9789147103942

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE

SOtSerien från Liber

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber.

Ñ Ämnesboken Ò

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO-serien finns också webbmaterialet SO.S Plus.

Best.nr 47-10394-2 Tryck.nr 47-10394-2

9789147103942c1c.indd 1

SAMHÄLLE Ñ Ämnesboken Ò

Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren

26/06/12 3:36 PM

Innehåll

7 Sverige förr och nu 4

Från fattigt till rikt land 6 Från överhetssamhälle till demokrati 10 Mänskliga rättigheter i Sverige 13 Uppgifter 17

Folk i Sverige 18 Hur är det att komma till Sverige? 20 Flykting eller invandrare? 20 På flyktingförläggningen 22 Invandrargrupper 24 Medborgarskap 25 Uppgifter 27 Invandrare och flyktingar i Sverige genom tiderna 28 Minoriteter och svenskar sedan länge 30 Rättigheter för Sveriges minoriteter 30 Samer 31 Sameland 31 Samerna i dag 32 Romer och resande 34 Romerna i Sverige 35 Varifrån kommer romerna från början? 36 Uppgifter 37

Leva tillsammans 38 Vi är beroende av varandra 40 Fungera själv och i grupp 41 Vissa grupper betyder mer än andra 42 En gemensam kultur 50 Uppgifter 53

Lag och rätt 54 Brottsplats: Storegårdsskolan 56 Fast hos polisen! 57 Rättegången 61 Domen 64 Uppgifter 65 Brott och säkerhet i samhället 66 Rättssäkerhet 66 Ökar brottsligheten? 67 Ungdomsbrottslighet 69 Unga kriminella behöver hjälp 70 Uppgifter 71 Olika påföljder 72 Fängelse 73 Istället för fängelse 74

9789147103942b1-362c.indd 2

Varför straff 74 Brottsförebyggande arbete 76 Droger och brott 78 Domstolarna 80 Brottmål och tvistemål 81 Våra lagar 82 Lagarna måste anses som rättvisa 83 Sveriges rikes lag 84 Från brott till påföljd 86 Uppgifter 87

Våra pengar 88 Dina egna pengar 91 Fickpeng 91 Ungdomslön 91 Familjens pengar 92 Det ekonomiska kretsloppet 94 Familjens ekonomi förr i tiden 95 Familjens budget 96 Uppgifter 99 Spara pengar 100 På bank eller i fond? 100 Har kunden alltid rätt? 102 Konsumentköplagen 103 Kontant betalning eller kredit? 105 Uppgifter 109

8 Demokrati och diktatur 110

Ett samhälle kan styras på olika sätt 112 I en demokrati 114 I en diktatur 116 Uppgifter 121 Alla kan påverka 122 Folkrörelser 124 Demonstrera sina åsikter 127 Uppgifter 129

Parti och ideologi 130 Vad är politik? 132 Våra grundlagar 134 Hur ska samhället se ut? 137 Från ideologi till parti 145 Uppgifter 149

26/06/12 12:12 PM

Så styrs Sverige 150 Kommunen 153 Landstinget ansvarar för sjukvården 158 Uppgifter 159 Riksdagen 160 Uppgifter 165 Regeringen 166 Europeiska unionen 175 Uppgifter 179

Arbete och försörjning 180 Vägen till ett jobb 182 Att bli anställd 186 Uppgifter 189 Lön och skatt 190 Arbetsmarknaden 193 Arbeta i andra länder 199 Uppgifter 201

Massmedier 202 Informationsmängden ökar 204 Alla kommunicerar 206 I tidningen 208 Ett stort tv-utbud 212 Uppgifter 215 Internet ger nya möjligheter 216 Massmedier är viktiga för demokratin 218 En liten del av verkligheten 222 Massmedier påverkar 224 Uppgifter 227

Reklam 228 Varför finns det reklam? 230 Marknadsföring 232 Varför påverkas vi? 234 Regler för reklamen 235 Sponsring 236 Uppgifter 239

9 Samhällets pengar 240

Behövs det pengar? 242 Hur bestäms priset? 244 Ekonomiska system 245 Samhällets ekonomi 247 Hushållen 248 Bankerna 249 Uppgifter 251 Företagen 252 Konkurrens mellan företag 258 Uppgifter 260 Stat, landsting och kommun 261 Statens budget 263 Ekonomisk utveckling 264 Uppgifter 267

Handel i världen 268 Handel mellan länder 270 Globalisering på olika sätt 272 Import och export 275 Uppgifter 285

Världssamfundet 286 Politik i världen 288 Internationella relationer 292 Internationella organisationer 298 Multinationella företag 302 Maktcentra i världen sedan 2000 år 304 Uppgifter 307

Krig eller fred 308 Olika slags konflikter 310 Folkrätten 311 Säkerhetspolitiken 313 Terrorism 317 Uppgifter 319 Sveriges försvar 320 Arbete för fred 323 FN 324 Uppgifter 327

Hur mår världen? 328 FN:s Millenniedeklaration 330 Fattigdom och hälsa 333 Uppgifter 339 Hur kan fattigdom bekämpas? 340 Hållbar utveckling 346 Jordens resurser är begränsade 347 Uppgifter 352

Register 353 Bildförteckning 359

9789147103942b1-362c.indd 3

26/06/12 12:12 PM

L E VA

9789147103942b1-362c.indd 38

26/06/12 12:14 PM

H

ur länge är du egentligen ensam en vanlig dag?

Förmodligen inte speciellt länge. Vi är nästan jämt tillsammans med någon, oavsett om det är hemma, i skolan eller på jobbet. Så har det alltid varit. Människor söker sig till varandra för att få trygghet och för att de vet att livet blir lättare om man samarbetar. Men att vara beroende av varandra är inte detsamma som att alltid vara överens. Syskon bråkar. Föräldrar skiljer

TI LL S A M M A N S sig. Ibland blir det tjafs i en skolklass, mellan ungdomsgäng och på arbetsplatser – ja, till och med mellan folkgrupper och länder.

39

9789147103942b1-362c.indd 39

26/06/12 12:15 PM

Vi är beroende av varandra

Det är mycket som ska fungera i ett samhälle för att vi ska känna oss trygga och ha tillgång till mat, kläder och allt annat som behövs.

I Sverige har de flesta människor ett bra liv. Välståndet är högt och ingen behöver vara rädd för att det ska bli svält eller hungersnöd. Var och en har rätt att säga och skriva vad de vill, och de flesta kan själva bestämma hur de vill ordna sitt liv.

En del kanske tror att välstånd och frihet finns naturligt, på samma sätt som det finns luft och vatten. Men så är det inte. Det är inte mer än några hundra år sedan som Sverige var ett fattigt land, där människor saknade den frihet som vi i dag tycker är en självklarhet.

Det är mycket som behövs för att vi ska ha ett bra liv. Det måste finnas fabriker och företag, skolor och sjukhus. Det behövs vägar, hamnar och flygplatser, maskiner, datorer och tekniska kunskaper. För att klara allt det här måste vi samarbeta på alla möjliga områden.

Men vi är inte bara beroende av varandra för att skolor, vägar, sjukhus och allt annat som behövs i samhället ska fungera. Vi behöver också sällskap, kärlek och den trygghet som man får genom att tillhöra en grupp, till exempel en familj. Att leva tillsammans med andra är ett grundläggande mänskligt behov, precis som att ha mat, kläder och en bostad.

40 leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 40

26/06/12 12:16 PM

Fungera själv och i grupp Det krävs alltså samarbete för att samhället ska fungera. Visst, tänker du kanske – men man vill ju även vara för sig själv ibland. Och så är det förstås. En del har större behov av att sköta sig själva, medan andra trivs bäst när det är många runt omkring.

Sitter man på egen hand och spelar gitarr kan man göra som man vill. Välja sina egna låtar och ändra takten när man har lust. Hur resultatet blir beror enbart på ens egen förmåga och vilja. Spelar du i en grupp är det helt annorlunda.

På samma sätt är det i skolan. Ska ett arbete göras individuellt måste du planera allt själv, samla in material och redovisa resultatet för de andra i klassen. I ett grupparbete lägger man istället upp jobbet tillsammans, fördelar uppgifterna och diskuterar med varandra.

Oavsett om du gillar att sköta det mesta på egen hand eller trivs bäst i grupp är det viktigt att hitta en balans. För att klara alla krav som ställs i skolan och ute på arbetsplatser måste du kunna lösa saker både på egen hand och tillsammans med andra.

VAD BETYDER DET ATT VARA SOCIAL? Ordet social kommer från det gamla språket latin och betyder kamrat. Man brukar säga att människan i grunden är social, vilket betyder att vi har ett medfött behov av att vara tillsammans med andra och känna att vi ingår i en grupp.

Genom att arbeta i en grupp lär man sig många saker som är viktiga när det så småningom är dags att ge sig ut i arbetslivet.

leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 41

41

26/06/12 12:16 PM

En del kompisar har du glädje av hela livet, andra tappar du kontakten med eftersom ni utvecklas åt olika håll.

Vissa grupper betyder mer än andra En grupp består av personer som är beroende av varandra för att uppnå ett visst mål, eller som är känslomässigt bundna till varandra. Det betyder att du tillhör flera grupper. Familjen förstås, kompisarna, en skolklass, och kanske en idrottsförening eller en arbetsplats. Men du tillhör också den kommun där du bor, landet Sverige, världsdelen Europa och i sista hand hela jordens befolkning.

För många är familjen den viktigaste gruppen. Föräldrar och syskon har de flesta kontakt med under större delen av sitt liv. Det är personer som man känner sig trygg med. Vanligtvis har familjemedlemmarna också ungefär samma uppfattning om vad som är rätt och fel och hur man ska leva ett bra liv. Även de närmaste vännerna är viktiga. En del kompisar kommer du att ha kvar i många år, kanske hela livet. Det betyder att ni påverkar varandra och får ganska lika syn på vad som är bra och dåligt. Ibland kanske du till och med väljer att tycka eller göra något som du egentligen inte gillar, bara för att du är rädd att förlora dina kompisar.

Andra grupper har inte lika stor känslomässig betydelse. Det kan vara lagkamraterna i basketlaget, de andra eleverna i skolan eller de man jobbar ihop med på sommarlovet. Du känner visserligen de här personerna och träffar dem rätt ofta, men det betyder inte att de påverkar dina åsikter och beslut speciellt mycket.

42 leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 42

26/06/12 12:16 PM

Inte alltid överens Den som tillhör en grupp kan inte bete sig hur som helst. Det gäller att visa hänsyn och kunna komma överens med de andra, även när det finns olika åsikter. I ett kompisgäng gör man till exempel många saker tillsammans – går på bio, ordnar fester, spelar bowling och annat kul. Det vanliga är att man först pratar med varandra och sedan gemensamt kommer överens om vad man ska göra.

Säkert blir någon missnöjd, men det brukar jämna ut sig. Ibland får man som man vill, ibland inte. Det kan alla acceptera så länge som de har en möjlighet att vara med och påverka besluten. Ett kompisgäng där en och samma person bestämmer hela tiden splittras förmodligen ganska snart.

Att vi håller ihop är alltså inte detsamma som att allt är frid och fröjd. Tvärtom, det blir ofta konflikter mellan personer i en grupp, ibland också mellan olika folkgrupper eller till och med mellan länder.

Den här typen av konflikter – eller motsättningar – beror på att vi har olika uppfattning om hur saker och ting ska göras och vara. Frågorna är många: Hur ska vi bete oss mot varandra? Vilka regler behövs? Hur ska vi fatta beslut?

Vem eller vilka ska bestämma? Även vuxna kan mobbas Det vanliga är att man känner sig trygg i den grupp man tillhör. Men ibland kan det vara precis tvärtom, att man gång på gång utsätts för övergrepp och hot, det vill säga mobbas.

Många tror säkert att mobbning bara förekommer bland barn och ungdomar, men även vuxna kan drabbas, framförallt på jobbet. Det brukar gå till så att några pratar illa om en arbetskamrat eller fryser ut honom eller henne.

Ett annat exempel är chefer som aldrig berömmer vissa personer utan nedvärderar deras insatser även om de gör bra saker. En speciell form av mobbning är sexuella trakasserier. Det betyder att en person genom kommentarer och blickar, till och med beröring, utsätter en kollega för obehag.

Det beräknas att flera hundratusen personer varje år utsätts för mobbning på svenska arbetsplatser. De som drabbas blir ofta deprimerade och måste kanske sjukskriva sig. I vissa fall har det gått så långt att den som mobbas försöker ta livet av sig.

leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 43

43

26/06/12 12:16 PM

Sharaf hjältar är ett projekt som riktar sig till pojkar med invandrarbakgrund. Sharaf betyder heder på arabiska och målet med projektet är att motverka så kallad hederskultur.

Grupper med olika uppgifter Vissa grupper, som familjen och kompisarna, betyder extra mycket för att vi ska känna oss trygga och få kärlek och gemenskap. Andra grupper är viktiga för att vi ska lära oss saker, tjäna pengar eller utveckla våra intressen och talanger.

Det finns även grupper som påverkar hur samhället utvecklas. Kanske kommer du i framtiden att satsa på att jobba i ett politiskt parti. Andra väljer att gå med i en förening som arbetar för fred eller bättre miljö och ytterligare någon åker med en kyrklig organisation till Afrika för att hjälpa föräldralösa barn.

Grupper är, precis som individer, beroende av varandra. Saknar många barn trygghet hemma påverkas atmosfären i skolan. Hur eleverna har det i skolan påverkar i sin tur hur de i framtiden fungerar på arbetsplatser och i samhället i övrigt. På motsvarande sätt påverkas förhållandet mellan människor i ett land där det saknas frihet och där man är rädd för att stöta sig med dem som bestämmer.

44 leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 44

26/06/12 12:16 PM

Du kan ha flera roller Förmodligen beter du dig lite olika beroende på vilken grupp det gäller. Tillsammans med familjen och sina vänner kan man vara sig själv, men i skolan och på fritidsgården kanske man har en annan stil.

Det förklarar varför människor kan ha helt olika bild av samma person.

Den som av sina föräldrar anses vara snäll och försynt kan uppfattas som besvärlig av lärarna i skolan och som självständig och ansvarstagande av arbetskamraterna.

Du kan alltså ha flera roller. Du är på ett sätt som syskon och på ett annat sätt som anställd eller som tränare för knattelaget i handboll. Det beror på att när du är elev, personal, pojkvän och så vidare, har personerna som du då möter olika förväntningar på dig.

Samarbete kan vara svårt Den som tillhör en grupp måste alltså ta hänsyn till de andra i gruppen.

Ska man samarbeta krävs att man kommer överens, även när det finns olika åsikter. Det gäller såväl i en familj som för hela samhället.

Ta till exempel en bilfabrik. Dit kommer plåt, däck, startmotorer, säten, hastighetsmätare, färg och mycket annat. Alla delar ska fogas samman så att det i slutändan blir en färdig bil som är snygg, säker och går att köra.

En enda person kan inte hålla ordning på allt det här. Det krävs att man jobbar ihop och att var och en bidrar med sina speciella yrkeskunskaper.

Men det krävs också att någon bestämmer hur bilarna ska se ut, hur många som ska tillverkas och till vilken kostnad, samt vilka verktyg och maskiner som behövs. Skulle alla på fabriken vara med och diskutera varenda liten detalj blir det nog inte många bilar tillverkade.

Och hur är det egentligen i ett land? För att skolor, vägar, sjukhus, domstolar och allt annat ska fungera krävs tusentals och åter tusentals beslut. Det kan inte var och en ta hand om på egen hand.

Det gäller alltså att se till så att samarbetet fungerar – i familjen, på arbetsplatsen och i hela landet. Det finns många problem som måste lösas.

Framför allt är det viktigt att alla i en grupp har möjlighet att komma till tals – inte bara en eller ett fåtal.

SAMARBETE När två eller flera arbetar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål.

leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 45

45

26/06/12 12:16 PM

Identiteten formas tillsammans med andra Så här långt har vi mest talat om den trygghet man känner i en grupp, och hur viktiga olika grupper är för samarbetet i företag, föreningar och samhället i övrigt. Men grupper spelar också stor roll när ett barn växer upp och får sin egen personlighet – eller identitet.

Din identitet består av många pusselbitar: om du är pojke eller flicka, vilken typ av familj och land du föds i, dina intressen och det yrke du så småningom väljer. Allt det här är viktigt och vi anstränger oss gärna lite extra för att förstärka vår identitet. Det gäller tjejen som sminkar sig flera timmar varje dag likaväl som hårdrockaren med tatueringar och svarta kläder, eller de judiska och muslimska familjer som låter omskära sina nyfödda pojkar.

På det här sättet visar man vem man är och vilken grupp man tillhör, men också vad som skiljer en från andra. Det är skillnader som kan leda till konflikter.

För de flesta är skillnader mellan personer och grupper inget större problem. De störs inte av att någon tycker annorlunda eller beter sig på ett sätt som de själva inte är vana vid. Istället uppskattar och respekterar de att det finns olikheter. Det är ett sätt att visa tolerans mot andra.

Motsatsen – intolerans – innebär att inte visa respekt för andras åsikter och deras sätt att vara. Intolerans kan förstärkas genom påverkan i en grupp, men också på grund av ett lands lagar. I Sverige finns det personer som misshandlas för att de är homosexuella och i vissa länder, som Iran, anses homosexualitet vara ett allvarligt brott.

Identitet = din egen uppfattning om vem du är

46 leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 46

26/06/12 12:16 PM

I tonåren anpassar man sig till nya värderingar och skaffar sig en position i andra grupper än familjen. Det är ett sätt att förbereda sig inför vuxenlivets självständighet.

Olika förutsättningar på grund av uppväxtmiljö Som du märker har de grupper du ingår i stor betydelse för hur du utvecklas som person. När man är liten är familjen viktigast. Sedan söker man sig steg för steg längre bort och får kontakt med många olika personer – i skolan, på jobbet, i teatergruppen eller vad det nu kan vara.

I takt med att man möter nya personer och grupper förstår man också bättre vem man själv är och hur ens omgivning fungerar. Vad tycker jag är viktigt att uppnå? Hur förväntar sig andra att jag ska bete mig i olika sammanhang – på en restaurang, i kön till bussen eller på kontoret där jag fått sommarjobb?

Hur man besvarar den typen av frågor skiljer sig i olika delar av världen.

Därför kan det vara svårt att veta hur saker och ting fungerar och vad folk tänker och förväntar sig när man kommer till ett nytt land.

Men det finns också skillnader inom ett land. En del barn har föräldrar och nära släktingar med bra jobb och god ekonomi, medan andra växer upp med personer som missbrukar alkohol, hamnar i fängelse eller lider av allvarliga psykiska problem. Det kan vara svårt att bryta sig loss från en sådan miljö och finna trygghet i andra grupper.

leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 47

47

26/06/12 12:16 PM

Du har friheten att själv göra dina val De flesta regler som talar om hur vi ska bete oss finns inte nedskrivna någonstans. De lär man sig under sin uppväxt, oftast utan att ens tänka på det, ungefär som man lär sig gå och prata. En oskriven regel som visar hur vi förväntas bete oss mot varandra i en grupp eller i hela samhället kallas norm.

För att beskriva hur vi tar till oss omgivningens normer, och skapar en bild av vad som är rätt och fel, används begreppet socialisation. Den är inget som sker över en natt utan man prövar sig fram under hela sin uppväxt för att förstå vad som accepteras i olika grupper.

Du kanske tycker att det här låter som om vi är som robotar; man beter sig automatiskt på ett visst sätt utan att ens tänka efter. Så är det inte. Vid sidan av att vi vill passa in och känna trygghet i olika grupper har varje individ sin egen vilja och sin personliga syn på hur han eller hon vill leva.

Den friheten avgör vilka grupper vi söker oss till. En del grupper föds man förstås in i, som familjen. Andra grupper väljer man frivilligt. I de flesta fall går det bra, men ibland leder ens val till konflikter med familj och vänner.

Så kan det vara för den som söker sig till ett gäng som sysslar med inbrott och droger, eller den som vägrar att delta i en religiös förening som resten av familjen är engagerad i.

Socialisation innebär att vi tar till oss normer, regler, värderingar och traditioner som formar vår personlighet. Socialisationen pågår i stort sett hela livet, framförallt i familjen, bland kompisarna och i skolan samt på jobbet och genom massmedia.

48 leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 48

26/06/12 12:16 PM

Grupptryck I alla grupper finns det krav på att man följer gruppens regler och värderingar.

Ibland kan det medföra att någon eller några inte vågar stå för det de egentligen tycker är rätt, eftersom de då riskerar att stötas bort från gemenskapen och hamna utanför. Det är ett exempel på grupptryck.

Ofta förknippar vi grupptryck med något dåligt, till exempel att ungdomar tvingas använda våld för att accepteras i ett gäng eller att man mobbar personer som man tycker illa om. En stor del av grupptrycket sker dock helt omedvetet – vilka kläder man har, hur man beter sig mot kompisarna och ens intressen.

Även den som har många kompisar kan känna sig ensam och kanske även tvingad att göra saken som man egentligen inte vill.

Grupptryck = gruppens påverkan på en individ leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 49

49

26/06/12 12:16 PM

PRIMÄRGRUPP OCH SEKUNDÄRGRUPP En primärgrupp, till exempel familjen och kompisgänget, består av få personer. Det är människor som vi träffar ofta och som tycker ganska lika när det gäller hur man ska leva och bete sig, samt vad som är rätt och fel. De har samma värderingar.

En sekundärgrupp, till exempel en idrottsförening, är vanligtvis större. Där har man inte så täta kontakter, alla kanske inte ens känner varandra. Då handlar det i stället om att tillsammans utföra olika uppgifter. Därför bygger kontakterna på ens kunskaper, intresse, värderingar och erfarenheter.

En gemensam kultur De flesta känner gemenskap med familjen och sina vänner, med kollegerna på jobbet, de andra spelarna i bandylaget och så vidare.

Men många av oss upplever också en samhörighet med människorna som bor i Sverige, även om vi inte känner eller ens har träffat de flesta andra svenskar. Det beror på att vi har samma kultur. Med kultur menas att en grupp människor, ofta ett lands befolkning, pratar samma språk och har samma traditioner. Vi äter liknande mat och tycker ungefär lika när det gäller vad som är rätt och fel och hur man ska bete sig och se ut i olika situationer.

Den här kulturella samhörigheten märks extra tydligt om det går bra för oss i schlager-EM, fotbolls-VM eller något annat stort internationellt evenemang. Samma gemenskap finns förstås även bland chilenare, vietnameser, tyskar och alla andra folk runt om i världen.

Motsättningar kan bero på kulturkrockar Under senare år har det varit en hel del bråk bland ungdomar i bostadsområden som till exempel Rosengård i Malmö och Rinkeby i Stockholm. Det är områden där en stor del av de boende inte är födda i Sverige eller vars föräldrar kommer från ett annat land.

Oroligheterna beror bland annat på att många som kommit till Sverige från länder där det är krig, fattigdom eller diktatur anser att de inte får en rättvis chans att komma in i det svenska samhället. Det visar sig främst genom

50 leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 50

26/06/12 12:16 PM

att arbetslösheten är speciellt hög och inkomsterna låga i områden där det bor många invandrare.

Pågår det här under lång tid finns risken att man hamnar i ett utanförskap. Då blir det ännu svårare att lära sig det nya språket, få svenska vänner, ett jobb och en bra bostad.

Samtidigt finns det svenskar som talar illa om människor bara för att de kommer från andra länder. Den typen av främlingsfientlighet bygger ofta på osäkerhet, till och med rädsla, för det som man inte känner igen. Därför tar de här svenskarna avstånd från människor som klär sig annorlunda och har andra traditioner.

Främlingsfientlighet innebär att det görs en uppdelning av landets befolkning, i ett ”vi och dom”. Går det för långt finns stor risk att vi som bor i Sverige kommer att leva under helt olika förhållanden på grund av att alla inte har samma chans att utvecklas och ta vara på sina möjligheter. Även om det förekommer konflikter mellan olika folkgrupper – kulturkrockar – ska vi komma ihåg att motsatsen kanske är ännu vanligare. Många människor som flyttar till Sverige klarar sig bra och trivs. De hittar ett arbete, skaffar sig en bostad och får svenska vänner.

Det betyder att dagens svenska kultur inte ser ut som den gjorde för 50 år sedan. Mycket är sig förstås likt, men vi har också tagit intryck från en massa andra kulturer, inte minst när det gäller mat, musik och mode.

I ett folks kultur ingår även deras historia, konst, litteratur, teater och film.

Sedan 2006 är det tillåtet att bära religiös huvudbonad inom polisen. Masooma Yaqub, passkontrollant på Arlanda och anställd inom gränspolisen, använder sig av den rätten.

leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 51

51

26/06/12 12:16 PM

ALLA HAR SAMMA VÄRDE Vår kultur är inget som regeringen eller någon myndighet har bestämt hur den ska se ut eller vad den ska innehålla.

Den har vuxit fram under hundratals eller till och med tusentals år. Det gör att vi inte bara har något gemensamt med dem som lever nu utan även med våra förfäder som levde för länge sedan.

Samtidigt förändras kulturen i takt med att världen runt omkring oss förändras. Vi reser också mer och lär oss nya saker av människor som flyttar hit från andra länder. Och genom att information snabbt sprids över hela världen med hjälp av internet och tv försvinner en del av den gamla kulturen

och ersätts av sådant som man stöter på nästan överallt. Många av de filmer, tvspel och den musik du gillar är även populära i USA, Spanien, Sydafrika och Thailand.

Ett viktigt inslag i vår kultur är att vi uppfattar alla människor som jämlika, det vill säga att alla har samma värde.

Ingen ska behandlas sämre än någon annan när det gäller att få utbildning eller sjukvård, och alla ska kunna vara med och besluta om sådant som påverkar hur samhället utvecklas. Sedan spelar det ingen roll om du är svensk eller invandrare, man eller kvinna, frisk eller handikappad.

S A M M A N FAT T N I N G Vi är beroende av varandra för att samhället ska utvecklas, men också för att få sällskap, kärlek och trygghet.

Det är viktigt att både kunna lösa saker på egen hand och fungera i grupp tillsammans med andra.

Vi tillhör flera grupper, till exempel familjen och kompisarna i skolan. Man brukar skilja mellan primärgrupper och sekundärgrupper.

En del utsätts för övergrepp och hot från andra i gruppen, de mobbas. Även vuxna kan utsättas för mobbning, till exempel sexuella trakasserier.

Vi kan ha olika roller beroende på vilken situation det handlar om. Man kan vara på ett sätt som syskon och ett annat som flickvän eller tränare för handbollslaget.

Din identitet är din egen uppfattning om vem du är. Identiteten byggs upp av alla de upplevelser och erfarenheter som format din personlighet.

Med socialisation menas hur vi under vår uppväxt tar till oss omgivningens normer och skapar en bild av vad som är rätt och fel.

De flesta känner någon slags samhörighet med andra som bor i vårt land. Det beror på att vi har samma kultur.

Det kan uppstå konflikter, eller kulturkrockar, mellan olika folkgrupper i ett land.

52 leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 52

26/06/12 12:17 PM

UPPGIFTER Frågor på texten 1. Ge exempel på sådant som behövs för att samhället ska fungera och människor ska ha ett bra liv.

2. Vad menas med en grupp?

3. Varför kan det bli konflikter i en grupp?

4. I vilka sammanhang kan det förekomma att vuxna mobbas?

5. Förklara vad som menas med att vi har olika roller.

6. Vad betyder ordet identitet?

7. Vad är en norm?

8. Förklara vad som menas med socialisation.

9. Vad innebär grupptryck?

10. Vad är skillnaden mellan primärgrupp och sekundärgrupp?

11. Vad är ett lands kultur?

Arbeta med texten 12. Vad menas med att det är ett grundläggande mänskligt behov att vara tillsammans med andra?

13. Vilka fördelar kan finnas med att göra ett skolarbete a) ensam b) tillsammans med andra som ett grupparbete?

14. Skulle du helst vilja slå igenom och bli känd som soloartist eller tillhöra en grupp. Varför?

15. Vilka grupper tillhör du? Vilka är viktigast?

16. Vilka tror du främst utsätts för sexuella trakasserier? Vad ska man göra för att förhindra att sexuella trakasserier förekommer?

17. Vem är du? Hur skulle du beskriva din identitet?

18. Ge några exempel som visar att det inträffar kulturkrockar även i Sverige.

Ta reda på mer 19. Vi tänker oss att du ska jobba i en klädaffär på sommarlovet. Beskriv på vilket sätt du måste kunna arbeta på egen hand samt när det krävs att du samarbetar med de övriga anställda i affären?

20. En del tycker bäst om när de får bestämma själva och göra på sitt eget sätt, medan andra trivs bäst tillsammans med andra i en grupp. Intervjua några av dina kompisar för att ta reda på om de helst jobbar på egen hand eller tillsammans med andra. Fråga också varför de tycker som de gör.

leva tillsammans

9789147103942b1-362c.indd 53

53

26/06/12 12:17 PM

PARTI OCH

130 planeten jorden

9789147103942b1-362c.indd 130

26/06/12 12:24 PM

D

et finns nästan lika många åsikter om vad som är rätt

och fel i samhället som det finns människor. Men kring vissa grundläggande värderingar – som tillsammans bildar en ideologi – kan ändå många samlas. Några tycker att jämlikhet eller miljön är det viktigaste, medan andra hellre talar om betydelsen av handel och att det startas nya företag. För att fånga upp sådana åsikter har det bildats olika politiska partier. Hur samhället ser ut idag och hur det kommer att utvecklas i framtiden beror bland annat på vilka partier som får flest röster riksdagsvalet.

IDEOLOGI

planeten jorden

9789147103942b1-362c.indd 131

131

26/06/12 12:24 PM

Vad är politik?

Ett sätt som vi kan använda när det finns olika åsikter i en fråga, är att alla ger efter lite på sina krav. På så sätt hamnar vi någonstans mitt emellan de olika uppfattningarna,

Genom diskussioner och kompromisser kan medlemmarna i en familj eller en förening fatta gemensamma beslut. Men hur ska man göra när det gäller en hel kommun? Där måste man ta ställning till en rad viktiga frågor. Hur många daghem och skolor behövs? På vilket sätt ska renhållningen skötas?

Vad måste göras för att ta hand om gamla och sjuka?

Det finns också frågor som berör hela landet. Hur höga bör skatterna vara? Vilken typ av försvar ska vi ha? Behövs det fler motorvägar, och vad krävs för att få stopp på miljöförstöringen?

Det är inte praktiskt möjligt att alla är med och fattar beslut i varje enskild fråga. Då skulle vi inte få göra något annat! Ett sätt att lösa problemet är att utse ett antal personer som får i uppdrag att besluta åt oss andra.

vi går en medelväg. Det kallas för att kompromissa.

Makt behövs för att förändra samhället Hittills har vi utgått från att alla har lika mycket att säga till om.

I verkligheten är det inte alltid så, inte ens i en demokrati. En del personer har större möjlighet än andra att göra sin röst hörd och driva igenom sin vilja.

De har alltså mer makt.

Makt kan handla om människors förmåga att förverkliga sina drömmar och idéer. Det kan vara en grupp ungdomar som genom protester och kontakter med myndigheter hjälper en flyktingfamilj att få stanna i Sverige, eller några hyresgäster som genom att samarbeta med polis och skola lyckas minska inbrott och klotter i ett bostadsområde.

För att beskriva hur människor genom egna insatser kan förbättra tillvaron för sig själva och andra, brukar man använda ordet egenmakt.

Men makt kan också användas för att få andra personer att göra saker som de annars inte skulle ha gjort. I vissa fall används även våld, eller hot om våld, när någon utövar sin makt.

132 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 132

26/06/12 12:24 PM

Makt och innehåll De som arbetar med politik strävar också efter att få makt. Utan makt är det inte möjligt för dem att genomföra sina idéer om hur ett bra samhälle ska se ut – och det är just vad politik går ut på.

Det här betyder att politik egentligen består av två delar. För det första hur man skaffar sig makt. Vem får till exempel rösta i de politiska valen, och hur bildas en ny regering?

För det andra måste politiken ha ett innehåll för att det ska gå att fatta några beslut. Politikerna måste helt enkelt ha en åsikt om vad som är bra och dåligt. Det kan gälla allt från synen på hur brottslingar ska behandlas till hur skolan och sjukvården bör skötas.

Ofta finns det olika uppfattningar om hur man ska lösa viktiga samhällsproblem, vilket kan leda till motsättningar. Därför förekommer det ibland övertalning, hot, löften, kompromisser och belöningar innan politikerna kommer fram till några beslut.

Sitter du i elevrådet eller är med i någon förening känner du säkert igen dig. Även där handlar det om att föra fram åsikter och använda sin makt för att tillsammans med andra driva igenom så mycket som möjligt av sina och klassens idéer.

Hur ska ett bra samhälle se ut?

Det är viktigt att sprida information om arbetet i riksdagen. Ett sätt är att bjuda in ungdomar som får ställa frågor till riksdagsledamöterna.

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 133

133

26/06/12 12:24 PM

Våra grundlagar Sverige är en demokrati. Det innebär att makten ska ligga hos folket och inte i händerna på ett fåtal personer som i en diktatur. Allt sådant som har med vår demokrati att göra finns beskrivet i fyra lagar. Eftersom dessa lagar – grundlagarna – anses som särskilt viktiga, är de svårare att ändra än andra lagar.

I en demokrati ska man inte behöva avslöja vilket parti man röstar på.

Därför lägger den som röstar ned sin valsedel i ett kuvert bakom en skärm i vallokalen.

Våra friheter och rättigheter VILKA FÅR RÖSTA? För att få välja till riksdagen måste man ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare. I kommun- och landstingsvalen får även utländska medborgare, som bott i Sverige i minst tre år, rösta.

I den första grundlagen – regeringsformen – står det att vi som bor i Sverige har ett antal fri- och rättigheter. Vi får till exempel säga och skriva vad vi vill. Det står också att vi är lika inför lagen. En person ska alltså inte kunna få ett lägre straff bara för att han eller hon är kändis eller har mycket pengar.

I regeringsformen sägs dessutom att alla som fyllt 18 år får vara med och välja de personer som ska bestämma i kommuner, landsting och riksdag. Där finns även regler för hur riksdag och regering ska arbeta, hur man stiftar nya lagar samt vilka uppgifter domstolarna har.

134 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 134

26/06/12 12:24 PM

Det dröjde ända till 1980 innan kvinnlig tronföljd infördes i Sverige. Det betyder att kronprinsessan Victoria står närmast i tur att bli svensk statschef.

Kungen är statschef Nästa grundlag heter successionsordningen. Den innehåller bestämmelser om tronföljden, det vill säga vem som i framtiden ska efterträda kungen och därmed bli landets statschef.

I Sverige är det alltså en kung eller drottning som är statschef. Det kallas för monarki. Kungen har dock ingen politisk makt, eftersom han inte är vald av folket utan har fått sin position genom arv. Kungen ska i stället vara en symbol för Sverige och representera vårt land i olika sammanhang.

REPUBLIK I många länder har man i stället en president som statschef. Det kallas för republik. Eftersom presidenten ofta väljs direkt av folket har han eller hon vanligtvis också stor politisk makt, det gäller inte minst i USA.

Vem som helst får starta en tidning De två sista grundlagarna – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – tar upp vilka fri- och rättigheter som finns för tidningar, tv, radio, film, cd och video. Speciellt viktigt är att vem som helst får starta en tidning eller till exempel spela in en film. Dessutom är inte censur tillåtet. Det är alltså förbjudet för polisen eller andra myndigheter att försöka stoppa en tidningsartikel eller påverka innehållet i ett tv-program.

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 135

135

26/06/12 12:24 PM

Politikerna i EU träffas inte bara i Bryssel utan även i den franska staden Strasbourg. Här ligger också Europarådets domstol – Europadomstolen – som undersöker påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna

Grundlagarna och mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter kallas de regler som beskriver hur varje person ska behandlas, oavsett i vilket land han eller hon lever. Utgångspunkten är att alla är födda fria och har samma värde. En stat kan inte bete sig hur som helst mot sin befolkning utan var och en ska behandlas med respekt. I verkligheten är det tyvärr inte alltid så. Många länder, till exempel Kina och Saudiarabien, bryter mot de här reglerna.

I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna av grundlagarna. Regeringsformen anger att den makt som finns hos regering, riksdag och myndigheter ska användas så att man respekterar alla människors lika värde och rätt till frihet. Man ska också motverka att någon diskrimineras på grund av hudfärg, kön och vilken religion han eller hon tillhör. Dessutom har alla rätt till utbildning, trygghet och en i övrigt bra levnadsmiljö.

Sedan 1995 ingår Europakonventionen i svensk lag. Europakonventionen är en överenskommelse mellan Europas länder, förutom Vitryssland. I den fastslås allas rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det finns också förbud mot diskriminering. Om ett land bryter mot reglerna tas fallet upp i en speciell domstol, Europadomstolen.

136 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 136

26/06/12 12:25 PM

Hur ska samhället se ut?

Grundlagarna ger oss spelreglerna för hur vårt demokratiska samhälle ska fungera. Däremot säger de ingenting om vilka beslut vi ska fatta. Vi kan till exempel inte påstå att det är mer demokratiskt att förbjuda rökning än att låta det vara tillåtet, eller att det är mindre demokratiskt att stå utanför EU än att vara medlem.

Vad man tycker är rätt och fel i olika samhällsfrågor beror på ens politiska uppfattning. En del pratar helst om frihet. De säger att det ska vara lätt att starta företag och att den som är framgångsrik ska kunna tjäna mycket pengar, även om det leder till stora inkomstskillnader.

Andra tycker i stället att jämlikhet är viktigast. De menar att alla som tjänar mycket pengar ska betala hög skatt. På så sätt kan staten hjälpa personer som har ekonomiska problem på grund av till exempel arbetslöshet eller sjukdom, och då minskar också inkomstskillnaderna.

De åsikter vi har om hur vi ska leva tillsammans ligger till grund för vilken ideologi vi fastnar för. En ideologi är alltså en samling idéer som beskriver hur ett bra samhälle ska se ut.

Ideologi en samling idéer som beskriver hur ett bra samhälle ska se ut.

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 137

137

26/06/12 12:25 PM

Ideologi och människosyn Vilken ideologi ska man då välja? Det beror förstås på vilken typ av samhälle man vill leva i, men också på hur man tror att människan är i grund och botten, det vill säga ens människosyn.

Någon kanske anser att de flesta människor inte förstår sitt eget bästa och därför behöver styras av en stark enväldig ledare. Med en sådan människosyn finns det ingen anledning att hålla politiska val eller tillåta folk att säga och skriva vad de vill. Alla måste ju ändå lyda ledarens beslut.

Anser man istället att alla människor har samma värde måste var och en också ges möjlighet att vara med och påverka hur samhället utvecklas. Med en sådan människosyn är det viktigt att alla åsikter får komma fram och att det hålls politiska val där varje röst har samma värde.

Den tecknade boken ”Lika som bär” används i lågstadieklasser för att uppmuntra diskussioner om alla människors lika värde.

138 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 138

26/06/12 12:25 PM

De anställda tvingades arbeta under svåra förhållanden när industrialiseringen tog sin början, som här på Bolinders mekaniska verkstad i Stockholm. Året var 1895.

Tre stora ideologier De mest kända ideologierna är konservatism, liberalism och socialism. De här ideologierna växte fram för ungefär 200 år sedan, då samhället förändrades snabbt inom många områden.

Tidigare bodde till exempel de flesta på landet. Men på 1800-talet kom nya maskiner, som gjorde att det inte behövdes så mycket arbetskraft i jordbruket. Därför tvingades många flytta in till städerna för att få arbete.

Till en början behandlades de anställda i städerna dåligt. De kunde jobba tolv timmar om dagen i smutsiga fabrikslokaler. Maskinerna var farliga, och nästan varje dag var det någon som skadade sig. Dessutom var lönerna låga och arbetarnas bostäder små och kalla. Det var inte ovanligt att man bodde fem, sex personer i ett enda rum.

Den här omvandlingen gjorde att alltfler började fundera på hur det nya samhället skulle se ut. Hur skulle människor egentligen leva tillsammans? Var det rätt att ett fåtal fabriksägare blev rika samtidigt som de anställda hade det fattigt?

Därmed växte också ideologierna fram. Och även om ideologierna är flera hundra år gamla spelar de fortfarande en stor roll när politiker diskuterar och fattar beslut i frågor som påverkar oss alla.

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 139

139

26/06/12 12:25 PM

Liberalismen sätter friheten i centrum Ordet liberalism kommer från det latinska ordet liber, som betyder fri. Liberalismen påverkades av de tankar om mänskliga rättigheter och jämlikhet som fördes fram i Storbritannien och Frankrike under 1600-talet och 1700-talet.

Man protesterade mot det gamla jordbrukssamhället och skråväsendet. Liberalerna ansåg dessutom att det inte fanns någon riktig frihet, utan att makten låg hos kungen, adelsmännen och kyrkan. Den som är liberal vill i stället att alla ska ha samma chans att utveckla sina talanger. Det ska vara möjligt att starta företag och handla med andra länder utan att staten lägger några hinder i vägen. Viktigt är också friheten att säga och skriva vad man vill, oavsett om det gäller politik eller religion.

Skråväsen personer inom ett hantverk tillhör samma förening och får därmed speciella förmåner; den som inte är med i skrået kan inte utöva hantverket.

Konservatismen vill bevara Ordet konservatism kommer också från ett latinskt ord, nämligen conservare som betyder bevara. Den som är konservativ vill alltså förändra samhället långsamt och försiktigt. Vi som lever nu ska ta hand om det arv vi fått av våra förfäder och föra det vidare till nästa generation. Det här betyder att allt sådant som tar hänsyn till det gamla är viktigt, till exempel traditioner, historia, kultur och religion. De konservativa vill ha en stark stat som tar ansvar för skola, kommunikationer och naturtillgångar. De vill också satsa mycket på polis och militär, eftersom dessa är till för att skydda samhället. Många konservativa pekar på betydelsen av sociala mänskliga rättigheter. Att bekämpa fattigdom är utifrån ett konservativt synsätt viktigt för att hålla ihop samhället och undvika splittring.

140 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 140

26/06/12 12:25 PM

Socialismen anser att jämlikhet är viktigast Även ordet socialism har sin bakgrund i latinet. Det härstammar från socius, som betyder kamrat. Socialismen växte fram i protest mot att många fabriksägare – så kallade kapitalister – blev rika samtidigt som deras anställda, proletärerna, fick arbeta hårt för låga löner. Socialismen vill minska de ekonomiska skillnaderna och skapa jämlikhet; det var alltså de sociala mänskliga rättigheterna som stod i centrum. Därför måste det finnas en stark stat som kan ta från de rika och ge till de fattiga. Socialismen splittrades så småningom i två grenar – kommunister, som ville förändra samhället genom revolution, och socialdemokrater som tyckte att man skulle gå fram på fredlig väg, genom reformer.

Revolution

Reform

omvälvande förändring av hela samhället, ofta genom att använda våld.

förändring av någon del av samhället som sker planerat och stegvis genom att man inför nya lagar.

Färre känner sig hemma i någon ideologi Med tanke på att ideologierna har många år på nacken kan de inte ge exakta svar på alla viktiga frågor som dyker upp i vår egen tid. Är det rätt att staten kan kontrollera vad vi skickar för e-post och i övrigt skriver på internet? Bör Sverige införa euro?

Men trots att nästan allt är annorlunda i dag jämfört med hur det såg ut på 1800-talet kan du nog räkna med att svaren på de här frågorna skiljer sig en hel del om du pratar med en konservativ, en som är liberal eller en socialist.

De snabba förändringar som sker i samhället gör ändå att ideologiernas inflytande håller på att minska. I en undersökning inför riksdagsvalet 2010 angav 34 procent att de inte tycker att de tillhör någon ideologi. I gruppen under 30 år uppgick andelen till hela 50 procent.

Den fråga man då måste ställa sig är hur politiken kommer att påverkas i framtiden när allt färre känner sig hemma i någon ideologi? parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 141

141

26/06/12 12:25 PM

Adolf Hitler tillsammans med den italienska fascismens ledare, Benito Mussolini, under ett besök i Florens 1938.

FÖRDJUPNING

Den person som har haft mest inflytande på socialismen är Karl Marx (1818–1883).

Marx var kritisk till hur illa arbetarna behandlades och menade att det enda sättet att skapa ett bra samhälle var genom en revolution.

IDEOLOGIER PÅ YTTERKANTEN Inom alla ideologier finns det personer som har renodlat vissa delar av ideologin, och sedan drivit dessa till sin ytterlighet. Det gäller till exempel fascism, libertarianism och kommunism.

Fascismen växte sig stark på 1930-talet under ledning av den italienska diktatorn Benito Mussolini. Även nazismen inspirerades av fascismen, liksom flera av de militärdiktaturer som har funnits i Sydamerika. Fascismen hyllar människans instinkter i stället för förnuft. I centrum står, precis som hos konservatismen, den starka staten. Enligt fascismen försöker en livsduglig stat göra det egna landet mäktigare genom erövringskrig. Det kräver sammanhållning och att individerna alltid underordnar sig statens intressen.

Libertarianismen bygger på liberalismens syn på friheten. För en libertarian är individens frihet från tvång det viktigaste, oberoende av om tvånget kommer från andra individer eller staten. En av de mest inflytelserika

libertarianerna är amerikanen Robert Nozick. Han ville ha en minimal stat, det vill säga en stat som enbart har till uppgift att skydda människors liv och egendom. Däremot menade han att staten aldrig får ta ut skatt av medborgarna för att hjälpa dem som har det sämre. Det är ett allvarligt ingrepp i människors frihet.

Kommunismen har sin grund i den socialistiska ideologin. Enligt kommunismen ska all egendom vara gemensam, eller åtminstone jämnt fördelad.

Som slutmål ser kommunismen ett samhälle där det inte finns några klasser, utan där tillgångarna fördelas till alla efter behov. Gränsen mellan socialism och kommunism var till en början inte så tydlig. Numera brukar man säga att socialismen vill uppnå ett jämlikt samhälle på demokratisk väg, medan kommunismen vill ta makten genom en revolution. Några av kommunismens främsta namn är Karl Marx och Vladimir Lenin.

142 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 142

26/06/12 12:25 PM

Vi har så här långt gått igenom de ideologier, eller politiska åskådningar, som växte fram för flera hundra år sedan när samhället gick igenom stora förändringar. Men det finns även modernare politiska åskådningar. En del av dessa bygger delvis på de gamla ideologierna, medan andra har helt annorlunda perspektiv. Låt oss titta lite närmare på några av de mest omdiskuterade.

Fundamentalism I en demokrati går en tydlig skiljelinje mellan politik och religion. Men det finns också länder, till exempel Iran, där politikerna enbart kan fatta beslut som godkänns av de religiösa ledarna,

oavsett vad folket tycker. Så går det till i en teokrati. De personer som anser att teokrati är det enda riktiga styrelseskicket kallas ibland fundamentalister.

En del tror att fundamentalism endast förekommer inom islam. Då tänker de förmodligen på terroristorganisationer som al-Qaida, som sprider skräck för att uppnå sina mål, bland annat genom självmordsbombare.

Men det finns även fundamentalistiska terroristgrupper som tillhör andra religioner, till exempel den buddistiskt inspirerade Aum Shinrikyō i Japan samt Herrens motståndsarmé (LRA) i Uganda som brukar beskrivas som en fundamentalistiskt kristen rörelse.

FÖRDJUPNING

ANDRA POLITISKA ÅSKÅDNINGAR

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 143

143

26/06/12 12:25 PM

foto

Många populära leksaker förstärker traditionella könsroller.

FÖRDJUPNING

Måste det vara så?

Feminism

Ekologism

Begreppet feminism kommer från det latinska ordet femina, som betyder kvinna. Feminismens utgår från att alla människor har lika rättigheter. Till en början kämpade man för att kvinnor, precis som män, skulle få rösträtt och kunna söka sig till alla yrken.

Numera handlar det främst om att motverka att kvinnor och män behandlas olika, även om de enligt lagen är likställda. Det ojämlika samhället visar sig bland annat i att kvinnor har lägre lön, stoppas i karriären och tvingas ta huvudansvaret för hem och barn.

En av de mest kända feministerna är Simone de Beauvoir. Det var hon som skrev: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Med det menade hon att det som vi uppfattar som manligt och kvinnligt – könsrollerna – inte styrs av våra gener utan skapas av vår kultur.

Under de senaste åren har miljöfrågan fått allt större betydelse. Det märks även på att partier som har miljön som sin viktigaste fråga får allt fler anhängare, bland annat Miljöpartiet i Sverige.

De politiska framgångarna gör att vi kan tala om en speciell miljöideologi – eller ekologism. Ekologism har med ekologi att göra, det vill säga hur levande organismer samspelar med den miljö där de existerar. Det betyder att ekologismen sätter skyddet av naturen i centrum. Man fördömer miljöförstöring och rovdrift på jordens naturresurser. Människan ska inte ta herraväldet över naturen utan leva i harmoni med den.

Anhängare till ekologismen är ofta kritiska till mäktiga banker och företag, industrijordbruk och annan storskalighet. I stället vill de sprida ut ägande, beslutsfattande och produktion på många händer, så kallad decentralisering. Alla som berörs av besluten ska alltså få vara med och bestämma.

144 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 144

26/06/12 12:25 PM

Från ideologi till parti Ideologierna gjorde det möjligt för människor att samlas kring en gemensam idé och tillsammans med andra försöka påverka sin livssituation. För att få igenom sina åsikter bildade man politiska partier. Ett parti är en sorts förening som har till uppgift att påverka samhället i en viss riktning. De första partierna i Sverige bildades för mer än hundra år sedan.

Ofta brukar man skilja på partierna genom att använda orden höger och vänster. Till höger ligger partier som är konservativa och till vänster partier som är socialistiska. Men det finns också ett politiskt mittfält. Där hör de liberala partierna hemma.

En annan skiljelinje är att vänsterpartier har en positiv syn på staten. En stark stat, menar de, gör det möjligt att få samhället mer jämlikt. Partier i mitten och till höger betonar i stället den enskildes ansvar. De säger att konkurrens mellan individer och företag leder till att alla får det bättre.

När det finns många partier är det lättare för människor att föra fram sina åsikter. De som ska rösta har också mer att välja på och intresset för hur samhället ska utvecklas ökar. Ett flerpartisystem är därför ett av de viktigaste inslagen i en demokrati.

Vänster

Varken eller

Höger

Moderaterna

2

14

83

Folkpartiet

4

20

76

Centern

5

24

71

Kristdemokraterna

4

24

71

Sverigedemokraterna

18

34

48

Miljöpartiet

72

24

4

Socialdemokraterna

75

21

4

Vänsterpartiet

96

4

1

I den valundersökning som gjordes vid det senaste riksdagsvalet frågade man hur väljarna skulle vilja placera sig på en vänster-högerskala.

Så här blev fördelningen (procent):

Källa: VALUSvT

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 145

145

26/06/12 12:25 PM

Våra största partier Dagens partier har flera uppgifter. Först och främst arbetar de för att förändra samhället utifrån sin ideologi. För att det ska vara möjligt måste de locka till sig så många medlemmar som möjligt. Dessutom ska partierna ställa upp med personer som är beredda att arbeta politiskt i kommuner, landsting, riksdagen och EU. De största partierna i Sverige är Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centern, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Det vanliga är att placera Vänsterpartiet och Socialdemokraterna till vänster, medan Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna står till höger. I mitten brukar man sätta Centern, Folkpartiet och ibland även Miljöpartiet, även om miljöpartisterna själva menar att miljöfrågan inte hör hemma på den gamla höger- och vänsterskalan.

Efter de senaste årens förändringar bland de politiska partierna stämmer inte riktigt den här uppdelningen. Inför valet 2010 talade man istället om den borgerliga Alliansen – Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna – samt det röd-gröna blocket med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Utanför de båda blocken stod Sverigedemokraterna, som inget av de övriga partierna ville samarbeta med på grund av deras negativa inställning till invandring.

VAD TYCKER EGENTLIGEN PARTIERNA? Alla partier har ett skrivet program, ett partiprogram. Där kan du läsa om vilka politiska idéer partiet arbetar utifrån – deras ideologi – samt vad partiet tycker i olika sakfrågor, till exempel hur skolan och försvaret ska skötas.

146 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 146

26/06/12 12:25 PM

Är den gamla höger-vänsterskalan onödig idag? Nej, fortfarande kan den vara till hjälp när vi ska förstå vad partierna vill uppnå. För Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är till exempel traditionella ”vänsterfrågor” som en stark offentlig sektor och höga skatter för att minska inkomstskillnaderna i samhället viktiga. Med en stark offentlig sektor menas att stat och kommuner ska garantera att alla har samma chans till utbildning, sjukvård och hjälp vid arbetslöshet, oavsett vilken bakgrund eller inkomst man har.

Den borgerliga Alliansen betonar istället att mycket av det som staten sköter, till exempel skola och sjukvård, kan utvecklas bättre om även privata företag släpps in. Dessutom vill man sänka skatterna så att det blir lättare för företag att nyanställa samtidigt som människor får mer kvar av sin lön. På så sätt räknar man med att färre blir beroende av bidrag, vilket i sin tur minskar risken för att hamna i ett utanförskap.

För Miljöpartiet står förstås miljöfrågan i blickpunkten och de är beredda att samarbeta med såväl vänsterpartierna som den borgerliga Alliansen för att få igenom sin politik. Därför tycker en del att det är rimligt att sätta Miljöpartiet i mitten.

Sverigedemokraternas intresse för frågor som har med Sverige och svenskarna att göra, bland annat genom att begränsa invandringen och ta avstånd från EU, pekar i konservativ riktning. Men själva vill de inte kalla sig högereller vänsterparti utan säger sig vara socialkonservativa med målet att skapa ett starkt välfärdssamhälle.

PARTISTÖD De pengar som partierna behöver för att klara sin verksamhet kommer från medlemmarnas avgifter eller som gåvor från privatpersoner och organisationer. Dessutom får man bidrag från staten, så kallat partistöd. Staten hjälper partierna ekonomiskt för att de ska kunna informera väljarna om sin politik. Stödet gör det också lättare att bilda nya partier,

Nya partier uppstår och andra upplöses De flesta partier som sitter i den svenska riksdagen är ganska gamla. Socialdemokraterna bildades redan 1889. Eftersom samhället förändras hela tiden måste partierna också ändras, annars tappar de sina väljare. Samtidigt kan de gamla partierna inte suga upp alla nya idéer. Därför bildades det ibland nya partier, medan andra försvinner.

Miljöpartiet har till exempel en relativt kort historia. Partiet bildades 1981, samtidigt som miljöintresset ökade. Förutom miljön engagerar sig Miljöpartiet bland annat för jämställdhetsfrågor och för att underlätta småföretagens situation. Till en början var man väldigt kritiska till EU men numera accepterar man det svenska medlemskapet. Efter att ha suttit i riksdagen sedan slutet av 1980-talet, med undantag för åren 1991–94, är Miljöpartiet i dag en stark kraft i svensk politik.

något som är viktigt för demokratin.

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 147

147

26/06/12 12:25 PM

Ett annat parti som vuxit snabbt är Sverigedemokraterna. Partiet bildades 1988 och brukar uppfattas som främlingsfientligt eftersom det vill stoppa invandringen och öka återvandringen av de invandrare som redan finns här.

Vid valet 2010 lyckades man för första gången få tillräckligt med röster för att komma in i riksdagen.

Det finns många små partier i Sverige. De har svårt att påverka landets politik eftersom ett parti måste ha minst fyra procent av rösterna för att få plats i riksdagen. De små partier som ändå ställer upp i valen har ibland ganska extrema åsikter. Vanligt är också att de små partierna bara intresserar sig för en enda fråga, så kallade enfrågepartier.

Ett exempel är Piratpartiet, som nådde stora framgångar i valet till Europaparlamentet 2009. Tack vare att Piratpartiet vill tillåta fri fildelning för att skydda privatlivet lockade det till sig många yngre väljare. Dessutom spred partiet effektivt sitt budskap med hjälp av bloggar, Twitter och andra forum på nätet. Vid riksdagsvalet 2010 förlorade man många anhängare och nådde ett väldigt lågt valresultat.

S A M M A N FAT T N I N G I grundlagarna får vi veta hur den svenska demokratin fungerar. I regeringsformen beskrivs alla våra fri- och rättigheter. Successionsordningen förklarar hur tronföljden ska se ut, och i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen står vilka fri- och rättigheter som massmedier har.

Mänskliga rättigheter kallas de regler som beskriver hur varje person ska behandlas, oavsett i vilket land han eller hon lever. Grundtanken är att alla människor är födda fria och har samma värde. De mänskliga rättigheterna skyddas av våra grundlagar.

En ideologi är en samling idéer som beskriver hur vi tycker att ett bra samhälle ska se ut.

Konservatismen vill förändra samhället långsamt. Liberalismen sätter friheten i centrum, medan socialismen strävar efter att skapa ett jämlikt samhälle.

Politiska partier försöker få makt för att påverka samhällets utveckling. De största partierna i Sverige är Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centern, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

148 parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 148

26/06/12 12:25 PM

Frågor på texten 1. Vad menas med att ha makt?

2. Förklara ordet egenmakt.

3. Vad är politik för något?

4. a) Vilka är de fyra grundlagarna? b) Vad innehåller varje grundlag?

5. Förklara vad som menas med mänskliga rättigheter.

6. Vad är en ideologi?

7. a) Vilka är de tre stora ideologierna?

12. Makt kan vara både bra och dåligt.

Förklara varför!

13. Vad kan orsaken vara till att det är svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag?

14. Många länder lever inte upp till kraven på mänskliga rättigheter. Vad kan det bero på?

15. Förklara varför de stora ideologierna växte fram för drygt 200 år sedan, samtidigt som industrialismen tog fart.

b) Beskriv kort varje ideologi.

8. a) Vilka uppgifter har ett politiskt parti? b) Vilka är de största partierna i Sverige?

9. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är ganska nya partier. Ge exempel på några frågor som är viktiga för respektive parti.

Arbeta med texten 10. Varför blir det besvärligare att fatta beslut när flera personer är inblandade? Hur kan man lösa det problemet?

Ta reda på mer 16. Alla stora partier i Sverige har särskilda ungdomsförbund. Ta reda på följande: a)

Vad sysslar ungdomsförbunden med?

b)

Vilka politiska frågor tycker de är viktigast?

c)

Hur tycker de att skolan ska organiseras? Ska det till exempel finnas betyg och hur mycket ska eleverna få bestämma?

U P P GI FTE R

UPPGIFTER

11. I en demokrati är det vanligt med kompromisser. Varför då?

= lite mer krävande uppgifter

parti och ideologi

9789147103942b1-362c.indd 149

149

26/06/12 12:25 PM

Bildförteckning C.W. Wonhoff / Malmö Museer /IBL 4 (1) Jochen Zick/Keystone/Scanpix 4 (2) Jessica Gow/Scanpix 7 Peppe Arninge/Scanpix 8 Everett Collection/IBL 9 Pressens Bild/Scanpix 11 (1,2) Peter Hoelstad/Scanpic 12 Familjen Larsson 14 (1) Stefan Larsson 14 (2) Matias Recart/AFP/Scanpix 15 (1) Jan E Carlsson/DN/Scanpix 15 (2) Lennart Hyse/Scanpix 18 (1) Katrine Nordli/Aftenposten/Scanpix 18 (2) Geert Van Kesteren/Camera Press/Scanpix 20 Niklas Johansson 21 David Longstreath/AP/Scanpix 22 Caroline Tibell/SvD/Scanpix 23 Carl Erik Bergwall/Scanpix 24 Patrick Degerman/Scanpix 32 Mattias Forsberg/Scanpix 33 Peter Frennesson/Sydsvenskan/IBL 35 Mikael Andersson/Mira/NordicPhotos 38 Anders Ekholm/Tiofoto/NordicPhotos 39 Leif R Jansson/Scanpix 40 André Maslennikov/IBL 41 Camilla Cherry/Scanpix 42 Erich Stering/Scanpix 44 Annika af Klercker/SvD/Scanpix 47–49 Fredrik Sandberg/Scanpix 51 Tomas Oneborg/Scanpix 54 (1) Göran Stenberg/Helsingborgs Dagblad/ Scanpix 54 (2) Per-Olof Sännås/Scanpix 56 Mikael Sjöberg/Scanpix 66 Michael Mann/Scanpix 69 Pressens Bild/Scanpix 75 Juha Roininen/Scanpix 76 Niklas Johansson 77 Kamerareportage/Scanpix 83 Gustoimages/Science Photo Library/IBL 88 (1) Jan Nordén/IBL 88 (2) Jörgen Hildebrandt/Scanpix 89 Ragnar Ness/NPS/IBL 91 Kamerareportage/Scanpix 95 Jens Wolf/DPA/Scanpix 101 Trons/Scanpix 105 Jessica Gow/Scanpix 106 Peter Dejong/AP/Scanpix 110 (1) Torbjörn Andersson/Scanpix 110 (2) Jan Collsiöö/Scanpix 113 (1) Riksdagsförvaltningen 113 (2) Behrouz Mehri/AFP/Scanpix 117 Jeff Widener/AP/Scanpix 122 Scanpix 124 Simms/Greenpeace/EPA/Scanpix 125 Bettmann/Corbis/Scanpix 126 Peter Widing/Scanpix 127 Jan E Carlsson/Scanpix 130 Örjan Björkdahl/DN/Scanpix 133 Pontus Lundahl/Scanpix 134

Jan Collsiöö/Scanpix 135 Lex van Lieshout/ANP/Scanpix 136 Janerik Henriksson/Scanpix 138 Stockholms Stadsmuseum 139 Popperfoto/IBL 142 (1) Wide world photo/Scanpix 142 (2) Beatrice Lundborg/Scanpix 144 Fredrik Persson/Scanpix 153 Roland Bengtsson/Helsingborgs Dagblad/ Scanpix 154 Fredrik Funck/Scanpix 155 Björn Larsson Ask/Scanpix 160 Claudio Bresciani/Scanpix 163 Scanpix 166 (1) Bertil Ericson/Scanpix 166 (2) Weine Lexius/Scanpix 166 (3) Scanpix 166 (4) Ola Torkelsson/Scanpix 166 (5) Inga Kundzina/EPA/Scanpix 166 (6) Fredrik Persson/Scanpix 171 Jessica Gow/Scanpix 173 Janerik Henriksson/Scanpix 177 Frida Hedberg/Scanpix 180 (1) Maria Annas/Scanpix 180 (2) Anette Nantell/DN/Scanpix 180 (3) Maria Annas/Scanpix 180 (4) Magnus Hallgren/DN/Scanpix 182 Anna-Lena Mattsson/DN/Scanpix 183 Tomas Oneborg/Scanpix 187 Staffan Johansson / Sydsvenskan / IBL 188 Erich Stering/Scanpix 196 Spencer Platt/AFP/Scanpix 202 (1) Ernesto Mora/AP/Scanpix 202 (2) Jan Ehnemark/FLT-Pica/Scanpix 205 Åke Ericson/IBL 208 Sven Nackstrand/Scanpix 209 Claudio Brescani/Scanpix 210 Ulf Palm/Scanpix 212 Lars Pehrson/SvD/Scanpix 213 Jan Düsing/Scanpix 216 Roger Turesson/Scanpix 219 Lars Epstein/Scanpix 221 Roger Vikström/Scanpix 224 Per Knutsson/Nerikes Allehanda/Scanpix 228 Marcus Lindblad/Scanpix 231 Christian Svorono/Greatshots/Nordicphotos 233 Bobbo Lauhage/Kamerareportage/Scanpix 236 Scott Olson/Getty Images/AFP/Scanpix 240 (1) Jan Bauer/AP/Scanpix 240 (2) Erich Lessing/IBL Bildbyrå 242 CSA Images/Getty Images 248–250 Janerik Henriksson/Scanpix 263 Sam Stadener/Scanpix 268 Courau/Explorer/Mary Evans/IBL 269 Eugene Hoshiko/AP/Scanpix 270 (1) Mauri Rautkari/Kuvapörssi/IBL 270 (2) Stephane/Gamma/IBL 271 Maurice Rougemont/Gamma/IBL 272 Fabrice Coffrini/AFP/Scanpix 273 Christine Olsson/Scanpix 274 Axel Öberg/SvD/Scanpix 276

Tuomas Marttila/Maskot/Scanpix 280 Thanassis Stavrakis/AP/Scanpix 283 VLOO/Scanpix 286 (1) Hossam Abu Alan/AFP/Scanpix 286 (2) Mu Sen/Imaginechina/Scanpix 289 Jonathan Nackstrand/AFP/Scanpix 290 Gabriel de Paiva/Globo/Getty Images 292 Stefan Rousseau/Pool/Getty Images 293 HO/LCC Syria/AFP/Scanpix 294 Devra Berkowitz/The United Nations/AP/ Scanpix 295 Njugunda/SIPA/Scanpix 300 Lennart Romberg/Scanpix 302 Richard Vogel/AP/Scanpix 303 (c) Marvin E. Newman/Photographer’s Choice/Getty Images 306 Denny Lorentzen/Scanpix 308 (1) Atta Oweisat/AFP/Scanpix 308 (2) David Brauchli/AP/Scanpix 310 John Moore/AP/Scanpix 311 Ira Chaplain/ZUMA/Scanpix 312 Petr Josek/Reuters/Scanpix 316 Sindre Thoresen Lønnes/Scanpix 317 Stig-Åke Jönsson/Scanpix 322 Jan Collsiöö/Scanpix 323 Ron Haviv/Scanpix 324 Ulf Berglund/Scanpix 328 (1) Orlando G Boström/IBL 328 (2) Mike Kolloffel/Still Pictures/Lucky Look 333 Dave Bartruff/IndexStock/Scanpix 334 Rolf Öman/Scanpix 335 Jayanta Shaw/Reuters/Scanpix 336 Doug MacLellan/AGE/IBL 337 Jon Schulte/Photographer’s Choice/Getty Images 338 Dan Gair Photographic/IndexStock/ Scanpix 341 Marcia Ciriello/AP/Scanpix 342 Oswaldo Rivas/Reuters/Scanpix 345 Jason DeCrow/AP/Scanpix 346 Terry Payne/PA Photos/Scanpix 348 (1) Julien Behal/PA Photos/Scanpix 348 (2) Aamir Qureshi/AFP/Scanpix 349 Oka Budhi/AFPI/Scanpix 350 Eric Lee/Paramount Classics/AP/ Scanpix 352

359

9789147103942b1-362c.indd 359

26/06/12 12:51 PM

ISBN 978-91-47-10394-2 © 2012 Ulla M. Andersson, Per Ewert, Uriel Hedengren och Liber AB Projektledare/Redaktör: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Monika Hellström, Thomas Karlsson Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.s

360

9789147103942b1-362c.indd 360

26/06/12 2:56 PM

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE

SOtSerien från Liber

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber.

Ñ Ämnesboken Ò

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO-serien finns också webbmaterialet SO.S Plus.

Best.nr 47-10394-2 Tryck.nr 47-10394-2

9789147103942c1c.indd 1

SAMHÄLLE Ñ Ämnesboken Ò

Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren

26/06/12 3:36 PM