9789147088225

IN T E R N AT IONELL EKONOMI

IN TE R NATIO NE LL EKONOMI – EN V ÄRLD I FÖRÄNDRING Precis som meteorologerna rätt väl kan förutspå nästa veckas väder, är det ofta möjligt att förstå och på kort sikt förutse den ekonomiska utvecklingen i världen. Om man lärt sig att tyda tecknen och förstå sambanden, förstås! Hjälp på vägen ger läromedlet Internationell ekonomi – en kombinerad fakta- och övningsbok skriven för kursen Internationell ekonomi inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Läromedlet passar också bra för företagsintern utbildning och för studiecirklar, liksom för självstudier.

Internationell ekonomi har aktuella, lättillgängliga faktatexter varvade med väl fungerande övningar, praktikfall och projektarbeten, bla med hjälp av Internet. På ett varsamt och initierat sätt görs komplicerade samband begripliga. Många exempel ur verkligheten visar hur kunskap om internationella ekonomiska samband ökar företagens möjlighet att fatta kloka beslut. Kort sagt, hur kunskap banar väg till handling!

Internationell ekonomi innehåller följande kapitel:

1 Det ekonomiska kretsloppet 2 Hur använder länderna sina resurser?

3 Varför är handel nödvändig?

4 Internationell konkurrens 5 Kulturmöten och kulturkrockar 6 Ekonomiskt samarbete i världen

7 8 9 10 11 12

– E N V Ä R L D I F Ö R Ä N D R IN G

Inledning: Ericsson – i den internationella ekonomin Internationella konflikter Miljön – marknadens misslyckande?

Ekonomi i teori och praktik Den offentliga sektorns betydelse De finansiella marknaderna Valutamarknaden

INTERNATIONELL EKONOMI består av Fakta och övningar Lösningar Lärarhandledning med CD

INT E R NAT ION ELL EKO NO MI – E N V ÄRL D I FÖR ÄNDRING

4 uppl

Internationell ekonomi är skriven av en författargrupp med gedigen internationell förankring: Cege Ekström, ekonom med många internationella kontakter och erfaren läromedelsförfattare, Duncan Cameron, brittisk affärskonsult och lärare, Leif Holmvall, kanadensisk medborgare och egenföretagare, tillika fackboksförfattare och exportutbildare, samt Björn Uhlin, nationalekonom och bankman i London.

Duncan Cameron Cege Ekström Leif Holmvall Björn Uhlin

Best.nr 47-08822-5

Tryck.nr 47-08822-5-00

F A K TA O C H Ö V N I N G A R

4 Omslag - int ekonomi.indd 1

ag l p p u

an

08-07-07 13.53.22

Internationell ekonomi – en värld i förändring Fakta och övningar ISBN 978-91-47-08822-5

© 1998, 2004, 2008 Författarna och Liber AB

Redaktion: Per-Olof Bergsten Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl, Karin Hartley Omslag: Fredrik Elvander Typografi och layout: Blå Huset Upplaga 4:1 Tryckt på miljövänligt papper Typsnitt: Times 11/14 Printed in Slovenia by Korotan Ljubljana, Slovenien 2008

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel produktstöd/komplettering].

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och ­dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00, Fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Internationell ekonomi kap 0 ny.indd 2

08-07-07 13.04.35

Internationell ekonomi – en värld i förändring Världens länder kommer allt närmare varandra! Kontakterna länderna emellan ökar tack vare effektivare transporter, informationsteknik och avskaffandet av många handelshinder. Man brukar säga att affärslivet har globaliserats.

Denna utveckling får även kulturella effekter, eftersom människor jorden runt efterfrågar liknande varor och tjänster. En utveckling som förstärks av att allt fler människor reser över hela världen, ser på internationella tv-program och filmer, använder samma datorprogram, lyssnar på samma musik etc.

Samtidigt blir ekonomierna i olika länder allt mer beroende av varandra.

När handeln, turismen och de finansiella rörelserna i världen ökar, blir ländernas ekonomier mycket känsliga för hur köpkraften utvecklas i andra länder. Går det dåligt för ett land, sprider det sig ofta som ringar på vattnet och påverkar bl a valutakurser, räntor, aktiekurser och arbetstillfällen i många länder samtidigt. Men, det är inte enbart affärsverksamheten som har effekt på ländernas ekonomi. Även de politiska beslut som fattas av regeringarna påverkar i högs­ta grad ländernas ekonomiska utveckling.

Mitt i denna snabbt föränderliga miljö arbetar små och stora företag för att överleva. De flesta påverkas av vad som händer i världen: när de exporterar varor eller tjänster till andra länder, när de konkurrerar med importerade varor eller tjänster eller när kunderna inom landet får mindre pengar att köpa för, som en följd av händelser ute i världen. Detta ekonomiska beroende av varandra, som är en verklighet för företag och länder idag, brukar kallas för internationell ekonomi. ”Ekonomi” i allmänhet är ett system för tillverkning och distribution av välfärd, dvs varor och tjänster. När systemet blir globalt, går det över till att bli en internationell ekonomi.

Internationell ekonomi – fakta och övningar Internationell Ekonomi – en värld i förändring uppfyller mycket väl gymnasieskolans (inkl komvux) kursplan för Internationell ekonomi. Boken kan naturligtvis även användas i företagsintern utbildning liksom av var och en som vill veta mer om internationella utvecklingstendenser. Denna bok är en introduktion till ämnesområdet och belyser hur företag och länder kan påverkas av händelser i världen. Att förstå hur det hela hänger ihop är nödvändigt för att man som privatperson, företagare eller politiker ska kunna fatta kloka beslut när omvärlden förändras. Läromedlet omfattar tolv kapitel, där det i varje kapitel finns en faktatext med klargörande exempel. Bokens innehåll 3

Internationell ekonomi kap 0 ny.indd 3

08-07-07 13.04.35

Internationell ekonomi – en värld i förändring ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

är inriktat på internationella förhållanden, men många exempel, il­lustra­tioner och uppgifter visar Sveriges situation i världen. Dessutom finns olika typer av övningsuppgifter, som ger möjlighet till att aktivt diskutera och analysera innehållet i kapitlet. Uppgifterna är av följande slag: ●

Korta repetitionsuppgifter på texten

●

Analysuppgifter utifrån färdiga underlag

●

Ta ställning-uppgifter

●

Undersökande uppgifter med hjälp av källor, t ex tidningar, facklitteratur, databaser och Internet

●

Praktikfall med angivna tema

Eftersom den internationella ekonomin har en så hög förändringstakt är det viktigt att använda källor för att få tillgång till aktuell information. Studierna i internationell ekonomi bör därför kännetecknas av ett undersökande och problemorienterat arbetssätt. Många källor, inte minst Internet, är engelskspråkiga, och som ett stöd anges de centrala orden även på engelska i marginalen.

Dessutom finns en svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista med vanliga fackuttryck i slutet av boken. Där hittar du också en fylligare ordlista, där ett antal vanliga företagsekonomiska och nationalekonomiska begrepp förklaras.

För den som vill bredda och fördjupa sina ekonomiska kunskaper kan bl a följande böcker nämnas; Pejl! – Privatekonomi och vardagsjuridik, Entreprenörskap – utveckling av företagande samt J2000 Affärsjurdik. Se vidare www. liber.se.

Upplaga 4 I denna fjärde upplaga (augusti 2008) har skett en genomgripande översyn med hänsyn till förändringar i omvärlden. Tabeller, sifferuppgifter, fakta och exempel har såväl uppdaterats som förnyats genomgående. Dessutom har nya övningar tillkommit. Även Lösningshäfte och Lärarhandledning har reviderats.

Till sist Vi tar gärna emot dina synpunkter på Internationell ekonomi. Kontakta Liber, 205 10 Malmö, tel 040-25 86 00, fax 040-97 05 50.

Det går också att nå oss via vår hemsida på www.liber.se.

Författarna och redaktionen 4

Internationell ekonomi kap 0 ny.indd 4

08-07-07 13.04.35

Innehåll Ericsson – i den internationella ekonomin 9 Lars Magnus tänkte internationellt! 9 Näten binder ihop världen 10 Ericsson – på många marknader 11 Export – ett måste 11 Marknadstrender 12 Fri konkurrens – en förutsättning 13 Framtiden? 14 Många faktorer som påverkar 15 Mot ljusare tider? 18 1 Det ekonomiska kretsloppet 20 Konsumtion – en nödvändighet för ekonomin? 21 Naturliga resurser 21 Behovet av handel 22 Pengar som ersättning 22 Sparkapital blir finansieringskapital 23 Marknad som växer 24 Bönderna vill skydda sin marknad 24 Historisk världshandel 25 Kolonialismen blev en början 25 Uppfinningar födde industrier 25 Prylsamhällets vagga 26 Orostider på 1930- och 40-talen 26 Bra start för USA och Sverige 27 Marknadsorientering 27 Handel – hot eller möjlighet? 28 Sammanfattning 30 Uppgifter 31 2 Hur använder världens länder sina resurser? 32 Olika slags resurser 33 Naturresurser 34 Andra resurser – som människor, kapital… 35 Olika vägar att nyttja sina resurser 37 Nationell kontroll av viktiga resurser 39 Förädling av råvaror 44 Kompetensutveckling 44 Den nya världsordningen 45 Ländernas väg mot välstånd 48 OECD-länderna 49 G8-länderna 50 BRIC-länderna 50

De minst utvecklade länderna 55 Vad är välstånd och utveckling? 57 Sammanfattning 58 Uppgifter 59 3 Varför är handel nödvändig? 64 Fri handel skapar välfärd 65 Näringslivets internationalisering 70 Utländska direktinvesteringar 71 Är handel lika viktig för alla länder? 73 Information om handel 74 Handelsbalansen 74 Tjänstebalansen 74 Transfereringsbalansen 75 Bytesbalansen 75 Kapitalbalansen 76 Betalningsbalansen 76 Hur är Sverige beroende av utrikeshandel? 79 Svensk export 79 Svensk import 80 Konsumentens fria val 80 Sammanfattning 81 Uppgifter 82 4 Internationell konkurrens 88 Konkurrens länder emellan 89 Hur påverkar världens befolkningsutveckling ekonomin? 89 Kostnaden för arbetskraften 90 Morgondagens arbeten 90 Elektronisk handel ger ökad konkurrens 93 Morgondagens handel redan idag 93 E-handeln – både smidig och effektiv 97 Hur ser framtiden ut? 97 Sverige på världsmarknaden 99 Vad är Sverige bra på? 100 Att nå ut – bra produkter räcker inte! 102 Vilken organisation passar bäst på de olika marknaderna? 103 Anlita återförsäljare/distributör 103 Driva eget dotterbolag 104 Samarbeta genom joint venture 104 Skriva licensavtal 105 Sammanfattning 108 Uppgifter 109

5

Internationell ekonomi kap 0 ny.indd 5

08-07-07 13.04.35

Innehåll

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

5 Kulturmöten och kulturkrockar 116 Kultur och affärer 117 Företagskultur 117 Regional kultur 118 Nationalkultur 119 Ett system för att mäta kulturella skillnader 123 Individualism/kollektivism 123 Formell/informell 124 Osäkerhet/risktagande 125 Materialism/humanism 125 Hur ska man förhålla sig till en främmande kultur? 127 Matvanor 127 Styr kulturen den ekonomiska utvecklingen? 128 Sammanfattning 131 Uppgifter 132 6 Ekonomiskt samarbete i världen 135 Världen som en enda marknad 136 Olika handelshinder 136 Varför finns handelshinder? 138 WTO – för en fri handel 138 Handelsblock 139 Europa 140 Nord-, Syd- och Centralamerika 144 Asien och Stillahavsområdet 146 Afrika 147 Internationella organisationer 148 Näringslivsorganisationer 149 Företag som arbetar över hela världen 150 Sammanfattning 155 Uppgifter 156 7 Internationella konflikter 160 FN försöker påverka … 161 … liksom EU … 161 … och OAU 161 Konflikter uppstår ändå … 162 … och fattigdom följer 162 Politiska faktorer 163 Religiösa faktorer 166 Etniska konflikter 167 Humanitära konflikter 168 Mänskliga rättigheter 168 Ekonomiska konflikter 169 Vår gemensamma miljö 170

Kan historien vara ett hinder för ekonomiskt välstånd? 172 Jugoslaviens historia i korthet 173 Hur uppkom kriget i Jugoslavien? 175 Vad var det som fick Jugoslavien att spricka? 176 Sammanfattning 179 Uppgifter 180 8 Miljön – marknadens misslyckande? 182 Marknadens misslyckande 183 Miljön berör många områden 184 Förnyelsebara resurser inklusive allmän egendom 185 Skadlig yttre påverkan från företag 187 Icke förbrukningsbara resurser 188 Icke förnyelsebara resurser 189 Kommer icke förnyelsebara resurser att ta slut? 191 Klimatförändringar och global uppvärmning – en kort introduktion 192 Kan man lita på teorin bakom klimatförändringar? 193 Är det nuvarande systemet med regleringar effektivt? 194 Att hantera CO2-ekonomin – vinna och förlora 196 Nationalekonomiska strategier 197 Den mänskliga resursen 199 Miljömedvetna konsumenter 200 Miljöarbetare 200 Sammanfattning 201 Uppgifter 202 9 Ekonomi i teori och praktik 204 Vad menas med ekonomisk politik? 205 Finanspolitik och penningpolitik 205 Den moderna nationalekonomin och Keynes 207 Före Keynes 207 Den stora depressionen 208 Keynes i svensk tappning 210 Moms 210 Arbetsgivaravgifter 211 Alternativ till Keynes 212 Monetaristerna 212 Förväntningar som infrias 213 Ekonomisk politik i ett internationellt perspektiv 214 Västeuropa jämfört med USA 214 Arbetsmarknadspolitik – i olika länder 218 Sammanfattning 221 Uppgifter 222

6

Internationell ekonomi kap 0 ny.indd 6

08-07-07 13.04.36

Innehåll ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

10 Den offentliga sektorns betydelse 226 Två huvuduppgifter 227 Traditionella uppgifter 227 Politisk styrning 227 Offentliga utgifter 228 Betalas med skatter och avgifter 228 Överskott eller underskott? 230 Finansmarknaden sätter betyg 230 Den offentliga sektorn och EMU 231 Offentlig basverksamhet 232 Utökad privatisering? 232 Upphandling ökar konkurrensen 233 Privatisering – på gott och ont 234 Konkurrens på olika villkor 234 Stöd – men inte bidrag 235 Sammanfattning 237 Uppgifter 238

12 Valutamarknaden 266 Pengars värde 267 Valutakurser 267 Inflationens betydelse 268 Information kan snabbt ändra förutsättningarna 268 Fast eller flytande växelkurs? 270 Vilka använder valutamarknaden? 272 Valutamarknadens betydelse för ekonomi och handel 273 Vad händer vid en devalvering? 275 Behovet av valutasamarbete 276 EMU och en enda europeisk valuta 276 Sammanfattning 283 Uppgifter 284

11 De finansiella marknaderna 240 De internationella kapitalmarknaderna 241 Sparande – kapital för investeringar 241 Vem bestämmer räntan? 242 Vilken ränta? 244 Riksbanken och reporäntan 245 Bör räntan vara hög eller låg? 247 Finansiella tjänster 249 Aktörer på kapitalmarknaderna 250 Hur ser marknadsplatsen ut? 255 En marknad för ”begagnade” värdepapper 256 Global marknad 256 Framtiden, IT och EMU 258 Sammanfattning 259 Uppgifter 260

Svensk/engelsk ordlista 292

Ordförklaringar 289

Engelsk/svensk ordlista 295 Sakregister 298

7

Internationell ekonomi kap 0 ny.indd 7

08-07-07 13.04.36

2 Hur använder världens länder sina resurser?

D

et finns fler än 190 oberoende stater i världen. Förenta Nationernas (FN) diplomatiska regler kräver att varje land behandlas lika. Exempelvis har varje nation rätt till lika stort utrymme i Generalförsamlingen. Men ändå har de helt olika ekonomiska förutsättningar.

32

Internationell ekonomi kap 2 ny.indd 32

08-07-07 13.11.09

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Varje nation har sina egenskaper som skiljer den från övriga – och varje nation har olika typer av resurser som den tar till vara på sitt eget sätt. Det ekonomiskt starkaste landet i FN är utan tvekan USA. En av de minst starka är Tuvalu, en önation mitt i Stilla Havet. Tuvalu består av nio korallöar spridda över hundratals kvadratkilometer hav. Ett sätt att åskådliggöra skillnaden är att jämföra dessa länders ekonomiska påverkan på resten av världen. Om USAs export motsvarar en person som väger 60 kg, så kan Tuvalus export beskrivas som en liten myra.

Fakta Den stora nationen – och den lilla USA

Tuvalu

Styrelseskick

Federal republik, president

Befolkning Yta Exportvärde (2007) Betydande exportprodukter

301 miljoner 9,8 miljoner kvadratkilometer 1 024 miljarder US-dollar Kapitalvaror, konsumtionsvaror, industrivaror, jordbruksprodukter

Monarki med valt parlament.

Statschef drottning Elisabeth 11 992 26 kvadratkilometer 1 miljon US-dollar Kopra, fisk, frimärken

Största stad

Los Angeles 10 miljoner invånare

Inga städer, den centrala administ­ rationen finns i byn Vaiaku på ön Funafuti, med en landningsbana och landets enda hotell (12 rum, inga kreditkort).

Anmärkning: Tuvalu äger en unik resurs på marknaden, huvuddomänen .tv som ger mer inkomster än landets övriga export, från domäninnehavare på Internet.

Olika slags resurser Resurser är det som används för att producera varor och tjänster. En resurs kan definieras som något som tillförs produktionen och som det finns en begränsad tillgång av. Resurser kan vara såväl råvaror som människor samt även olika egenskaper hos människorna.

33

Internationell ekonomi kap 2 ny.indd 33

08-07-07 13.11.11

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Naturresurser Naturresurser Natural resources

Icke förnyelsebara resurser

Naturresurser räknas som tillgångar om de har ett ekonomiskt värde för den som utvinner dem. Man kan säga att det finns tre typer av naturresurser – där de två förstnämnda brukar kallas för råvaror eller material: ●

Icke förnyelsebara resurser – förbrukas helt i takt med att de används.

Exempel är oljefält och järngruvor, vilka är begränsade till storlek och innehåll. Det kan dock bli olönsamt att utvinna denna typ av resurs, t ex ett oljefält, även innan den är helt förbrukad. Kostnaden för utvinningen har då blivit högre än värdet av att göra det. Men detta förhållande kan ändras om tekniken förbättras så att utvinningskostnaden minskar. Eller om oljepriserna stiger.

●

Förnyelsebara resurser – tar inte slut bara för att de utvinns. Exempel är fisk, skog, vatten och bördig jord, som med tiden återskapas om de utvinns på ett klokt sätt. Men det blir förstås annorlunda om dessa tillgångar behandlas på ett ovarsamt sätt, dvs exploateras utan hänsyn till naturens lagar.

●

Icke förbrukningsbara resurser – finns ständigt kvar trots att de används.

Här ingår sådana ”immateriella” tillgångar som naturlig skönhet, spännande kultur och klimat för att nämna några exempel. Platser med en lång och intressant historia som Venedig har stor betydelse för turismen i området. Också områden med särskilt bra klimat, t ex Kanarieöarna och Alperna, är intressanta för turister som vill bada, åka skidor etc. Men även dessa resurser kan förstöras av människan genom ett överutnyttjande som förstör miljön. Exempel är Costa Brava-kusten i Spanien, där man har byggt så mycket att miljön inte längre är lika lockande för turister.

Också ett lands eller en regions strategiska läge kan vara en resurs.

Exempelvis är Malackasundets läge en tillgång för handeln mellan Fjärran Östern och Mellanöstern. Singapore har sedan länge utnyttjat sitt läge genom att erbjuda fartygsreparationer och bra hamnar. Kustlösa länder som Mongoliet och Tchad har strategiskt dåligt läge, Uzbekistan likaså.

Non­renewable resources

Förnyelsebara resurser Renewable resources

Icke förbrukningsbara resurser Non­expendable resources

Naturresurser är viktiga för alla länders ekonomier, men deras betydelse har minskat under en längre tid. Det är vad man gör med sina resurser som avgör den ekonomiska framgången, inte resurserna i sig själv. Det mervärde som ett land kan skapa av resurserna är avgörande för landets ekonomi. Det finns t o m länder som har väldigt få naturresurser men som ändå har lyckats bra ekonomiskt, t ex Japan.

34

Internationell ekonomi kap 2 ny.indd 34

08-07-07 13.11.17

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Andra resurser – som människor, kapital…

Alla ekonomier behöver naturresurser, men skillnaden för utvecklade länder är att de inte är beroende av naturresurser som sådana. Däremot kan de producera ett mervärde utifrån naturresurser, vilket ger högre välstånd. För detta krävs andra typer av resurser, som människor, kapital och samhällssystem: ●

Mänskliga resurser innebär inte bara att det finns arbetskraft, dvs människor i ett land som kan arbeta, utan det handlar också om människornas intellektuella kapacitet, kunskaper och erfarenheter, arbetsvilja, samarbetsförmåga etc. Dessutom behövs människor med uppfinningsförmåga och entreprenörsanda.

Mänskliga resurser Human resources

●

Kapital behövs i två former: realkapital och finansieringskapital (se också kapitel 1). Med realkapital menas tillgängliga maskiner, fordon, byggnader etc som används för att förädla råvarorna. Här ingår också ett lands infrastruktur, dvs vägar, hamnar, flygplatser, telekommunikationer etc.

Realkapital är således ingen naturlig resurs utan är skapad av människan.

Finansieringskapital är olika former av eget eller andras sparkapital, som man använder för att kunna skaffa nödvändiga resurser. Denna resurs behandlas närmare i kapitel 10.

●

Ett välordnat samhällssystem är också nödvändigt för att alla andra resurser ska kunna samverka, så att mervärde skapas i ett land. Samhällssy­stemet ska skapa infrastruktur, motverka brottslig verksamhet, ansvara för bostadsplanering, ge service åt barn och äldre, anordna utbildning och sjukvård etc. Det vill säga, allt det som behövs för att människor ska kunna ta tillvara ett lands resurser och dessutom kunna leva ett bra liv.

När ett samhälle blir mer och mer beroende av teknik för att tillverka varor och tjänster, mins­kar den ekonomiska betydelsen av råvaror och outbildad arbetskraft.

Det som betyder mer är människor med högre utbildning och tillgång till kapital.

Samhällssystem The social system

Exempel 1

En keltisk tiger – eller irländskt fagert tal När man står på Irlands avlägsna västkust och ser ut över havet kan man uppleva att man är nära världens ände. Det finns bara vatten tills man når den nord­ amerikanska kusten. Och genom Irlands problema­ tiska historia var Nordamerika målet för många män­

niskor som ville få ett bättre liv. Mer än tre miljoner irländare bor idag utanför landet, med tillräcklig bak­ grund för att kunna bli irländska medborgare. Dess­ utom finns minst åttio miljoner människor som menar att de har irländskt ursprung. Många emigrerade till

▼ Internationell ekonomi kap 2 ny.indd 35

35

08-07-07 13.11.18

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

▼ Storbritannien under de svåra åren, men de flesta for till Nordamerika. Irland är ett av få länder i världen som idag har mindre befolkning än det hade i mitten av 1800-talet.

När Irland gick med i EU 1973 var det fortfarande ett land i Europas periferi och ett av de fattigaste i EU. De ”bästa” ur varje generation valde fortfarande att emi­ grera till andra länder. Landet hade få naturresurser för­ utom ett bördigt landskap med mycket grönt gräs.

Trots detta fick landet ett av de snabbast växande ekonomierna under 1990-talet och framåt. Idag mot­ svarar välståndet per person det i USA. Landet blev känt som den Keltiska tigern genom att dra nytta av sin mest värdefulla tillgång, den mänskliga resursen. ”Blarney Stone”, som utgör en del av Blarney Castle, anges som en sorts ”ödessten” med anor från de tidiga irländska kungarna. Den som kysser stenen sägs få ma­ giska krafter vad gäller charm och övertalningsförmåga.

Den som har kysst stenen kan ”snacka sig fram” till vad som helst, eller som man säger ”Use the Blarney way”.

Irländare, oavsett om de kysst stenen eller ej, anses ha

särskilt bra kommunikativa förmågor. I motsats till deras mer uttryckslösa och fantasilösa engelska och skotska grannar.

Majoriteten av de irländska emigranterna lämnade hemlandet efter att ha fått en utmärkt utbildning vid de högklassiga Irländska universiteten. Många av dem som på 1980-talet arbetade i stora multinationella datafö­ retag i USA och Storbritannien var irländare. Kombina­ tionen av en bra utbildning, gemensamt språk och den extra drivkraft man får när man lämnar sitt hemland – plus, måste man säga, talets gåva – gav de utflyttade irländarna en stark ställning.

Den irländska regeringen inledde sina ekonomiska reformer i slutet av 1980-talet – med låg skatt, en öppen ekonomi, ett företagarvänligt klimat och investeringar i högre utbildning inriktad på ekonomi, IT och högtekno­ logi. Efter ett tag hade Irland fått en utvecklad arbetskraft med det där lilla säljbara extra som innebar att Irland låg ett steg före. Man insåg att detta lilla extra bestod av tre delar: bra utbildning, och bra praktik kombinerat med ”Blarney-förmågan”.

Man skapade The Industrial Development Agency – IDA, vars anställda reste världen runt för att övertyga många av de multinationella dataföretagen att Irland var exakt rätt ställe att placera sin verksamhet på. Företag som Google, Dell och Yahoo nappade på att etablera sina europeiska huvudkontor på Irland. De attraherades av låga skatter och en fri och öppen ekonomi. De insåg också att den fanns många kompetenta irländare som var villiga ett återvända från en IT-karriär i USA och Stor­ britannien. Det var inte bara det att de bidrog till dug­ lig arbetskraft, många blev också inspirerade att starta egna företag. Med sitt entreprenörskap och sin förmåga att ”snacka sig fram” blev de i hög grad framgångsrika företagare.

Use the Blarney way…

36

Internationell ekonomi kap 2 ny.indd 36

08-07-07 13.11.24

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Olika vägar att nyttja sina resurser Varje land har sin egen mix av resurser, En del länder använder sina resurser på ett klokt sätt, andra gör tvärtom. Det finns dock ingen enkel formel till framgång. Det land som använder sina mänskliga och materiella resurser klokt, kan ge sina medborgare en bra levnadsstandard. Men att bara ha resurser utan att kunna använda dem ordentligt, innebär ofta ett misslyckande.

Ett stort problem med just naturresurser är att de varierar i pris mer än varor och tjänsOljepriset 1982–2008 Dollar per fat ter. Tänk på priset för en tillverkad produkt, 140 t ex en bil. I grunden måste försäljningspri130 set uppgå till minst kostnaden för materialet 120 och tillverkningskostnaden (inklusive ar110 betskraft). Dessutom tillkommer bl a mark100 nadsföring, räntekostnader och vinst. I prak90 tiken är försäljningspriset inte så beroende 80 av kostnaden för råvaror, även om det har 70 viss betydelse om t ex plåtkostnaden går upp eller ner.

60 Höga priser på råvaror gynnar dock inte 50 automatiskt de länder som producerar dem.

40 Det finns faktiskt en ekonomisk teori som 30 går under namnet ”råvarans förbannelse”, 20 vilken säger att ett alltför stort beroende av 10 sådana resurser är ett hinder för ekonomisk utveckling. Huvudproblemen för råvarupro1997 1987 1992 1982 ducerande länder är:

2002

1/7

2008

Oljeprisets utveckling 1982–2008

●

●

Korruption – För länder som inte har en tradition av ansvarsfullt regeringsarbete, kan det vara frestande för de styrande att betrakta vissa statsinkomster som sina egna. Exemplen är många i bl a Afrika, såsom Angola, Tchad och Zaire /Kongo Kinshasa.

Källa: Blomberg, State of Alaska, Tax Div.

Förbiseende av mänskliga resurser – Om de styrande kan tjäna pengar genom att enbart sälja råvaror, finns det inget behov av att uppmuntra till att skaffa kunskaper.

Förbiseende av mänskliga resurser

Korruption Corruption

Neglect of human resources

37

Internationell ekonomi kap 2 ny.indd 37

08-07-07 13.11.44

8

Miljön – marknadens misslyckande?

D

et är lätt att betrakta världen enbart i ekonomiska termer – att bara intressera sig för att skapa materiella mervärden, tillverka varor för pengar, köpa tjänster osv. Men all långsiktig ekonomisk aktivitet, inklusive handel, är beroende av en oförstörd miljö.

182

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 182

08-07-07 13.35.43

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Råvarornas betydelse har minskat på de flesta marknader (som också framgått av kapitel 2 och 3). Man kan säga att den ekonomiska betydelsen av bl a malm, jordbruksprodukter och textilfibrer har minskat relativt sett. Samtidigt växer hela världsekonomin, vilket innebär att förbrukningen av råvaror ökar totalt sett – och det belastar i sin tur miljön. Detta har allt fler blivit medvetna om, och många inser nu hur viktigt det är att visa miljöhänsyn, såväl i företag som privat.

I det här kapitlet ska vi titta närmare på många välkända frågor som gäller hur den internationella ekonomin påverkar miljön – och vice versa.

Marknadens misslyckande Ett tema i denna bok är hur betydelsefullt det är med fri handel, där samhället ingriper så litet som möjligt i marknadsekonomin. Det är en vanlig uppfattning att det är viktigt med fria flöden av varor, tjänster och kapital över gränserna.

Men marknaden fungerar inte alltid på ett sunt sätt. Det finns tillfällen när det krävs direkta regeringsingripanden för att ”styra” marknaden. Marknaden misslyckas ibland med att räkna med och ta hänsyn till olika slags kostnader.

Exempel på ett sådant marknadsmisslyckande är när företag och produkter orsakar skador på den yttre miljön, och kostnaderna för detta inte drabbar företaget. Försäljningspriserna är samhällsekonomiskt sett för låga. Dessa icke synliga kostnader skulle kunna kallas för miljökostnader.

Fri handel Free trade

Icke synliga miljökostnader Hidden environmental costs

Exempel 1

Återvinning – hur marknader kan misslyckas Det moderna sättet att leva producerar en mängd hushållsavfall i form av plastpåsar och andra förpackningar och förbrukade hushållsapparater, datorer, TV och kylskåp. I de flesta utvecklade länder är det svårt att få tillstånd att deponera avfallet på soptippar, som man gjorde förr. Att sortera och återanvända avfallsprodukter för hand är inte precis förstahandsvalet för en ungdom som söker jobb, och verksamheten är inte heller särskilt lönsam. Men var ska man då göra av allt avfall?

Det finns en marknadsbaserad lösning – att ex-

portera förbrukade men användbara produkter till länder där människor kan dra nytta av dem. I Kina, Lianjiao Village nära Guangdong finns ett globalt center för att återanvända avfall från bl a Storbritannien, Japan, Frankrike, Sydkorea och USA. Lianjiao har bokstavligen talat varit fullt av skräp. Ungefär 750 ton har ”dumpats” på gatorna varje dag av avfallshandlare för att sorteras, tvättas och placeras hos olika små företag, i avsikt att kunna återvinnas.

De som arbetat i denna industrigren är familjföretagare, vanligen f d bönder från fattiga jordbruksom-

▼

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 183

183

08-07-07 13.35.43

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

▼ råden, som sorterat och tvättat avfall för hand. I mindre arbetslokaler med noll kontroll på giftutsläpp har plastförpackningar förvandlats till pellets som råvara för plastindustrin. Plåtburkar pressas ihop till block för att senare kunna smältas ner och användas i metallindustrin. Elektroniska komponenter läggs i syrabad för att få ut guld och koppar, vilket säljs till elektroniktillverkare för att återanvändas i nya produkter.

Med ett utvecklat lands mått är Lianjiao en mycket oangenäm ort att befinna sig på. Men ur ekonomisk synvinkel är detta en form av rationell och lönsam verksamhet. Det är mycket billigare att exportera hushållsavfall till Kina än att ta hand om det i hemländerna. Orsaken är att det är billigare att använda enkla metoder med låga löner än mer teknikkrävande arbetssätt. I Kina handlar det om outbildade f d bönder som är i stort behov av arbetsuppgifter. Skräp blir till en lågkostnadsråvara för kinesiska industriföretag.

Men de verkliga kostnaderna för den här verksamheten blir genom utsläppen mycket högre. Enkla förbränningsmetoder och syraprocesser ger upphov till oerhört giftiga utsläpp i luften, som ger långvariga negativa effekter på människors hälsa. Restpro-

Illegala små återvinningsverkstäder har i åratal verkat i Lianjiaos gränder och bakgårdar. dukterna hamnar så småningom i flodsystemet Pearl River, vilket ger stora problem för dricksvatten, för fisklivet och för fiskarnas inkomster. Marken runt Lianjiao, en gång i tiden värdefull odlingsmark, är full av farliga gifter som omöjliggör jordbruk.

Här har således marknadsmekanismerna totalt misslyckats. Faktum är att den kinesiska regeringen nu har börjat få upp ögonen för problemen och infört lagstiftning som förbjuder import av hushållsavfall, och Lianjiao beordrades 2007 att stänga de hundratals återvinningsverkstäder som i hög grad förgiftat miljön. Men handeln fortsätter, eftersom det är lönsamt att smuggla in avfallet. De ekonomiska krafterna i den här verksamheten är starkare än lagstiftningen.

Miljön berör många områden Miljöfrågorna handlar om hur vi hanterar våra resurser och berör många olika områden inom internationell ekonomi. Det handlar om hur vi hanterar våra ●

förnyelsebara resurser ● icke förnyelsebara resurser

●

icke förbrukningsbara resurser ● mänskliga resurser

184

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 184

08-07-07 13.35.49

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Exempel 2 Från västra Kina till Kalifornien – en effekt av global förorening Grand Canyon är en av världens mest hänförande vyer. De senaste åren har dock luften där mist sin oförstörda friskhet och ersatts av en dimmig utsikt, vilket har gjort turisterna besvikna. Förklaringen kan finnas att söka så långt bort som det avlägsna västra Kina.

Kinas yttre västra del innefattar öknar som Gobi och Taklimakan. När de vanligt förekommande västvindarna är starka för de med sig gulaktiga stoftmoln västerut in i Kinas jordbruksområden. En stor del av Kinas jordbruksland har rensats från skog och lider av torka, särskilt i norr, så de västliga sandstormarna fylls på med finjord. Därefter fortsätter sandstormarna vidare över områden med några av världens smutsigaste industrier. Stoftmolnen för med sig kvävande brun luft med mikroskopiska partiklar av sot från koleldade kraftverk, svavel och många kemikalier från industriella processer blandat med restprodukter från diesel- och bensinförbränning.

Resultatet har blivit att många kinesiska städer utmed den östra kusten är nästan täckta av en permanent ridå av luftföroreningar. I Peking är det inte ovanligt att man inte kan se att köra bil utan att strålkastarna är tända på mitt på dagen (i Sverige är det ju lagstadgat av säkerhetsskäl). Men detta är inte slutet på historien. Om väderförhållandena är sådana kan

stoftmolnet föras vidare ut i Stilla havet över Korea och Japan i en korridor som kan vara så bred som 500 km och 5 km på höjden, rakt över Stilla havet. Det kan ta 1–2 veckor innan det når den amerikanska västkusten och får bl a Grand Grand Canyon.

Canyons oförstörda landskap att höljas i dimma. Stoft från Kina har identifierats så långt västerut som Georgia i den amerikanska södern. Stoftkorridoren tros orsaka atmosfäriska störningar in Stillahavsområdet, som ger upphov till åskstormar och kraftiga vindar.

De skadliga effekterna av luftföroreningar inkluderar ca 500 000 möjliga missfall varje år i Kina beroende på andningsproblem samt skadliga jodbruksprodukter. Men kostnaden drabbar också USA, inte bara som väderproblem utan också som förlust av naturvärden i form av det amerikanska västernlandskapet.

Förnyelsebara resurser inklusive allmän egendom Värdet av vissa förnyelsebara resurser, t ex produkter från jordbruket, kan mätas i pengar. Och dessa resurser kan ägas av bönder, kapitalägare etc. Men det finns liknande resurser som inte direkt kan värderas i pengar, eftersom de saknar egentliga ägare. Exempel är urskog, vatten och det vilda djur- och växtlivet, som vanligen är allmän egendom. Medan folk måste äga eller betala för att få nyttja privat egendom, är allmän egendom tillgänglig för alla utan kostnad. Ändå har allmän egendom naturligtvis ett värde – och internationell handel och konsumtion kan skada den allmänna egendomen och därmed minska dess värde.

Förnyelsebar Renewable

185

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 185

08-07-07 13.35.52

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Exempel 3 Utfiskning – när marknaden själv bestämmer Fiske är en stor industri som p g a ekonomiska drivkrafter lätt innebär ett överutnyttjande av fiskbeståndet i haven. Fastän många fiskplatser ligger inom de enskilda ländernas territorialvatten, tillhör fisken inte någon. Och kostnaden för fångsten är bara arbetet att ta upp den ur havet.

Under de senaste årtiondena har många rikliga källor för fiske blivit utfiskade. Exempelvis verkade sillbeståndet i Nordsjön, bl a vid Doggers Bankar, helt outtömligt ända tills det plötsligt var utfiskat! När en bra fiskeplats håller på att bli utfiskad, minskar givetvis fångsterna. Lösningen för yrkesfiskarna är att fiska ännu hårdare, bl a med avancerade tekniska hjälpmedel. Och när fångsterna minskar går priserna upp, vilket gör det lönsamt att satsa ännu mer pengar på utrustningen.

Detta blir en spiraleffekt, där trycket på de mindre fiskbestånden ökar mer och mer. På kort sikt finns det inga ekonomiska krafter som gör det lönsamt att be-

Globala effekter Global effects

vara fisken. Det är inte i fiskarens intresse, eftersom någon annan tar hand om den fisk man sparar. Därför har regeringar och FN tvingats att ingripa genom att införa fiskekvoter för att begränsa såväl fiskesäsongen som mängden fångad fisk. Enskilda fiskebåtar har tilldelats licenser för en viss mängd fisk.

Tyvärr har detta system inte varit särskilt framgångsrikt. Politiska påtryckningar och hänsyn till fiskebranschen gör att kvoterna läggs på en för hög nivå.

Och det är lätt att fiska olagligt på avlägset belägna fiskeplatser. Dessutom händer det när man fiskar en sorts fisk som ingår i kvoten, att man samtidigt får annan fisk ”på köpet”, som slängs tillbaka död i havet.

Möjligen skulle det vara bättre att ge kvoterna till grupper av fiskare, så att de själva kan ta ansvar för ett visst fiskbestånd. Det är i alla fall ingen lösning att låta marknaden bestämma omfattningen av fisket. Då har vi snart inte någon fisk alls i havet!

Marknadens misslyckande kan få globala effekter när miljöskadliga utsläpp hotar att förändra jordens klimat. Ett exempel är när koldioxiden från förbränning av oljor, bensin, kol etc värmer upp atmosfären. Då minskar ismassorna på Nord- och Sydpolen, varpå havet höjer sin nivå. Mark läggs under vatten och översvämningskatastroferna ökar i antal.

Fastän majoriteten av vetenskapsmännen anser att detta samband är vetenskapligt bevisat, är inte alla överens om de bakomliggande orsakerna. Och det är omöjligt att klart se alla effekter av den globala uppvärmningen. Kommer växt- och djurliv att förändras? Blir ozonskiktet försvagat, så att människor utsätts för starkare UV-strålar?

Världens industriländer håller på att försöka minska utsläppen av koldioxid, medan t ex tillväxtländer som Indien och Kina tvekar, med tanke på vilken negativ inverkan det kommer att ha på tillväxten. Sverige föregår tyvärr inte alltid med gott exempel när det gäller miljöhänsyn. Vi införde t ex blyfri bensin först 14 år efter USA. Å andra

186

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 186

08-07-07 13.35.58

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

sidan har USA i det längsta avstått från att skriva på gemensamma beslut om begränsning av utsläpp från t ex förbränning. Borde industriländerna trycka på tillväxtländer för att de ska höja sina miljökrav? Exempelvis skulle man kunna införa handelshinder i förhållande till dessa länder. Regeringarna i länder som Kina ser denna påtryckning som ett ”handelskrig” med handelshinder som vapen, med syftet att minska dessa länders konkurrenskraft.

Skadlig yttre påverkan från företag Miljön kan, som nämnts tidigare, bli utsatt för skadlig påverkan från företag som kanske själva inte behöver betala för skadorna. På så sätt kan ett företag redovisa en vinst som inte är påverkad av alla kostnader som företaget har orsakat. Visserligen har många länder lagar som förbjuder att företag på olika sätt skadar miljön. Det kan dock vara svårt att kontrollera hur dessa lagar efterlevs, eftersom skadorna kan uppkomma efter hand. Här är några exempel på yttre påverkan och skador:

Yttre skador

●

Utsläpp från transportfodon inklusive flyg av gasen CO2 p g a fossila bränslen. Dessa medför kolutsläpp som är skadligt för miljön.

Traffic pollution

●

Industrins utsläpp av giftiga kemikalier i mark och vattendrag, som förstör grundvatten, badvatten, växtliv och djurliv.

Industrial pollution

●

Hushållens utsläpp av olämpliga ämnen, som förstör vatten och natur, t ex tvättmedel med fosfater i avloppsvattnet.

Pollution by consumers

●

Övergödningen av jordbruket med konstgödsel, vilket påverkar fisklivet i vattendrag, sjöar och hav.

Excessive use of fertilisers

●

Utsläpp av giftiga ämnen i luften genom förbränning, sprutmålning etc, som kan leda till bl a ökat antal allergi- och cancersjukdomar.

Airborne pollution from the burning of fossil fuels etc

●

Skogsavverkning i alltför stor omfattning, vilket medför jordförstöring.

Soil degradation

●

Radioaktiv strålning från kärnkraftverk, kärnkraftsdrivna ubåtar etc, som kan orsaka skador på natur och människor. Detta har bl a hänt vid Tjernobylolyckan i Ukraina 1986.

Radiation

●

Oljeutsläpp från båtar vid tankrengöring och från tankfartyg vid olyckor, som för oöverskådlig tid skadar djur och natur.

Dumping of oil

Problemet är alltså att den här miljöförstöringen, laglig eller olaglig, inte alltid medför några direkta kostnader för företagen. Tvärtom, företagen sparar kostnader genom att t ex låta bli att rena sina utsläpp. I vissa fall kan det vara

Externalities

Saknade kostnader Missing costs

187

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 187

08-07-07 13.35.58

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

så att tillverkningen inte hade varit lönsam om man hade varit tvungen att minska utsläppen. Detta argument använder företag ibland gentemot myndigheter och politiker, och hänvisar till att arbetslösheten kan öka om verksamheten inte får fortsätta ostört.

Exempel 4

Bättre miljö – dyrare bilar?

Volvofabriken i Uddevalla tillverkar vad de själva kallar ”nischbilar”, dvs i cabriolet-modell, coupé-modell etc. Vid starten ville företaget ha tillstånd att under en prövotid släppa ut 5,4 kg lösningsmedel per bil, vilket var dubbelt så mycket som Volvo släppte ut i Göteborg. Man sökte därför tillstånd hos den statliga myndig­heten Koncessionsnämnden.

Den ideella föreningen Miljöcentrum gjorde in-

vändningar och begärde både att Volvofabriken skulle utreda vad det skulle kosta att rena utsläppen och att de skulle begränsa utsläppen till två kg lösningsmedel per bil. Miljöcentrum visade dessutom på hur utsläppen kunde begränsas till dryga halvkilot per bil, till en kostnad av 250–500 kr per bil, men Volvofabriken var inte intresserad. Företaget menade att detta var en oacceptabel fördyring av tillverkningskostnaden.

Icke förbrukningsbara resurser Ekoturism Eco tourism

Det händer att ett vackert landskap kan bevaras tack vare internationell handel – och då särskilt turismen. I ett fattigt land finns det vanligen ingen kraft som arbetar för att bevara naturen. Men senare års internationella turism med inriktning på hög kvalitet, bl a ekoturism och kulturturism, har fått som följd att man upptäckt det ekonomiska värdet i att skydda t ex ett naturskönt om­råde.

Exempel 5 Dominikanska Samväldet – ett ekoparadis

Stranden i Sosua, Dominikanska Samväldet.

Det är många som uppfattar Dominikanska Samväldet som den vackraste delen av Karibiska havet. Det är bara där som man har låtit en stor del av regnskogen vara orörd. Dominikanska Samväldet missade nämligen den första vågen av turister som sökte sig till lyxhotell och hektiskt nattliv, eftersom landet inte hade lika inbjudande stränder som de övriga öländer-

na i Karibiska havet. Men nu, när ekoturismen kommit i fokus, har landet blivit ett attraktivt eko-resmål genom att det erbjuder möjligheter till naturnära liv på små enk­la hotell i bergen. Tidigare var man på väg att låta mycket av de lägre belägna skogarna få ge vika för bananplantager, men nu har man förstått värdet av att bevara naturen och landskapet för att locka turister.

188

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 188

08-07-07 13.36.01

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Icke förnyelsebara resurser Internationell handel och internationella investeringar ligger till stor del bakom överutnyttjandet av icke förnyelsebara resurser, bl a olja och malm.

Merparten av OECD-länderna har varit utsatta för detta i århundraden. Idag förläggs de flesta nya projekt i stället till tillväxtländerna och även till LDCländerna. Samtidigt är flertalet av de företag som har intressen i projekten multinationella företag med basen i de utvecklade länderna.

Regeringarna i utvecklingsländerna visar vanligen mindre intresse för miljöfrågor än man gör i industriländerna. För att de inhemska företagen ska uppnå högsta möjliga lönsamhet och tillväxt försöker utvecklingsländerna ställa så få krav som möjligt på miljöskyddande åtgärder. Att skapa så många jobb som möjligt i landet har ansetts viktigare än att visa miljöhänsyn. På senare tid har emellertid miljöorganisationer, och även regeringar, i industriländerna tryckt på för att också företagen i utvecklingsländerna ska uppnå godtagbar miljöstandard.

Pågående klimatförändringar är en mycket viktig miljöfråga som påverkar alla länder. Den är således gränsöverskridande och kräver därför globala insatser för att kunna lösas. Tills nyligen har det inte funnits några internationella mekanismer som tar hand om dessa frågor. För närvarande arbetar bl a FNs klimatpanel – IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) utifrån bl a det som kallas Kyoto-protokollet (se s 195) och även Bali-protokollet (egentligen: United Nations Framework Convention on Climate Change).

Klimatförändringarna kom i fokus så sent som under 2007, och klimatpanelen fick samma år Nobelpriset.

Överutnyttjande Over-exploitation

Miljöskydd saknas Lack of environmental protection

Klimatförändring Climate change

FNs klimatpanel

Exempel 6

Klimatförändringar – problem och möjligheter Ända sedan Nordamerika upptäcktes har sjöfolk drömt om att trafikera Nordvästpassagen från Europa till Asien via norra Kanada, vilken ger en kortare resväg, även efter det att Panamakanalen och Suezkanalen byggts. Det var först 1944 som ett fartyg tog denna väg och inte förrän 1969 som ett kommersiellt fartyg gjorde det, en supertanker eskorterad av en isbrytare.

Detta var efter tvåhundra år av misslyckade expeditioner. John Ross-expeditionen trängde 1829 långt in i de arktiska vattnen under en osedvanligt varm sommar. De följande tre åren var expeditionen fast

i isen och först det fjärde året lyckades besättningen komma därifrån.

Men just nu är Nordvästpassagen isfri varje sommar och den arktiska delen av Kanada får en användbar sjöfartsled. Detta ger stora möjligheter för handeln som går mellan Fjärran Östern och Nordatlanten, ungefär 20 % av världshandeln. Alltefter som storleken på fartygen ökar får fler och fler helt enkelt inte plats i kanalerna, vilket innebär att de måste ta omvägen runt Kap Horn i Sydafrika. Dessutom begränsar mängden containerfartyg tillgången till kanalerna. Klimat-

▼ Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 189

189

08-07-07 13.36.01

8 Miljön – marknadens misslyckande? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

▼ förändringarna och issmältningen blir nu lösningen på detta problem.

Enligt internationell lag är de arktiska farvattnen öppna för fartyg av alla nationaliteter. Men Kanada har rätten att kontrollera sina farvatten och skulle möjligen kunna fundera över avgifter. I dessa farvatten får skadliga utsläpp genom tankerolyckor mer allvarliga konsekvenser än i varmare vatten. Normala utsläpp från fartygens förbränningsmotorer smutsar ner isen, vilket leder till ökad issmältning. Det kan bli möjligt för kanadensarna att kräva alternativa teknologier för att minimera såväl utsläpp som fartygsolyckor.

Alternativa energikällor Alternative energy sources

Klimatförändringar går hand i hand med ekonomi som i sin tur ger upphov till politiska frågor. Inte oväntat har Kanada ökat antalet militära fartyg i de arktiska vattnen. Samtidigt ger ökad trafik i de arktiska vattnen Island en viktig position att vakta infarten till Arktis från Nordatlanten. Redan nu har Kina en överraskande stor ambassad i Reykjavik och man ser på möjligheten att byga en transithamn i en av fjordarna för att ge service åt de jättelika fraktfartyg som kommer från Asien genom Berings sund.

Möjligheten att bevara Arktis i istiden minskar efter hand som tiden går…

Medvetandet om att utvinning och förbränning av icke förnyelsebara resurser leder till miljöförstöring, har ökat intresset för alternativa energikällor. Detta kan komma att påverka internationell handel och internationella investeringar, t ex så kommer handel med olja att minska betydligt. Nya tekniska lösningar och nya företag kan dyka upp, och som en följd av det nya varor och tjänster på den internationella marknaden, t ex Wind power

●

vindkraft – utvecklas i bl a Kalifornien, Storbritannien, Danmark, Holland och Sverige.

Tidal energy

●

vågkraft – utnyttjas från tidvattnet i bl a Frankrike, Storbritannien och Ryssland.

Bio energy

●

bioenergi i form av etanol, metanol, träflis m m från bl a grödor och trä samt metangas från kompost etc är en förnyelsebar energikälla som under 2000-talet fått allt större betydelse.

Solar power

●

solenergi – är ett alternativ i soliga länder som exempelvis Pakistan, Israel, Saudiarabien, Nordamerika och Grekland.

190

Internationell ekonomi kap 8 nytt.indd 190

08-07-07 13.36.05

Bildförteckning Ablestock 34, 42, 48, 52, 70, 77, 92, 99, 107, 120, 125, 126, 137, 140, 142, 185, 190,192, 195, 220, 271 Anderhag, Helena 258 Arla Foods 105 AstraZeneca 88, 249 BananaStock Business Minds 211 Body Shop 200 Bozzani, Fabio / UEFA 169 CalCars 198 Cameron, Duncan 121 Cottier 177 Dell 71 Ekström, Cege 87, 124, 152 Ericsson 9, 10, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 144 Exportrådet 149

Internationell ekonomi kap slut ny.indd 300

Greenpeace 184 Hartley, Karin 22, 119, 123, 135, 210, 215, 235, 252 IBL / Everett 208, 209 Mary Evans 25 Gamma 33, 55, 66,148, 257 RHG 36 Rex 45, 165 LOOK 47 ChinFotoPress 68 Sören Wibeck 166 Jumeirah / Burj al Arab 44 Kumlin, Ewa / Svensk Form 128 Liber Kartor 40, 143, 145, 147, 224, 280 Lutherhjälpen 162

Nobelstiftelsen 212, 213 OECD 49 Olsson, Helena / Swedish 116 Photo Disc 20, 32, 44, 56, 61, 64, 73, 75, 81, 127, 146, 170, 182, 186, 204, 206, 219, 226, 234, 236, 240, 247, 266, 269, 277, 281 Pressens Bild 97, 164, 167, 171, 175, 178, 225, 276 Riksbanken 242, 245, 253, 268 Riksgälden 252 Rover 72 Scanpix / Carsten Rehder 99 Corbis, Gerald French 130

EPA, Lucas Dolega 160 Corbis, Gilles Sabrie 184 Dan Norrån 188 AFP, Jewel Samad 194 Karl Melander 197 Bertil Ericsson 256 SKF 79 Staffansson, Holger/ Skanska 100 Tata Nano 46 Think Global 198 Uhlin, Björn 254 Volkswagen Group Sverige 73 WTC 150

08-07-07 13.51.36

IN T E R N AT IONELL EKONOMI

IN TE R NATIO NE LL EKONOMI – EN V ÄRLD I FÖRÄNDRING Precis som meteorologerna rätt väl kan förutspå nästa veckas väder, är det ofta möjligt att förstå och på kort sikt förutse den ekonomiska utvecklingen i världen. Om man lärt sig att tyda tecknen och förstå sambanden, förstås! Hjälp på vägen ger läromedlet Internationell ekonomi – en kombinerad fakta- och övningsbok skriven för kursen Internationell ekonomi inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Läromedlet passar också bra för företagsintern utbildning och för studiecirklar, liksom för självstudier.

Internationell ekonomi har aktuella, lättillgängliga faktatexter varvade med väl fungerande övningar, praktikfall och projektarbeten, bla med hjälp av Internet. På ett varsamt och initierat sätt görs komplicerade samband begripliga. Många exempel ur verkligheten visar hur kunskap om internationella ekonomiska samband ökar företagens möjlighet att fatta kloka beslut. Kort sagt, hur kunskap banar väg till handling!

Internationell ekonomi innehåller följande kapitel:

1 Det ekonomiska kretsloppet 2 Hur använder länderna sina resurser?

3 Varför är handel nödvändig?

4 Internationell konkurrens 5 Kulturmöten och kulturkrockar 6 Ekonomiskt samarbete i världen

7 8 9 10 11 12

– E N V Ä R L D I F Ö R Ä N D R IN G

Inledning: Ericsson – i den internationella ekonomin Internationella konflikter Miljön – marknadens misslyckande?

Ekonomi i teori och praktik Den offentliga sektorns betydelse De finansiella marknaderna Valutamarknaden

INTERNATIONELL EKONOMI består av Fakta och övningar Lösningar Lärarhandledning med CD

INT E R NAT ION ELL EKO NO MI – E N V ÄRL D I FÖR ÄNDRING

4 uppl

Internationell ekonomi är skriven av en författargrupp med gedigen internationell förankring: Cege Ekström, ekonom med många internationella kontakter och erfaren läromedelsförfattare, Duncan Cameron, brittisk affärskonsult och lärare, Leif Holmvall, kanadensisk medborgare och egenföretagare, tillika fackboksförfattare och exportutbildare, samt Björn Uhlin, nationalekonom och bankman i London.

Duncan Cameron Cege Ekström Leif Holmvall Björn Uhlin

Best.nr 47-08822-5

Tryck.nr 47-08822-5-00

F A K TA O C H Ö V N I N G A R

4 Omslag - int ekonomi.indd 1

ag l p p u

an

08-07-07 13.53.22