kontroll av centralenheten via mobiltelefonen visade att brev lådan öppnats för 33 sekunder sedan. Mia låste snabbt upp brevlådan genom att hålla upp husnyckeln med chippet och tog fram brevet. Ett brunt, ofrankerat brev med hennes namn skrivet med arabiska bokstäver på framsidan. Helvete! Inte igen! Snabbt rusade hon ut genom porten och såg sig omkring. Lättklädda sommarflanörer gick längs Norr Mälarstrand och säkert ett hundratal cyklister cyklade på cykelbanan. Barnfamiljer hade picknick vid vattnet. Ett gäng ungdomar en bit bort var lite väl högljudda, redan berusade fastän kvällen bara hade börjat. Ett fåtal bilar stod parkerade utmed gatan, och en elbil närmade sig med ett dämpat surrande. Mia svor tyst. Hon såg ingen misstänkt åt något håll. Så nära! Hon satte fart västerut, mot Rålambshovsparken som låg några hundra meter bort. Det var mycket folk i rörelse och hon övergav snabbt trottoaren och gav sig ut på cykelbanan. Cyklisterna fick helt enkelt väja, även om det blev rätt många irriterade ringsignaler. Mellan träden utmed stranden kunde hon se pontonbroarna som fortfarande ersatte Västerbron, och längre bort skymtade hon de sista delarna av den kvarvarande kranen vid den nyss färdigställda Nya Essingebron. Det fanns inga andra joggare ute så här på midsommarafton, och det var en smal sak för Mia att konstatera att hon inte var förföljd när hon sprang vidare ut längs Rålambsvägen. Pontonbron låg fortfarande kvar under Nya Tranebergsbron, men numera användes den bara av cyklister och fotgängare, vilket innebar att det oftast var mer trafik på den provisoriska bron än på nybygget. När hon var framme halade hon fram passerkortet och höll upp det mot läsaren vid den omärkta ståldörren intill garage14 |
midsommargryning