9789147083022

u r ä r d e t att starta företag? Vad bör man tänka på och hur möter man med- och motgångar?

I Framgångsrika entreprenörer berättar 17 företagare om sitt entreprenörskap.

Ett brett spektrum av personer från olika branscher har intervjuats: kvinnor, män, svenskar, nysvenskar, unga och äldre. Läsaren får inblick i hur dessa entreprenörer har hittat sin affärs­idé och vi får följa deras väg från start till fram­gång. De berättar personligt och öppet om såväl framgångar som svårigheter och de delar med sig av konkreta tips och råd på hur man lyckas som entreprenör. Företagarna ger även förslag på nya intressanta affärsidéer.

I boken finns arbetsuppgifter vilket gör att boken lämpar sig som kursmaterial på gymnasiet. Den fungerar också på andra utbildningar för vuxna (orienterings­kurser, yrkesutbildningar, arbetsmarknadsutbildningar).

Framgångsrika entreprenörer bygger på Affärs­världens bok Framgång skriven av Mats Holm, journalist och författare. Han har bland annat arbetat som redaktör på SVT:s debatt och skrivit för Dagens Nyheter.

Best.nr 47-08302-2 Tryck.nr 47-08302-2

FramGånGsrika e n t r e p r e n Ö r e r

H

FramGånGsrika entreprenÖrer

FramGånGsrika entreprenÖrer

17

svenska entreprenÜrer om vägen till toppen

I nnehå ll D el 1 • Inledning

8. Förord • Per Agerman & Isaac Pineus

D el 2 • Framgång • Text: Mats Holm

14.

22.

30.

38.

46.

54.

62.

70.

78.

86.

94.

102.

110.

118.

126.

134.

142.

Bertil Hult • EF Education Inga-Lisa Johansson • Daloc Futura Bicky Chakraborty • Elite Hotels Gun Nowak • Face Stockholm Annette & Jörgen Appelqvist • Gina Tricot Melker Andersson • Grupp F12 Gudrun Sjödén • Gudrun Sjödén Design J Christer Ericsson • JCE Group Ayad al Saffar • Klockgrossisten Liselotte Lööf • Liselotte Lööf AB Elby Kwok Drewsen • Lotus Travel Bengt Ågerup • Q-Med Johan Löf • Raysearch Johan & Ulf Eklöf • Stadium Felix Hagnö & Martin Lorentzon • Tradedoubler Lars-Henrik Friis Molin • Universum Hans Mellström & Thord Wilkne • WM-Data

D el 3 • Tillbakablick och uppgif ter

150. En handelsmans historia • Erling Persson 158. Uppgifter

FramGånGsrika entreprenÖrer 01

”Jag är gravt ordblind.

Och kan man inte läsa och skriva finns det bara ett val: att bli egen företagare.”

började i skidbacken Bertil Hult förstod att engelska var språket som alla föräldrar ville att deras barn skulle kunna. Han startade EF Education för att bryta ner språkbarriärer och överbrygga kulturgränser. Och för att få pengar så att han kunde åka skidor på vintrarna.

F

av Föreningen Svenskar i Världen. Han ör ett par år sen startade EF en är glad. Med ”egen initiativrikedom, ny skola i Kina varje måndag. företagsamhet och stora arbetsinsatser Det var inte resultatet av någon har han med utgångspunkt i Sverige central överenskommelse med grundat och byggt upp det multinatio­ den kinesiska regeringen utan frukten nella utbildningsföretaget EF som nu är av långa och mödosamma förhandling­ verksamt i 100 länder”. ar på lokal nivå. Bertil Hult är med på Bertil Hult tackade för utmärkelsen dem, trots att han sedan några år har ta­ med ett tal. Han beskrev hur EF startade, git ett kliv tillbaka. Han jobbar dagligen berättade att han tillsammans med någ­ med bolaget men driver det inte längre. ra kamrater 1964 drog i gång en liten I Boston sitter vd Louise Julian, och i resebyrå som tog stu­ Hongkong är det Bertils fakta denter till Alperna för äldste son, Philip, som att åka skidor. Företa­ håller i trådarna. Men i get döptes till Snöresor.

Kina är alltså Bertil ofta Namn: Bertil Hult De startade det i första med: Entreprenör sedan: 1964 hand för att de själva – Det är en kultur­ Bolag: EF Education skulle kunna åka gratis fråga. Kineserna har re­ Antal anställda: omkring till Alperna och åka ski­ spekt för äldre och om 5 000 på kontoren och dor. Men det lilla företa­ jag dessutom är grunda­ 23 000 lärare, de flesta get hade bara pengar på ren kan dörrar öppnas. deltidsanställda. vintern. Och Bertil Hult Bertil Hult är i Sveri­ Verksamhetsort: Huvudhade en längre tid gått ge på ett kort besök. Han kontoret i Luzern, Schweiz och funderat på att star­ bjuder på eftermiddags­ Styrelseuppdrag ta en liten skolresebyrå te i ett mötesrum med i Sverige: Stiftelserna eller ett språkreseföre­ balkongdörren öppen Mentor Sverige och Viktor tag för skolungdomar på och utsikt över taken Rydbergsskolan sommaren. Så startade på Strandvägen i Stock­ kompanjonerna EF, Eu­ holm. Han har fått pris

16

FRAMGÅNGSRIKA ENTREPRENÖRER

ropeiska Ferieskolan, 1965. Tyvärr gick kompanjonskapet inte något vidare, så delägarna beslöt sig redan året därpå för att skiljas åt. Vännerna tog hand om Snöresor, Bertil Hult om EF. Att plötsligt stå ensam med ett bolag gav Bertil Hult möjlighet att för första gången i sitt liv fundera på vad han hade för styrkor och svagheter. Det var hemska tankar. Det enda han kunde, insåg han, var att orga­ nisera. Allt annat en företagare ska vara duktig på; att marknadsföra, sälja eller förhandla, var ingenting han kunde skryta med alls. Bertil Hult insåg att han behövde medarbetare. Han letade i sin närmaste bekantskapskrets och hittade tre, en förhandlare, en marknadsförare och en säljare.

Tillsammans med dem började han bygga EF. Det är en fängslande be­ rättelse, men jag vill veta vem den unge Bertil Hult var som fick idén att överhuvudta­ get starta en resebyrå.

En varm sensommarpust rycker tag i gardinen vid balkongdörren. Bertil Hult tar en klunk av sitt te: – Jag är ordblind. Gravt ordblind. Jag kan inte läsa fort, och inte stava rätt. Jag växte upp i Stockholm, på Norr Mälar­ strand. Pappa var advokat, mamma var hemma. Efter skolan hade jag ingen sär­ skild idé om vad jag ville göra. Det var 1956 och jag var 15 år. Jag gick till en arbetsförmedling och sa: ”Jag vill jobba för Sveriges rikaste man.” ”Det kan jag ordna” blev svaret och jag började nästa dag på Stockholms Enskilda Bank, där Marcus Wallenberg var chef. Jag jobbade som springgrabb, jag gick runt där och

gjorde antagligen ett ganska dåligt jobb.

Jag hasade mig fram i korridorerna med posten, gjorde mig sällan någon större brådska.

– En dag kom min chefs chef ner till mig. Han sa: ”I morgon kan Hult ta med sig byxorna (som tillhörde springpoj­ karnas uniform) och komma in för ett samtal.” Jag var ganska säker på att det betydde att jag skulle få sparken, även om jag inte förstod varför jag inte skulle ta med mig kavajerna också.

Springpojken Hult inställde sig näs­ ta dag, lämnade in sina byxor, fick inget annat besked än att han skulle hämta dem senare. Det gjorde han, förbryllad, till dess han upptäckte att chefen sytt igen fickorna på hans byxor. ”Det här kan lära Hult att inte ha händer­ na i byxfickorna längre.”

– På något sätt blev det en väckarklocka.

Jag förstod att jag måste börja ta tag i mig själv bättre.

Det var faktiskt i det ögonblicket som jag bestämde mig för att göra karriär.

”Det skulle bli svårt för mig att få något kvalificerat jobb som anställd någonstans.”

18

ø ø ø Bertil Hult började springa mellan postlådorna på banken, avancerade, började jobba på hålkortsavdelningen.

En dag kom en överordnad ner till ho­ nom och sa: ”Jag tycker Hult ska lära sig engelska. Jag har ordnat ett jobb åt Hult.

I London, på skeppsmäklarfirman Cam­ bridge Tankers.”

– Det var ju enormt juste. Jag åkte dit, bodde i en familj i Wembley, åkte en liten motorcykel till jobbet som låg

FRAMGÅNGSRIKA ENTREPRENÖRER

vid London Bridge. Det var min första kontakt med att lära mig språk, ett prak­ tiskt sätt att lära sig, perfekt för mig, ordblind som jag ju var.

Bertil Hult jobbade på Cambridge Tankers tills han tyckte att han kunde engelska. Då åkte han tillbaka till Sveri­ ge och tog studenten på egen hand, som privatist.

– Att vara ordblind är inget stort handikapp, men ändå ett handikapp.

Folk betraktade det som om man var dum. Jag förstod att det skulle bli svårt för mig att få något kvalificerat jobb som anställd någonstans. Kan man inte läsa och skriva är det hopplöst svårt, då finns egentligen bara ett val: att bli egen företagare. Jag funderade på att bli hantverkare, men är inte tillräckligt praktisk. Så när jag var 22 år startade jag tillsammans med min bror firman Hults import. Vi importerade T-tröjor och espa­ drillos och sålde tillräckligt för att fi­ nansiera våra intressen, att resa.

Hösten 1963, på en resa tillsammans med sin bror, på en restaurang i Buda­ pest, träffade Bertil en svensk kvinna som berättade att hennes son tog svens­ ka skolungdomar till Frankrike för att

de skulle lära sig franska. Bertil tyckte att det lät som ett roligt jobb men tänk­ te också att det snarare var engelska som var framtidens språk. Han grunnade på idén, skrev hösten 1964 ett brev till sin mamma. ”Vi hade en underbar bilresa genom Europa till England med en sjötur från Belgien till England under strålande väder, i detta land gjorde jag de samtal som jag ville göra och resultatet blev att jag kommer att starta en liten skol­ resebyrå, det innebär att jag kommer att sända skolbarn över till England och låta dem bo där i familjer samt ha lite undervisning var dag lite sightsee­ ingturer osv. Nu tänker mamma att det hela låter alldeles vansinnigt, men det är inte alls fallet, jag har faktiskt tänkt över det hela i varje liten detalj, och jag är övertygad om att jag kommer att lyckas.”

Brevet finns i dag tryckt i en av EF:s broschyrer. Bertils fru hittade det i hans lådor i samband med en flytt.

– När vi startade 1965 hade vi inte särskilt mycket pengar. Vi hade bara aktiekapitalet på 5 000 kronor. Vi var tvungna att vara sparsamma. Vi skulle

3 affärsidéer Internetutbildning.

Efterfrågan på utbildning via internet kommer bara att öka. Att förmedla kunskap via internet är en framtidsbransch, det är jag övertygad om. Vi funderar på att starta en businessskola on-line.

1

Säkerhet.

Vi har inte löst arbetslösheten i världen och därigenom kommer det att finnas kriminalitet.

Kriminalitet skapar behov att skydda sig. Att erbjuda privata säkerhetslösningar kommer att bli en säker succé framöver.

2

FRAMGÅNGSRIKA ENTREPRENÖRER

Barnomsorg.

I Sverige finns förskolor, men i massor av länder är det enorma problem med barnomsorg.

Den som utvecklar privata alternativ inom barnomsorgen kommer nog att kunna bli framgångsrik.

3

19

oss för att ta lika många D-mark som vi köpa flygbiljetter till eleverna och be­ tog svenska kronor i Sverige. Det blev ställde mitt i veckan eftersom det var förstås ett ganska stort överskott. billigast. Vi skulle ha med engelsklärare EF hade fått finansiella muskler. från Sverige, och det visade sig att de 1960-talet övergick i 1970-tal och Bertil blev glada över möjligheten till en liten Hults granne, en arkitektprofessor, fick extrainkomst på sitt sommarlov. Lek­ i uppdrag att rita en byggnad, Swedish tionerna var i huvudsak konversations­ Center Building, i Tokyo. Japan skulle lektioner och kunde vara varsomhelst: öppnas för utländska investeringar, i kyrkfoajéer, kommunhus – varsom­ hade den japanska regeringen bestämt, helst. och Bertil Hults granne övertalade EFOckså de engelska värdfamiljerna grundaren att öppna ett kontor i den var lätta att få med. De tyckte det var nya byggnaden och där­ifrån sälja språk­ roligt med en svensk yngling som rums­ resor till England och USA för japanska kompis till sina egna barn och fick 1 skolungdomar. Samma år beslöt Japan pund om dagen för besväret. Första som­ att använda engelska som dataspråk. maren reste 406 studenter med EF, till Bertil Hult hade hamnat på rätt plats i Brighton, Hastings eller Bournemouth. rätt tid.

EF:s aktiekapital visste du att?

Nu gick det fort, räckte. Bolaget gjorde EF öppnade kontor i till och med en liten flera europeiska stä­ vinst. ª Under tio år, då Bertil Hult bodde der, i Sydamerika, i Bertil Hult: i Amerika, avsatte han en dag Korea, Taiwan och – Kunde vi nu varje vecka till att arbeta med Indonesien.

Man sälja och producera donationer och andra ideella inriktade sig på att språkresor för svens­ åtaganden. starta nya program, ka ungdomar kunde ª Två veckor per år seglar Bertil för affärsmän, för vi väl också göra det Hult med sin segelbåt, en Jongäldre studenter som för finska, norska och ert 90-fotare med namnet Erica ville tillbringa ett danska.

XII. Han håller samtidigt på att helt år utomlands.

EF etablerade små bygga en ny båt i Holland. En – I takt med att kontor i Åbo, Oslo och lika stor men sjösäkrare båt som vi växte började vi Köpenhamn. Det gick ska ta Bertil Hult och hans fru också bygga en mas­ bra och Bertil Hult jorden runt, i ett par år. sa nya system i före­ och hans medarbeta­ ª Bertil Hult bor i en våning i taget som inte var re riktade blickarna Luzern i Schweiz och har fritidshelt lyckade. När ol­ mot Västtyskland. hus i Vail i Colorado, USA, och i jekrisen kom 1973– Där väntade den verk­ skånska Torekov.

74 klarade vi den för liga framgången. att vi hade börjat – Vi var fortfaran­ tjäna pengar men vi insåg att vi blivit de små, och jag var nervös varje månad en byråkratisk organisation. Vi kunde när lönerna skulle betalas ut. Vi klarade inte reagera snabbt på förändringar. Så det alltid, men med Tyskland vände vi beslutade oss för att gå tillbaka till allt. Vi visste inte hur mycket vi skulle rötterna. Sluta ägna tid åt ambitiösa ar­ ta betalt för en språkresa i Tyskland. Det betsbeskrivningar, policymanualer, och fanns inga konkurrenter. Vi bestämde 20

FRAMGÅNGSRIKA ENTREPRENÖRER

bara kavla upp ärmarna, ta ansvar och jobba i stället. Det är den företagskultur vi odlat allt sedan dess.

Historien om EF är tätt sammanvävd med Bertil Hults privata liv och utveck­ ling. På 1970-talet, när EF växte, hade han gift sig med Lisbeth och fått fyra barn. Lisbeth var hemma, skötte bar­ nen och gav Bertil inspiration och idéer.

Innan hon träffat Bertil hade hon som ung arbetat som flygvärdinna i USA och talade ofta om hur lätt det var att bo i USA. – Vi flyttade dit och startade en liten researrangör där, en som ordnade ut­ bildningsresor till Europa. Det gick bra, och var viktigt för oss eftersom vi etable­ rade oss i USA och började diversifiera oss. Vi befann oss alltså nu i både USA och Japan, inte på grund av att vi var smarta strateger utan av tillfälligheter.

– Jag har haft, och hade länge, EF som ett företag för att mer eller mindre kunna leva ett bättre liv. Jag kunde resa,

åka skidor och försörja mig med hjälp av bolaget. Jag hade egentligen inget intresse av att tjäna enorma pengar, jag var nöjd med att leva bra och göra det jag ville. Men i början av 1990-talet be­ stämde jag mig för att på allvar bygga ett robust bolag av EF. Förkortningen fick inte bara en ny betydelse, Education First, man bestäm­ de sig för att på allvar börja växa, på att fördubblas vart fjärde år, och byggde upp en rejäl struktur.

– Framtiden ser ljus ut. Den nya led­ ningen vill att vi ska öka ännu snab­ bare. Men jag vet inte. Jag fick redan som 16-åring lära mig att en företags­ ledning ska se ut som en fotbollselva, där alla har sina bestämda uppgifter.

Jag började som center men har med åren blivit försiktigare och är i dag mål­ vakt. Som sådan motsätter jag mig en ökad tillväxttakt, det får än så länge räcka med en högst 20-procentig ök­ ning per år. ª

tips & råd Undvik otur.

En entreprenör måste inte ha tur. Men det är viktigt att undvika ren otur. Tur i den här branschen är snarare att aldrig ha otur.

1

Välj rätt marknader.

Sverige utgör 8 promille av världsekonomin. Vill du verkligen växa måste du ut i flera länder.

2

Var bra i motgång.

Varje entreprenör drabbas av motgångar.

Att inte bli för stressad i motgång är jätteviktigt.

I motgång gäller det att jobba ännu hårdare, bli ännu bättre.

3

Skaffa medarbetare som kompletterar dig.

Jag är egentligen bara bra på att organisera. Jag har

4

FRAMGÅNGSRIKA ENTREPRENÖRER

alltid behövt andra som varit bra på att sälja och förhandla.

5

Anställ personer som är bättre än

du.

Det skapar möjligheter för företaget att växa. Se till att belöna mellanchefer som anställer personal som är bättre än de själva är. Sådant skapar en bra kultur i ett företag.

21

FramGånGsrika entreprenÖrer 04

”Jag är ett kontrollfreak.

Lägger mig i allt.”

sminkdrot tningen ª Med smink i sparsmakad design erövrade Face Stockholm världen. Företaget etablerade sig i butiker och varuhus över hela världen. Men så hoppade man av från varuhuskedjorna.

Gun Nowak och Martina Arfwidson ville växa på egna villkor.

’’D

och krämer. Martina började leka med u borde vara i kosmetikade nya produkterna och tyckte att det branschen”, sa mannen i hovar spännande. Gun Nowak ringde Al tellfoajén.

Steiner, bad honom skicka några kar”Jag är inte intresserad”, sa tonger, hämtade dem i tullen, hittade kvinnan. Det spöregnade på Manhattan. på namnet Face Factory (som senare ”Du borde åtminstone titta på mina ändrades till Face Stockholm) och gjorprodukter”, sa mannen. de etiketter, ringde sin kompis Åse som ”Men jag är fortfarande inte intressehade en butik i Gallerian i Stockholm rad”, sa kvinnan. och började sälja sminket.

Mannen var Al Steiner, sminkfabriÅr 2005 öppnade Face Stockholm sin kör, och kvinnan var Gun Nowak, som femte butik i New York. Idag har de ett åkt till USA för att titta på en designtrettiotal butiker varav drygt 20 är heloch klädmässa. Men Al Steiner tyckte ägda, resten är franchise. För ungefär tio alltså att hon borde prova något annat. år sedan gjorde de ett Han gav henne en väska fakta val, att endast sälja i frimed produkterna. Gun stående butiker. De hopNowak ryckte uppgivet pade av från exklusiva på axlarna, tog den med Namn: Gun Nowak varuhus i världens metupp på hotellrummet, Entreprenör sedan: Slutet ropoler och modehukastade den på sängen, av 1960-talet vudstäder, tackade nej rusade ut i regnet, på Bolag: Face Stockholm till Milano, Tokyo och kurs mot ännu en klädStyrelseuppdrag: Women Singapore. Gun Nowak mässa. leadership at Harvard och Martina Arfwidson När hon kom hem University och ICMAD, en ville växa på sina egna till Sverige några dagar organisation för kosmetikavillkor. senare gav hon väskan branschen.

– Att gå massmarket till sin dotter Martina, hade blivit vår död. Vi som var fjorton år och har växt långsamt för intresserad av smink 40

FRAMGÅNGSRIKA ENTREPRENÖRER

att ha stabilitet. Vi är små och vill hålla kostnaderna nere. Allt vi tjänar går tillbaka in i företaget. Martina och jag jobbar väldigt hårt men tar bara ut minimilöner. Vi har inga tjänstebilar och jag har ingen sekreterare som reser med mig fast det skulle kunna behövas. När vi fattat det här beslutet, och gjort tvärtom mot alla andra, sagt nej, markerat... det känns jättebra.

Men Face Stockholm har ändå valt att expandera.

– Vi ville vara expansiva. Vi har skrivit kontrakt med större franchisetagare i hela världen och vi säljer även till exklusiva hotell. ø ø ø� Hon var ingen

”Allt vi tjänar går tillbaka in i företaget.”

novis som entreprenör när hon hösten 1980 började sälja kosmetika. Året innan hade hon sålt sin jeansbutik på Gamla Brogatan i Stockholm. Den hade i stort sett varit smockfull med kunder sedan starten; ibland var det så trångt att det knappt gick att sälja jeansen uppe på hyllorna eftersom det inte fanns plats för stegar på golvet.

– Det var ett sånt tryck. Jag hade haft roligt, otroligt kul, men jag hade hållit på med det så länge att jag kände att om jag inte slutar nu så gör jag det aldrig.

Min revisor varnade mig, sa att jag var vansinnig om jag inte sålde ut mina leveranser först. Jag skulle få betala moms hela året, men jag kunde inte vänta. Jag ville sluta på stört och tog den där momssmällen, jag hade i princip inga pengar kvar efter försäljningen men jag var inte orolig. Jag behövde en andningspaus.

Andningspausen blev kort. Gun No42

wak beställde nya produkter av Al Steiner, började sälja, reste tillbaka till New York, träffade Steiner igen: – Han hade trehundra läppstiftsfärger. Jag hade alltid varit intresserad av färger, haft öga för det.

Hon beställde hem, köpte tillbaka sin butik på Gamla Brogatan.

– Jag sålde för 35 kronor den första dagen, 45 kronor den andra... men jag visste fortfarande inte om jag ville göra det här.

Men Damernas Värld gjorde reportage om den återuppståndna butiken på Gamla Brogatan. Det alternativa 70-talet hade övergått i 80-tal och smink var inne.

Vankelmodet kring om det var detta hon ville göra försvann.

Men har hon alltid velat syssla med detta? Nej, svarar hon utan att tveka.

– Mode var min grej, inte smink.

Så var det redan när hon var barn.

Gun Nowak föddes i Rottne, utanför Växjö i Småland 1942. Hennes mamma dog när Gun föddes och Gun adopterades tillsammans med sin bror av sin faster.

– Vi bodde i ett sött hus mitt i samhället, mellan Konsum och Ica. Min riktiga pappa bodde i Växjö, han hade hotell vid järnvägsstationen. Jag brukade åka dit ibland och sitta där och vänta.

Jag var en busig, egensinnig flicka som absolut inte hade någon tanke på att göra nåt allvarligt i mitt liv. Mode var min grej, jag började rita kläder när var fyra år, jag drog ut mammas garderob och började rita stora samlingar som

FRAMGÅNGSRIKA ENTREPRENÖRER

at t h i t ta i d é e r 11 Har du en idé?

Gör, som entreprenörerna i boken, en egen ”ruta” med minst tre förslag på nya affärsidéer!

Bilda en grupp om 4–5 personer och diskutera de framtagna idéerna.

12 a Tänk nytt I vår omvärld finns situationer och problem som pockar på en lösning. Oftast noterar vi dem som hastigast, men vi ägnar dem ingen djupare tanke. För att komma på en ny, bra lösning måste man i vissa fall tänka helt nytt, i andra fall kan man kombinera gamla lösningar. Kanske har du sett bra lösningar på olika problem när du varit i en annan stad eller i ett annat land?

Du skall enskilt fundera över sådant som människor behöver/retat sig på. Din uppgift är dessutom att under en vecka föra loggbok över sådant du – eller dina vänner – retar dig på. Dessutom skall du försöka tänka fram lösningar.

Loggen kan se ut på följande sätt: Problem/behov

Förslag till lösning

Vem har behov

Prisnivå

Skapa ett separat dokument (liggande A4) för ditt arbete.

Bilda en grupp om 4–5 personer som diskuterar de framtagna idéerna.

12 b Fundera vidare och välj en av dina eller gruppens idéer. Utveckla en beskrivning av din vara eller tjänst. Fortsätt att undersöka marknaden för din produkt. Reflektera över: •

• • •

Vem är det som har behovet?

– Kategori (ålder, utbildning, boende, inkomst etc) Hur många är de?

Vad kan de tänkas betala?

Finns det redan närliggande lösningar?

160

framgångsrika entreprenörer

Porträtt • Fotograf Bertil Hult Inga-Lisa Johansson Bicky Chakraborty Gun Nowak Annette & Jörgen Appelqvist Melker Andersson Gudrun Sjödén J Christer Ericsson Ayad al Saffar Liselotte Lööf Elby Kwok Drewsen Bengt Ågerup Johan Löf Bo & Ulf Eklöf Felix Hagnö & Martin Lorentzon Lars-Henrik Friis Molin Hans Mellström & Thord Wilkne Erling Persson

• • • • • • • • • • • • • • • • • •

Erich Stering/Scanpix Tomas Höglund/Mariestads-Tidningen Stefan Bladh/Scanpix Paul Brissman Lisa Hjertén Tobias Röstlund/Scanpix David Magnusson/Scanpix Joakim Roos Michael Folmer Magnus Neideman Cornelia Nordström/Scanpix Q-Med Magnus Neideman Michael Svensson/Norrköpings Tidningar Joakim Braun Joakim Braun Magnus Neideman Örjan Björkdahl/Scanpix

Omslag och ingressidor • Peder Sundström/GreatShots/NordicPhotos

© 2007 Talentum Media AB, Mats Holm och Liber AB.

ISBN 978-91-47-08302-2 Redaktion: Helene Carlsson och Lisa Iverstam Formgivning: Anna Hild, baserad på Tomas Backelins formgivning

i Affärsvärldens bok Framgång Uppgifter: Elisabeth och Hans Lindman

Produktion Thomas Sjösten Omslag: Anna Hild Design Omslagsfoto: Peder Sundström/GreatShots/NordicPhotos Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Kina 2009 Kopieringsförbud: Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

Startsidor.indd Avs1:6

09-04-27 08.03.10

u r ä r d e t att starta företag? Vad bör man tänka på och hur möter man med- och motgångar?

I Framgångsrika entreprenörer berättar 17 företagare om sitt entreprenörskap.

Ett brett spektrum av personer från olika branscher har intervjuats: kvinnor, män, svenskar, nysvenskar, unga och äldre. Läsaren får inblick i hur dessa entreprenörer har hittat sin affärs­idé och vi får följa deras väg från start till fram­gång. De berättar personligt och öppet om såväl framgångar som svårigheter och de delar med sig av konkreta tips och råd på hur man lyckas som entreprenör. Företagarna ger även förslag på nya intressanta affärsidéer.

I boken finns arbetsuppgifter vilket gör att boken lämpar sig som kursmaterial på gymnasiet. Den fungerar också på andra utbildningar för vuxna (orienterings­kurser, yrkesutbildningar, arbetsmarknadsutbildningar).

Framgångsrika entreprenörer bygger på Affärs­världens bok Framgång skriven av Mats Holm, journalist och författare. Han har bland annat arbetat som redaktör på SVT:s debatt och skrivit för Dagens Nyheter.

Best.nr 47-08302-2 Tryck.nr 47-08302-2

FramGånGsrika e n t r e p r e n Ö r e r

H

FramGånGsrika entreprenÖrer