâ 10 Den sprĂ„kliga och kulturella mĂ„ngfaldenâ 11 Bokens innehĂ„llâ 13 Referenserâ19
Författarpresentationerâ20 Del I: Tankemodeller, attityder och förestĂ€llningarâ27 Kapitel 1
NyanlĂ€nda som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lĂ€rmiljö â 29 Pirjo LahdenperĂ€
Kultur som meningssystemâ 32 Skolan â en viktig integrationsarena â 33 Mono-, mĂ„ng- och interkulturell integration och skolutvecklingâ 36 Monokulturell integrationâ 37 MĂ„ngkulturell integration â 38 Interkulturell integration och skolutvecklingâ 42 Slutordâ45 Referenserâ47 Kapitel 2
FlersprĂ„kighet â förestĂ€llningar och attityderâ 49 Eva Sundgren
Vad Ă€r ett sprĂ„k?â 50 Vad innebĂ€r tvĂ„-/flersprĂ„kighet?â 51 ModersmĂ„lets betydelseâ 54 Svenska som andrasprĂ„kâ 56 FörestĂ€llningar om och attityder till flersprĂ„kighetâ 59
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 3
22/06/17 8:11 AM
FlersprĂ„kighet som resurs i klassrummetâ 65 Vinster för alla med flersprĂ„kighetâ 67 Referenserâ69
Del II: Undervisningsformer och frĂ„gestĂ€llningarâ73 Kapitel 3
I gapet mellan hem och skola: om nĂ„gra somaliska förĂ€ldrars möte med den svenska skolanâ 75 Niclas MĂ„nsson & Ali Osman
Med fokus pĂ„ socialt kapitalâ 75 Den delade skolanâ 77 FörĂ€ldrars röster om sina barns skolgĂ„ngâ 80 I behov av förĂ€ldrastödâ 87 Avslutande kommentarer â 90 Referenserâ92 Kapitel 4
TranssprĂ„kande för utveckling av flersprĂ„kighet â 94 Gudrun Svensson & Intisar Khalid
En skola i förĂ€ndring â 95 UtgĂ„ngspunkterâ96 LĂ€xor och förĂ€ldramedverkan â 97 Att skapa tilltro till anvĂ€ndning av transsprĂ„kande â 99 TranssprĂ„kande och lĂ€xor â 100 NĂ€rstudium utifrĂ„n tre elever och deras förĂ€ldrarâ 106 Slutsatser â 111 Referenser â 114 Kapitel 5
Studiehandledning pĂ„ modersmĂ„lâ 116 Karin Sheikhi & Tamar Uçar
Vad Ă€r studiehandledning pĂ„ modersmĂ„l?â 117 Varför studiehandledning pĂ„ modersmĂ„l?â 120 ModersmĂ„lsundervisning eller studiehandledning pĂ„ modersmĂ„let?â 121 Studiehandledning i tematisk undervisningâ 122 Slutordâ135 Referenserâ137
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 4
22/06/17 8:11 AM
Kapitel 6
NyanlĂ€nda elever i förberedelseklass â 139 Hanna Simola & Anette Hansson
NyanlĂ€nda elever i förberedelseklassâ 141 Vad Ă€r en förberedelseklass?â 143 För och emot förberedelseklassâ 144 Interkulturell undervisning i förberedelseklassâ 145 SprĂ„kutvecklande undervisning i förberedelseklass â 148 Hur kan en stödjande undervisning se ut?â 150 Avslutningsvisâ162 Referenserâ164 Kapitel 7
En fallbeskrivning av arbetet med nyanlĂ€nda elevers inkludering och sprĂ„kutveckling i en Ă„rskurs 1â 166 Birgitta Jansson, Marie Evans & Eva Sundgren
Hur mottagandet av nyanlĂ€nda elever organiserasâ 167 En skoldag i Ă„rskurs 1â 170 LĂ€rarens pedagogiska intentioner och handlingarâ 172 Att arbeta med lĂ€s- och skrivutvecklingâ 174 HöglĂ€sning och boksamtalâ 175 Höga förvĂ€ntningar pĂ„ eleverâ 178 Samarbete i arbetslagâ 178 FramgĂ„ngsfaktorer för skapandet av en god lĂ€rmiljöâ 180 Referenserâ181 Kapitel 8
âHans saknar lanttulaatikko!â SprĂ„kande och kulturella vardagsÂpraktiker i en sverigefinsk minoritetsskolaâ 182 Annaliina Gynne
Sveriges nationella minoriteter och deras utbildningâ 183 Sverigefinsk minoritetsutbildningâ 184 Studiens utgĂ„ngspunkterâ 186 En tvĂ„sprĂ„kig och bikulturell pedagogikâ 187 Att göra kulturell tillhörighet i vardagenâ 189 Interaktionsmönster för inkludering av nyanlĂ€nda i en tvĂ„sprĂ„kig miljöâ 194 MĂ„ngfald, flersprĂ„kighet och identitetsskapande i klassrumâ 197 Referenser â 199
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 5
22/06/17 8:11 AM
Kapitel 9
Styra och stötta: exempel pĂ„ sprĂ„kutvecklande lĂ€rarkommunikation i ett flersprĂ„kigt klassrumâ 202 Gustav BockgĂ„rd, HĂ„kan Landqvist, Thorsten Schröter & Karin Sheikhi
Klassen och lĂ€rarenâ 203 LĂ€raren stöttar och styrâ 204 Samtalsexempel frĂ„n klassrummetâ 206 Slutsatsâ224 Referenserâ225
Del III: Ămnesdidaktiska tillĂ€mpningarâ227 Kapitel 10
âVarför Ă€r snön vit?â Om sprĂ„kande i naturvetenskap â 229 Birgitta Norberg Brorsson
Undersökningskontextenâ233 NĂ„gra forskningsrön om undervisningskontextens betydelseâ 233 Det naturvetenskapliga sprĂ„ketâ 235 Lektionen om vattnets kretslopp â undervisningskontexten â 237 Skrivandeâ244 Skrivande under lektionen om vattnets kretsloppâ 246 Multimodalitetâ251 Multimodala uttryckssĂ€tt i undervisningen om vattnets kretsloppâ 252 Sammanfattande reflektionerâ 256 Referenserâ261 Kapitel 11
Att undervisa matematik för nyanlĂ€nda och flersprĂ„kiga elever â 262 Saman Abdoka
Elever med olika bakgrund â 263 FörstĂ„else av begreppâ 263 ElevnĂ€ra uppgifter â 267 Att sortera bort icke matematiska ordâ 271 KodvĂ€xlingâ273 Elevens kunskaper en resurs i klassenâ 276 Slutsatserâ280 Referenser â 282
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 6
22/06/17 8:11 AM
Kapitel 12
Musik, glĂ€dje, inkluderingâ 283 Hans-Olof Gustavsson & Anna Ehrlin
Musik som egenvĂ€rde och musik som redskap â 285 Musik som redskap för sprĂ„kutveckling â 288 Musik som redskap för att skapa glĂ€dje och psykisk hĂ€lsaâ 290 Musik som redskap för social utveckling och sociala relationer â 293 Att inspireras och rustasâ 297 Referenser â 298 Kapitel 13
Utmaningar i ett samtida religionslĂ€raruppdragâ 300 Linda Jonsson
Vem annars ska vi frĂ„ga?â 300 Undervisning i kristendomâ 303 Mot en undervisning om religionerâ 304 ReligionslĂ€raruppdraget av idagâ 308 Didaktiska utmaningar och dilemmanâ 308 Svensk religionskunskapsundervisning i ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lleâ 314 LivsvĂ€rld som ett samlande begreppâ 316 Referenserâ318
Registerâ320
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 7
22/06/17 8:11 AM
Inledning Pirjo LahdenperÀ & Eva Sundgren
D
enna bok NyanlĂ€nda, interkulturalitet och flersprĂ„kighet i klassrummet Ă€r en uppföljning av boken Skolans möte med nyanlĂ€nda (LahdenperĂ€ & Sundgren, 2016), dĂ€r fokus lĂ„g mer pĂ„ mottagande och undervisning av nyanlĂ€nda med beskrivningar av förutsĂ€ttningar och strukturer, mötet i det pedagogiska rummet samt skolans kompetensutveckling. I den hĂ€r boken har det praktiskt pedagogiska arbetet i klassrummet med nyanlĂ€nda elever gĂ€llande sprĂ„kutveckling, inkludering och skapande av interkulturell lĂ€rmiljö varit vĂ„r utgĂ„ngspunkt. Att skolans arbete ska bygga pĂ„ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har varit vĂ„rt rĂ€ttesnöre nĂ€r vi har engagerat bokens författare bĂ„de frĂ„n praktiken i skolorna och frĂ„n forskarkĂ„ren. Flera av kapitlen bygger sĂ„ledes pĂ„ klassrumsforskning med praktisk-pedagogisk och sprĂ„kdidaktisk inriktning. Arbetet med antologin Ă€r ett sĂ€tt att utveckla vĂ„r förstĂ„else och bemötandet av nyanlĂ€nda elever och hur skolkontexten pĂ„verkar formeringen av det pedagogiska handlandet bĂ„de i skolan och i klassrummet. Denna förstĂ„else Ă€r aldrig tillrĂ€cklig utan mĂ„ste stĂ€ndigt omprövas, kompletteras och utvecklas. DĂ€rför har det varit av vĂ€rde att skapa en interkulturell lĂ€rmiljö för antologiskrivandet, dĂ€r vi har kunnat engagera författare med olika bakgrunder, erfarenheter, roller och sprĂ„k (se författarpresentationen, s. 20) Citatet om didaktik som finns i boken AllmĂ€ndidaktik â vetenskap för lĂ€rare (HansĂ©n & Forsman, 2011) uttrycker vĂ„r ambition med denna antologi: Didaktik handlar nĂ€mligen om förmĂ„gan eller konsten att förmedla budskap som hjĂ€lper andra mĂ€nniskor att förstĂ„ situationer, upplevelser och att tillĂ€gna sig viktiga kunskaper och fĂ€rdigheter för att kunna handla övervĂ€gt och klokt. I dess innersta kĂ€rna ligger de företeelser vi kallar undervisning och fostran och det objekt eller Ă€mne som Ă€r föremĂ„l för unInledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 9
9
22/06/17 8:11 AM
dervisningen. Didaktiken har dÀrför alltid stÄtt i mÀnniskans tjÀnst genom att erbjuda redskap som hjÀlper mÀnniskan att förstÄ sin vÀrld och att handla i den (Kansanen, Hansén, Sjöberg & Kroksmark, 2011, s. 11).
Med denna bok vill vi förmedla kunskap om olika dilemman och det praktiska arbetet i klassrummet med nyanlÀnda och andra elever med utlÀndsk bakgrund. VÄr intention Àr att boken kan anvÀndas i lÀrarutbildningar, rektorsutbildningar och i fortbildningar av skolans personal. SÀrskilt vÀrdefullt Àr att vi kan erbjuda en bok som lÀmpar sig för kollegialt lÀrande i skolan genom att ha kapitel med olika didaktiska tillÀmpningar. I en stressig arbetsmiljö, vilket ofta kÀnnetecknar skolans vardag idag, hinner man förhoppningsvis lÀsa ett kapitel med fokus pÄ sitt Àmne och sin gÀrning och ha det som utgÄngspunkt för utvecklande diskussioner med kollegorna.
Regler i skollagen om utbildning av nyanlÀnda elever För att aktualisera gÀllande regler och bestÀmmelser för organisering av undervisning för nyanlÀnda elever i Sverige vill vi ge en kort bakgrund. Den 1 januari 2016 infördes nya regler i skollagen (Skollag, 2010) som gÀller utbildningen av nyanlÀnda elever. DÄ fick vi ocksÄ en definition av nyanlÀnd elev (3 kap. 12 a §): Med nyanlÀnd avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu Àr bosatt i landet, och 3. har pÄbörjat sin utbildning hÀr senare Àn höstterminens start det kalenderÄr dÄ han eller hon fyller sju Är. En elev ska inte lÀngre anses vara nyanlÀnd efter fyra Ärs skolgÄng hÀr i landet. De nyanlÀnda eleverna Àr en heterogen grupp som befinner sig i Sverige av olika skÀl och pÄ olika villkor, och deras skolbakgrund ser olika ut (Skolverket, 2016a). De kan till exempel vara asylsökande, anhöriginvandrare eller barn till arbetskraftsinvandrare.
10
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 10
22/06/17 8:11 AM
KartlĂ€ggningen av elevens kunskap fick en central betydelse i de regler som trĂ€dde i kraft 2016. Den nyanlĂ€nda elevens kunskaper ska bedömas senast inom tvĂ„ mĂ„nader frĂ„n det att eleven tagits emot i skolvĂ€sendet och resultatet av bedömningen ska ingĂ„ i underlaget för placering i Ă„rskurs (Skollag, 2010: 3 kap. 12 câe §). Rektor ansvarar för att bedömning görs. Sedan den 15 april 2016 Ă€r det obligatoriskt i grundskolan att anvĂ€nda Skolverkets kartlĂ€ggningsmaterial för bedömning av nyanlĂ€nda elevers kunskaper steg 1 och 2 (Skolverket, 2017). I steg 1 bedöms elevens sprĂ„k och erfarenheter, i steg 2 elevens kunskaper inom omrĂ„dena litteracitet och numeracitet och i steg 3, som publiceras successivt under 2017, elevens kunskaper i 15 av grundskolans Ă€mnen. Om en elev saknar tillrĂ€ckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen fĂ„r rektorn besluta att eleven delvis ska undervisas i förberedelseklass, men en elev fĂ„r inte ges undervisning i förberedelseklass lĂ€ngre Ă€n tvĂ„ Ă„r (Skollag, 2010: 3 kap. 12 f §). Det Ă€r alltsĂ„ inte tillĂ„tet att en elev fĂ„r all sin undervisning i förberedelseklass, men vad som avses med âdelvisâ Ă€r inte nĂ€rmare reglerat. Enligt Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d Utbildning för nyanlĂ€nda elever (Skolverket, 2016a) Ă€r det lĂ€mpligt att den nyanlĂ€nda eleven redan frĂ„n början följer minst ett, gĂ€rna flera, Ă€mnen med sin ordinarie undervisningsgrupp. Det Ă€r dock beroende av kommunens resurser och praktik hur den förberedande undervisningen organiseras, se kapitel 6 och 7.
Den sprÄkliga och kulturella mÄngfalden NÄgot som pÄverkar skolgÄngen och undervisningen av nyanlÀnda negativt Àr det faktum att Sveriges riksdag 2016 fattade beslut om lagÀndringar som pÄverkar asylsökande och de som ansöker om uppehÄllstillstÄnd för att flytta till en anhörig i Sverige (Migrationsverket, 2017a). Sedan den 1 juni 2016 har den som sökt asyl och fÄtt ett beslut om utvisning inte lÀngre rÀtt till boende och dagersÀttning frÄn Migrationsverket. FrÄn 1 juli 2016 och tre Är framÄt gÀller en lag som begrÀnsar asylsökandes möjligheter att fÄ uppehÄllstillstÄnd och möjligheten för den sökandes familj att fÄ komma till Sverige. Antalet asylsökande sjönk drastiskt mellan 2015 och 2016, och totalt var det 28 939 som sökte asyl i Sverige Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 11
11
22/06/17 8:11 AM
2016 (Migrationsverket, 2017b). Antalet barn var 10 909, varav 2 199 ensamkommande (se LahdenperĂ€ kap. 1, dĂ€r det finns en beskrivning av konsekvenser av detta beslut). Skolverket (2016b) har sammanstĂ€llt statistik om nyinvandrade elever i grundskolan som samlades in i oktober 2015. Antalet nyanlĂ€nda elever ökade frĂ„n 50 000 höstterminen 2014 till 62 400 höstterminen 2015. NĂ€rmare hĂ€lften av de nyanlĂ€nda eleverna gick i skolan i 29 av landets 290 kommuner. Ăkningen av antalet nyanlĂ€nda elever skedde framför allt i mindre kommuner och frĂ€mst i kommunala skolor. I ljuset av denna statistik kan man förstĂ„ behovet av kunskaper om nyanlĂ€nda i skolan och det pĂ„trĂ€ngande kompetensutvecklingsbehovet av personalen. Eftersom mycket av kunskaper inom migration och skolan Ă€r utvecklade inom storstĂ€dernas eller de medelstora stĂ€dernas förortsmiljöer finns det nya och annorlunda skolmiljöer för nyanlĂ€nda som utgĂ„ngspunkt för pedagogik och didaktisk kunskap. I denna bok finns det erfarenhetsbaserade och vetenskapliga kunskaper frĂ„n mĂ„nga olika typer av skolkontexter och kommuner. ModersmĂ„lslĂ€rarna Ă€r viktiga interkulturella resurser pĂ„ skolan. Undervisning av modersmĂ„l bidrar till elevens flersprĂ„kighet och skolframgĂ„ng, som pĂ„pekas i kapitel 2 av Eva Sundgren. LĂ€sĂ„ret 2015â16 hade 250 399 elever i den svenska grundskolan rĂ€tten att lĂ€sa sitt modersmĂ„l, vilket motsvarar drygt 25â% av alla grundskoleelever i Sverige (Skolverket, 2016c). Andelen av de berĂ€ttigade eleverna som deltog i modersmĂ„lsundervisning var 56â%. Totalt talades 152 sprĂ„k bland grundskoleelever i Sverige, och det största modersmĂ„let var arabiska med cirka 53 000 elever. Se tabell 1. Som redan nĂ€mnts finns skolor som tar emot mĂ„nga nyanlĂ€nda elever, och upp till 95â100â% av eleverna kan ha utlĂ€ndsk bakgrund, medan andra bara har nĂ„gra fĂ„ nyanlĂ€nda elever och elever med utlĂ€ndskt födda förĂ€ldrar. SjĂ€lvfallet pĂ„verkar antalet elever med utlĂ€ndsk bakgrund skolans arbete och kunnande inom detta fĂ€lt. Det Ă€r dock vĂ€rdefullt att pĂ„peka att det inte Ă€r sjĂ€lvklart att skolan har utvecklat kunskaper trots antalet elever med utlĂ€ndsk bakgrund, utan kan fortfarande arbeta som en monokulturell svensk skola. Den interkulturella skolutvecklingen, som denna antologi Ă€r tĂ€nkt att bidra till, förutsĂ€tter medvetet utvecklingsarbete av sĂ„vĂ€l pedagogiken som organiseringen av undervisningen. 12
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 12
22/06/17 8:11 AM
Tabell 1. De största modersmĂ„len i svenska grundskolor (lĂ€sĂ„ret 2015â16)
ModersmÄl
Antal elever
arabiska
52 822
somaliska
20 026
engelska
15 506
bosniska/kroatiska/serbiska
15 360
persiska
13 172
spanska
13 011
kurdiska
11 750
finska
8 900
albanska
8 516
polska
8 309
övriga sprÄk (142) Totalt
83 027 250 399
KĂ€lla: Skolverket (2016c)
Bokens innehĂ„ll Antologin bestĂ„r av tre olika delar. Del I Tankemodeller, attityder och förestĂ€llningar ger en ram och tankemĂ€ssiga utgĂ„ngspunkter för skolans pedagogiska arbete och de olika kapitlen i antologin. Denna del med fokus pĂ„ interkulturalitet och flersprĂ„kighet ger en vĂ€rdemĂ€ssig och vetenskaplig grund för antologins övriga kapitel. Del II Undervisningsformer och frĂ„gestĂ€llningar behandlar de olika undervisningsformer som Ă€r speciellt tĂ€nkta för och anvĂ€nds i undervisningen av nyanlĂ€nda som inkludering och sprĂ„kstödjande undervisning i klasser, förberedelseklasser, studiehandledning, sprĂ„kutvecklande lĂ€rarkommunikation och transsprĂ„kande. Dessa kapitel innehĂ„ller ocksĂ„ didaktiska diskussioner om hur utformningen av lĂ€rmiljön kan skapa en god lĂ€rmiljö för elever. I detta sammanhang uppmĂ€rksammas Ă€ven den sociokulturella lĂ€rmiljön dĂ€r förĂ€ldrarna Ă€r en del med tanke pĂ„ deras kunskaper och möjligheter att stödja sina barns skolgĂ„ng och studieresultat. I del III Ămnesdidaktiska tillĂ€mpningar ligger Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 13
13
22/06/17 8:11 AM
fokus pÄ fyra olika Àmnen i skolan, nÀmligen naturvetenskap, matematik, musik och religion. De didaktiska exemplen, hÀmtade frÄn autentisk klassrumsinteraktion, ger en illustration av och inspiration för vad aktiva lÀrare kan göra för att frÀmja sina elevers lÀrande.
Del I Tankemodeller, attityder och förestÀllningar
I inledande kapitel 1 NyanlĂ€nda som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lĂ€rmiljö skissar Pirjo LahdenperĂ€ olika kontextuella faktorer för lĂ€rares pedagogiska gĂ€rning med fokus pĂ„ skolans mĂ„ngkulturella och interkulturella utveckling. Antal elever med utlĂ€ndsk bakgrund i allmĂ€nhet och nyanlĂ€nda elever i synnerhet relateras till den form av meningssystem som gynnar dessa elevers utbildning, integration och skolframgĂ„ng. MĂ„ngtaliga praktiska erfarenheter av olika typer av skolutveckling samt senaste forskning inom omrĂ„det ligger som grund för kapitlets utgĂ„ngspunkter och innehĂ„ll. Syftet med kapitlet Ă€r att ge skolans personal begrepp och system av tĂ€nkande, det vill sĂ€ga meningssystem, med vars hjĂ€lp man kan analysera, förstĂ„ och förĂ€ndra det tĂ€nkande som hindrar skolans utveckling utifrĂ„n mĂ„ngfalden. Sverige Ă€r i hög grad ett flersprĂ„kigt samhĂ€lle. GrundlĂ€ggande för ett framgĂ„ngsrikt arbete i det flersprĂ„kiga klassrummet Ă€r att synliggöra och inkludera de olika sprĂ„kliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna. NyanlĂ€nda elever ska lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k samtidigt som de ska utveckla kunskaper pĂ„ sitt nya sprĂ„k, och undervisningen mĂ„ste erbjuda stöttning, till exempel i form av att nyanlĂ€nda elever fĂ„r studiehandledning pĂ„ sitt modersmĂ„l (eller sitt starkaste sprĂ„k). Det finns emellertid fortfarande negativa attityder till flersprĂ„kighet, bĂ„de i samhĂ€llet i stort och i skolan. I kapitel 2 FlersprĂ„kighet â förestĂ€llningar och attityder diskuterar Eva Sundgren vad ett sprĂ„k Ă€r och vad tvĂ„sprĂ„kighet eller flersprĂ„kighet innebĂ€r. Hon beskriver vad en attityd Ă€r och hur vi kan arbeta i skolan för att förĂ€ndra negativa attityder till flersprĂ„kighet och mĂ„ngfald som hĂ€nger nĂ€ra samman. Slutligen lyfts vikten av att se flersprĂ„kighet som en tillgĂ„ng bĂ„de för individen och samhĂ€llet och som en resurs i klassrummet.
14
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 14
22/06/17 8:11 AM
Del II Undervisningsformer och frÄgestÀllningar
I kapitel 3 I gapet mellan hem och skola: om nÄgra somaliska förÀldrars möte med den svenska skolan behandlar Ali Osman och Niclas MÄnsson mötet mellan somaliska förÀldrar och deras barns lÀrare och diskuterar hur relationen pÄverkar deras möjligheter att stötta sina barn i skolarbetet. Studien bygger pÄ förstÄelsen av socialt kapital för att förstÄ hur samtalen mellan förÀldrar och lÀrare föregÄs av förÀldrars respektive lÀrares förutfattade meningar om vad samtalen ska handla om. Medan förÀldrarna vill prata om sina barns skolresultat pratar lÀrarna om barnens sociala utveckling. FörÀldrarnas kunskaper om det svenska skolsystemet och deras kÀnsla av att inte kunna hjÀlpa sina barn med skolarbetet förstÀrks av att de saknar olika former av stöd som skulle kunna kompensera deras individuella begrÀnsningar att stödja sina barn i skolarbetet. Syftet med kapitlet 4 TranssprÄkande för utveckling av flersprÄkighet av Gudrun Svensson och Intisar Kahlid Àr att ge exempel pÄ och diskutera flersprÄkiga elevers utveckling av flersprÄkighet i den svenska skolan utifrÄn aspekter som berör transsprÄkande och ocksÄ hÀr den viktiga förÀldramedverkan. Beskrivningen utgÄr frÄn en klass i Ärskurs 6 dÀr klasslÀrarna tillÀmpat transsprÄkande i olika Àmnen sedan Ärskurs 4. Avsikten frÄn lÀrarnas sida Àr att stÀrka utveckling av bÄde kunskaper och flersprÄkighet samtidigt som de vill att förÀldrarna ska fÄ ökade möjligheter att delta i sina barns lÀxlÀsning och dÀrmed ocksÄ bidra till sina barns sprÄkoch kunskapsutveckling. Detta ÄskÄdliggörs i ett praktiknÀra exempel pÄ tillÀmpning av transsprÄkande i geografiundervisningen. Det Àr inte bara möjligheten att lÀsa lÀxor med sina barn som pÄverkat barnens utveckling mot flersprÄkighet utan ocksÄ förÀldrarnas uppfattningar om mÄlet och vÀrdet med flersprÄkighet. I kapitel 5 Studiehandledning pÄ modersmÄl presenterar Karin Sheikhi och Tamar Uçar studiehandledning som en del av undervisningen för nyanlÀnda elever. Studiehandledning beskrivs som en stödÄtgÀrd för nyanlÀnda elever som Ànnu inte kan tillgodogöra sig undervisningen pÄ svenska, och studiehandledning sÀtts i relation till modersmÄlsundervisning. Efter en kort beskrivning av tematiskt arbetssÀtt bestÄr huvuddelen av kapitlet av en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt dÀr studiehandledningen Àr en integrerad del. Kontexten Àr sprÄkintroduktionsprogrammet
Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 15
15
22/06/17 8:11 AM
pĂ„ gymnasiet, dĂ€r eleverna lĂ€ser mot grundskolans kursplanemĂ„l, men arbetssĂ€ttet gĂ„r att anpassa ocksĂ„ till lĂ€gre Ă„ldrar. De teman som beskrivs Ă€r Kultur och identitet, Kropp och hĂ€lsa samt Skolans vĂ€rdegrund. Med utgĂ„ngspunkt i dessa exempel pĂ„ beprövad erfarenhet diskuteras forskning om flersprĂ„kig studiehandledning. För nyanlĂ€nda elever i grundskolans senare Ă„r Ă€r förberedelseklass oftast det första mötet med svensk skola. I kapitel 6 NyanlĂ€nda elever i förberedelseklass beskriver Hanna Simola och Anette Hansson vad förberedelseklass som organisationsform innebĂ€r, och med hjĂ€lp av intervjuer och observationer exemplifieras hur en interkulturell sprĂ„kutvecklande och sprĂ„kinriktad undervisning kan fungera. Det handlar bland annat om att ha höga förvĂ€ntningar pĂ„ nyanlĂ€nda elever och utmana dem i sitt lĂ€rande samtidigt som de ges rĂ€tt form av stöttning, samt att se klassens olika sprĂ„k som en resurs i lĂ€randet och i undervisningen. I kapitel 7 En fallbeskrivning av arbetet med nyanlĂ€nda elevers inkludering och sprĂ„kutveckling i en Ă„rskurs 1 beskriver Birgitta Jansson, Marie Evans och Eva Sundgren hur en lĂ€rare arbetar i en mĂ„ngkulturell Ă„rskurs 1. Först ges en bakgrund om hur mottagandet av nyanlĂ€nda elever organiseras i kommunen och pĂ„ skolan. De nyanlĂ€nda 7-Ă„ringarna pĂ„ den hĂ€r skolan kommer direkt in i klassen och deltar i alla Ă€mnen. Fallbeskrivningen bygger pĂ„ observationer och intervjuer med skolledning, klasslĂ€raren och sprĂ„kstödet. Syftet med kapitlet Ă€r att ge exempel pĂ„ hur ett inkluderande och tal-, lĂ€s- och skrivutvecklande arbete kan organiseras och se ut i Ă„rskurs 1. Samarbete med förĂ€ldrar, andra lĂ€rare, studiehandledare och modersmĂ„lslĂ€rare lyfts speciellt som en framgĂ„ngsfaktor för att skapa ett gynnsamt inlĂ€rningsklimat för sprĂ„kutveckling, liksom höga förvĂ€ntningar pĂ„ eleverna, tydliga instruktioner och ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt. Hur förhandlas det om kultur och sprĂ„k i skolans vardag? Hur ser tvĂ„sprĂ„kig och bikulturell minoritetsutbildning ut i Sverige pĂ„ 2010-talet? Vilka lĂ€rdomar kan man dra frĂ„n flersprĂ„kiga utbildningssammanhang för skolan i stort? I kapitel 8 âHans saknar lanttulaatikko!â SprĂ„kande och kulturella vardagspraktiker i en sverigefinsk minoritetsskola beskriver Annaliina Gynne Sveriges nationella minoriteter i allmĂ€nhet och den sverigefinska minoriteten i synnerhet. Kapitlet bygger pĂ„ ett etnografiskt forskningsprojekt om flersprĂ„kiga ungdomars sprĂ„kande, meningsskapande och identitetsarbete. Med empiriska fall som utgĂ„ngspunkt diskuterar hon tvĂ„sprĂ„16
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 16
22/06/17 8:11 AM
kig utbildning och utbildning för minoriteter samt vilka aspekter inom dessa som Àven skulle kunna tas tillvara pÄ i utbildningsvÀsendet i stort. I kapitlet 9 Styra och stötta: exempel pÄ sprÄkutvecklande lÀrarkommunikation i ett flersprÄkigt klassrum beskriver Gustav BockgÄrd, HÄkan Landqvist, Thorsten Schröter och Karin Sheikhi hur en lÀrares sÀtt att kommunicera med sina elever kan forma klassrumsklimatet och pÄverka elevernas hela lÀrandesituation genom att ge dem möjligheter att utveckla bÄde förstÄelsen för Àmnesstoffet och sin egen kommunikationsförmÄga. Till grund för beskrivningen ligger observationer och inspelningar av en lÀrares undervisning i en femteklass samt intervjuer med denna lÀrare. Det hÀr kapitlet visar ocksÄ hur samtalsanalys kan vara ett verktyg för lÀrare som vill undersöka sin, eller kollegors, undervisning för att fÄ syn pÄ och förstÄ viktiga detaljer i kommunikation.
Del III Ămnesdidaktiska tillĂ€mpningar
Med utgĂ„ngspunkt i ett material insamlat under en lektion i Ă„rskurs fem dĂ„ vattnets kretslopp behandlades diskuterar Birgitta Norberg Brorsson i kapitel 10 âVarför Ă€r snön vit?â Om sprĂ„kande i naturvetenskap lektionens sprĂ„kliga erbjudanden och vilka möjligheter till förstĂ„else den gav. HĂ€r behandlas tre perspektiv: lektionens struktur och vilka möjligheter till sprĂ„kande undervisningen erbjöd, elevernas skrivande samt anvĂ€ndning av multimodala uttryckssĂ€tt under lektionen. Lektionen innehöll mĂ„nga tillfĂ€llen till sprĂ„kliga aktiviteter för eleverna sĂ„som smĂ„grupps- och helklassamtal, tvĂ„ experiment under vilka eleverna diskuterade med varandra, reflektionsskrivande, skrivande av laborationsrapporter och skapande av bilder kring experimenten. Den sprĂ„kliga interaktionen gav sĂ„ledes möjligheter till bĂ„de sprĂ„k- och kunskapsutveckling. I kapitel 11 Att undervisa matematik för nyanlĂ€nda och flersprĂ„kiga elever fokuserar Saman Abdoka pĂ„ matematikundervisning med elever med utlĂ€ndsk bakgrund i allmĂ€nhet och med nyanlĂ€nda elever i synnerhet. FrĂ„n Samans tioĂ„riga erfarenhet av att arbeta som matematiklĂ€rare i mĂ„ngkulturella och flersprĂ„kiga skolor och klasser har han kunnat dra slutsatser om hur matematikundervisningen kan bli mer elevanpassad och framgĂ„ngsrik. Han menar att det Ă€r viktigt att den undervisande lĂ€raren tar extra hĂ€nsyn till sprĂ„ket, bĂ„de vad gĂ€ller sprĂ„kanvĂ€ndning och Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 17
17
22/06/17 8:11 AM
sprĂ„kinnehĂ„ll. De aspekter som behandlas i kapitlet Ă€r förstĂ„else av begrepp, elevnĂ€ra uppgifter, att sortera bort icke-matematiska ord och kodvĂ€xling. Kapitlet utmynnar i hur elevens skilda erfarenheter och kunskaper kan ses som resurs i matematikundervisningen och i klassen. Syftet med kapitel 12 Musik, glĂ€dje och inkludering av Hans-Olof Gustavsson och Anna Ehrlin Ă€r att visa pĂ„ olika dimensioner och möjligheter som inryms i anvĂ€ndande av musik i skol- och fritidsverksamhet dĂ€r nyanlĂ€nda elever ingĂ„r. I texten uppmĂ€rksammas betydelsen av en didaktisk medvetenhet om musik som ett vĂ€rde i sig, musik som en social verksamhet och musik som ett redskap för lĂ€rande och utveckling inom olika omrĂ„den, dĂ€r sĂ€rskild uppmĂ€rksamhet riktas mot sprĂ„kutveckling. En central utgĂ„ngspunkt utgörs av lĂ€rares erfarenheter, tankar och idĂ©er frĂ„n musikverksamheten i en Fâ6-skola, vars mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att genom ökad samverkan mellan skolan och den kommunala musikskolan arbeta för ökad integration av nyanlĂ€nda elever och elever med utlĂ€ndsk hĂ€rkomst. Avslutningsvis berörs Ă€ven vikten av att blivande och verksamma lĂ€rare samt andra yrkesgrupper som arbetar med de lĂ€gre Ă„ldersgrupperna som en del i en interkulturell pedagogisk kompetens, inspireras och rustas för att leda barn i sĂ„ng och spel. I det sista kapitlet 13 Utmaningar i ett samtida religionslĂ€raruppdrag beskriver Linda Jonsson utifrĂ„n sin avhandling Mellan tradition och förnyelse. Utmaningar i religionslĂ€raruppdraget hur det svenska religionslĂ€raruppdraget har förĂ€ndrats under ett par hundra Ă„r. Utvecklingen har skett frĂ„n konfessionell kristendom bestĂ€md av Svenska kyrkans lutherska lĂ€ra i en skola verksam i ett nĂ„gorlunda enhetligt samhĂ€lle till undervisning om religioner i ett skolsystem och samhĂ€lle prĂ€glat av mĂ„ngfald. I detta kapitel sĂ€tts dagens religionslĂ€raruppdrag under lupp. Jonsson menar att denna lĂ€rargĂ€rning Ă€r ett komplext uppdrag med flera utmaningar. Med teman som Mellan tradition och förnyelse, GrĂ€nslöst Ă€mne pĂ„ begrĂ€nsad tid, ElevnĂ€ra frĂ„gor eller NĂ€r-det-kommer-upp-pedagogik exemplifieras lĂ€rarens didaktiska utmaningar och dilemman. Kapitlet utmynnar i internationella jĂ€mförelser mellan olika europeiska lĂ€nders lösningar för religionsundervisning i syfte att skapa förstĂ„else för multireligiositet i Europa och i Sverige. NĂ€r religionsundervisning betraktas utifrĂ„n ett vidgat livsvĂ€rldsperspektiv kan det öppna för nya sammanhang och kan pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt motsvara mĂ„ngfald bland skolans religioner. 18
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 18
22/06/17 8:11 AM
VÄr förhoppning Àr att med detta breda innehÄll i antologin bÄde sprida och vara med och utveckla nya teoretiska och praktiska kunskaper pÄ skolor och lÀrosÀten för undervisning och inkludering av nyanlÀnda och andra elever med utlÀndsk bakgrund. Denna antologi vÀcker förhoppningsvis nyfikenhet att pröva och analysera det egna arbetet och dÀrmed vidareutveckla undervisning av nyanlÀnda elever.
Referenser Kansanen, Pertti; HansĂ©n, Sven-Erik; Sjöberg, Jan & Kroksmark, Tomas (2011). Vad Ă€r allmĂ€ndidaktik? I: HansĂ©n, S-E. & Forsman, I. (red.) AllmĂ€ndidaktik â vetenskap för lĂ€rare. Lund: Studentlitteratur. S. 27â48. LahdenperĂ€, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlĂ€nda. Stockholm: Liber. Migrationsverket (2017a). Nya lagar 2016. TillgĂ€nglig pĂ„: https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nya-lagar-2016.html Migrationsverket (2017b). Asylsökande till Sverige under 2000â2016. Skollag (2010). SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. TillgĂ€nglig pĂ„: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ skollag-2010800_sfs-2010-800 Skolverket (2016a). Utbildning för nyanlĂ€nda elever. Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d med kommentarer. Stockholm: Skolverket. TillgĂ€nglig pĂ„: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3576 Skolverket (2016b). PM â Nyinvandrade elever i grundskolan. TillgĂ€nglig pĂ„: http://www. skolverket.se/publikationer?id=3653 Skolverket (2016c). Skolor och elever i grundskolan lĂ€sĂ„ret 2015/2016. Stockholm: Skolverket. TillgĂ€nglig pĂ„: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/ statistik-i-tabeller/grundskola/skolor-och-elever/skolor-och-elever-i-grundskolan-lasaret-2015-16-1.241617 Skolverket (2017). KartlĂ€ggning av nyanlĂ€nda elevers kunskaper. Stockholm: Skolverket. TillgĂ€nglig pĂ„: https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial
Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 19
19
22/06/17 8:11 AM
Del I: Tankemodeller, attityder och förestÀllningar
. Författarpresentationer
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 27
27
22/06/17 3:46 PM
K apitel 1
NyanlÀnda som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lÀrmiljö Pirjo LahdenperÀ
I detta inledande kapitel skissar jag olika kontextuella faktorer för lÀrares pedagogiska gÀrning med fokus pÄ skolans mÄngkulturella och interkulturella utveckling. Antal elever med utlÀndsk bakgrund i allmÀnhet och nyanlÀnda elever i synnerhet relateras till den form av meningssystem som gynnar dessa elevers utbildning, integration och skolframgÄng. MÄngtaliga praktiska erfarenheter av olika typer av skolutveckling samt senaste forskning inom omrÄdet ligger som grund för kapitlets utgÄngspunkter och innehÄll. Syftet med kapitlet Àr att ge skolans personal begrepp och system av tÀnkande, det vill sÀga meningssystem, med vars hjÀlp man kan analysera, förstÄ och förÀndra det tÀnkande som hindrar skolans utveckling utifrÄn mÄngfalden.
A
lla praktiserade lÀrare tillhör sammanhang. Sammanhanget utgörs av det tÀnkande som Àr dominerande i landet i frÄga: kommunen, omrÄdet i kommunen, skolformen, den lokala skolan, skolledningen, kollegiet, Àmnet, elevsammansÀttning etc. Den viktigaste utgÄngspunkten för lÀrarnas pedagogiska gÀrning Àr emellertid eleverna och deras psykosociala uppvÀxtförhÄllanden, dÀr elevers familjesituation med exempelvis migrationsbakgrund Àr av central betydelse. LÀroplanerna har sedan lÀnge pÄbjudit en elevinriktad utgÄngspunkt för skolans gÀrning. Att undervisningen ska frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling med utgÄngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprÄk och kunskaper (Skolverket, 2011, s. 8) ger en bild av ett idealförhÄllande för maximal inKapitel 1. NyanlÀnda som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lÀrmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 29
29
22/06/17 3:46 PM
dividualisering dĂ€r lĂ€raren kan undervisa barn frĂ„n olika skolbakgrunder och anpassa undervisningen till varje elevs förutsĂ€ttningar och behov. SjĂ€lvfallet Ă€r det nĂ€stan omöjligt att utgĂ„ frĂ„n de elevförhĂ„llanden som lĂ€raren inte Ă€r bekant med eller av nĂ„gon anledning inte kĂ€nner sig motiverad för. Att undervisningen ska vara relevant för eleverna Ă€r givetvis mycket svĂ„rare nĂ€r lĂ€raren inte kĂ€nner till elevers bakgrund och deras sociolingvistiska landskap. Ăven sprĂ„ksvĂ„righeter och andra kommunikationssvĂ„righeter kan försvĂ„ra undervisningen och elevers skolgĂ„ng och lĂ€rande pĂ„ ett avgörande sĂ€tt. I ljuset av detta Ă€r det förstĂ„eligt att lĂ€raren och skolans personal hamnar i olika typer av undervisningssvĂ„righeter och dilemman (se fig. 1:1). Dessa dilemman kan ge upphov till olika konflikter och svĂ„righeter att veta vad som Ă€r bĂ€st för elevens lĂ€rande och undervisning. I ett mĂ„ngkulturellt och mĂ„ngetniskt omrĂ„de mĂ„ste skolans och förskolans personal hantera en mĂ„ngfald av sociala relationer och sammanhang i vilka normer, vĂ€rderingar, handlingsmönster, praktik och förvĂ€ntningar tar form. Detta kan gĂ€lla beslut om undervisning pĂ„ olika sprĂ„k som modersmĂ„lsundervisning, bedömning, betyg, pedagogiska handlingar, lĂ€xor, disciplinfrĂ„gor, olika typer av elevĂ€renden, stödĂ„tgĂ€rder, vĂ€rde-
Figur 1:1. Konflikter och dilemman
Heterogent (mÄngfald)
30
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 30
Del I: Tankemodeller, attityder och förestÀllningar
22/06/17 3:46 PM
grundsfrÄgor etc. Dessa beslut och positioner kan i sin tur vara svÄra att ta och resultera i dilemman som kommunens tjÀnstemÀn, skolans personal och speciellt skolledningen och lÀraren mÄste hantera, det vill sÀga att tvingas vÀlja mellan flera olika alternativ, dÀr inget helt löser problemet. Dilemmatic space (Fransson, 2012) Àr ett teoretiskt perspektiv som ramar in en viss verksamhet med dess aktörer, normer, vÀrderingar och handlingsmönster. Perspektivet bidrar till att relatera individers övervÀganden och ageranden till de utmaningar, dilemman och strukturer som yrkesvardagen med nyanlÀnda elever erbjuder pÄ realiseringsarenan. Att hantera dilemman handlar om att försöka hantera valmöjligheterna, intressekonflikterna och spÀnningarna mellan konkurrerande och oftast oförenliga mÄl, regler, förvÀntningar, vÀrderingar, handlingar, beslut, funktioner, relationer etc. Att arbeta i ett mÄngkulturellt samhÀlle och speciellt med nyanlÀnda som kommer frÄn utomeuropeiska lÀnder kan medföra olika typer av dilemman vilka kan vara svÄra att hantera sÄvÀl i kommunen som i skolan. Dessa dilemman kan skapa osÀkerhet och rÄdlöshet, samt erbjuda en ÄtergÄng till tidigare och oftast monokulturella tankemodeller och handlingsmönster, vilka kan ge trygghet och arbetsro i en turbulent tid med nya elevgrupper. Den nya asyllagen, som Sveriges riksdag fattade 21 juni 2016, handlar om begrÀnsning av asylsökandes utsikter att fÄ uppehÄllstillstÄnd och möjligheten för den sökandes familj att fÄ komma till Sverige (Migrationsverket, 2016). Denna lag stÀller nya krav pÄ skolans personal och kan ge upphov till nya dilemman för skolans integrationsarbete och resultat. Att skicka tillbaka nyanlÀnda elever med sina familjer eller ensamkommande barn till olika lÀnder kan orsaka bÄde kÀnslomÀssiga, yrkesmÀssiga och moraliska dilemman för skolans personal. Elever, som skolan har arbetat med och skapat en relation till, och som redan har kommit lÄngt med inlÀrningen av det svenska sprÄket, utvisas till osÀkra förhÄllanden med begrÀnsade utbildningsmöjligheter. Att bygga upp en relation till eleven för att kunna utgÄ frÄn elevens behov och studiebakgrund kan dÀrmed bli mer sekundÀrt för skolan, eftersom det Àr osÀkert hur lÀnge eleven fÄr stanna i kommunen och i landet. Detta innebÀr att det inte enbart Àr elevernas varierande bakgrunder som skapar dilemman för sko-
Kapitel 1. NyanlÀnda som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lÀrmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 31
31
22/06/17 3:46 PM
lans personal, utan Àven den politik som drivs i landet med nya lagar, regler och föreskrifter.
Kultur som meningssystem Det centrala begreppet för mitt kapitel Ă€r kultur eftersom jag kommer att laborera med begrepp som mono-, mĂ„ng- och interkulturellt som kvalitativa betingelser för integration och skolutveckling. Det finns mĂ„nga olika definitioner av begreppet kultur beroende pĂ„ vetenskapligt perspektiv, Ă€mne eller vilket kulturomrĂ„de det Ă€r frĂ„ga om, exempelvis folkkultur, finkultur och populĂ€rkultur. Kultur som fenomen kan sĂ„ledes studeras pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt och utifrĂ„n mĂ„nga olika perspektiv. I detta kapitel betraktar jag kultur frĂ„n ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, dĂ€rför att socialkonstruktivismen förhĂ„ller sig kritisk gentemot de fenomen och den kunskap som vi ofta tar för givna i samhĂ€llet. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att vĂ„ra sinnen inte kan förmedla en objektiv bild av den sociala verkligheten, utan kultur Ă€r den kontext dĂ€r mening skapas och ges (LahdenperĂ€, 2004; 2010). UtifrĂ„n detta socialkonstruktivistiska perspektiv ses tĂ€nkande och meningsskapande som produkter av historiska, sociala, idĂ©mĂ€ssiga och ideologiska skeenden och inte som konstanta och universella (Burr, 1995; Rosenau, 1992). Kultur som en social konstruktion och ett meningssystem mĂ„ste sĂ€ttas i sitt sammanhang, globalt, samhĂ€lleligt, historiskt, organisationsmĂ€ssigt, vĂ€rdemĂ€ssigt och sĂ„ vidare, för att kunna analyseras, förstĂ„s, kritiseras och utvecklas (LahdenperĂ€, 2008). Kunskap Ă€r kontextuell, det vill sĂ€ga den skapas, Ă€r beroende av och vidmakthĂ„lls av de specifika sociala och ekonomiska förhĂ„llanden som rĂ„der i en bestĂ€md kultur, plats, tid och ett bestĂ€mt rum (Foucault, 1972; Burr, 1995). Kategorier som ras, kön, etnicitet, kultur, klass och sprĂ„k skapas och vidmakthĂ„lls genom diskurser med tolkningar som konkurrerar om makten att definiera. Dessa kategorier blir sĂ„ledes laddade med skillnader i makt och samhĂ€lleliga vĂ€rden. DĂ€rför Ă€r det viktigt att veta vem eller vilka som har makten över sprĂ„ket eftersom de Ă€ven har makt över tĂ€nkandet. Ăven kunskap om verkligheten bestĂ€ms av faktorer sĂ„som makt och dess intressen, som i förlĂ€ngningen bestĂ€mmer vad som Ă€r och kommer att bli kunskap eller vĂ€rt att veta eller kunna. 32
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 32
Del I: Tankemodeller, attityder och förestÀllningar
22/06/17 3:46 PM
NÀr det gÀller definition av etnisk kultur lÀgger kommunikationsteoretikerna Vernon Cronen och Barnett Pearce (1980) tonvikten pÄ meningsskapandet och konstruktionen av verkligheten med delad förstÄelse, mening och kÀnsla för olika företeelser mellan individer i en grupp och samhÀllet. Vi kÀnner till, lÀr oss och relaterar till vÄr omgivning i enlighet med det tankesystem och de kÀnslor som guidar och filtrerar vÄra tolkningar och handlingar. Kenneth Gergen (1985) anvÀnder sig av begreppet meningssystem. Han hÀvdar att olika företeelser och begrepp fÄr mening i interaktion mellan mÀnniskor. DÀrför blir olika narrativa skapelser som idéer, myter, vÀrden, upplevelser, fantasier, trosförestÀllningar och fördomar hos individer och grupper i samhÀllet i allmÀnhet, och i utbildning och skola i synnerhet, viktiga medel för att förstÄ och analysera ett pedagogiskt tÀnkande och handlande.
Skolan â en viktig integrationsarena I styrdokumenten för skolans arbete med nyanlĂ€nda Ă€r elevernas integration och inkludering i det svenska samhĂ€llet det mest centrala mĂ„let för skolans alla Ă„tgĂ€rder. Skolans betydelse som integrationsarena Ă€r utom konkurrens. Skolan Ă€r den enda institution i samhĂ€llet som samlar alla barn och ungdomar oberoende av bakgrund och tillhörighet. Dessutom ska skolan enligt styrdokumenten ge dessa elever en likvĂ€rdig utbildning i jĂ€mförelse med elever med svensk bakgrund. DĂ€rför diskuterar jag i detta inledande kapitel integrationen av nyanlĂ€nda elever och relaterar den till de olika meningssystem som jag alltsĂ„ kallar för mono-, mĂ„ng- och interkulturellt samt vilka konsekvenser det innebĂ€r för skolans Ă„tgĂ€rder och utveckling. Syftet Ă€r att beskriva en kontextuell ram för olika tĂ€nkanden eller meningssystem och de olika pedagogiska verksamheter och handlingar som denna antologi innehĂ„ller. Integration som begrepp anvĂ€nds vanligen i organisatoriska och i samhĂ€lleliga sammanhang i diskussioner om etnisk, kulturell och sprĂ„klig mĂ„ngfald. Integration Ă€r ett vĂ€rdeladdat och kraftfullt begrepp eftersom det ligger till grund för olika politiska Ă„tgĂ€rder för en utveckling i landet och kommunen. Integration Ă€r dĂ€rför ocksĂ„ ett mĂ„ngtydigt och problematiskt begrepp som behöver beskrivas och kontextualiseras för att Kapitel 1. NyanlĂ€nda som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lĂ€rmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 33
33
22/06/17 3:46 PM
skapa förstĂ„else för de problem och dilemman som Ă€r förknippade med skolans pedagogiska uppdrag med elevers inkludering, likvĂ€rdiga utbildningsmöjligheter och skolframgĂ„ng. Integration betyder rent sprĂ„kligt en âprocess som leder till att skilda enheter förenasâ (Nationalencyklopedin), men i praktiken finns det olika sĂ€tt att definiera integration och vad det innebĂ€r. Den officiella integrationspolitiken gĂ€ller alla verksamheter i landet och Ă€r formulerad i regeringens skrivelse Egenmakt mot utanförskap â regeringens strategi för integration (Regeringens skrivelse 2008/09, s. 24). I denna lyfts fyra övergripande mĂ„l med integrationspolitiken: 1. lika rĂ€ttigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, 2. en samhĂ€llsgemenskap med samhĂ€llets mĂ„ngfald som grund, 3. en samhĂ€llsutveckling som kĂ€nnetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de grĂ€nser som följer av samhĂ€llets grundlĂ€ggande demokratiska vĂ€rderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för, och 4. ett samhĂ€lle fritt frĂ„n diskriminering. Den etniska integrationen Ă€r emellertid problematiserad och debatterad bĂ„de i forskning och i massmedia. Osman Aytar (2009) utgĂ„r frĂ„n forskningen om integration och hĂ€vdar att trots förĂ€ndringar i den officiella integrationspolitiken, enligt vilken integration uppfattas som en ömsesidig process i ett samhĂ€lle som prĂ€glas av etnisk och kulturell mĂ„ngfald, finns det fortfarande en dominerande praxis med âintegrationsfrĂ€mjande aktiviteterâ med syfte att anpassa minoriteter till majoritetssamhĂ€llet (Aytar, 2009). Ă ke Daun (2009) stĂ€ller frĂ„gan om att integreras eller assimileras i artikeln Integration förr och nu. Han menar att politiken och begreppen har varierat över tid. Enligt Daun övergavs assimilationstanken efter 1940och 50-talens arbetskraftinvandring. De flesta i Sverige insĂ„g det omöjliga att fĂ„ mĂ€nniskor att överge sin kulturella bakgrund. Termen assimilation ersattes med integration. Integration sĂ„gs som en mindre strikt variant
34
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 34
Del I: Tankemodeller, attityder och förestÀllningar
22/06/17 3:46 PM
av assimilation dÀr anslutning till majoritetssamhÀllets kultur bara skulle ske till viss del (Daun, 2009, s. 13). I Lena Grips (2010) analys av förstÄelsen av integrationsbegreppets innebörd i fyra olika kommuner fann hon otydlighet i samtliga kommuner betrÀffande vem som egentligen ska integreras och vilka grupper i samhÀllet som integrationen berör. Hon lyfter fram motsÀgande förestÀllningar om vad integration ska innebÀra. Ska alla integreras med varandra, ska invandrade personer integreras i det svenska samhÀllet eller ska mÀnniskor i utanförskap integreras i svensk kultur (Grip, 2010, s. 68)? Hon menar vidare att de svenska kommunerna spelar en viktig roll i integrationsarbetet eftersom det Àr dÀr det konkreta integrationsarbetet sker. Olika kommuner har valt att organisera och strukturera sitt integrationsarbete pÄ olika sÀtt och variationer kan bero pÄ faktorer sÄsom kommunstorlek, vana vid invandring, de kommunala mÄlen samt politiska och ekonomiska prioriteringar. Enligt mina erfarenheter frÄn olika kommunala uppdrag har Àven invandrargruppens storlek, bakgrund, organisering och vistelsetid i kommunen en viktig betydelse för integrationsarbetet samt kommunens strÀvanden att skapa gemensamma arenor för sina invÄnare oberoende av bakgrund. Integration som en ömsesidig process pÄverkas sjÀlvfallet Àven av de nyanlÀnda elevernas och familjernas instÀllning till integration. Mehrdad Darvishpour och Charles Westin (2008) beskriver olika kollektiva och socioekonomiska faktorer hos immigranter som kan pÄverka graden av integration i det nya landet, till exempel deras uppvÀxtmiljö, Älder och kön, individens position i det nya samhÀllet, vistelsetiden, sociala nÀtverk och interaktion med omgivningen. I artikeln med titeln Om konsten att spegla det samhÀlle vi lever i dag. Erfarenheter av Danmark av Emil Plisch (2004) presteras analytiska instrument som institutionerna kan anvÀnda sig av i sitt arbete med frÀmjande av den kulturella mÄngfalden i skolan och i det övriga samhÀllet: för, med, av och om. Plisch hÀvdar att det inte enbart handlar om att producera nÄgonting för eller om etniska minoriteter, ett tankesÀtt som under de senaste decennierna har varit vanligt förekommande och dominerat stora delar av de svenska institutionernas tÀnkande och agerande i mÄngkulturella frÄgor, utan ocksÄ med och av etniska minoriteter.
Kapitel 1. NyanlÀnda som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lÀrmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 35
35
22/06/17 3:46 PM
Register A
abstraktion 256 abstraktionsnivÄ 236 aktiverande undervisning 305 analytisk genre 246 andrasprÄksinlÀrning 118, 267 annorlundahet 38 argumentera 214, 216 assimilation 34, 295 attityder 61 B
begrepp 235 behÀrskningsnivÄ 250 betydelseomfÄng 250 betygskriterier 232 boksamtal 175 brist pÄ tillit 89 C
common underlying proficiency 96 D
dialekt 50 dialogiskt klassrum 204 didaktik 9 didaktiska frÄgorna 284 dikotomisering 36 dilemmatic space 31 diskrimineringslag 39 E
elevcentrering 305 elevens behov 119 El Sistema 284 ensprÄkighetsnorm 50 essentialistisk 40 etnisk kultur 33 etnocentrism 37 etnonationalism 37 F
flersprÄkighet 51, 120 flersprÄkighet som resurs 65 formuleringsarenan 301
framgÄngsfaktorer 180 friskfaktorer 292 funktionskriteriet 53 förberedelseklass 141, 143 förstasprÄk 95 försvenskning 295 förÀldrar 294 förÀldrasamverkan 169 G
gemenskap 291 genus 250 globalisering 95 glÀdje 290, 296 god skolerfarenhet 76 H
hypotes 239 höga förvÀntningar 178 höglÀsning 175 I
identifikationskriteriet 53 identitet 124 identitetsutveckling 97 inkluderande synsÀtt 95 inkludering 64, 296 inkludering av nyanlÀnda 194 integration 33, 295 integrationspolitik 34 interaktion 239 interkulturalitet 42 interkulturell 95 interkulturell lÀrprocess 122 interkulturell undervisning 145 IRU-struktur 234 K
kamrat- och vÀnskapsrelationer 293 katekesen 303 katekisationen 303 klassrumsinteraktion 191 know-how 88 kodvÀxling 54, 223, 273 kognitiv utmaning 112
320
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 320
22/06/17 8:12 AM
kollegialt lÀrande 10 kommunikativa handlingar 189 kommunikativ förmÄga 101 kommunikativ kompetens 53 kompetenskriteriet 52 kompetensutveckling 297 konfessionell 315 konfessionslös 315 korsmultiplikationsmetod 279 kristendomskunskap 303 kronologi 249 kulturbundenhet 272 kulturellt kapital 286 kunskapsmÀssigt stöd 88 L
laborationsrapport 239 languaging 186 ledarroll 172 livskunskap 315 livsvÀrld 316 loggböcker 238 lÀnkning 197 lÀridentitet 120 lÀrstrategi 251 lÀsförstÄelse 222 lÀsförstÄelsestrategier 176 lÀslÀxa 175 lösningsfrekvens 269 lösningsmetod 273 M
makronivÄ 233 matematikinlÀrning 278 matematikinnehÄll 272 matematikkunnande 271 materiellt stöd 87 medborgarnationalism 38 mediering 205 meningsfullt sammanhang 259 meningssystem. 33 mikronivÄ 233 modell 259 modersmÄl 55, 118 modersmÄlsundervisning 121 monokulturell 37, 95 monolingvistisk 95 mottagare 246 multimodalitet 251 Register
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 321
multimodalt uttryckssÀtt 231 multireligiositet 316 muntlig kommunikation 173 musik 283 musikaktivitet 286 musikverksamhet 283 mÄngkulturalitet 185 mÄngkulturell integration 41 N
namnsÀttande ord 235 nationella minoriteter 183 nationellt minoritetssprÄk 183 naturvetenskapliga praktiker 245 nominalisering 236 nyanlÀnd elev 10 O
objektivitetskramp 307 omformulering 218 ordförrÄd 216, 221, 222 orsaksförklaring 246 orsakssamband 248 output 216 P
parafras 215 patriotism 45 pedagogisk kartlÀggning 120 perspektivkrock 90 PISA 78 policy för tvÄsprÄkighet 186 postnationell 46 postnationella ungdomar 44 preposition 250 processord 235 produktivt ordförrÄd 236, 249 psykisk hÀlsa 291 R
reading to learn\; 221 realiseringsarena 31, 301 receptivt ordförrÄd 236 reflektionsskrivande 238, 247 religionsdidaktik 315 religionskunskapsundervisning 301 revitalisation 183 rim och ramsor 289
321
22/06/17 8:12 AM
S
samarbete 178, 257 samlingar 171, 174 samtalsanalys 206 samverkan 284 scaffolding 204 scientific literacy 245 sjÀlvförtroende 293 sjÀlvkÀnsla 293 skolsprÄk 235 skriva för att lÀra 245 skriva laborationsrapport 246 skrivande 244 smÄgruppsaktivitet 234 smÄgruppsarbete 258 sociala förmÄgor 293 social justice 96 socialkonstruktivism 32 social practice 96 socialt kapital 75, 87 socioekonomisk och kulturell bakgrund 76 socioekonomisk status 78 sociolekt 50 somalier 76 somalisk immigration 77 sprÄkande 186 sprÄkinriktad undervisning 231 sprÄklag 54 sprÄklig ekologi 188 sprÄklig interaktion 258 sprÄkmÄl 257 sprÄkpolicy 192 sprÄkstöd 179 sprÄkutvecklande undervisning 148 sprÄkutvecklande Àmnesundervisning 148 sprÄkutveckling 289 sprÄköverskridande 105 stereotyp 61 struktur 287, 292 strÀvansmÄl 295 studiehandledning pÄ modersmÄl 117 styrning 204, 205 stödstrukturer 233, 243, 257 stöttning 149, 204, 234 svenska som andrasprÄk 57
sverigefinnar 184 sverigefinsk minoritet 185 sÄng, spel och rörelse 286, 287, 288, 293 T
talutrymme 210 taxonomi 235 tematiskt arbetssÀtt 122 temporala satser 248 tempus 250 traditionell dialekt 50 traditioner 192 transduction 251 transkribering 206 transkulturell 102 translanguaging 186 transnationell 102 transsprÄkande 66 trygghet 292 tvÄsprÄkighet 51, 185 U
underkommunicera 42 undervisningsmetod 262 undervisningsprogram 57 ursprungskriteriet 52 utbildningsbakgrund 78 utvecklingssamtal 82 utvecklingszon nÀrmaste/proximal 149, 205, 289 V
vardagsanvĂ€ndning 264 vardagssprĂ„k 235 varietet 51 verb 250 vertikala strukturer 216 visualisering 251 vĂ€rdegrund 130 Ă
Ă€mnesmĂ„l 257 Ă
överanvÀndning 250 överbryggande stöd 89
322
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 322
22/06/17 8:12 AM
Ryggbredd: 14 mm mjukband
Boken bygger pĂ„ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt pĂ„ författarnas erfarenheter frĂ„n forskning och praktik i skolorna. Merparten av författarna Ă€r sjĂ€lva flersprĂ„kiga och arbetar aktivt med frĂ„gor som rör nyanlĂ€nda elevers skolgĂ„ng. Boken vĂ€nder sig till blivande och verksamma lĂ€rare. Den lĂ€mpar sig Ă€ven vĂ€l för fortbildning av lĂ€rare, skolÂledare, annan skolpersonal, skolhuvudmĂ€n, politiker och beslutsfattare.
Redaktörer för boken Àr Pirjo LahdenperÀ, professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning, och Eva Sundgren, professor i svenska sprÄket med inriktning mot sociolingvistik, vid MÀlardalens högskola.
interkulturalitet och flersprÄkighet i klassrummet
Del ett presenterar tankemodeller kring interkulturell skol utveckling och flersprÄkighet som ger en teoretisk ram för de mer praktiska delarna. Del tvÄ behandlar olika undervisnings former och innehÄller didaktiska diskussioner om hur man som lÀrare kan skapa en god lÀrmiljö för eleverna. I del tre presenteras didaktiska exempel hÀmtade frÄn autentisk klass rumsinteraktion som Àr tÀnkta att ge inspiration.
LahdenperĂ€, Sundgren (red.)ââNyanlĂ€nda,
NyanlÀnda, interkulturalitet och flersprÄkighet i klassrummet handlar om det praktiskt pedagogiska arbetet med nyanlÀnda elever. Boken presenterar olika undervisningsformer, till exempel inkludering och sprÄkstödjande undervisning, förberedelseklasser, studiehandledning, sprÄkutvecklande lÀrarkommunikation och transsprÄkande.
NyanlÀnda, interkulturalitet och flersprÄkighet i klassrummet Pirjo LahdenperÀ, Eva Sundgren (red.)
Best.nr 47-12266-0 Tryck.nr 47-12266-0
4712266_Lahdenpera_omslag.indd 1,3
22/06/17 9:36 AM