AF FÄR S JURIDIK
AF FÄR S J UR I DI K Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, dokument, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, informationstips m m samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Hur skulle du döma?, Problem i företaget, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Verksamhetens juridiska grunder – 2 Lån och betalningsansvar – 3 Skydd för marknad och miljö gör boken lättöverskådlig och funktionell. Totalt tretton kapitel fördelas på de tre blocken. J2000 Affärsjuridik är främst avsedd för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (Yh). Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. J2000 Affärsjuridik lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. För juridikens grunder finns J2000 Rättskunskap & privatjuridik. Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.
J2000 Affärsjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd J2000 Rättskunskap & privatjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd
FA K TA & U P P G I F T E R
FA K TA & U P P G I F T E R
Författare: Jan-Olof Andersson (sittande) och Cege Ekström (t v) är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. De har skrivit ett flertal läromedel i ekonomi och juridik. Dan Ogvall (i mitten) är chefsrådman. Claes Pettersson (t h) är advokat och affärsjurist.
A F FÄ R S J U R I D I K
Affärsjuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på tre block.
Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik
Jan-Olof Andersson Cege Ekström Best.nr 47-10079-8 Tryck.nr 47-10079-8-00
Dan Ogvall Claes Pettersson
9
789147 100798
3 uppl LIBER
J2000 Affärsjuridik Fakta & Uppgifter ISBN 978-91-47-10079-8 © 2007, 2009, 2011 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Fotograf och bildredaktör: Tomaz Lundstedt Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout: Karin Österlund Figurer: Jonny Vikström Produktion: Jürgen Borchert Tryck: Kina 2011 Upplaga 3:1
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel
komplet-
tering). Om du inte har tillgång till internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00, Fax 040-97 05 50 Kundservice: Tel 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 www.liber.se
J2000_AJ_s_1-7.indd 2
11-05-12 13.19.13
Läsanvisning 4 J2000 Affärsjuridik – för kurser och självstudier J2000 Affärsjuridik är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Affärs juridik på gymnasiet (inkl Gy11), komvux och annan vuxenutbildning, inkl Yh. Boken passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. Den är även lämplig för självstudier samt att använda som handbok.
4 Juridik i praktiken J2000 Affärsjuridik behandlar vardagsnära juridiska spörsmål ur företagarens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsförankring med tillämpande kunskaper. Boken omfattar tretton kapitel som vart och ett behandlar olika juridiska delområden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar.
4 Fakta – med exempel, figurer och dokument m m Faktadelarna inleds med små praktikfall och några frågeställningar att fundera på inför läsningen av kapitlet. I anslutning till faktatexten finns belysande ex empel samt verkliga rättsfall som förklarar, förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Exempel på affärsjuridiska dokument ger ytterligare praktisk kopp ling. Vidare finns det figurer och tablåer som bidrar till helhetssynen. I den löpande texten görs också hänvisningar till lagparagrafer. I faktadelarna finns i margi nalen förklaringar av frekventa juridiska begrepp. Korta sammanfattningar i slutet av kapitlen ger innehållet i ett nötskal.
4 Fördjupningar och informationstips I slutet av varje faktadel finns hänvisning till aktuella webbplatser under rub riken ”Mer info” samt en förteckning över i kapitlet berörda lagar. Insprängda i kapitlen finns också praktiska råd under rubriken ”Att tänka på” och ”Tips från affärsjuristen”. Löpande i texten har dessutom speciella fakta rutor lagts in som fördjupar och ger ytterligare information.
4 Uppgifter – av olika slag Uppgiftsdelarna inleds med rätt/fel-frågor för repetition och diskussion. Där efter följer juridiska problem av ”integrationskaraktär” som anknyter till de inledande berättelserna och behandlar de väsentliga delarna av kapitlet. Dessa övningar är verklighetsnära och anknyter direkt till faktatexten i kapitlet. Dess utom finns uppgifter som innebär tolkning och upprättande av juridiska dokument.
4 Problem i företaget och rättsfall I slutet av uppgiftsdelarna finns ett avsnitt under rubriken ”Problem i företaget” med frågeställningar som en affärsjurist kan ställas inför. Vidare hittar man 4
J2000_AJ_s_1-7.indd 3
11-04-15 10.08.11
under rubriken ”Hur skulle du döma?” uppgifter som utgår från autentiska rättsfall, där man kan jämföra sin egen bedömning av fallet med det beslut som en domstol har tagit. Slutligen finns under rubriken ”Sök svaret” problem där man ska hitta svaret i rätt lag.
4 Tre block och valfri ordning Kapitlen i J2000 Affärsjuridik kan i princip läsas i valfri ordning. Kapitel 1 ger dock en orientering om avtalsrätt som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid. För att under lätta valet har boken delats upp i tre block: Verksamhetens juridiska grunder, Lån och betalningsansvar samt Skydd för marknad och miljö.
4 Lösningar med lagtextutdrag samt fyllig lärarhandledning J2000 Affärsjuridik – Kommentarer och lösningar innehåller utförliga lösnings förslag, kommentarer samt lagrumshänvisning till alla övningar och uppgifts typer i läroboken. I flertalet fall återges berörd lagtext. J2000 Affärsjuridik – Lärarhandledning med cd innehåller planering och metodik, kapitelgenomgångar, OH-bilder, rättsfall, blanketter, extrauppgifter/ provuppgifter m m.
4 J2000 Rättskunskap & privatjuridik J2000 Rättskunskap & privatjuridik är ett grundläggande utbildningsmaterial i civil-, straff- och processrätt och behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur privatpersonens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper.
4 Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) är ett kom plement till J2000 Affärsjuridik och J2000 Rättskunskap & privatjuridik. Den innehåller ett hundratal av de viktigaste lagarna för såväl företag som individ.
4 Kontakta oss! Synpunkter på J2000 Affärsjuridik emotses tacksamt. Kontakta Liber, se adress på föregående blad. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion
4 Andra upplagan Nyheter i den andra upplagan (2009/2010) berör bl a offentlig upphandling, företagshypotek, förmånsrätt, diskriminering, upphovsrätt, prisinformation samt ny marknadsföringslag och konkurrenslag.
4 Tredje upplagan I denna tredje upplaga (2011/2012) har aktualiseringar gjorts genomgående vad gäller såväl faktastoff som exempel och övningar. Boken är anpassad till Gy 11.
J2000_AJ_s_1-7.indd 4
11-04-15 10.08.11
Innehåll Block 1: verksamhetens juridska grunder
kapitel 1
Avtalsrätt. . . . . . . . . .
8
Olika former av affärsavtal 43
Konsumentköplagen 78
Distributionsavtal 43
Avlämnande av varan 78
Återförsäljaravtal 43
Felaktig vara 78
Agentavtal 43
Försenad leverans 79
Kommissionsavtal 44
Pris och betalningsvillkor 79
Franchiseavtal 46
Offentlig upphandling 80
Mäklaravtal 47
Mer info 82
Samarbetsavtal 47
Webbplatser • Lagar
Avtalsparter 10
Kompanjonavtal 47
Företrädare 11
Joint venture-avtal 48
Sammanfattning 83
Avtalslagen 11
Licensavtal 48
Uppgifter 85
Anbud och accept 11 Betänketid 12 Avtalsförslag 13 Anbudsförfrågningar 13 Fel i anbud eller accept 13 Passivitet 15 Elektroniska avtal 15 Fullmakter 16 Ställningsfullmakt 17 Omförhandling av avtal 18 Ogiltiga avtal 19 Oskäliga avtalsvillkor 20
Kompletterande lagstiftning 22 Mer info 23 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 24 Uppgifter 25
Optionsavtal 48 Letter of intent 48 Konsultavtal 49
kapitel 4
Anställningsavtal 49
Associationsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sponsoravtal 50 Övriga avtal 50 Entreprenadavtal 50
92
Olika associationer 94
Kreditavtal 50
Juridiska personer 95
Bemanningsavtal 51
Företrädaransvar 95
Avtal om transport och spedition 51
Enkelt bolag 96 Upphörande 96
Avtal om företagsköp 51
Handelsbolag 97
Tolkning av avtal 52
Kommanditbolag 98
Standardavtal 53
Bolagsavtal 99
Mer info 55
Prokura 100 In- och utträde i bolaget 101
Webbplatser • Lagar
Aktiebolag 101
Sammanfattning 56
Starta aktiebolag 102
Uppgifter 57
Aktieägaravtal 104 Aktiebolagets ledning 105
kapitel 2
Affärsavtal och hyresavtal . . . . . . . . . 32
kapitel 3
Avtalets utformning 34
Köplagen 68
Från formulär till avtalsdokument 34 Avtalets innehåll 34
Hyresavtal 36 Hyresbelopp 37 Hyrestid och uppsägning 37 Hyresgästens rättigheter 39 Överlåtelse 41 Hyresnämnd 42
Köprätt . . . . . . . . . . . . . Avlämnande och risken för varan 68
Regler för aktiebolag 108 Stiftelse 110
66
Andra företagsformer 110 Enskild näringsidkare 111 Ekonomisk förening 111 Ideell förening 112
Leveransvillkor 70
Firmanamn 114
Fritt säljaren 70
Näringsfrihet 114
Fritt köparen 70 Felaktig vara 71 Rättsligt fel 72
Överlåta företag 115 Mer info 116
Friskrivningsklausuler 73
Webbplatser • Lagar
Försenad leverans 73
Sammanfattning 117
Köparens skyldigheter 76
Uppgifter 119
Säljarens stoppningsrätt 76 Säljarens återtaganderätt 76 Pris och betalningsvillkor 77
J2000_AJ_s_1-7.indd 5
11-03-09 14.09.34
kapitel 5
Rättsordning och tvister . . . . . .
126
Normer och rättsregler 128 Rättsordningen 128 Lagstiftning 129 Lagförslag 129 Remiss 130
Utmätning 196
Block 2: lån och betalningsansvar
Utmätning av lön 197 Handräckning 199 Rätt att kvarhålla egendom 199 Betalningsanmärkning 200
kapitel 6
Kredit- och panträtt . . . . . . . . . . .
Skuldsanering 201
158
Mer info 201 Webbplatser • Lagar
Riksdagsbehandling 131
Krediter 160
EU:s direktiv och förordningar 131
Sammanfattning 202
Skuldebrev 160
Uppgifter 203
Rättskällorna 132
Avbetalningsköp 164
Författningar 132
Konsumentkredit 165
kapitel 8
Prejudikat 132
Kreditvillkor 165
Konkursrätt . . . . .
Förarbeten 132 Sedvana och avtal 133 Lagboken 133 Grundlagarna och balkarna 134
Växel 163
Dröjsmålsränta 166
Preskriberad fordran 168
Obestånd 210
Kreditprövning 168
Konkursbo 210
Säkerheter 169
Tvingande och dispositiva lagregler 135
Inteckning i fast egendom 169
Domstolar 135
Information till borgensmannen 172
Allmänna domstolar 135 Tingsrätt 136
Borgen 169
Gäldenärens rättigheter och skyldigheter 211 Information och bevakning 212 De anställdas löner och rättigheter 213 Återvinning 214
Pant av lös egendom 172
Brott mot borgenärer 214
Företagshypotek 173 Säkerhetsöverlåtelse 173
Bouppteckning och slutredovisning 215
Förvaltningsdomstolar 137
Andra låneformer 174 Leasing 174
Förmånsrätt 216
Specialdomstolar 137
Hovrätt 136 Högsta domstolen 137
Rättegång 138 Juridisk hjälp 138 Påföljder 139
Tvistemål 140 Överklagande/ Återvinning 141
Företagsrekonstruktion 218
Factoring 175 Företagscertifikat och konvertibla skuldebrev 177
Mer info 219
Ansvar för företagets skulder 177
Sammanfattning 220
Webbplatser • Lagar
Skiljeförfarande 144
Uppgifter 181
Uppgifter 221 kapitel 9
Sammanfattning 179
Skadeståndsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Förhandlingsteknik vid tvist 146
Förlikning 147 Mer info 148 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 149 Uppgifter 151
Utsökningsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Indrivning 192 Betalningsföreläggande 194 Rättegång 196
228
Skadestånd 230
kapitel 7
Bestridande 195
J2000_AJ_s_1-7.indd 6
Webbplatser • Lagar
Mer info 178
Vad tar domstolen hänsyn till? 142 Avtal om skiljeförfarande 145
208
190
Vem blir skadeståndsskyldig? 230 Inom eller utom avtal 232
Skadeståndslagen 233 Skadeståndsansvar för arbets givare och myndighet 233 Ersättning vid sakskada 234 Ersättning vid personskada 235
11-04-15 10.08.49
Strikt ansvar 236
kapitel 11
Befrielse från skadeståndsskyldighet 237 Brottsskada 238
Marknadsrätt. . .
274
Marknadsföringslagen 276 Förbud mot otillbörlig marknadsföring 276
Skadeståndsansvar inom avtalsförhållanden 238 Försäkra mot skadestånd 240 Diskrimineringslagen 241 Mer info 241 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 242 Uppgifter 243
Aggressiv och vilseledande marknadsföring 277 Förbud och ålägganden 279 Konsumentombudsmannen 279
Mer info 315
Marknadsföring av alkoholdrycker 281
Webbplatser • Lagar
Prisinformationslagen 281
Uppgifter 317
Sammanfattning 316
Produktsäkerhetslagen 282 Leksakssäkerhet 282
Block 3: skydd för marknad och miljö
Konkurrenslagen 283 Förbud mot konkurrens begränsande samarbete 283 Karteller 285
kapitel 10
Immaterialrätt. .
248
Upphovsrättslagen 250 Upphovsrätt 250 Tillgänglig för allmänheten 250 Ideell och ekonomisk rätt 251
Undantag från samarbetsförbudet 286 Förbud mot missbruk av dominerande ställning 286 Kontroll av företagskoncentration 288 Åtgärder 288
Begränsningar i upphovsrätten 252
Offentlig upphandling och konkurrens 290
Överlåtelse av upphovsrätt 253
Mer info 290
Upphovsrätt på Internet 255
Varumärkeslagen 256 Internationell registrering av varumärke 258
Patentlagen 258 Ansökan om patent 259 Uppfinningar i arbetet 260
Personuppgifter 262 Tryckfrihetsförordningen 262 Personuppgiftslagen 263 Tillsyn 263 Personskydd och pressetik 263
Vilken domstol gäller inom immaterialrätten? 264 Mer info 265
Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 291
302
Miljöbalken 304 Allmänna hänsynsregler 305 Annan miljörättslig lagstiftning 306 Hur prövas miljöärenden? 307 Skadestånd 308
Produktansvar 309
Sammanfattning 266
Producentansvar 310
Uppgifter 267
Fem ansvarsområden 310 Vem är producent? 311 Förpackningar 311
Internationella regler och etik . . 324 Internationella köplagen 326 Skillnader mot svensk lag 327 I vilket land ska tvisten lösas? 328 Verkställa dom i annat land 329 Utmätning i annat land 329 Skiljedom 329 Export: handelsagent eller eget bolag? 330 Handelsagent 331 Återförsäljare 331 Dotterbolag 331 Filial 332 Import: egen verksamhet eller underleverantör? 332
Etiska regler vid internationell handel 334
kapitel 12
Ansvar för produkt och miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . .
kapitel 13
Internationella leveransvillkor 333
Uppgifter 293
Webbplatser • Lagar
J2000_AJ_s_1-7.indd 7
Mål för återvinning och återanvändning 312 Producentansvarets syfte 312 Returpapper 312 Producentens skyldigheter 313 Däck 313 Bilar 314 Elektriska och elektroniska produkter 314
Vad är en uppförandekod? 334 Vad kan en uppförandekod innehålla? 335 Vilka företag har uppförandekoder? 335 EU:s konkurrensregler 337
Mer info 338 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 339 Uppgifter 341 Bilaga 1: Arbetslagstiftning
344
Bilaga 2: MfL:s förbudslista
345
Sakregister
347
11-04-15 10.08.49
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder
KAPITEL 1
Avtalsrätt Innehåll: Avtalsparter Företrädare
Avtalslagen Anbud och accept Betänketid Avtalsförslag Anbudsförfrågningar Fel i anbud eller accept Passivitet Elektroniska avtal Fullmakter Ställningsfullmakt Omförhandling av avtal Ogiltiga avtal Oskäliga avtalsvillkor
Kompletterande lagstiftning Mer info Webbplatser Lagar
Sammanfattning Uppgifter
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 8
09-04-20 09.50.06
Är avtalet klart? Felicia och hennes syster Tilda har bestämt sig för att starta ett företag tillsam mans. Efter gymnasiet gick de båda en utbildning i möbelsnickeri, och därefter har de arbetat som snickare. Deras dröm är att som egna företagare designa och tillverka stolar och mindre bord i nymodernistisk stil. De har därför bildat ett handelsbolag. Systrarna har fått kontakt med möbelsnickare Sture, som planerar att sälja sitt företag för att i stället inrikta sig på att bygga mässmontrar. Felicia och Tilda har haft en del kontakter via telefon och epost med Sture och slutligen kom mit fram till ett pris för att ta över företaget i sin nuvarande form. Det senaste ebrevet såg ut så här: Hej Felicia! Ja, då har vi till sist kommit överens om att ni betalar 500 000 kr för snickeriets inventarier och maskiner. Ni tar också över hyreskontraktet till lokalen samt el och teleabonnemang. Jag har dock ett villkor, att jag får ta med mig kunden Hip Studio. De vill att jag ska fortsätta att hjälpa dem med rekvisita för deras reklamfilminspelningar. Hoppas att det är OK för er. Mvh Sture
Felicia visar lyckligt brevet för sin syster. ”Nu är köpet klart!” Tilda blir först lika glad som Felicia, men när hon läst brevet blir hon lite fundersam. ”Sa han inte att Hip Studio var en återkommande fast kund? Nu förlorar vi ju en del säkra intäkter. Är vi verkligen bundna av det här avtalet? Jag tycker att det känns som ett nytt anbud. Vi måste väl diskutera detta med Sture och kanske andra saker också innan vi svarar ja. Och förresten så måste vi väl ha ett skriftligt avtal för att köpet ska bli giltigt.”
Fundera på • Har systrarna och Sture avtalat om köpet? Motivera. • Kan Tilda ha rätt i att Stures brev är ett nytt anbud? • Vad innebär det om de skickar ett svarsbrev och säger att det är OK? • Är det några andra saker de bör ha med i ett avtal med Sture? Ge förslag. • Måste köpeavtalet vara skriftligt för att vara giltigt?
9
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 9
09-04-20 09.50.12
I affärslivet är det viktigt att man står för sitt ord och ansvarar för sina handlingar.
Avtalsrätt
Man måste kunna lita på varandra för att få en fungerande affärsrelation. Att göra affärer är en av grundstenarna i en marknadsekonomi. Därför har samhället sett till så att det finns lagstiftning som reglerar hur avtal kommer till stånd. Om inga sådana regler fanns skulle moralen i affärslivet kunna luckras upp och därmed skulle vårt ekonomiska system inte kunna fungera.
Avtalsparter De som ingår avtal med varandra kallas vanligen för avtalsparter. Parterna kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer, t ex bolag, fören ingar, kommuner och staten. Dessa personer är rättssubjekt och har egen rätts kapacitet. Den som ingår ett avtal måste dock ha rättslig handlingsförmåga för att avtalet ska bli giltigt. Rättskapacitet är förmågan att ha rättigheter och skyldigheter. Varje män niska (fysisk person) har rättskapacitet från födelsen. Även juridiska person er har rättskapacitet. Rättslig handlingsförmåga innebär att själv kunna företa rättshandlingar av olika slag, t ex träffa avtal. Till skillnad från rättskapacitet är inte rättslig handlingsförmåga något man föds med. En person kan redan som nyfödd ha tillgångar och skulder, men däremot inte ingå bindande avtal eller sätta sig i skuld.
Vem kan ingå bindande avtal? Grundregeln enligt avtalslagen är att alla som är över 18 år har rätt att ingå avtal. Enligt föräldrabalken 9 kap 1 § är en person under 18 år underårig (omyndig) och kan då inte ingå bindande avtal utan vårdnadshavarens (vanligen förälders) till stånd. Den som har eget hushåll kan dock ingå avtal som gäller inköp till det egna hemmet. En underårig som är över 16 år har rätt att bestämma över egna intjänade pengar och kan alltså träffa bindande av tal om köp för dessa pengar (ej kreditköp). Annan lagstiftning kan dock begränsa detta, t ex vad gäller köp av alkohol och tobak. En person kan enligt föräldrabalken också av tingsrätten vara satt under för valtare och har då inte rätt att träffa egna
avtal. Anledningen är att personen (klient en) inte själv anses kunna ansvara för sin egendom, men har rätt att bestämma över intjänade pengar på samma sätt som en underårig mellan 16 och 18 år. Den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller lik nande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, kan efter beslut av tingsrätten få en god man (föräldrabalken 11 kap 4 §). Den gode mannen ska biträda sin klient med bl a förmögenhetsförvaltning och ekonom isk rådgivning. Det krävs dock att klienten medger detta, om han nu inte är så sjuk att han inte kan yttra sig.
10
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 10
09-04-20 09.50.13
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1
Företrädare En enskild näringsidkare (enskild firma) är en fysisk person som driver närings verksamhet. Det är således ägaren själv som företräder företaget, dvs skriver under avtal etc. För en juridisk person, t ex aktiebolag och handelsbolag, är det lite annorlunda. Här är det bolaget självt som är avtalspart, men någon som är fysisk person måste företräda bolaget och skriva under avtal etc (se vidare kap 4). När bolag registreras hos Bolags verket anger ägarna vilken eller vilka personer som ska vara företrädare, s k firmatecknare. Vanligen är det ak tiebolagets styrelseledamöter som är firmatecknare, antingen var för sig eller ”två i förening”. Det senare är av säkerhetsskäl vanligt om styrel sen består av flera ledamöter (se kap 4). I handelsbolag är det oftast ägarna, var för sig eller tillsammans, som är firmatecknare eftersom här inte finns någon styrelse. Vem som är firmatecknare anges i ett regi streringsbevis, som kan beställas Ett aktiebolag är en juridisk person som företräds av fysiska personer, vanligen styrelseledamöter. från www.bolagsverket.se.
Avtalslagen De grundläggande lagreglerna om hur ett avtal kommer till stånd och blir gil tigt finns i avtalslagen, som antogs redan 1915. Den är till stor del dispositiv och gäller alltså om inte annat har avtalats mellan parterna eller regleras av handelsbruk eller sedvänja. Handelsbruk eller sedvänja är sådant som är vanligt förekommande i en bransch och som avtalsparterna skulle kunna betrakta som en självklarhet. Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. Båda formerna är lika giltiga, men för vissa avtal krävs skriftlig form, t ex försäljning av fast egendom. Även i övriga fall kan det vara lämpligt med ett skriftligt avtal för att undvika missförstånd.
Anbud och accept Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal). Den som lämnar ett anbud (erbjudande, offert) och den som accepterar ett anbud är bundna av detta en ligt löftesprincipen (1 §). I motsats till många andra rättssystem anger svensk lag således att ett avgivet anbud är bindande. Detta innebär att det inte kan förändras eller återkallas under acceptfristen (se nästa sida).
rättskapacitet förmåga att ha rättigheter och skyldigheter, t ex att ha egendom och skulder. rättssubjekt den som kan ha rättskapacitet och därför kan ha rättig heter och skyldigheter. rättslig handlingsförmåga persons förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, sätta sig i skuld osv. avtal muntlig eller skriftlig rättshandling som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter. anbud erbjudande om avtal som är bindande för anbudsgivaren. accept godtagande av anbud och dess villkor som medför att avtal kommer till stånd. acceptfrist den tid inom vilken accept ska lämnas för att anbudet ska gälla.
11
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 11
09-04-20 09.50.15
Avtalsrätt Betänketid
När någon lämnar ett anbud i affärslivet är det vanligt att denne också anger när han vill ha svar (beställning eller order). Därigenom får köparen en bestämd betänketid (2 §), s k acceptfrist.
Exempel 1: Auto-Lund AB erbjuder butiken Bilhuset AB att få köpa förra årets bilmodeller av ett visst märke med en rabatt på 20 000 kr per bil. Bilhusets ägare får tänka över erbjudandet till nästa dag. I det här fallet är Auto-Lund bundna av anbudet till dagen efter. Om Bilhuset efter två dagar skulle acceptera anbudet har förutsättningarna dock förändrats. Auto-Lund är inte
gäller däremot som ett motanbud. Det är nu
längre bundna av sitt anbud eftersom accept-
Auto-Lund som avgör om man ska acceptera
en har kommit för sent, s k sen accept. Svaret
Bilhusets anbud och därmed träffa ett avtal.
Ibland anges inte någon tid när köparen senast ska svara på ett anbud. För skriftliga anbud gäller då att mottagaren ska ha skälig betänketid. Hur lång denna är beror på vad anbudet gäller. Exempelvis behöver man längre tid på sig vid köp av en dator än vid köp av en miniräknare. Vid muntliga anbud medges ingen betänketid alls såvida man inte har kommit överens om det (3 §).
Tips från affärsjuristen Bekräfta alltid ett muntligen ingånget avtal per e-post, fax eller rekommenderat brev. En enkel variant på en bekräftelse kan se ut på följande sätt:
För ordningens skull bekräftar jag härmed att jag köper er kompressor Atlas Copco C500 -01 för 25 000 kr, att erläggas kontant 2012-02-15 samt att jag hämtar kompressorn samma dag. Med vänliga hälsningar Sven Pettersson
I annonserbjudanden anges sällan hur lång tid erbjudandet gäller. Det beror på att annonser, skyltar och prislistor normalt inte räknas som anbud i lagens mening. Ett anbud måste rikta sig till en eller flera bestämda personer. I stället betraktas annonser m m som utbud, dvs en uppmaning till att ge anbud, och är därför vanligen inte bindande. 12
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 12
11-03-09 14.13.58
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1
Avtalsförslag
Det finns anledning att vara försiktig vid översändande av avtalsförslag. Part som inte önskar bli bunden av förslaget förrän vid avtalets undertecknande bör för säkerhets skull ange detta. Annars finns risk att avtalsförslaget betraktas som ett bindande anbud. Ej bindande anbud bör enligt avtalslagen 9 § innehålla texten ”utan förbindelse”, ”utan obligo” eller liknande uttryck. Om ett sådant icke bindande anbud antas, ska anbudsgivaren emellertid utan oskäligt uppe håll meddela om han inte vill genomföra affären. Den som mottar ett avtalsförslag bör i sin tur på samma sätt se till så att svarsbrev och motförslag inte utformas som anbud, utan bör tydligt ange att lämnade förslag och synpunkter är preliminära. Man kan t ex skriva att ”avtal kommer till stånd först när avtalet undertecknas”.
Letter of intent Vid affärsförhandlingar kan det förekomma att parterna enas om att de har för avsikt att ingå avtal, men att de lämnar den närmare utform ningen av avtalsvillkoren till ett senare tillfälle.
Denna typ av överenskommelse kallas letter of intent (intentionsavtal) och är särskilt vanlig vid mer omfattande avtal, t ex om företagsförvärv eller industriell samverkan. Se vidare kap 2.
Anbudsförfrågningar
En anbudsförfrågan som lämnas ut via skrivelse eller annons från ett företag, kommun etc är inte att betrakta som ett anbud. Det är i stället fråga om en in bjudan att lämna anbud på en mer eller mindre noggrant preciserad vara eller tjänst. En sådan förfrågan behöver säljarna (leverantörerna) inte besvara. Men med hänsyn till god ton och affärsmässighet är det ändå lämpligt att skicka ett meddelande om att anbud inte kommer att lämnas. Fel i anbud eller accept
En säljare som av misstag anger t ex fel pris i ett anbud kan ändra priset om rättelsen når mottagaren innan eller samtidigt med det ursprungliga anbudet (7 §), dvs senast när denne tar del av anbudet.
Exempel 2: Hällinge Säteri sänder den 25 maj med post ett anbud där Grönsakskungen erbjuds att köpa 10 ton potatis för 1,50 kr per kilo. På kvällen samma dag upptäcks att priset i stället ska vara 2,50 kr per kilo. Om företaget sänder en rättelse via e-post kommer den till mottagaren före an budet den 26 maj, och det riktiga priset blir då gällande.
13
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 13
09-04-20 09.50.22
Avtalsrätt
En anbudsgivare blir inte bunden av ett anbud som innehåller uppenbara fel, t ex om ett pris anges till 88 kr i stället för 880 kr. Köparen borde förstå att det måste vara en felskrivning. Om däremot säljaren i sitt anbud anger priset 790 kr i stället för 880 kr, kan säljaren bli bunden av anbudet om köparen är i god tro, dvs inte insåg eller borde ha insett att anbudet var felskrivet. Anbudet blir dock inte bindande om det är felaktigt återgivet genom överföringsfel (beford ringsfel), t ex vid epostmeddelande (32 §). Anbudsmottagaren kan i sin accept ha gjort någon ändring av innehållet i ett anbud. Han kan i sitt svar t ex ha accepterat anbudet under förutsättning att leverans sker inom fem dagar i stället för erbjudna tio dagar. Säljaren är i ett sådant fall inte bunden av beställningen, eftersom anbudet inte har accepterats i sin helhet. En sådan s k oren accept innebär att köparen i stället har lämnat ett nytt anbud som säljaren kan acceptera eller förkasta. Detsamma gäller om accepten kommer för sent (4 och 6 §).
HUR ETT AVTAL KOMMER TILL Anbud
(Betänketid)
+ Ren accept
+ Oren accept/sen accept
+ Avslag/ej svar
= Avtal
= Motanbud
= Inget avtal
Acceptfrister: Muntligt anbud = Ingen betänketid (om ingen anges) Skriftligt anbud = Skälig betänketid (om inte annat anges)
+ Ren accept
= Avtal
Anbud och accept – en sammanfattning 1. Svaret (accepten) överensstämmer med an budet och kommer i rätt tid – avtal har slutits. 2. Svaret är en oren accept, dvs innehåller änd ringar jämfört med anbudet – avtal har inte slutits och svaret uppfattas som ett avslag i för ening med ett motanbud. 3. Accepten kommer för sent – avtal har inte slu tits och svaret anses som ett nytt anbud.
4. Anbudet avslås – avtal har inte slutits och an budet har förfallit även om acceptfristen inte har löpt ut. 5. Anbudet eller svaret återkallas – avtal har inte slutits om återkallelsen sker i rätt tid. 6. Något svar lämnas inte på anbudet – avtal är inte slutet om acceptfristen har löpt ut eller om köparen inte tar ställning till anbudet vid direkt förfrågan.
14
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 14
09-04-20 09.50.24
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder
Avtalsrätt KAPITEL 1
Passivitet
Normalt måste varje part aktivt medverka för att ett avtal ska komma till stånd, men det finns vissa undantag. Avtalslagen anger inte någon allmän regel om passivitet. Parterna bör dock alltid se till att rätta eventuella misstag och miss förstånd och inte låta motpartens ståndpunkter och antaganden stå oemot sagda. Om exempelvis avsändaren av en oren accept i själva verket trodde att accepten var ren, dvs överensstämde med anbudet, blir mottagaren (anbuds givaren) om han insett eller måste ha insett detta bunden av accepten om han inte reagerar utan oskäligt uppehåll (6 § 2 st). En liknande regel finns för sen accept (4 § 2 st). Enligt 32 § är part inte bunden av felskrivning eller annat misstag som mot parten insåg eller borde ha insett.
Tips från affärsjuristen
Konkludent handlande innebär att avtal har kommit till stånd utan att detta klart har ut tryckts muntligt eller skriftligt. Detta kan upp komma bl a genom att en person har agerat på så sätt att motparten har fått befogad anledning att tro att ett avtal har ingåtts, t ex genom att
erlägga betalning. För att und vika uppkomsten av konkludent handlande – lämna alltid någon form av skriftlig reaktion till mot parten på att något avtal aldrig har kommit till stånd.
Elektroniska avtal
Allt fler avtal, anbud och beställningar görs på elektronisk väg, t ex via fax eller epost. Det kan dock uppstå problem om oklarhet råder om vad som är avtalat eller om avtal över huvud taget har ingåtts. Här är några exempel på vad som kan orsaka dessa oklarheter. På faxmeddelanden förekommer inte alltid någon underskrift i original och ibland finns ingen underskrift alls. På epostmeddelanden finns över huvud taget ingen underskrift. På så sätt kan det vara svårt att hävda att någon särskild person eller företrädare för företaget ska vara ansvarig för innehållet i medde landet. I normalfallet får avsändaren dock stå för ett avtal som har accepterats från den egna epostadressen. Ibland kan ankomstdagen, t ex för accept, vara avgörande för avtalet. När det gäller fax anges inte alltid datum i utskriften eller så kan datumet vara otyd ligt beroende på felaktig inställning av faxmaskinen. Avsändaren får inte alltid ett ”kvitto” på att faxet har nått fram. När det gäller epost anses ett meddelande ha nått mottagaren när denne har kunnat läsa det. Man kan jämföra med att ett brev anses mottaget när mottagaren öppnar det. Ett annat problem är som nämnts ovan när man skickar avtalsförslag via t ex epost till påseende för att få synpunkter. Avsändaren måste då noggrant ange att det gäller ett förslag och inte ett anbud. I annat fall kan han bli bunden av avtalet om mottagaren accepterar.
Att ingå avtal på Internet är lätt, men det kräver viss omsorg och försiktighet.
15
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 15
09-04-20 09.50.27
Avtalsrätt
Att tänka på Vid anbudsgivning • Kontrollera noggrant att anbudet verkligen har det innehåll som du har tänkt. Detta kan bl a göras genom att redan i anbudet bifoga de standardvillkor (se kap 2) som brukar användas. De kommer då att juridiskt ingå i avtalet. Det räcker således inte att skicka dem senare, t ex i samband med fakturan. • Ange acceptfristen så klart och entydigt som möjligt för att undvika missförstånd.
• Tala omgående om för den som svarat att accepten har kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet, dvs att det är en sen eller oren accept. Detta är emellertid inget krav, men i annat fall kan den som svarat tro att ett avtal har kommit till stånd. • Ange tydligt om ett avtalsförslag är ett anbud eller enbart ett utkast som du vill ha synpunkter på. I annat fall kan du bli bunden av förslaget om mottagaren accepterar.
Fullmakter
fullmakt handling eller meddelande som ger en person, fullmäktigen, rätt (behörighet) att träffa avtal med bindande verkan för fullmaktsgivaren.
Genom att utfärda en fullmakt – oftast skriftlig – kan en person, fullmaktsgivaren (huvudman), låta någon annan, fullmäktigen (mellanman, ombud) träffa avtal för sin räkning (10 §). Man kan säga att fullmäktigen får ett uppdrag som han ska utföra åt fullmaktsgivaren. Det kan gälla t ex försäljning av en bil eller uttag av pengar på bank. Fullmakten bör klart ange inom vilka gränser fullmäktigen har rätt att handla. Detta kallas för fullmäktigens behörighet. Begränsningar som därutöver meddelats, t ex muntligt, och som alltså inte finns med i fullmakten anger fullmäktigens befogenhet. Befogenhet ges vanligen som instruktioner till fullmäktigen.
Fullmakt Härmed befullmäktigar jag Christine Merker, 801122-4882, Bergsjösvängen 4, 415 21 Göteborg att sälja min marknadsvagn av märket Iveco Kommers, reg nr HPP 556. Göteborg den 20 februari 2012
Henrik Zetterberg Henrik Zetterberg Skogsvägen 12 417 29 Göteborg Exempel på fullmakt.
Även om fullmäktigen överskrider sin befogenhet blir avtalet giltigt såvida motparten var i god tro (11 §). Fullmäktigen kan dock bli skyldig att ersätta fullmaktsgivaren för den skada han lidit. 16
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 16
11-03-09 14.14.18
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1
Exempel 3: Berga Ridskola ska sälja en av sina hästar genom en hästhandlare, som får en skriftlig fullmakt. Det kan, av förhandlingsskäl, vara olämpligt att ange ett lägsta pris i fullmakten. Hästhand laren har behörighet att sälja just denna häst, men han har befogenhet att sälja den för lägst 60 000 kr. Om han skulle överskrida sin be fogenhet och sälja hästen för 50 000 kr är av talet ändå giltigt. En förutsättning är att köparen
skyldig att ersätta Berga Ridskola för förlusten
inte kände till hästhandlarens befogenhet utan
på 10 000 kr, t ex genom att ta ut en lägre pro
handlade i god tro. Hästhandlaren kan dock bli
vision.
Tanken med fullmakten är att den är en förklaring från fullmaktsgivaren att fullmäktigen får träffa vissa avtal i huvudmannens namn och på dennes väg nar. Detta innebär att fullmaktsgivaren åtar sig att bli bunden i förhållande till motparten enligt vad som anges i fullmakten. En fullmakt som fullmaktsgivaren inte längre vill ska gälla kan återkallas. Detta görs vanligen genom att fullmaktshandlingen förstörs. I vissa fall måste dock återkallandet komma till tredje mans, t ex en köpares, kännedom. Detta ska ske på samma sätt som fullmakten tidigare har meddelats, t ex genom ett sär skilt meddelande till tredje man eller genom annons i tidningen (12–16 §). Om en fullmakt lämnas muntligt går det inte att skilja på behörighet och befogenhet. Om en fullmäk tig i sådana fall överskrider sin befogenhet kan full maktsgivaren aldrig bli bunden även om tredje man är i god tro (11 § 2 st). Detta innebär samtidigt att fullmäktigen kan bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man. En muntlig fullmakt är återkallad så snart detta meddelas fullmäktigen (18 §). Ställningsfullmakt
När ett företag träffar avtal om t ex försäljning av en vara är det inte alltid ägaren själv som träffar avtalet om det finns fler personer som arbetar i företaget. Det
Ett butiksbiträde har genom sin anställning automatiskt behörighet att träffa vissa avtal med kunderna. Detta kallas ställningsfullmakt.
17
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 17
09-04-20 09.50.32
Avtalsrätt
vanligaste är att han gör överenskommelsen genom en anställd som företräder företaget. Den anställde sägs då ha ställningsfullmakt (10 § 2 st), vilket innebär att han i sin roll som butiksförsäljare ”automatiskt” har behörighet att träffa avtal med kunderna. En ställningsfullmakt ger en mer allmän behörighet än en fullmakt, som ofta gäller en specifik situation. Andra exempel på uppdrag som ger ställningsfullmakt är hemförsäljare och fastighetsskötare.
Exempel 4: Ellinor har efter mycket letande funnit en cykel
är bindande för cykelföretaget, eftersom sälj
som hon är intresserad av att köpa, men den är
aren har en s k ställningsfullmakt. Ellinor är i god
av förra årets modell. Hon diskuterar då en ned
tro när hon utgår från att säljaren har befogen
sättning av priset med en i butiken anställd sälj
het att sänka priset.
are och man når en överenskommelse. Denna
Ställningsfullmakt finns också som prokura i näringsverksamhet enligt prokura lagen och för handelsagenter enligt lag om handelsagentur. Prokura (handels fullmakt) innebär att den som driver näringsverksamhet eller handelsbolag har registrerat att en namngiven person (prokurist) har rätt att företräda närings idkaren i samband med avtal. Prokuran kan dock inte avse försäljning av fast egendom. Se vidare kap 4. Med handelsagentur menas att en fysisk eller juridisk person låter ett ombud, handelsagenten, ta hand om köp eller försäljning åt huvudmannen. I samband med denna verksamhet kan handelsagenten ta upp anbud eller sluta avtal för huvudmannens räkning. Se vidare kap 2.
Omförhandling av avtal ställningsfullmakt fullmakt att sluta avtal för annans räkning som en person anses ha p g a sin ställning, t ex butiksbiträde eller försäljningschef.
Enligt avtalslagen (1 §) är ett avtal bindande för båda parter. Detta är en själv klarhet i de flesta affärsförhållanden. Man brukar använda det latinska uttrycket pacta sunt servanda, vilket betyder ”avtal ska hållas”, för att betona vikten av sta bila avtal. Det kan dock finnas situationer där det ligger i båda parters intresse att bryta avtalet för att skriva ett nytt. Detta brukar kallas för omförhandling och har ofta sin grund i förändrade förutsättningar för någon part.
Tips från affärsjuristen En vanlig missuppfattning bland icke-jurister är att det är enkelt att omförhandla tidigare träffade avtal. Giltig grund för omförhandling kan före komma då förhållanden, som vid tidpunkten för avtalets ingående förelåg, i väsentlig mån har för ändrats under löpande avtalsperiod. Andra giltiga
skäl till omförhandling kan vara att parterna helt enkelt är ense om detta eller att man i avtalet har ta git in en paragraf enligt vilken part har rätt till omförhandling närhelst han så vill, vid påföljd av att avtalet annars upphör att gälla.
18
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 18
09-04-20 09.50.33
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1
Exempel 5: Lillans Leksaker AB har fått ekonomiska pro
Alternativet är att låta företaget gå i konkurs.
blem efter att ha etablerat sig i ett nytt köp
Man tar därför kontakt med såväl hyresvärden
centrum. Tillströmningen av kunder har inte
som banken för att försöka omförhandla de
alls varit så stor som man planerat. Tyvärr skrev
gällande avtalen. Både hyresvärden och bank
man ett hyresavtal på tio år och hyran hamnade
en ställer sig positiva till en omförhandling och
på en för hög nivå. Detsamma gäller räntan för
efter vissa justeringar går man med på ägarnas
det bundna lån man tog när man startade bu
förslag. Hyresvärden har intresse av att buti
tiken.
ken blir kvar och att man ska få in hyra, medan
banken riskerar en kreditförlust om företaget
Ägarna förstår nu att det inte går att fortsät
ta med verksamheten med så höga kostnader.
går i konkurs.
Ogiltiga avtal Ett avtal som träffas med en person som är underårig eller satt under förvaltare är vanligen ogiltigt även om motparten är i god tro, såvida inte vårdnadshava ren eller förvaltaren har accepterat avtalet. Underårig person som har fyllt 16 år kan dock träffa avtal om egna intjänade pengar. Ett avtal kan bli ogiltigt om det i samband med avtalets tillkomst har före kommit tvång (hot), svek eller ocker (28–31 §). Svek innebär att någon avsiktligt förtiger information eller lämnar oriktiga uppgifter, t ex ett företag som påstår att en vattenpump har en kapacitet som inte överensstämmer med den verkliga. Ocker kallas det om någon utnyttjar annan persons trångmål, t ex behov av pengar, eller annans beroende ställning.
Exempel 6: Örjan har sålt sin fiskbil till Carmen för 400 000 kr. Örjan uppgav för Carmen att han hade tillstånd från kommu nens miljöinspektör att driva fiskbilen. Senare visar det sig att han fått flera anmärkningar för bristande hygien och att hans tillstånd därför har dragits in.
Carmen är missnöjd med avtalet
och menar att det är ogiltigt för att hon har blivit lurad (svek). Hon kräver där för 400 000 kr tillbaka av Örjan samt skadestånd för utebliven inkomst.
19
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 19
09-04-20 09.50.36
Avtalsrätt
Ett avtal kan också bli ogiltigt om omständigheterna när avtalet kom till är sådana att det skulle strida mot tro och heder om man kräver att avtalet ska full följas (33 §). Ett exempel på detta är när någon utnyttjar en persons tillstånd, t ex i samband med sjukdom, för att få ett förmånligt avtal. Enligt en särskild lag kan ett avtal bli ogiltigt om det har ingåtts under på verkan av psykisk störning. Om motparten var i god tro kan han dock få skälig ersättning för den förlust som blir följden. Oskäliga avtalsvillkor
Villkor i ett avtal gäller inte eller kan ändras (jämkas) om de är oskäliga mot någon part som drabbas hårt, t ex ekonomiskt (36 §). Om ett avtalsvillkor ska anses oskäligt är bl a beroende av omständigheterna, t ex om någon part kan anses vara underlägsen den andre. Exempel på detta kan vara ett stort företag med flera tusen anställda som träffar avtal med en enmansföretagare. Det har också betydelse vilken part som har upprättat avtalet och om parterna har dis kuterat villkoret när de träffade avtalet.
Exempel 7: Avfallshantering AB har fem anställda inkl de två ägarna. Företaget har, som underleverantör, in stallerat en avfallskvarn i ett större köpcentrum. Huvudentreprenören, ett större byggföretag, har meddelat att man inte godkänner arbetet. Anledningen är att anläggningen ger störande lukter och att man därför har fått ordna en kraft igare ventilation. Byggföretaget kräver därför nedsättning av det avtalade priset för installatio nen. Under tiden vägrar man att betala.
Ägarna till Avfallshantering AB anser inte att
detta är deras fel eftersom byggföretaget, en ligt deras uppfattning, har planerat byggnads
eftersom de upplever sitt företag som en helt
arbetet dåligt. Det visade sig nämligen att sop
underlägsen motpart i samband med ett skilje
rummet hade lagts närmare kundavdelningen
mannaförfarande. De menar att kostnaderna för
än vad som hade sagts från början.
skiljeförfarandet är så höga att Avfallshantering
Avfallshantering AB lämnar då in en stäm
AB inte har råd. Vid skiljeförfarandet får den
ningsansökan mot byggföretaget till tingsrätten.
som förlorar tvisten, utöver advokatkostnader,
Byggföretaget meddelar helt kort tingsrätten
ensam betala de tre skiljemännen vilket kan bli
att tvisten, enligt avtalet, i stället ska avgöras
mycket dyrt. Därigenom får byggföretaget ett
av skiljemän enligt lag om skiljeförfarande.
övertag vid skiljeförfarande. Avfallshantering
Avfallshantering AB vidhåller stämningen
AB hänvisar också till att byggföretaget utform
i ett brev till tingsrätten. Deras motivering är
ade avtalet och att skiljedomsvillkoret inte alls
att avtalsvillkoret om skiljedom är oskäligt,
diskuterades när avtalet träffades.
20
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 20
09-04-20 09.50.39
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1
Skillnaden mellan oskäligt avtalsvillkor enligt 36 § och avtal som strider mot tro och heder enligt 33 § är att den senare paragrafen tar sikte på ohederlighet, medan den förstnämnda avser oskälighet. 33 § är användbar i situationer som gränsar till svek, men där någon inte har varit tillräckligt aktiv för att svek ska anses föreligga. 36 § används för att avgöra om avtalet i sig är oskäligt för någon part.
Klassisk avtalsrätt Den klassiska romerska rätten utvecklades i det antika Rom från en relativt primitiv sedvanerätt till ett av den västerländska civilisationens främ sta rättssystem. Den första kodifikationen, De tolv tavlornas lag från 451 f Kr, kompletterades senare genom bl a senatsbeslut, kejserliga förordningar och ämbetsmännens (praetorernas) lagstiftande verksamhet. Den romerska avtalsrätten innebar att om ett avtal ingicks som inte var förutsett i rätts ordningen så saknade parten möjlighet att med samhällets hjälp utkräva prestationen. Detta kan jämföras med de i Sverige nu gällande allmänna avtalsprinciperna konsensualavtal (att vid accept av ett anbud följer avtal) och pacta sunt servanda (avtal ska hållas). Äldre romersk rätt
Den äldre romerska avtalsrätten präglades av en stark formbundenhet. Förutsättningen för att ett avtal skulle bli bindande med möjlighet att genomdriva dess uppfyllande var att parternas åtagande skedde i särskilda former. Den äldsta kontraktstypen var det s k nexum, som kom till stånd genom mancipatio, en procedur där part erna uttalade bestämda ordvändningar. Samti digt symboliserades avtalets ingående med hjälp av en våg och ett kopparstycke. Det är självklart att en sådan formbundenhet inte passade in i en samhällsekonomi som under 200-talet f Kr i allt högre grad kom att präglas av varuhandel och penningekonomi. Omständliga rituella proce durer stod i vägen för de krav på snabbhet och flexibilitet som handeln ställde.
Ny blomstringstid
En ny blomstringstid upplevde den romerska rätten i Italien på 1100-talet och århundradena därefter. Rättsvetenskapsmännen (glossatorerna och deras efterföljare konsiliatorerna) bearbe tade den klassiska romerska rätten. Rättslärda från hela Europa sökte sig till de sydeuropeiska universiteten för att ta del av deras rättsveten skapliga arbete. Den romerska rätten kom därför att utöva starkt inflytande i stora delar av Europa. I Tyskland hade den betydelse för rättssystemet fram till 1900-talet. Även den svenska rätten fick viss påverkan av den romerska rätten, särskilt un der 1600-talet.
21
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 21
09-04-20 09.50.44
Avtalsrätt
Kompletterande lagstiftning Avtalslagen är grunden för de flesta affärer. Den är dock inte särskilt detaljerad vad gäller avtalets innehåll utan är inriktad på avtalets form. Av den anledningen finns särskilda lagar som mer i detalj reglerar olika avtalsområden. Exempel på sådana lagar visas i nedanstående uppställning. Flera av dessa lagar behandlas i följande kapitel. Vissa regler är tvingande, medan andra är dispositiva och kan ersättas av avtalsinnehåll.
LAGAR FÖR OLIKA AVTALSOMRÅDEN Kapitel i denna bok Aktiebolagslagen
4
Lag om handelsbolag och enkla bolag
4
Lag om ekonomisk förening
4
Lös egendom
Köplagen och konsumentköplagen
3
Tjänster
Konsumenttjänstlagen
*
Fast egendom
Jordabalken kap 4
*
Bolagsbildning
Köp
Immaterialrätt
Upphovsrättslagen
10
Varumärkeslagen
10
Patentlagen
10
Kreditköp och lån
Lag om skuldebrev samt konsumentkreditlagen
6
Skadestånd
Skadeståndslagen
9
Hyra
Jordabalken kap 12 – ”hyreslagen”
2
Försäkring
Försäkringsavtalslagen
*
Anställning
Lag om anställningsskydd (LAS) m fl
*
* Behandlas utförligare i boken J2000 Rättskunskap & privatjuridik. Avtalslagen kompletteras av annan lagstiftning när det gäller bl a bolagsbildning, köp och krediter.
I kap 2 ges en del praktiska tips om hur man utformar avtal i praktiken.
22
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 22
11-03-09 14.14.59
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder
Avtalsrätt KAPITEL 1
Mer info Webbplatser • Juridiska institutet vid Stockholms universitet (www.juridicum.su.se/user/masc/avtalportal. htm), bl a avtalsrättsliga grundbegrepp och principer • Juridikfokus (www.juridikfokus.se), guide till vanliga juridiska frågor med länktips och olika avtalsblanketter som kan köpas och laddas hem
• Dokumall (www.dokumall.se) innehåller dokumentmallar och juridiska avtal • Lawline – i samarbete med Mannheimer Swartling (www.lawline.se/arkiv.php), ger svar på frågor inom olika rättsområden, bl a avtalsrätt • Lagrummet.se (www.lagrummet.se), portal till svensk rättsinformation som innehåller författningar, förarbeten och rättsfall
Lagar Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område – avtalslagen (1915:218) Föräldrabalken (1949:381)
Prokuralagen (1974:158) Lag om handelsagentur (1991:351) Lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning (1924:323)
23
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 23
09-04-20 09.50.47
Avtalsrätt
Sammanfattning • Den som kan ingå egna avtal är rättssubjekt och kan antingen vara en fysisk person eller en juridisk person. Den juridiska personen mås te företrädas av en behörig ställföreträdare. Avtalet blir giltigt endast om personen har rättslig handlingsförmåga. En underårig el ler en person som är satt under förvaltare kan normalt inte träffa bindande avtal. Den som har fyllt 16 år får dock bestämma över egna intjänade pengar om han inte är satt under förvaltare. • När bolag registreras hos Bolagsverket anger ägarna vilken eller vilka personer som ska vara företrädare, s k firmatecknare. • Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal). Den som lämnar ett anbud och den som accepte rar det blir bundna av avtalet (löftesprinci pen). I vissa fall måste avtalet ske skriftligt för att bli giltigt. Annonser och liknande erbjud anden som inte riktar sig till särskild person räknas inte som anbud utan betraktas i stället som utbud. • I skriftliga anbud bör acceptfristen anges, i annat fall gäller skälig betänketid. Muntliga anbud ska besvaras omgående. Om svaret kommer för sent eller innebär ändring av anbudet är det en oren accept, som betraktas som ett nytt anbud. • Anbudsgivaren bör noggrant granska an budet innan han sänder iväg det, så att inne hållet är det avsedda. Om svaret är en oren accept bör anbudsgivaren omgående med dela det till den som lämnat svaret för att undvika missförstånd. • Part som inte önskar bli bunden av ett avtals förslag bör ange detta, t ex genom att skriva ”utan förbindelse” eller ”utan obligo”.
• Den som av misstag lämnar ett felaktigt anbud eller ett felaktigt svar på ett anbud, kan rätta till felet genom att skicka ett nytt anbud eller nytt svar. Detta måste nå mottagaren senast samtidigt som det första anbudet eller svaret. Är felet uppenbart för mottagaren blir det inte giltigt även om rättelsen kommer för sent. • En person, fullmaktsgivaren, kan överlämna behörighet till en annan person, fullmäktig en, att träffa avtal i fullmaktsgivarens namn. Befogenheten kan lämnas till fullmäktigen bredvid fullmakten och ange vilka gränser fullmäktigen får hålla sig inom. Fullmakten kan återkallas på samma sätt som den upp stod. • En fullmakt behöver inte vara skriftlig, men bör vara det för att undvika oklarheter. En ställningsfullmakt är vanligen inte skriftlig utan anges genom den ställning som ställ företrädaren har, t ex butiksförsäljare eller fastighetsskötare. En prokura däremot kan anges genom registrering. Handelsagenten har en annan typ av ställningsfullmakt som gäller uppdrag för inköp och försäljning. • Avtal med en person som är underårig eller satt under förvaltare blir vanligen ogiltigt även om motparten är i god tro, såvida inte förmyndar en/förvaltaren har accepterat avtalet. • Avtal kan enligt avtalslagen bli ogiltigt om det har tillkommit i samband med tvång, svek el ler ocker. Med svek menas att någon avsikt ligt förtiger information eller lämnar oriktiga uppgifter. Med ocker menas att man utnyttjar motpartens trångmål eller beroendeställning. • Avtal kan bli ogiltigt enligt avtalslagen 33 § om det skulle ”strida mot tro och heder” att kräva att avtalet fullföljs. Om ett avtalsvillkor anses oskäligt mot en part, vanligen den som kan anses underlägsen, kan det jämkas eller förklaras ogiltigt enligt 36 § avtalslagen.
24
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 24
09-04-20 09.50.50
Uppgifter Kapitel 1 Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.
Innehåll Rätt eller fel?
Rätt
eller
fel?
Vad säger lagen? Hur skulle du döma?
1
Avtalsparter är alltid fysiska personer.
Problem i företaget
2
Personer under 18 år kan inte vara rättssubjekt.
Skriv en fullmakt
3
Den som har rättslig handlingsförmåga kan ingå bindande avtal.
4
Den som accepterar ett anbud kan inte ångra sig.
5
Ett avtal ska alltid vara skriftligt för att gälla.
6
Letter of intent är samma sak som ett skriftligt avtal.
7
Man har rätt till skälig betänketid vid skriftliga anbud om inget annat har avtalats.
8
Om svaret på ett anbud kommer för sent är det en oren accept.
9
Ett anbud kan rättas om rättelsen kommer fram före anbudet.
10
En anbudsgivare måste alltid meddela anbudsmottagaren när accepten är oren.
11
En behörighet i en fullmakt innebär att fullmäktigen får utföra ett uppdrag åt någon annan person.
12
En ställningsfullmakt ger en allmän behörighet.
13
En handelsagent har vanligen ställningsfullmakt.
14
En fullmakt kan bara återkallas skriftligt.
15
Ett avtal blir alltid ogiltigt om det träffas med en underårig person.
16
Ett avtal kan bli ogiltigt om det har tillkommit under tvång.
17
Ocker är det när man utnyttjar att någon annan är i trångmål.
18
Om någon part är överlägsen strider avtalet mot tro och heder.
Sök svaret
25
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 25
09-04-20 09.50.51
Avtalsrätt
Vad säger lagen? I kapitlets ingress träffade du systrarna Felicia och Tilda som bestämmer sig för att starta ett eget företag. De kommer så småningom överens med Sture om att ta över snickeriet. Ett skriftligt avtal upprättas som bl a anger att Sture får ta med sig kunden Hip Studio. Samtidigt sänks priset för snickeriet till 450 000 kr. Dessutom anges i avtalet att Sture inte får arbeta för någon ytterligare kund som fanns vid köpet inom en femårsperiod. Om han bryter mot denna del i avtalet ska han betala ett belopp (vite) på 50 000 kr, alternativt ett högre belopp om Tilda och Felicia kan visa att de har lidit ekonomisk skada på mer än 50 000 kr. I uppgifterna nedan återkommer syst rarna med olika frågor kring avtal som du ska försöka besvara. Motivera dina svar.
1. Vem är kund enligt avtalet?
3. Felaktigt anbud
Tilda är fortfarande lite orolig för det här med före tagets kunder. ”Tänk om personalen hos våra kund er byter jobb och anställs på andra företag, blir de då våra kunder enligt avtalet eller kan de gå över till Sture?” undrar hon. Felicia tror att personalen blir deras kunder enligt avtalet, oavsett var de jobbar.
Tilda har via e-post till en kund lämnat ett pris för en nytillverkad gustaviansk matsalsmöbel med bord och åtta stolar. Priset skulle vara 32 000 kr, men i hastigheten vände hon på siffrorna och skrev 23 000 kr i stället. Kunden accepterade direkt via e-post. Felicia blir mycket irriterad när hon får höra detta och menar att de är bundna av anbudet och att priset inte går att ändra. Tilda är lite skamsen, men hävdar att kunden borde ha förstått att pris et var för lågt. När kunden var i butiken hade hon nämnt att priset skulle komma att ligga runt 30 000 kr.
Har Felicia rätt?
A. Blir de bundna av anbudet? B. Vad ska de göra om de inte vill sälja till det låga priset?
4. Ändrat leveransvillkor
2. Bindande prisförslag? Trots Tildas oro får de mycket att göra, bl a har de fått en del helt nya kunder, såväl företag som privatpersoner. En av de nya företagskunderna vill ha ett prisförslag på ett besöksbord som man har lämnat ritning på. Tilda funderar på om de ska våga lämna ett fast pris eftersom de ännu inte vet exakt hur lång tid arbetet tar. ”Vi kan väl säga att priset är ungefärligt”, säger Felicia. ”Då blir vi inte bundna av det.”
En dag får de ett erbjudande om att köpa ett parti ädelträ till ett förmånligt pris. Priset är fritt Costa Rica, så de får betala frakten själva. Felicia tycker dock att det är svårt att beräkna fraktkostnaden. ”Vi kan väl tacka ja, men be att få ett pris där frakt en ingår”, tycker hon. ”Ja, men då kan ju någon annan som tackar ja direkt komma före oss”, in vänder Tilda. ”Men om de nu ger oss ett anbud är de väl bundna av det”, menar Felicia. Är företaget bundet av sitt anbud efter ett sådant svar?
Kan de bli bundna av ett ungefärligt pris?
26
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 26
09-04-20 09.50.56
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1
6. Lång uppsägningstid Tilda och Felicia har blivit kontaktade av ett före tag som driver Internetportalen mobel.nu. Där kan köpare få reda på vilka företag som levererar specialbeställda möbler. Intresset för att vara med i portalen är stort enligt företaget. Det kostar från 5 000 kr och uppåt per år beroende på mängden information man vill ha med. Detta tyckte systrarna var en bra idé, så de skrev under ett avtal om en avgift på 12 000 kr per år och med en uppsägningstid på en månad. Nu visar det sig att det bara är några få tillverkare som har anslutit sig till portalen, som därmed har ganska få besökare. Tilda och Felicia vill därför säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. Men företaget menar att detta bara kan göras efter tre år, eftersom de har ett fast pris på tre år. Tilda och Felicia svarar att de inte alls var medvetna om detta och att villkoret då inte kan gälla. Kan ett sådant villkor vara giltigt?
5. Giltig fullmakt? Nästa dag kommer en person in i snickeriet och visar en nästan ny datorstyrd svarv för dem. Den kan användas för att svarva ben till olika typer av möbler. Man ställer bara in vilken form som benet ska ha. Mannen säger att han är ombud för ett ak tiebolag, vars chef just nu befinner sig i utlandet. Han visar en fullmakt där det framgår att han har rätt att sälja svarven åt ägaren av bolaget. Fullmakt en är underskriven av företagets VD. Priset är ganska förmånligt, men Tilda undrar varför det inte står något pris i fullmakten. ”Tänk om ägaren tycker att priset är för lågt och kanske vill ta tillbaka svarven”, funderar hon. Hon är också osäker på om det räcker med att VD:n skriver under eller om någon i bolagets styrelse också ska göra det. Felicia menar att fullmakten är helt i sin ordning och att de bör köpa svarven. A. Måste det stå ett pris i fullmakten? B. Vem kan skriva under en fullmakt för ett aktie bolag? C. Kan ägaren ta tillbaka svarven om han inte blir nöjd med priset?
7. Gäller bifogade villkor? Snickeriet förbrukar ganska mycket el, så företaget har skrivit ett treårsavtal med ett energiföretag till ett fast pris per kilowattimme. När första räkningen kommer visar det sig att det tillkommer en fast månadsavgift för fjärravläsning som de inte kände till. Tilda blir irriterad och ringer upp företaget, som hänvisar till villkoren som bifogades i avtalet. Där finns mycket riktigt en paragraf om att företaget debiterar ”fjärravläsningsavgift enligt gällande taxa”. Tilda menar att de endast har skrivit under själva avtalet och inte bifogade villkor och att dessa därför inte är giltiga, trots att det finns en hänvis ning till dem i avtalet. Är snickeriet bundet av de bifogade villkoren?
27
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 27
09-04-20 09.51.02
Avtalsrätt
8. Vem kan lämna anbud?
9. Otrevligt avtal
Tilda och Felicia har blivit erbjudna att vara med och leverera möbler till ett nytt hälsocenter (spa) i kommunen som ska ha en japansk inriktning. De har under en tid diskuterat olika möbelalternativ i ädelträ för bl a avslappningsrum och restaurang. Nu har de fått ett meddelande från hälsocentret med förslag till inköp och priser. De är nöjda med förslaget, men funderar på om avtalsförslaget är bindande för dem om de tackar ja. Felicia tror att det är de själva som säljare som först måste lämna ett anbud.
En dag kommer två storvuxna män in i snickeriet. De berättar att de utför vakttjänster för att före taget inte ska bli utsatt för brott. Tilda undrar hur det hela går till och får svaret: ”Det är inget som ni behöver bekymra er över, vi ser till så att inga brottslingar ska besvära er. Ni betalar avgiften, i ert fall 4 000 kr i månaden, och vi sköter resten. Se det som en försäkring!” ”Vi får nog fundera på detta”, svarar Felicia. ”Ni har knappast något val, eftersom det har skett en hel del inbrott och skadegörelse här på sistone”, säger en av männen något hotfullt. ”Vi förutsätter att ni skriver under avtalet här”, säger den andre mannen.
A. Blir de bundna av avtalsförslaget om de tackar ja till det? B. Måste de som säljare lämna anbud till köparen?
A. Kan Felicia och Tilda bli bundna av avtalet om de skriver under? B. Vad ska de göra om de vill säga upp avtalet? Gör en egen bedömning.
28
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 28
09-04-20 09.51.09
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder
Avtalsrätt KAPITEL 1
Hur skulle du döma? Läs igenom nedanstående rättsfall från två rättsinstanser, tingsrätt och hovrätt, och besvara följande frågor. A. Vilket var huvudskälet till att hovrätten ändrade tingsrättens dom? B. Vilka övriga omständigheter angav hovrätten som domskäl? C. Vad anser du om argumentet som den skiljaktige domaren angav? D. Vad anser du själv om hovrättens dom? Motivera ditt svar.
Rättsfall
Oskäligt avtal Vid ett hembesök har en försäljare för ett bolag ingått ett leasingavtal med en jordbrukare avseende köp av dokumentskåp. Hyrestiden avtalades till 24 månader och hyran till 917 kr i månaden med en första för höjd hyra uppgående till 6 900 kr. Endast två dagar efter avtalets ingående, innan de båda skåpen ännu hade levererats, meddelade köparen bolaget att han ville säga upp (annullera) avtalet. Trots detta sände bolaget skåpen till köparen. Köparen avstod från att hämta godset, varför det återgick till bolaget. Tingsrätten: Vid avtalets ingående upprättades för utom leasingavtalet en handling benämnd köpe kontrakt. Handlingen är undertecknad av parterna. Tingsrätten fann inte att de åberopade omständig heterna har varit av sådan beskaffenhet att avtalet ska lämnas utan avseende enligt avtalslagen 36 §. Då det inte heller i övrigt har förekommit något som befriar köparen från avtalet finner tingsrätten att han är skadeståndsskyldig mot bolaget. Tingsrätten förpliktigade köparen att till bolaget utge skadestånd med 25 390 kr jämte ränta. Köparen överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla bolagets talan. Bolaget bestred ändring. Hovrätten: Parterna åberopade samma grunder som vid tingsrätten. Enligt avtalet skulle hyreskunden vid avtalets upphörande såsom ersättning vid av talsbrott erlägga, utöver förfallna belopp, 3/4 av summan av icke förfallna hyror. Ett avtalsvillkor med detta innehåll är enligt hovrättens mening i sig sådant att det i vissa fall bör kunna anses som oskäligt, eftersom det innebär en oproportionerlig ersättning för utebliven betalning, och därmed falla
inom tillämpningsområdet för avtalslagen 36 §. Rörande omständigheterna vid avtalets ingående framgår att försäljaren beredde sig tillträde till köpar ens bostad på kvällstid under förevändning att han sökte vägen till en annan person. Köparen, som inte tidigare hade övervägt att skaffa ett dokumentskåp, förmåddes därefter att snabbt ingå avtalet genom att försäljaren oriktigt påstod att han kom från en mässa och att köparen kunde få ett ”mässpris” – innebärande bl a att han skulle få ett vapenskåp som bonus – om han skrev på avtalet omedelbart. Varken det totala priset eller avtalsvillkoret om uppsägning diskuterades vid tillfället. Dessa om ständigheter visar enligt hovrätten att de försälj ningsmetoder som bolaget har använt sig av måste bedömas som mycket tveksamma, för att inte säga otillbörliga, och att bolaget i avtalsförhållandet har intagit en klart överlägsen ställning i förhållande till köparen, inte minst när det gällt möjligheterna att utforma avtalsvillkoren till sin fördel. Med detta som bakgrund finner hovrätten vid en helhetsbedömning att omständigheterna är så dana att leasingavtalets villkor om ersättning vid avtalsbrott bör såsom oskäligt lämnas utan avse ende. Bolagets talan ska därmed ogillas. Ett hovrättsråd var skiljaktig och fastställde tingsrättens domslut på följande skäl: ”Omständig heterna är enligt min mening inte sådana att ifråga varande avtalsvillkor skall lämnas utan avseende eller jämkas. Jag beaktar därvid bl a att försäljarens besök varade ca en och en halv timme och att, en ligt vad han uppgett, hans kundkrets, lantbrukare, ofta är svåra att anträffa under dagtid.”
29
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 29
09-04-20 09.51.09
Avtalsrätt
Problem i företaget Nedan finns några problem som du ska hjälpa till att lösa. I flera fall finns inte lösningen i faktatexten, utan du får själv försöka göra en bedömning utifrån lag och avtal. Motivera dina svar.
1. Oklart avtal
4. Obehörig säljare?
Vi behöver en ny receptionsdisk i vårt företag. Flera leverantörer lämnade anbud och vi valde en som gav ett fördelaktigt pris. Tyvärr var leveranstiden hela sex veckor. När vi tackade ja till anbudet och beställde receptionsdisken angav vi en önskad leve ranstid på en månad. Efter fem veckor kontaktade vi leverantören och efterlyste disken. Leverantören svarade då att de inte kommer att leverera eftersom vi inte har träffat något avtal. Kan det stämma?
En av våra säljare har skrivit ett avtal med en större kund. Problemet är att priset är i lägsta laget jämfört med tillverkningskostnaden. Vi har skrivit till kunden och meddelat att säljaren inte var behörig att träffa ett sådant avtal och att det därför är ogiltigt. Kunden invänder då att de tidigare har träffat andra liknande avtal med säljaren och vidhåller att avtalet ska gälla. Vem har rätt?
5. Unga programmerare 2. Utbytt vakthund Jag var och tittade på en vakthund till vårt företag och lade en handpenning för hunden. När vi kom mer för att hämta hunden säger ägaren att en an nan kund har blivit lovad hunden. Hon har dock en annan mindre hund som vi kan ta istället, och den kan följa med oss direkt. Jag menar att vi har ett avtal om den första hunden, men ägaren invänder att den inte var fullt betald och att avtalet därför inte var klart. Vem har rätt?
Jag funderar på att köpa ”webb services” (informationsutbyte mellan webbplatser) av ett par programmerare som är under åriga (de är 16 och 17 år gamla). De driver tjänsten privat utan något bolag. Det som köpet omfattar är dels domännamnet, dels kund registret. Nu undrar jag om de underåriga person erna har rätt att ingå ett sådant avtal med mig.
6. Opålitligt ombud Jag gav en bilhandlare en skriftlig fullmakt att sälja en lastbil. Vi kom överens om att han skulle sälja lastbilen för minst 300 000 kr. Han sålde den sedan för bara 270 000 kr och sa till mig att det var ett mycket bra pris. Den var egentligen inte värd mer än högst 250 000 kr med tanke på skicket menade han. A. Hade han rätt att sälja den för under 300 000 kr? B. Kan jag kräva honom på mellanskillnaden?
3. Ångrat avtal
7. Anbud till fel adress
Vårt företag har skrivit ett samarbetsavtal med ett annat byggföretag om ett gemensamt byggprojekt. Nu vill det andra företaget dra sig ur avtalet och hän visar till att bara deras byggchef och inte delägarna har skrivit under avtalet. Den som skrev under hade ingen fullmakt. Har de rätt att dra sig ur avtalet?
Vi skickade av misstag ett anbud till fel mottagare. Anbudet var ställt till rätt företagsnamn, men epostadressen var felaktig. Det pinsamma är att mot tagaren redan är kund hos oss och betalar ett högre pris än vad som står i detta anbud. Måste vi stå för anbudet trots att det hamnade på fel ställe?
30
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 30
09-04-20 09.51.11
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder
Avtalsrätt KAPITEL 1
Skriv en fullmakt Skriv en fullmakt åt Gustav Ljungkvist, 861027 5278, Hamngatan 4, 211 26 Malmö att sälja din dammsugare av märket Bosch, BSG71826/Silence. Betalningen ska ske kontant och priset är 900 kr.
Dammsugaren överlämnas till köparen när betal ning har skett. Datera fullmakten med dagens datum och skriv under med ditt eget namn.
Sök svaret Lös nedanstående uppgift genom att söka svaret i lagtexten. Denna kan du hitta på Internet, i lagboken eller i Libers lagsamling (”Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik”). Ange vilken lag och vilken paragraf du stödjer ditt svar på.
Oväntat små dagskassor Jag har nyligen köpt en mindre restaurang. Nu visar det sig att dagskassorna inte alls är så stora som sälj aren uppgav. Jag känner mig lurad, för det verkar helt klart som om den resultatrapport han gav mig innan köpet är ”uppjusterad” vad gäller försäljning och vinst. Kan jag hävda att köpeavtalet ska bli ogiltigt på grund av detta?
31
J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 31
09-04-20 09.51.16
KAPITEL 2
Affärsavtal och hyresavtal Innehåll: Avtalets utformning Från formulär till avtalsdokument Avtalets innehåll
Hyresavtal Hyresbelopp Hyrestid och uppsägning Hyresgästens rättigheter Överlåtelse Hyresnämnd
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 32
Olika former av affärsavtal Distributionsavtal Återförsäljaravtal Agentavtal Kommissionsavtal Franchiseavtal Mäklaravtal Samarbetsavtal Kompanjonavtal Joint venture-avtal Licensavtal
Optionsavtal Letter of intent Konsultavtal Sponsoravtal Övriga avtal Entreprenadavtal Kreditavtal Bemanningsavtal Avtal om transport och spedition Avtal om företagsköp
Tolkning av avtal Standardavtal Mer info Webbplatser Lagar
Sammanfattning Uppgifter
09-05-25 11.58.08
Har vi rätt till lokalen? Felicia och Tilda har fått ett problem i sitt möbelsnickeri. Hyresvärden, KB Fastig heter, vill inte gå med på att systrarna tar över snickeriets hyresavtal. De hävdar att i och med att Sture har lagt ner sin verksamhet blir Felicia och Tilda nya hyresgäster som man ska skriva hyresavtal med. Ägaren till KB Fastigheter me nar att det är han som ska avgöra vem som får överta lokalen. Han har en annan hyresgäst, en restaurang, som han vill hyra ut lokalen till och ge hela fastigheten ett ”lyft”. Felicia och Tilda å sin sida tycker att de har rätt till lokalen, eftersom de har ett avtal med Sture om att de har köpt snickeriet. I avtalet står att de tar över verksamheten, inklusive hyresavtalet, och då har de automatiskt rätt till lokalen. En annan hyresgäst i fastigheten ger dem rådet att vända sig till hyresnämnden för hjälp. Tilda tror inte att det är lönt. Hon har hört att hyresnämnden bara har hand om bostäder och inte lokaler.
Fundera på • Är det möjligt för hyresvärden att neka Felicia och Tilda att hyra snickerilokalen? • Är det riktigt att Felicia och Tilda blir nya hyresgäster, trots att de tar över en gammal verksamhet? • Har Felicia och Tilda automatiskt rätt till lokalen när de tar över snickeriet? • Tror du att hyresnämnden kan hjälpa till att lösa tvister som rör lokaler?
33
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 33
09-05-25 11.58.16
Affärsavtal och hyresavtal
Affärsavtal förekommer i många sammanhang. I avtalslagen regleras om ett avtal har träffats och när det har träffats, men inte själva sakinnehållet i avtalet. Därför upprättas vanligen skriftliga avtal som ett nödvändigt komplement till lagstiftningen. Exempel på vanligt förekommande affärsavtal är köpeavtal, hyresavtal, återförsäljaravtal, agentavtal, kompanjonavtal, licensavtal, konsultavtal, entreprenadavtal och kreditavtal. För flera av dessa avtalstyper finns färdiga standardavtal att tillgå. Villkoren i standardavtalen utformas ofta av branschföreningar.
Avtalets utformning I de flesta fall finns inget krav på hur ett avtal ska vara utformat. Det kan vara både muntligt och skriftligt. Undantag är s k formalavtal, t ex vid köp av fast egendom och bostadsrätt, som måste ske skriftligt i en viss form. Många affärs avtal görs därför genom muntlig beställning vid besök hos leverantören eller ännu vanligare på telefon eller via Internet. Dessa avtal kan ändå indirekt kopp las till standardvillkor genom att villkoren har presenterats för motparten, t ex i en katalog eller på en webbsida. Om motparten har accepterat dem utan protest och fortsätter att göra beställningar blir de gällande som om de vore ett avtal. Från formulär till avtalsdokument
När man har ett färdigt skriftligt avtal kan man kalla det för dokument eller avtalsdokument. Ett dokument innehåller alltså information om innehållet i ett avtal och kallas ibland kontrakt. Ett formulär däremot är en mall för hur man kan upprätta en viss typ av avtal, men det är inget färdigt avtal. Ofta finns formulär i form av blanketter som kan fyllas i med information om ett specifikt avtal, vilket underlättar upprättandet. Blanketter som utformas av blankettförlag kan köpas i bokhandeln eller elektroniskt via Internet. Många branschorganisationer, t ex Mäklarsamfundet och Transportindustriförbundet, utformar avtalsmallar som kan användas av medlemmarna. Parterna måste dock vara medvetna om att ett avtal inte alltid bör följa en given mall, utan måste anpassas efter specifika förutsättningar.
Avtalets innehåll Att upprätta ett avtal är inte helt lätt. Målsättningen är att försöka förutse alla de problem som parterna kan råka ut för efter det att avtalet har träffats. Med problem menas då att de blir oense om vad de egentligen har avtalat och vad som förväntas av respektive part. Den part som tar på sig att upprätta avtalet har på så sätt ett försteg, eftersom han kan ta med sådant som skyddar hans egna rättigheter. Men den som upprättar avtalet kan å andra sidan bli den som drabbas av att ett avtalsvillkor är oklart genom att villkoret då tolkas på det sätt som motparten hävdar. 34
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 34
09-05-25 11.58.17
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal
Att tänka på
affärsavtal överenskommelse mellan avtalsparter om vilka regler som ska tillämpas dem emellan beträffande en viss affär eller affärsrelation. Vad parterna inte uttryckligen har reglerat fylls ut av regler i lag och praxis.
KAPITEL 2
Ett avtal måste anpassas efter förutsättningarna i varje enskild affärssituation. Det är därför svårt att ge några allmänna tips om hur ett avtal ska se ut. Vissa grundläggande principer bör man dock beakta enligt nedanstående punkter.
Vid upprättande av avtal • Skriv avtalet i punktform (”paragrafer”) och inte i löpande text. I annat fall är det svårt att få en översikt över innehållet. • Ange tydligt i inledningen av avtalet vilka part erna är och deras ställning i avtalet, t ex köpare –säljare, hyrestagare–hyresupplåtare etc. • Specificera noggrant vad som ska presteras av respektive part i separata punkter: – objektets (varans/tjänstens) benämning och pris – objektets beskaffenhet, volym och kvalitets beteckning – instruktioner (handbok, ritningar, utbildning etc) som följer av avtalet – garantiåtagande (omfattning, tid etc) och ansvar i övrigt – leveransplats och leveransdatum – leveransvillkor (vem som ska stå för transport, förpackning, försäkring etc) – betalningsvillkor (betalningstid, dröjsmåls ränta etc) • Ange var för sig under separata punkter hur man ska behandla vissa specificerade tänkbara problem – dröjsmål med leveransen från säljaren – problem med avlastning, installation, anpassning etc – reklamationssätt – dröjsmål med betalning från köparen – hävningsrätt (uppsägning av avtalet) – återtaganderätt av vara – skadestånd vid sen leverans, felaktig vara etc
• Ange vid komplicerade avtalsförhållanden som första punkt något om bakgrund till och syftet med avtalet. Då kan det vara lättare för utomstå ende att förstå innebörden i avtalets olika delar. • Om en part kan anses vara underlägsen, undvik åtaganden som är oskäligt betungande för denna part. I annat fall kan denna del av avtalet anses som oskälig och därmed vid en tvist ogiltig enligt avtalslagen 36 §. • Ange avtalsdatum, dvs när avtalet skrivs under av parterna. • Upprätta lika många original av avtalet som det finns parter. Alla parter ska skriva under samtliga avtalsdokument. • Om det finns bilagor till kontraktet, ge tydliga hänvisningar till dem inne i avtalet. Detsamma gäller hänvisningar till offentliga dokument eller uppgifter, t ex basbelopp eller konsumentpris index. • Säkerställ att parterna är medvetna om inne börden i de villkor som det hänvisas till i avtalet. I annat fall kan dessa villkor komma att bli ogiltiga vid en eventuell tvist. Samtliga villkor bör därför finnas som bilaga. De bör också ha diskuterats i samband med avtalet. Det gäller särskilt om en av parterna anses vara underlägsen. • Den sista punkten i avtalet bör ha följ ande formulering: ”Båda parter är eni ga om avtalstexten och är klara över dess innebörd.”
– befrielse från ansvar vid exceptionella för hållanden (”force majeure”), t ex skogsbrand, jordbävning, krig, strejk och större olyckor
35
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 35
09-05-25 11.58.18
Affärsavtal och hyresavtal Sid 1 (2)
HYRESKONTRAKT
Nr
FÖR LOKAL
Utkast Undertecknade har denna dag träffat följande hyresavtal: Hyresvärd
12345
Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Sign
Lillstads Fast AB Hyresgäst
Personnr/orgnr
Niklas Andersson Lokalens adress
Sign
848484-8484
Kommun
Kvarter/stadsäga
Lillstads
Rådjuret
Gata
Trappor
Lägenhet nr
Råggatan 3
1
1-12
Lokalens skick och användning
Lokalen med tillhörande utrymmen uthyrs, om inte
Lokalens storlek omfattning och omfattning
Butiksarea i 2 plan m
Kontor
annat anges, i befintligt skick att användas till: Kontorsarea i 2 plan m
1
plan
2
m
Lagerarea i 2 plan m
Övriga utrymmen 2 plan m
78 bilaga
4
Omfattningen av de förhyrda lokalerna har markerats å bifogade ritning(ar) Tillfart för bil för i- och urlastning
Inredning
plats för skylt
plats för skyltskåp/automat
parkeringsplats(er) för
2
garageplats(er) för
bil(ar)
Lokalen uthyrs
bil(ar)
uthus
Vid hyresförhållandets upphörande skall
bilaga
Hyresavtal
hyresgästen, om inte annan överenskommelse träffats, bortföra honom utan särskild för verksamheten avsedd inredning
med särskild för verksamheten avsedd inredning enl bil
tillhörig inredning och återställa lokalerna i godtagbart skick.
När det gäller hyresavtal förekommer i ”hyreslagen” (jordabalkUppsägningstid Förlängningstid 9 3 ens 12:e kapitel) två slags lägenheter. Hyra 125 000 Den ena formen är bostadslägenhet Indexklausul 1 och den andra är lägenhet som används för Värme och annan verksamhet (lokal), t ex affärslokal, lagerlokal och varmvatten Kostnad industrilokal. Med bostadslägenhet avses lägenhet som hyrs 6 Va-kostnad (upplåts) huvudsakligen för att användas som bostad. Med lokal menas enligt 7 lagen annan lägenhet än bostadslägenhet. Kyla Ventilation En lägenhet hyr man av en privat hyresvärd eller av ett allmännyttigt (komEl munalt) bostadsföretag. Hyresförhållandena regleras till största delen i ett Trappstädning hyresavtal som träffas mellan hyresvärden och hyresgästen. Hyresavtalet ska Emballagehyresavtal avtal om att sophämtning vara skriftligt om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Även muntliga hyra hus eller del avSnöröjning hus och sandning hyresavtal gäller, men de är inte så vanliga. mot ersättning. FastighetsI hyreslagen finns 8ett antal tvingskatt Oförutsedda ande regler för hyresavtal, bl a om hur kostnader uppsägning ska gå till, men lagen består till stor del av dispositiva regler. Sådana lagregler kan sättas ur spel genom att 8 parterna kommer överens om annat. Mervärdesskatt Detta gäller särskilt när det är fråga om (moms) lokaler för kommersiellt bruk. Ett vanligt förekommande standardavtal för hyra av lokaler har upprättats av Fastighetsägarna Sverige i samråd med Sveriges Köpmannaförbund och Företagarna. Kontraktstid
Från och med den
Till och med den
2012-01-01
2015-06-26
Uppsägning av detta kontrakt
före den avtalade hyrestidens utgång
skall ske skriftligen minst
månader
månader
i annat fall är kontraktet förlängt med
Kronor
år för varje gång
Ej överstruken
hyra exkl nedan
per år utgörande
total hyra
markerade tillägg
bilaga
Ändring av ovan angiven hyra sker i enlighet med bifogade indexklausul
Erforderlig uppvärmning av lokalen ombesörjes av Hyresvärden
hyresgästen
Varmvatten tillhandahålls hela året
inte alls
bilaga
Bränsle/Värmetillägg utgår i enlighet med bifogade klausul
bilaga
Va-tillägg utgår i enlighet med bifogade klausul
bilaga
Kostnader för drift av särskild kyl- och ventilationsanläggning ersätts i enlighet med bifogade klausul ingår i hyran
hyresgästen har eget abonnemang
ingår i hyran
och
ombesörjs och bekostas av hyresgästen
ombesörjs och bekostas av hyresgästen
ingår i hyran
(dock åligger det hyresvärden att tillhandahålla sopkärl och erforderligt soputrymme)
ingår i hyran
Ej överstruken
ombesörjs och bekostas av hyresgästen
bilaga
ingår i hyran
ersättning härför erläggs enligt särskild överenskommelse
Skulle efter avtalets tecknande - för avtal löpande på längre tid än tre år- oförutsedda kostnadsökningar uppkomma för fastigheten på grund av Ej överstruken a) införande eller höjning av särskild för fastigheten gällande skatt, avgift eller pålaga varom riksdag, regering, kommun eller myndighet kan komma att besluta b) generella ombyggnadsåtgärder eller liknande på fastigheten som ej enbart avser lokalen och som hyresvärden åläggs att utföra till följd av beslut av riksdag, regering, kommun eller myndighet
skall hyresgästen med verkan från inträdd kostnadsökning erlägga ersättning till hyresvärden för på lokalen belöpande andel av den totala årliga kostnadsökningen för fastigheten. Lokalens andel är
procent (har andelen ej angivits beräknas den i förhållande till i fastigheten utgående hyror vid tiden för kostnadsökningen).
Med skatt enligt a) ovan avses ej moms och fastighetsskatt i den mån ersättning härför erläggs i enlighet med särskild överenskommelse ovan. Ersättningen erläggs enligt nedanstående regler om hyrans betalning.
Fastighetsägaren/hyresvärden är skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen. Hyresgästen skall utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande moms. Om fastighetsägaren/hyresvärden efter beslut av skattemyndigheten blir skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen skall hyresgästen utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande moms.
Denna som erläggs samtidigt med hyran beräknas på angivet hyresbelopp jämte, enligt vid varje tidpunkt gällande regler för moms på hyra, på i förekommande fall enligt hyreskontraktet utgående tillägg och andra ersättningar.
Fastighetsägarna Sveriges formulär nr 12 A upprättat 1991 i samråd med Sveriges Köpmannaförbund / Lokalhyresgästerna och Företagens Riksorganisation. Eftertryck förbjudes.
Regler om hyra av lokal finns i jordabalkens 12:e kapitel, även kallat hyreslagen.
36
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 36
11-03-09 14.16.32
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal KAPITEL 2
Viktiga punkter i ett hyresavtal är bl a hyresbeloppet, hyrestidens längd och uppsägningsregler. Men det finns en rad andra villkor som hyreslagen ger part erna möjlighet att avtala om. Det kan t ex gälla lokalens skick vid tillträdet och vilken av parterna som ska stå för framtida underhåll och reparationer samt rätt till ombyggnader av lokalen. För att undvika framtida meningsskiljaktig heter mellan parterna bör sådana överenskommelser finnas med i det skriftliga avtalet. Hyresbelopp
Normalt är hyran för en lokal ett fast belopp per kvartal, s k kvartalshyra. Det är dock vanligt med en s k indexklausul, dvs att hyran kan ändras i samband med prisökningar i samhället. Vid ut hyrning av butikslokaler i framför allt köpcentrumanläggningar kan lokal hyresgäster betala s k omsättnings hyra, dvs en procentandel av butikens nettoomsättning. Omsättningshyran betalas som en preliminär hyra under kalenderåret. Avstämning sker sedan i början av påföljande år när en revisor kan bekräfta årsomsättningen för bu tiken. I kontrakten för omsättnings hyra finns oftast en klausul om garan terad minimihyra. Det innebär att butikens hyra aldrig kan bli lägre än minimibeloppet i hyreskontraktet. I köpcentrum kan lokalhyran utgöras av en viss procentandel av butikernas nettoomsättning, s k omsättningshyra.
Hyrestid och uppsägning
Hyresavtal gäller för obestämd tid om inte annat är avtalat. Hyresavtal som gäller för obestämd tid ska sägas upp för att upphöra att gälla. Hyresavtal kan även ingås för bestämd tid, vilket är vanligast. Sådana avtal upphör normalt att gälla vid hyrestidens utgång. Har hyresförhållandet varat i mer än nio månader i följd ska dock avtalet alltid sägas upp för att upphöra att gälla. Om inte detta sker anses hyresavtalet förlängt på obestämd tid. När ett lokalhyresavtal för bestämd tid ska sägas upp ska – om inte annat är avtalat – uppsägningen ske senast • en dag i förväg om hyrestiden är längst två veckor • en vecka i förväg om hyrestiden är längre än två veckor men längst tre månader • tre månader i förväg om hyrestiden är längre än tre månader men längst nio månader och det är fråga om en lokal eller • nio månader i förväg om hyrestiden är längre än nio månader 37
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 37
09-05-25 11.58.29
Affärsavtal och hyresavtal
En vanlig bestämd hyrestid för lokaler är tre år. Ett sådant avtal ska alltså sägas upp senast nio månader innan treårstiden går ut. I annat fall fortsätter avtalet på obestämd tid. Det finns ingen möjlighet att säga upp avtalet innan hyrestiden går ut, om inte hyresvärden går med på detta.
Exempel 1: Linda Schmidt tänker starta en musikaffär för försäljning av cd-skivor. Linda har arbetat i några år som skivförsäljare i London. Nu tänker hon slå sig ner i Lund och öppna egen skivbutik där. Hon har därför hyrt en butikslokal nära domkyrkan enligt nedanstående hyresavtal.
Hyresavtal
1. Lokalen Handex AB (554080-4455), nedan kallad Hyresvärden, uthyr till Skivbutiken AB (5570405582), nedan kallad Hyresgästen, butikslokalen Kyrkgatan 2 i Lund, nedan kallad lokalen, omfattande 60 kvm i gatuplan att användas till detaljistförsäljning av cd-skivor. 2. Lokalens skick och iordningställande Lokalen uthyres i på tillträdesdagen befintligt skick. Det åligger Hyresgästen att på egen bekostnad vidtaga de speciella åtgärder som eventuellt behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas i lokalen. Förändringar av lokalen eller lokalens inredning får dock inte vidtagas av Hyresgästen utan Hyresvärdens godkännande. Hyresgästen ska på egen bekostnad svara för allt inre underhåll av lokalen. Hyresgästen förbinder sig att väl vårda den förhyrda lokalen. Inredning och inventarier som tillförs lokalen av Hyresgästen förblir hyresgästens egendom. Vid avtalets upphörande ska Hyresgästen på egen bekostnad ta bort denne tillhörig egendom och återställa lokalen i samma skick som vid tillträdet, dock med hänsyn till normalt slitage.
Hyresgästen är skyldig att ombesörja och bekosta inre renhållning och även yttre renhållning utanför butiken. 3. Försäkringar Det åligger Hyresvärden att hålla fastigheten försäkrad. Det åligger Hyresgästen att ta och vidmakthålla sedvanlig företagsförsäkring för sin verksamhet. 4. Tillstånd m m Det åligger Hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag, miljö- och hälsoskyddsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att krävas för lokalernas nyttjande för avsedd användning. Nödvändiga tillstånd för verksamhetens bedrivande ombesörjes av Hyresgästen. 5. Hyrestid Lokalen hyrs fr o m 120601 t o m 150531 med nio månaders uppsägningstid. Vid utebliven uppsägning förlängs hyresavtalet automatiskt ytterligare tre år.
38
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 38
11-03-09 14.17.07
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder
KAPITEL 2
6. Hyra
Affärsavtal och hyresavtal
7. Övrigt
Årshyran uppgår till 180 000 kr exkl moms. I hyran ingår kostnad för uppvärmning, vatten och avlopp, el och sophämtning. Hyran ska betalas förskottsvis utan anfordran med 45 000 kr exkl moms per kvartal. Hyran justeras årsvis utifrån förändringar i konsumentprisindex med oktober månad som bas, avrundat till en decimal.
Detta avtal får inte utan Hyresvärdens medgivande överlåtas eller lämnas som säkerhet. Hyresgästen får placera en ljusskylt med butiksnamnet på fasaden strax ovanför entrén med en maximal längd av 3 meter och en maximal höjd av 0,5 meter. Hyresgästen förbinder sig att bedriva sin verksamhet på så sätt att grannar och närboende inte störs av verksamheten.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Lund den 20/2 2012
Jan Åberg
Linda Schmidt
Handex AB Jan Åberg
Skivbutiken AB Linda Schmidt
Om en lokalhyresgäst dröjer med hyresbetalningen i mer än två vardagar efter förfallodatum är hyresrätten förverkad (jordabalken 12 kap 42 § punkt 2). Det innebär att hyresvärden har rätt att säga upp lokalhyresgästen. Om lokalhyresgästen hinner vidta rättelse innan hyresvärden har sagt upp hyresavtalet får inte lokalhyresgästen avhysas. Även om rättelse inte har skett innan uppsägningen, har lokalhyresgästen dock ytterligare en möjlighet att behålla hyresrätten. Hyresvärden ska i sin rättelseanmaning även underrätta lokalhyresgästen om att han, genom att betala hyran inom två veckor från det att han delgetts uppsägningen, kan återvinna hyresrätten. Om betalning ändå inte sker får hyresvärden säga upp lokalhyresgästen tidigast två vardagar efter att dessa två veckor har förflutit (jordabalken 12 kap 44 § punkt 2). Hyresgästens rättigheter
Lokalhyresgäst har inte samma direkta besittningsskydd till lägenheten som en bostadshyresgäst har. Om någon av parterna säger upp hyresavtalet vid avtalsperiodens slut, måste lokalhyresgästen flytta, såvida inte ett nytt hyresavtal upprättas. Hyran enligt det nya avtalet får inte bli högre än vad som ”kan anses skäligt”. Med detta menas att hyran inte får bli högre än vad som gäller för motsvarande lokaler med likvärdigt läge och likvärdig standard (12 kap 57 a §). Lokalhyresgästen får inte hyra ut lokalen i andra hand utan hyresvärdens 39
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 39
11-03-09 14.17.08
Affärsavtal och hyresavtal
En lokalhyresgäst har ett s k indirekt besittningsskydd. Det innebär att hyresgästen kan ha rätt till ersättning om han eller hon tvingas lämna lokalerna vid en uppsägning av hyresavtalet.
tillstånd (12 kap 39 §). Lokalhyresgäst som inte kan använda lokalen under viss tid kan dock få rätt att hyra ut den i andra hand om han har ”beaktansvärda skäl” (12 kap 40 §). Sådana skäl kan t ex vara att lokalhyresgästen tillfälligt vistas på annan ort eller på sjukhus. Vill lokalhyresgästen säga upp avtalet för förlängning på ändrade villkor, ska han i uppsägningen underrätta hyresvärden om den ändring i de avtalade vill koren som han begär. Om överenskommelse inte träffas mellan parterna, kan lokalhyresgästen inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling för att på så sätt bevaka sina rättigheter. Om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet och vägrar att förlänga hyresför hållandet eller om lokalhyresgästen inte godtar de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning, har lokalhyresgästen rätt till ersättning (skadestånd). Undantag görs dock för följande fall: 1. Lokalhyresgästen har accepterat en ersättningslokal 2. Lokalhyresgästen har misskött sig 3. Huset ska rivas eller byggas om 4. Hyresvärden har annat viktigt skäl för att inte gå med på förlängning 5. De hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning är skäliga Om lokalhyresgästen har rätt till ersättning enligt ovan, ska hyresvärden betala ett belopp som motsvarar en årshyra för lokalen enligt det uppsagda 40
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 40
09-05-25 11.58.42
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal KAPITEL 2
hyresavtalet. Om lokalhyresgästen på grund av att hyresförhållandet har upp hört har drabbats av en förlust som inte täcks av denna ersättning, ska hyres värden i skälig omfattning ersätta lokalhyresgästen för denna förlust. Om för lusten har samband med att lokalhyresgästen har bekostat ändring av lokalen, ska förlusten beaktas endast om hyresvärden har samtyckt till ändringen eller om lokalhyresgästen har avtalat om att han skulle få utföra ändringen.
Exempel 2: Björn Linder driver en bilverkstad i centrala
gångspunkt för medling. Parterna kommer
Malmö. Hyresvärden har nio månader innan
inte överens och Björn vill inte driva frågan
hyrestiden går ut sagt upp hyresavtalet och
vidare till tingsrätten. Han blir därför tvungen
begärt 50 % högre hyra för nästa avtalsperiod
att flytta. Han har då rätt till en ersättning
– detta med hänvisning till marknadshyrorna i
från hyresvärden motsvarande årshyran för
området. Björn accepterar inte höjningen och
lokalen, i detta fall 120 000 kr. Kan han visa
begär medling hos hyresnämnden.
att hans förlust p g a flytten är större, har han
rätt till detta högre belopp som ersättning.
Nämnden menar att den begärda hyran
inte kan anses skälig men lägger den som ut-
Överlåtelse
Den som hyr en lokal har rätt att överlåta den till annan i samband med att hela verksamheten säljs. En förutsättning är att lokalhyresgästen innehaft lokalen i minst tre år (12 kap 36 §). Lokalhyresgästen har dock ingen rätt att enbart överlåta hyresrätten till lokalen. Om lokalhyresgästen är en juridisk person, t ex ett aktiebolag, kan denna överlåtas med hyresrätten utan hyresvärdens medgi vande. Hyresgäst är ju fortfarande den juridiska personen.
Exempel 3: Carl och Jenny Fritzell driver sedan fem år ett
överlåtelsen om de hade överlåtit en juridisk
konstgalleri. Verksamheten har på senare tid
person, t ex ett aktiebolag, som innehaft hyres
gått allt sämre. Carl och Jenny har bestämt sig
rätten.
för att sälja rörelsen. Det finns emellertid inga köpare som vill köpa hela rörelsen. En köpare är dock intresserad av att köpa hyresrätten till ”lo kalen”. I den tänker han öppna en Sushibar.
Carl och Jenny har inte rätt att överlåta
enbart hyresrätten till lokalen om hyresvärden motsätter sig detta. Om däremot Carl och Jenny säljer hela sin rörelse följer hyresrätten med. Hyresvärden kan då inte hindra överlåtelsen, eftersom hyresförhållandet har varat i mer än tre år. Han hade heller inte kunnat förhindra
41
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 41
09-05-28 11.28.34
Affärsavtal och hyresavtal
VAD GÄLLER VID ÖVERLÅTELSE AV LOKAL?
En förutsättning för att ny avtalspart skall trä träda in i ett pågående hyresförhållande är att rörelsen som bedrivs i lokalen överlåts.
Detta innebär att: • förändring av den nu drivna rörelsen inte skall ske • att bolaget/personen som övertar verksamheten skall bedriva samma verksamhet • att förvärvande bolag/person har förmåga att driva verksamheten (såväl ekonomiskt som rent praktiskt) • bolaget/personen har betalningsförmåga för rätta fullgörandet av skyldigheterna enligt hyresavtalet • Ny hyresgäst inträder i den gamla hyresgästens ställe, vilket innebär att ersättning för uppkomna skador under hyresförhållandet övergår till ny hyresgäst
ETT INFORMATIONSBLAD FRÅN
• Ansvaret för ekonomiska skulder till GöteborgsLokaler övergår till ny hyresgäst
2004 Exempel på regler för överlåtelse av lokal.
Om verksamheten övergår från annan bolagsform till att drivas som ett ak tiebolag måste lokalhyresgästen kontakta hyresvärden för att få överlåta hy reskontraktet till aktiebolaget. Det kan ske genom en enkel transporthandling som undertecknas av överlåtande lokalhyresgäst, aktiebolaget (tillträdande lo kalhyresgäst) och hyresvärden (som godkänner överlåtelsen). En överlåtelse till ett aktiebolag kan innebära en sämre säkerhet för hyresvärden. Det är därför vanligt att hyresvärden kräver borgen eller annan säkerhet för att godkänna en sådan överlåtelse till ett aktiebolag.
Hyresnämnd Om en hyresgäst och en hyresvärd inte kan komma överens i frågor som rör lägenheten kan de vända sig till hyresnämnden. Det finns statliga hyres och arrendenämnder på åtta orter i landet med opartiska jurister, s k hyresråd, samt representanter för hyresgästerna och hyresvärdarna. Hyresnämnden läg ger fram förslag till hur konflikterna ska lösas och försöker medla mellan part erna. Om hyresgästen och hyresvärden trots det inte kan enas, kan nämnden avgöra frågor som gäller hyres och bostadsrätt. Nämndens beslut kan över klagas till Svea hovrätt. 42
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 42
09-05-25 11.58.44
Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal KAPITEL 2
Olika former av affärsavtal Många affärsavtal har sin grund i köp- och säljförhållanden. De kan ändå till sin karaktär vara så komplicerade eller avvikande att de inte ryms inom köplagens bestämmelser (se kap 3). Det krävs därför ofta särskilda avtalstexter eller sär skilda lagar för att parterna ska kunna veta vad som gäller i det enskilda fallet. I det följande visas några exempel på olika avtalssituationer. Vi har delat in dem i tre grupper: distributionsavtal, samarbetsavtal och övriga avtal.
Distributionsavtal Återförsäljaravtal
Återförsäljaravtal gäller mellan en tillverkare eller importör och t ex en detaljist som har tillverkarens/importörens varor i sitt sortiment. Detaljisten kan åta sig att lägga upp och skylta varan på ett visst sätt och att genomgå utbildning hos till verkaren för att få god kännedom om varans egenskaper och sättet att sälja den.
Exempel 4: Klädföretaget Maximus har återförsäljaravtal med vissa utvalda butiker. I avtalet regleras hur butikerna ska se ut, hur skyltningen av Maxi mus kläder ska utformas osv. Målsättningen med exponeringen är att den ska ge en för nimmelse av det framtida livet med alltmer av dataskärmar, mobiltelefoner osv. Detta framgår också av avtalstexten i återförsäljaravtalet.
Agentavtal
Agentavtal är ett avtal om att ett fristående företag, agenten, ska sälja en till verkares eller importörs varor till t ex detaljister. Agenten distribuerar inte varorna och har således inget varulager utan förmedlar bara kundernas order till tillverkaren eller importören. Man kan säga att en agent är ett fristående försäljningsföretag som har fullmakt att arbeta under uppdragsgivarens namn. Agenten får ersättning i form av provision, dvs i procent av de sålda varornas värde. Agentavtal förekommer framför allt i samband med import och export. Lag om handelsagentur ger agenten ett visst skydd gentemot uppdragsgivaren.
Exempel 5: Solitaire AB har agenturen för det ryska före
skickas vidare till det ryska företaget och man
taget Dobre Viva som tillverkar dryckesglas.
får ersättning i procent av ordervärdet. Man
Man har enligt ett agentavtal ensamrätten för
arbetar inte under sitt eget namn utan i upp
Skandinavien, och företagets försäljare åker
dragsgivarens namn Dobre Viva.
runt till butiker och tar upp beställningar. Dessa
43
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 43
09-05-25 11.58.47
Affärsavtal och hyresavtal
Karlsson är en varuhuskedja med långpriskaraktär. Man säljer sina uppdragsgivares produkter på kommission i Karlssonvaruhus.
Kommissionsavtal
Kommissionsavtal är en form av återförsäljaravtal där återförsäljaren, den s k kommissionären, säljer varor åt en uppdragsgivare (kommittent) enligt full makt. Till skillnad från agenten arbetar kommissionären vanligen under sitt eget namn. De varor som kommissionären har i lager ägs av tillverkaren eller importör en till dess att de blir sålda. Detta innebär fördelar för återförsäljaren, eftersom han inte behöver betala varorna i förväg och dessutom kan skicka tillbaka varor som inte blir sålda. Kommissionsavtal förekommer vid t ex försäljning av tid ningar. Förhållandet regleras till viss del av lagen om kommission.
Exempel 6: Ett företag som förmedlar försäljning av bilar via
upprättar en varudeklaration där vi noterar
en webbsida på Internet beskriver sina tjänster
eventuella fel eller brister och vem som ska stå
på följande sätt:
för kostnaden. Har du någon form av finansier-
”När du anlitar oss för att sälja din bil skriver vi ett avtal. Avtalet kallas för ’kommissionsavtal’ och vi arbetar under lagen om kommission. Vi
ing kollas även detta och restskulden anges i avtalet. Kostnaden för vårt arbete (förmedlings provision) anges också i kommissionsavtalet.
som är bilmäklare kallas för ’kommissionär’
När vi är klara har du en fullständig ekono-
och du som säljare blir benämnd som ’kom-
misk redovisning över vad som gäller vid en
mittent’.
försäljning. Avtalet gäller med ensamrätt och
Vi går noga igenom ditt fordon. Viktigt är att konstatera för- och nackdelar som kan påverka försäljningspriset. Vår personal är mycket kompetent och följer marknaden dagligen. Vi
löper i två månader, om ingen av parterna säger upp avtalet fortsätter det med en månad i taget. Om vi mot förmodan skulle misslyckas med vårt uppdrag och inte lyckas sälja ditt fordon kostar det ingenting.”
44
J2000_AJ_s_32-65_kap_2.indd 44
09-05-25 11.58.49
återtaganderätt 76, 164, 173 återvinning 141, 195, 214, 304, 310, 315 Ä äganderätt 69, 173 ägarförbehåll 164 ägarhypotek 169 Ö öppet köp 69 överföringsfel 14 överhypotek 169 överklaga 135 överklagande 141 överlåtelse av företag 115 överlåtelse av lokal 41 övervakning 139
Bildförteckning Action s 271 Apple s 260 Brottsoffermyndigheten s 238 BT-truck s 175 Flato, Pawel s 280 Fröderberg, Magnus s 264 Förpacknings- och Tidningsinsamlingen s 311, 312 Getty images s 102 Hemglass s 46 Hotel Noble House/ Althin Tomas, s 65 Hotell Kung Carl, Stockholm s 222 iStock/ s 30, s 216 Millanovic s 170 Ooyoo s 306 Marmion s 325 Albrektsen, Peter, s 214 Balcerzak, Marcin s 11, 273 Bibikova, Maria s 233 Brown, Allan s 137 Bryukhanova, Anna s 64 Chauvin, Yanik s 302 Clarke, Richard s 342 Diederich, Diane s 41 F. Young, Lisa s 142 Gearhart,Rosemarie s 177 Georgijevic, Miroslav s 275, 295 Hyman, Rick s 17 Kashkin, Sergey s 206 Khan, Danish s 305 Klein, Stefan s 39 Lowry, Nikki s 235 Lubberdink, René s 239 Manley, Andrew s 35
J2000_AJ_s_344-352_sak_bild.indd 352
Masson Deshaies, Julie s 30 Norton, Jane s 231 Parnell, Cliff s 283 Pustovaya, Anna s 49 Saulyte-Laurinaviciene, Ruta s 342 Schindler, Leigh s 63 Servo, Diego s 167 Stachowski, Arkadiusz s 247 Thompson, Leah-Anne s 294 Trojanowska, Gabriela s 168 Turudu, Emrah s 126 Wackerhausen, Jacob s 8, 47, 52, 194 Jarnestedt, Jenny s 241 Jönsson, Peter s 280 Karlsson s 44 Kruse, Louise s 300 Landmér, Karin s 256 Lorentzon, Christer s 136 Lundin, Hans s 280 Lundstedt Tomaz s 9, 12, 13, 15, 17, 19, 20, 26, 27, 27, 28, 28, 31, 32, 33, 36, 37, 40, 43, 50, 50, 51, 59, 60, 60, 64, 66, 69, 70, 71, 73, 74, 76, 77, 81, 86, 87, 90, 91, 93, 96, 100, 111, 111, 114, 114, 120, 121, 122, 127, 132, 133, 134, 136, 138, 139, 152, 153, 158, 159, 164, 165, 168, 169, 172, 173, 174, 182, 183, 188, 190, 191, 195, 196, 200, 207, 208, 209, 212, 213, 217, 218, 223, 226, 228, 229, 232, 234, 237, 241, 244, 244, 245, 245, 248, 249, 251, 251, 252, 253, 255, 256, 260, 262, 262, 262, 262, 268, 269, 272, 272, 272, 274, 275, 277, 278, 281, 281, 282, 285, 286, 290, 294, 295, 300, 301, 303, 307, 308, 313, 314, 319, 322, 323, 328, 330, 331, 333, 337
Masterfile/Scanpix/Woodhouse, Jeremy s 61 MjöbäcksVillan, s 64 Mårtenson, Thomas, s 324 OCL Brorssons fälgspecialisten s 319 Offesson, Andreas s 58, 72, 89, 133, 135, 147, 155, 177, 189, 224, 235, 238, 313, 335 Photodisc s 21, 47, 54, 77, 79, 86, 91, 95, 99, 101, 104, 115, 124, 131, 146, 154, 198, 227, 259, 283, 287 Ragn-Sells s 315 Returpack s 310 Rusta s 336 Sarlöv-Kullberg, Ewa s 225 Scanpix/ Andersson, Ingvar s 309 Earthy, Mark s 240 Ekströmer, Jonas s 138, 332 Farnsworth, Alexander s 330 Montgomery, Henrik s 105 Nilsson, Thomas s 38 Sabel, Sofia s 211 Sandberg, Fredrik s 92 Sjöberg, Mikael s 212 Siba s 78 SonyEricsson s 48 Stena s 322 Stim s 254 Sveriges Riksdag/ Staffansson,Holger s 131 UN/DPI Photo/ Castro, Marco s 327
11-03-28 08.36.49
AF FÄR S JURIDIK
AF FÄR S J UR I DI K Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, dokument, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, informationstips m m samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Hur skulle du döma?, Problem i företaget, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Verksamhetens juridiska grunder – 2 Lån och betalningsansvar – 3 Skydd för marknad och miljö gör boken lättöverskådlig och funktionell. Totalt tretton kapitel fördelas på de tre blocken. J2000 Affärsjuridik är främst avsedd för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (Yh). Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. J2000 Affärsjuridik lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. För juridikens grunder finns J2000 Rättskunskap & privatjuridik. Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.
J2000 Affärsjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd J2000 Rättskunskap & privatjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd
FA K TA & U P P G I F T E R
FA K TA & U P P G I F T E R
Författare: Jan-Olof Andersson (sittande) och Cege Ekström (t v) är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. De har skrivit ett flertal läromedel i ekonomi och juridik. Dan Ogvall (i mitten) är chefsrådman. Claes Pettersson (t h) är advokat och affärsjurist.
A F FÄ R S J U R I D I K
Affärsjuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på tre block.
Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik
Jan-Olof Andersson Cege Ekström Best.nr 47-10079-8 Tryck.nr 47-10079-8-00
Dan Ogvall Claes Pettersson
9
789147 100798
3 uppl LIBER