9789147115068

ÖVNINGSBOK

Företagsekonomi 100 Per-Hugo Skärvad Jan Olsson

Upplaga 17

ÖVNINGSBOK

Företagsekonomi 100 per-hugo skärvad Jan olsson

Upplaga 17

Företagsekonomi 100 – Övningsbok ISBN 978-91-47-11506-8 © 2015 Per-Hugo Skärvad, Jan Olsson och Liber AB Förläggare: Pontus Fryk Omslag och typografi: Nette Lövgren Produktion: Jürgen Borchert Sättning: LundaText AB Upplaga 17 1

Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: People Printing, Kina, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller ­fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

3

Förord Uppgifterna i denna övningsbok till Företagsekonomi 100 syftar till att • • • •

stimulera till en aktiv, reflekterande och kritisk läsning av huvudboken, exemplifiera och konkretisera huvudbokens framställning, tillämpa huvudbokens metoder och tekniker på problem och uppgifter av olika slag, slå en brygga från allmänna diskussioner till en diskussion om det egna företaget. Obs! Vi talar i uppgifterna ofta om att undersöka det egna företaget. Om du inte är anställd i något företag – du kanske studerar vid högskola e.d. – väljer du själv ett företag och undersöker det på liknande sätt, • stimulera till diskussion om företagsekonomins roll i samhället genom att anknyta till aktuell debatt (gäller framför allt de första kapitlen).

Övningsboken innehåller • instuderingsfrågor • diskussionsuppgifter (vissa kapitel) • tillämpningsuppgifter • utnyttja ditt företag-uppgifter (vissa kapitel).

Antalet övningsuppgifter är fler än vad man normalt hinner med i en introduktionskurs i före­ tagsekonomi. Vi vill ändå presentera hela detta ”smör­gåsbord” av övningsuppgifter, som vi i olika sammanhang utnyttjar i vår egen undervisning. Urvalet sker lämpligen bäst av de lärare och elever som tillsammans ska arbeta med materialet.

Om du upptäcker några fel eller oklarheter i förslagen till lösningar på övnings­bokens upp­gifter ber vi dig skicka dina synpunkter till pontus.fryk@liber.se.

Lund i januari 2015 Per-Hugo Skärvad

5

Innehåll 0

Företag och företagande 6

1

Företagen i det ekonomiska systemet 7

2

Olika sätt att dela in företag samt fakta om svenskt näringsliv 10

3

Svenska företag i ett internationellt perspektiv 14

4

Arbetsgivare och arbetstagare 16

5

Företagets intressenter, kontrakt och nätverk 18

6

Företagets affärsidé 19

7

Strategisk planering 20

8

Marknadsföringens utgångspunkter 22

9

Marknadsföringens ­ omvärld 24

10

Operativ marknadsföring 31

11

Konkurrenslagen och konsumenträtt 39

12

Organisation och organisering 42

13

Arbetsorganisation 46

14

Företagets produktion 50

15

Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp 53

16

Resultatplanering 62

17

Kalkylering 73

18

Självkostnadskalkylering 81

19

Bidragskalkylering 96

20

Investerings­kalkylering 106

21

Finansiering 115

22

Årsredovisning 125

23

Grundläggande finansiell analys 133

24

Kassaflödesanalys 147

25

Utvidgad räkenskaps­analys 153

26

Ekonomistyrning – budgetering 157

27

Bokföring 175

Bilaga 1. Minibaskontoplan 193 Facit 195

6

Företag och företagande

Instuderingsfrågor 1

Vad är ett företag?

2

Vilka fyra krav brukar ställas på företag?

3

Vad är yttre effektivitet?

4

Vad är inre effektivitet?

5

Vad är innovationsförmåga?

6

Vad är legitimitet?

7

Vad är hållbarhet?

8

Vad är innebörden av att se ett företag som en ”affär” ( business)?

9

Varför behöver företag gå med vinst?

10

Exemplifiera mångfald i företag och företagande.

11

Vad är ”upplevelseindustrin”?

12

Vilka ingredienser krävs när företag bildas?

13

Vad menas med att företag och företagande ofta följer en livscykel?

14

Vilka är faserna i företagets livscykel?

Diskussionsuppgifter 1

Startas det för få företag i Sverige? Enligt databasen Ekonomifakta registrerades ca 21 000 nya företag 1993. Motsvarande siffra 2012 var ca 62 000. Vidare kan noteras att inget av Sveriges 50 största privata företag har startats efter 1970 och bara 8 av dem har startats efter andra världskriget.

2

En studie gjord av organisationen Tillväxtanalys visar att av alla nystartade företag var ca 68 % verksamma efter tre år, medan 32 % hade avvecklats. Vad indikerar dessa siffror: företagande är riskfyllt, företagande är svårt, svaga affärsidéer, dåliga entre­pre­nörer ­eller företagsledare, svåra spelregler för företagande … eller något annat? Diskutera.

3

En studie, gjord av Ernst & Young, har identifierat vilka fallgropar som entreprenörer i första hand riskerar att falla i. Dessa är A svårigheter att hitta startkapital B skatter och krångliga regler C personalproblem D tidsbrist E överoptimism.

Diskutera.

4

En studie gjord av SEB visade att många svenska småföretag inte har lust att växa. De motiv som angavs för att inte växa var höga personalkostnader, högt skatte­tryck, krångligt regelverk för företagare och svårgheter att få lån. Disku­tera.

5

Vad anser du bör göras för att fler ska vilja och välja att starta företag i Sverige?

6

Ett område där nyföretagandet varit omfattande är skolan. Antalet gymnasister i fri­ skolor har ökat från 1,7 % (92/93) till 24 % (10/11) för att därefter sjunka till en lägre nivå. Vad beror detta på? Är det en bra utveckling? Diskutera.

7

1

Företagen i det ekonomiska systemet

Instuderingsfrågor 1

Definiera begreppet ekonomi.

2

Vad menas med produktionsfaktorer?

3

Vad utmärker en planekonomi?

4

Vilka är marknadsekonomins grundidéer?

5

Vilken kritik har riktats mot det marknadsekonomiska systemet?

6

Vad innebär recession? Vad innebär depression? Vilken är skillnaden?

7

Vad innebär storbolagens framväxt för marknaders sätt att fungera?

8

Vad karakteriserar en blandekonomi?

9

Vad menas med negativa externa effekter?

10

Ge exempel på sektorer inom vilka samhället bedriver verksamhet i egen regi.

11

Vilka är de vanligaste motiven för att bedriva verksamhet i offentlig regi?

12

Ge exempel på statlig reglering och statlig styrning av de fria marknadskrafterna.

13

Ge exempel på lagar som reglerar företagens relationer till a finansiärer och ägare b arbetstagare c kunder och konkurrenter d stat och kommun.

14

Vilka olika uppfattningar om företagens samhällsansvar (CSR, Corporate Social Re­ spons­ibility) känner du till?

15

Ge några konkreta exempel på företagsekonomiska eftergifter som skulle kunna tolkas som att företagen visar samhällsansvar.

16

Finns det något som skulle kunna kallas för samhällets företagsansvar?

Diskussionsuppgifter 1

Granska kritiskt beskrivningarna i huvudboken av det marknadsekonomiska sy­stemet och det blandekonomiska systemet. Är beskrivningarna rättvisande? Är de uttömmande? Är kritiken mot marknadsekonomin presenterad på ett nyanserat sätt? Vilken är enligt din uppfattning den allvarligaste kritiken mot ett renodlat marknadsekonomiskt system?

2

De socialistiska samhällssystemen i Östeuropa föll samman 1989–1990. Dessa länder har valt att övergå till marknadsekonomi. Har de lyckats genomföra sina intentioner?

Vilka har varit de största svårigheterna för att få till stånd en övergång på ett framgångsrikt sätt?

3

Diskutera påståendet att marknaden bara ger kortsiktig information och t.ex. är oförmögen att ge den ”rätta” informationen till beslutsfattarna för att de ska kunna agera för att undvika miljöproblem, energikriser och finansiella kriser.

8

1. F ö retag en i det ekonomiska s ystemet

4

Anser du att företagen i dagens Sverige har blivit alltför insnärjda av lagar och förordningar? Eller anser du att dessa lagar och förordningar är nödvändiga för att kontrollera och påverka företagen? Motivera ditt svar.

5

Privatiseringstrenden, dvs. att överföra verksamheter från offentlig till privat regi, tog fart i början av 1990-talet. På utbildningsområdet har andelen gymnasister i friskolor ökat kraftigt. Vilka fördelar och nackdelar ser du med skolor i privat regi?

6

På sikt ska kärnkraften vara avvecklad i Sverige enligt riksdagsbeslut. Tror du att de ”fria marknadskrafterna” kommer att gynna framväxten av alternativa energikällor?

Hur? Om inte, varför?

7

Diskutera företagens samhällsansvar med utgångspunkt i Ansvarspyramiden.

8

Finns det några verksamheter i Sverige som är olämpliga att styra med hjälp av marknadskrafterna?

9

I slutet av 1950-talet talade man om den ”amerikanska utmaningen”. Man syftade på amerikanska företags direktinvesteringar i Europa, vilka ansågs hota de inhemska industrierna. Under 1980- och 1990-talen fick vi i stället en japansk utmaning, och numera talas det mest om den kinesiska och indiska utmaningen.

Diskutera vad utvecklingen i Kina och Indien betyder för svensk ekonomi.

10

Det talas från och till om ”den nya ekonomin”. Vad brukar man avse med detta? Har vi fått en ”ny ekonomi”?

11

Diskutera CSR med utgångspunkt i H&M:s hållbarhetspolicy (hämtad från H&M:s årsredovisning 2012.) Är det en bra hållbarhetspolicy? Vad krävs för att CSR-ambitioner ska förverkligas och inte bara vara ”tomma ord”?

— HÅLLBAR UTVECKLING —

Ökad hållbarhet för fortsatt tillväxt H&M:s mål är att fortsätta att växa, och skapa värde för kunder och medarbetare samt bidra till länders tillväxt och välfärd. Hållbarhetsarbetet är en förutsättning för denna utveckling och är därför en integrerad del av verksamheten. H&M gör mode och bra kvalitet tillgängligt och prisvärt för människor världen över. Detta är möjligt genom att H&M har egen design, inga mellanhänder, köper stora volymer av rätt vara från rätt marknad, har en effektiv logistik och kostnadsmedvetenhet i alla delar av verksamheten. Med affärsidén att erbjuda kunderna mode och kvalitet till bästa pris har H&M ­vuxit till ett globalt företag, som är arbetsplats för över 116 000 människor och vars långsiktiga expansion bidrar till utveckling av länder och välfärd. Hållbarhet är en inte­ grerad del av denna verksamhet och innefattar bland annat frågor om miljö, etik och mänskliga rättigheter.

H&M verkar som direkt köpare och säljare på ett stort antal marknader och bidrar på det sättet till handel mellan länder. Internationell handel spelar en avgörande roll för länders utveckling eftersom det skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. H&M:s verksamhet bidrar totalt till över en miljon arbetstillfällen, inte minst för kvinnor, till stor del i textilindustrin i Asien, där många av H&M:s inköpsmarknader finns. H&M har ingen egen tillverkning utan lägger ut tillverkningen av varorna till fristående leverantörer. Arbetstillfällena hos dessa exporterande klädtillverkare blir för många länder början till en vidare industriell utveckling, med ökad produktivitet och högre löner. Dessa arbetstillfällen hjälper till att lyfta människor och nationer ur fattigdom. Den fortsatta närvaron av långsiktiga, ansvarsfulla inköpare är därför viktig för ländernas framtid.

1. F ö retagen i det ekonomiska s ystemet

H&M är beroende av stabila inköpsmarknader och vill att människor betalas en lön som går att leva på och att de behandlas med respekt. H&M använder därför sin storlek och sitt inflytande och engagemang för att driva utvecklingen mot varaktigt bättre arbetsförhållanden inom textilindustrin. Just lönerna i leverantörsledet är ett viktigt område där H&M sedan många år har arbetat för bättre villkor för fabriksarbetarna. Läs på ­nästa sida om H&M:s nya plan för rättvisa levnadslöner.

H&M:s satsningar på sociala förbättringar och minimerad miljöpåverkan sträcker sig även bortom leverantörsledet och längs plaggens hela livscykel – från ansvarsfullt, ­effektivt nyttjande av naturresurser till hur kunderna vårdar, och återvinner, plaggen de köpt. H&M har till exempel ett globalt vattensamarbete med WWF som är unikt i modebranschen, kemikalierestriktioner som är bland de mest omfattande i branschen och en produktpolicy som beskriver företagets produktansvar gentemot kunder, djurs välfärd och biologisk mångfald.

Det omfattande arbetet för ökad hållbarhet är en investering i H&M:s kunderbjudande och gynnar H&M:s långsiktiga utveckling.

VISION OCH STRATEGI H&M Conscious är namnet på H&M:s arbete för en mer hållbar framtid inom mode.

Visio­nen är att all H&M:s verksamhet ska drivas på ett sätt som är ekonomiskt, so­cialt och miljömässigt hållbart. Frågor om hållbarhet särbehandlas därför inte utan finns med överallt i verksamheten.

För att leva efter visionen har H&M sju åtaganden – H&M Conscious Commitments – som går ut på att: erbjuda mode för medvetna kunder; välja och belöna ansvarsfulla partners; vara etisk; vara klimatsmart; minska, återanvända och återvinna; nyttja natur­ resurser ansvarsfullt; samt stötta samhällsutvecklingen.

För att omsätta åtagandena i praktiken bedrivs hundratals aktiviteter – H&M Con­scious Actions – inom de olika områdena. Arbetet är en integrerad del av H&M:s verksamhet.

Inom H&M:s hållbarhetsfunktion arbetar cirka 100 personer på inköpsmarknaderna i nära samarbete med H&M:s leverantörer. Ytterligare drygt 20 specialister, som arbetar på hållbarhetsavdelningen på huvudkontoret i Stockholm, ser till att tydliga mål finns med tillhörande nyckeltal som mäter framstegen. Detta team ger också stöd till andra funktioner inom företaget och bedömer effekterna av samtliga aktiviteter. Ansvarig för hållbarhetsavdelningen ingår i koncernledningen och strategiska frågor inom hållbarhet behandlas regelbundet av H&M:s vd och styrelse.

9

10

2

Olika sätt att dela in företag samt fakta om svenskt näringsliv

Instuderingsfrågor 1

I vilka olika verksamhetstyper kan man dela in företagen?

2

Beskriv de olika verksamhetstyperna.

3

Beskriv den strukturomvandling som skett i svenskt näringsliv efter andra världskriget.

4

Vilka är de huvudsakliga strukturförändringarna i sysselsättningen från 1960 till år 2012?

5

Hur utvecklas sysselsättningen inom olika näringsgrenar år 2000–2012?

6

Vad kännetecknar företagsformen enskild firma?

7

Vad kännetecknar företagsformen handelsbolag? Hur skiljer sig ett handelsbolag från ett kommanditbolag?

8

Vad kännetecknar företagsformen aktiebolag? Vilka är huvudskillnaderna om man jämför med ett handelsbolag?

9

Vilka är aktiebolagets organ enligt aktiebolagslagen. Vilket ansvar och vilken makt har de olika organen?

10

Vad kännetecknar en ekonomisk förening? På vilka väsentliga punkter skiljer den sig från ett aktiebolag?

11

På vilka olika sätt kan ett företag upplösas?

12

Ge exempel på kommunala företag.

13

Ge exempel på statliga företag.

14

På vilka sätt kan man mäta ett företags storlek?

15

Företagen indelas ofta i kategorierna små, medelstora och stora. Ange den procentuella andelen för varje kategori av dels antal företag, dels antalet sysselsatta.

16

Hur många enmansföretag finns det i Sverige?

17

Ge exempel på branscher med hög koncentrationsgrad.

18

Ge exempel på branscher som har en förhållandevis låg koncentration av företag.

19

Ge exempel på branscher som genomgått omfattande strukturföränd­ringar. Varför har strukturomvandlingen varit omfattande just i dessa branscher?

20

Vad innebär • • • • •

strukturrationalisering fusion koncern MNF (multinationella företag) globala företag.

21

Hur har urbaniseringsgraden förändrats från 1930-talet fram till idag?

22

Vilka är de viktigaste lokaliseringspåverkande faktorerna?

23

Ge exempel på statliga lokaliseringsåtgärder.

24

Vilka konkurrensmedel använder kommunerna i sina försök att dra till sig företag?

2 . O lika sätt att dela in företag samt fakta om s venskt nä ring sli v

25

Vad är centrum–periferi-tendensen?

26

Vad är outsourcing?

27

Vad är elektronisk handel?

28

Vad är ”click-only”-företag?

29

Vad är ”click and mortar”-företag?

Diskussionsuppgifter Verksamhetstyp, näringsgrenar och juridisk form 1

Identifiera de (typer av) företag som har medverkat i förädlingsprocessen för tillverkning och försäljning av en bil till dess att bilen når konsumenten.

2

Vilka företagstyper – industriföretag, handelsföretag eller serviceföretag – tror du kommer att öka respektive minska sin andel av det totala antalet anställda under de närmaste tio åren? Motivera ditt svar.

3

Vilka förändringar när det gäller sysselsättning har inträffat de senaste 10 åren? Vilka förändringar tror du inträffar under nästa tioårsperiod? Sker förändringarna inom den privata eller den offentliga sektorn?

4

Varför har aktiebolagsformen blivit den helt dominerande företagsformen bland stora och medelstora företag?

5

Inom vilka branscher har de flesta konkurser inträffat under de fem senaste åren?

6

Jämför olika företagsformer genom att fylla i rutorna i matrisen på nästa sida.

7

Här följer en kort beskrivning av några av de vanligaste företagsformerna. Fyll i de ord som saknas. Välj bland följande ord (som kan användas mer än en gång). komplementär

solidariskt

enskild näringsdikare

kommanditbolag

bolagsmännen

personnummer

bokföringsskyldigt

handelsbolag

personligen ansvarig

juridisk person

rörelsens inkomster (”resultat”)

komplement av

A Med ...... menas person som bedriver näringsverksamhet. Näringsidkaren är ...... för rörelsens avtal och skulder. Näringsidkaren tilldelas inte något organisationsnummer utan använder sitt ...... som identitetsnummer. ...... är bok­förings­ skyldig och ...... deklareras i en bilaga till den egna självdeklarationen.

B Med ...... menas en rörelse som drivs av två (2) eller flera delägare (bolagsmän). ...... är personligen ansvariga för rörelsens avtal och skulder. Ansvaret är ......, vilket innebär att den som har en fordran på bolaget kan kräva betalning av hela beloppet hos vem som helst av bolagsmännen. Handelsbolag är en ...... som av handelsregistret tilldelas organisationsnummer. Numret används som identitetsnummer. ...... är ...... och inkomsterna i bolaget deklareras i bilagorna till bolagsmännens egna självdeklarationer.

C Med ...... menas en rörelse som drivs av två (2) eller flera delägare (bolagsmän).

Skillnaden mellan ...... och handelsbolag är att ...... har en eller flera bolagsmän med begränsat ansvar (kommanditdelägare), vilket innebär att varje kommanditdelägare ansvarar endast för den kapitalinsats han har gjort i bolaget. Övriga bolagsmän har obegränsat ansvar. Dessa kallas ...... Endast ...... får vara firmatecknare, dvs. ha rätt att skriva under handlingar i bolagets namn. Kommanditbolag är en ......

11

12

2 . O lika sätt att dela in f öretag samt fakta om s venskt nä ring sliv

Hur många ägare/medlemmar krävs?

I vilket register registreras företaget?

Vilken organisation ansvarar för detta register?

Vilken är företagets identitetsbeteckning?

(Legitimation, identitetsbevis) I vilken geografisk omfattning skyddas företagsnamnet?

Krävs kapitalinsats? I så fall i vilken form och hur mycket? Är företaget en juridisk person?

Kan företaget ha anställda?

Kan företaget ha brutet räkenskapsår?

Vilket ansvar har ägarna/ medlemmarna för företagets skulder och förpliktelser? Är företaget bokföringsskyldigt?

Hur deklarerar företaget sitt resultat?

Hur beskattas företagets resultat?

Enskild Handelsbolag Kommandit- Aktiebolag näringsidkare bolag

Ekonomisk förening

2 . O lika sätt att dela in företag samt fakta om s venskt nä ring sli v

Ägande, storlek och lokalisering 8

Vilka är Sveriges största företag? Använd både omsättning och antal anställda som måttstock.

9

Är ägandet koncentrerat i svenskt näringsliv? Vilka risker är i så fall förknippade med denna ägarkoncentration? Kan den medföra fördelar och i så fall på vilka sätt? Kan/bör ägarkoncentrationen minskas?

10

Vilka för- och nackdelar ser du i ett ökat/minskat statligt företagsägande?

11

Det utländska ägandets andel av svenska företag är omfattande. Volvo, länge vårt mest ”svenska” företag, var t.ex. under en 10-årsperiod ägt av Ford (USA) och har numera kinesiska ägare. Vilka fördelar och nackdelar finns med ett ökat utländskt ägande av svenska företag?

12

Varför går utvecklingen mot allt större företag? Vad anser du om denna utveckling?

13

Vad kan små och medelstora företag göra för att fortleva och konkurrera med de stora?

14

Vilka statliga åtgärder har genomförts de senaste fem åren för att gynna framväxten av småföretag? Råder ett småföretagarvänligt klimat i Sverige? Diskutera.

15

Undersök hur koncentrationsgraden ser ut för en ”gammal” produktgrupp inom hushålls­artiklar, typ vitvaror (kyl, frys, spisar, tvätt- och diskmaskiner, jämfört med en rela­tivt ny produktgrupp, t.ex. mjukvara för mobiltelefoner. Hur kan man förklara skillnaden?

16

Undersök lokaliseringen av nedanstående branscher i Sverige och diskutera orsakerna till lokaliseringen. Diskutera utifrån centrum–periferi-tendensen (se läroboken) också sannolika framtida förändringar i lokalisering av dessa branscher.

• • • • •

den grafiska industrin dataindustrin vapenindustrin massaindustrin snickeriindustrin

17

Varför är koncentrationen speciellt stark inom vissa branscher, medan den är förhållandevis svag inom andra?

18

Ge exempel på industrietableringar som du anser vara felaktiga ur miljövårdssynpunkt.

19

Fusioner är vanliga i svenskt näringsliv.

• • • • • •

Ge exempel på stora fusioner.

Vad var de främsta anledningarna till dessa fusioner? Är fusioner samhällsnyttiga? Varför? Varför inte?

Varför inträffade de vid just denna tidpunkt?

Kan dessa fusioner i efterhand ses som strategiskt riktiga beslut? Är det rimligt att de anställda ska kunna påverka fusionsförloppet? Kan de det med gällande lagstiftning?

20

Begreppet kluster har blivit allt vanligare när man diskuterar lokalisering av företag. Ett kluster brukar definieras som en geografisk koncentration av relaterade verksamheter.

Det kan vara Hollywoods filmproduktion, Kistas IT-kluster, Silicon Valley i Kalifornien och medicinteknik i Öresundsregionen. Varför är sådana kluster viktiga för att stimulera tillväxt och företagande?

21

Vad hände med ”den nya ekonomin”?

22

Ge exempel på hur företag kan utnyttja sociala medier i sin verksamhet.

13

14

3

Svenska företag i ett internationellt perspektiv

Instuderingsfrågor 1

Redogör översiktligt för svenska företags utveckling mellan 1945 och 2014.

2

Hur ser den svenska exportsammansättningen ut?

3

Vilka är Sveriges viktigaste exportmarknader?

4

Ge exempel på företag som har eller har haft internationellt konkurrenskraftiga produkter.

5

Vilka faser genomgår ofta ett företag som internationaliseras?

6

Vilka faktorer bidrar till att skapa multinationella företag?

7

Vilka fördelar kan ett multinationellt företag ha jämfört med ett nationellt företag?

8

Vilka är de fyra friheterna inom EU?

9

Vad innebär globalisering?

10

Vad menas med glokalisering?

Diskussionsuppgifter Konkurrenskraft 1

Diskutera hur svensk industri kan agera för att stärka sin konkurrenskraft.

2

Datoriseringen och digitaliseringen av administrativa och tekniska system inom industrin och den offent­liga förvaltningen har gått mycket snabbt under de senaste tio åren. Även i små företag har datorisering och digitalisering drastiskt förändrat sättet att utföra många arbets­uppgifter. Undersök denna utveckling och diskutera faror och möjligheter med denna utveckling.

3

På vilket sätt märks det i näringslivets struktur att kunskapssamhället har fått sitt definitiva genombrott?

Internationellt företagande 4

Vilka svenska exportprodukter tror du kommer att öka sin andel fram till år 2020? Vilka kommer att minska? Varför?

5

Vilka länder tror du blir de viktigaste exportmarknaderna för svenska varor och tjänster år 2020? Är det några som ökar/minskar sin andel?

6

Vilka effekter har den ökade internationaliseringen av svenska företag haft på det ­svenska näringslivet?

7

Anser du att det är rätt av svenska företag att etablera företagsenheter i utlandet för att därigenom utnyttja ett lågt löneläge? Motivera ditt svar.

3 . S venska fö retag i ett internationellt perspekti v

Multinationella företag 8

I takt med de stigande lönerna i avancerade industriländer har de multinationella före­ tagens intresse alltmer riktats mot u-länderna. Numera är intresset stort för Afrika.

Varför?

9

Vilka positiva och negativa effekter har påtalats i debatten om MNF:s (multinationella företag) etableringar i u-länderna?

Svenska företag och Europa 10

Vilka fördelar och nackdelar finns det för svenska företag att Sverige är medlem i EU?

11

Vad innebär EU-medlemskapet för svenska företags möjligheter att konkurrera i ­Europa?

12

Östeuropa var under hela efterkrigstiden en svår marknad att komma in på för bl.a. svenska företag. Marknadsekonomins inbrytning i denna region har drastiskt ändrat dessa förutsättningar. Satsar svenska företag idag på Östeuropa? Vilka är erfarenheterna?

13

Vilka fördelar och nackdelar har en gemensam valuta för medlemmarna i EU?

15

16

4

Arbetsgivare och arbetstagare

Instuderingsfrågor 1

Vad är en arbetsgivare?

2

Vad är en uppdragstagare?

3

Vad är ett anställningsavtal?

4

Vad är arbetsgivaransvar?

5

Vilka parter finns det på den svenska arbetsmarknaden?

6

Hur hög är den fackliga organisationsgraden i Sverige?

7

Vad innebär det att fackföreningarna är ”industriförbund” och vilka konsekvenser får detta?

8

Vad skiljer ett kollektivavtal från ett enskilt anställningsavtal?

9

Vad omfattar förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter?

10

Vad är löneglidning?

11

Vad syftar begreppet Saltsjöbadsandan på och vad innebär det?

12

Ge exempel på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

13

Vilka är de arbetsrättsliga lagarna?

14

Redogör kortfattat för innehållet i • • • • •

arbetsmiljölagen lagen om anställningsskydd lagen om styrelsepresentation för de anställda lagen om facklig förtroendeman lagen om medbestämmande i arbetslivet – MBL.

15

Ange i punktform innehållet i arbetsmiljölagen.

16

Vad är innehållet i diskrimineringslagen?

17

Vad innebär ekonomisk demokrati i • vid mening • snäv mening?

18

Ge exempel på trender och utvecklingstendenser som har ändrat arbetsmarknadens ­karaktär.

Diskussionsuppgifter Parterna på arbetsmarknaden 1

Vad betyder olikheten i arbetskraftskostnad i olika länder för företagens internationalisering?

2

Undersök om det inträffat förändringar i ”typiskt manliga” respektive ”typiskt kvinn­ liga yrken” vad beträffar könsfördelningen under de senaste tio åren. An­vänd siffrorna som bas för t.ex. en diskussion om vad som styr yrkesvalet.

4 . A rbets gi vare o ch arbetstag are

3

Lön efter prestation har i olika former tillämpats under många decennier framför allt för industriarbetare. Under senare år har emellertid samma tankegångar börjat tilläm­ pas även för chefer. Diskutera vilka mått som då kan användas för prestationsmätning.

4

Den s.k. Saltsjöbadsandan hade som en grundpelare att arbetsgivare och arbetstagare med hjälp av centrala överenskommelser om löner och förmåner ökade möjligheterna till arbetsfred. Sedan 1990-talet har centrala uppgörelser minskat i betydelse. Var­för?

Vad tycker du är för- och nackdelar med helt centrala respektive enbart lokala förhandlingar?

5

Hur ska Sverige klara av att tillföra kompetent arbetskraft till en alltmer digitaliserad och internetuppkopplad värld?

Företagsdemokrati och ekonomisk demokrati 6

Anser du att lagen om anställningsskydd ger ökad anställningstrygghet åt alla eller håller du med om argumentet att ”det är en lag som skyddar dem som redan har ett arbete, men gör det allt svårare för dem som saknar arbete att få arbete”.

7

Medbestämmandelagen står i vissa avseenden i konflikt med 1977 års aktie­bolagslag.

Hur? Vilken lag har företräde?

8

Vilka verkningar har MBL fått på beslutsfattandet i företagen?

9

En forskare, som studerat utvecklingen på arbetsmarknaden, beskriver hur arbetsmarknaden just nu förändras på följande sätt:

”Vi är på väg in i en tidsålder som innebär • att det blir alltmer sällsynt med fasta jobb • att vi ofta kommer att ha kontrakt med en eller flera arbetsgivare som garanterar en viss mängd arbete per år • att den fasta arbetstiden mellan 8 och 5 försvinner och att vi istället måste vara tillgängliga dygnet runt • att vi måste vara beredda att arbeta när efterfrågan finns och avstå när den inte finns • att vi måste lära oss att ta mer ansvar själva för våra arbetsliv • att det inte är tiden vi arbetar utan resultaten av det vi gör som kommer att räknas” A Diskutera ovanstående.

10

Bemanningsbranschen hade 2012 ca 61 000 årsanställda. Det innebär att mer än en av 100 sysselsatta är anställd på ett bemanningsföretag. I övriga Europa är den siffran ­dubbelt så hög. Branschen har mer än fördubblats sedan millennieskiftet. Tillväxten väntas fortsätta. Exempel på bemanningsföretag är Proffice, Manpower och Adecco.

Upp­dragens omfattning och längd varierar från enstaka dagar till år.

Diskutera fördelar och nackdelar med bemanningsföretag. Hjälper de företag att bli mer flexibla och få rätt kompetens och bemanning i både upp- och nedgång? Många företag eftersträvar 80 procent fast anställda och 20 procent inhyrd personal. Eller är de ett hot mot tryggheten i arbetslivet?

11

Den svenska arbetsrätten har ofta kritiserats för att vara alltför stel och dåligt an­ passad till företagens behov av flexibilitet. Företag har ofta intresse av att anpassa orga­nisa­tion och arbetstider efter variationer i efterfrågan under dagen, veckan, sä­songen, året, konjunkturcykeln. Samtidigt har medarbetarna intresse av trygghet och säkerhet.

A Är företagets och de anställdas intressen förenliga?

17

18

5

Företagets intressenter, kontrakt och nätverk

Instuderingsfrågor 1

Vilka är företagens viktigaste intressenter?

2

Rita upp intressentbilden.

3

Vad menas med att intressentmodellen är en teori om villkoren för före­tagens överlevnad?

4

Vilka konflikter är vanliga i ett företag och hur hanteras enligt intressentmodellen dessa konflikter?

5

Vilken är enligt intressentmodellen företagsledningens roll?

6

Vad är intressentredovisning?

7

Vad innebär det att betrakta ett företag som ett värdeskapande affärsnätverk?

Diskussionsuppgifter 1

Är alla intressenter lika viktiga för företaget?

2

Hur skulle en intressentbild som beaktar att olika intressenter har olika makt kunna ­ritas?

3

Om arbetstagarna i ett företag förvärvar ett större antal aktier i före­taget (går in i ägarrollen), hur kan detta påverka deras roll som arbetstagare?

4

I en annons i Sydsvenskan beskrev reklambyrån Kommunikator Öresund i Malmö sin verksamhet på bl.a. följande sätt:

”För oss är det viktigast att först och främst ha kompetensen att kommunicera. Har man det kan kommunikationen överföras i alla tänkbara media. När det behövs kompetens inom andra områden påstår vi inte att vi kan det också. Istället sam­arbetar vi i ett nätverk med branschens duktigaste undersökningsföretag, media­planerare, PR-företag, lobbyister, produktionsbolag, IT-experter, DM-marknadsförare etc.”

A Är Kommunikator ett nätverksföretag? Rita en bild som visar eller inte visar detta.

B Hur definierar Kommunikator sin kärnkompetens?

C Är den typ av företagsstruktur som Kommunikator här representerar unik för ­reklam/kommunikationsbranschen eller hittar vi samma utvecklingstendenser i andra branscher?

5

Studera några företags årsredovisningar och analysera hur dessa företag beskriver rela­ tionen till sina intressenter.

19

6

Företagets affärsidé

Instuderingsfrågor 1

På vilka tre olika sätt kan en affärsidé uttryckas?

2

Ge ett konkret exempel på hur en övergripande affärsidé kan formuleras.

3

Vilka är nyckelelementen i en konkret affärsidé?

4

Klargör innebörden i • yttre affärsidé • inre affärsidé.

5

Vad menas med ett företags a mission b vision c grundläggande värderingar?

6

Hur är ett företags mission, affärsidé, mål och strategi relaterade till varandra?

7

Hur kan man dela in a) ett företags resurser b) ett företags kompentens?

8

Vad är en affärsmodell?

9

Vad är en ”affärsmodellduk” (business model canvas)?

10

Redogör för faserna i en affärsidés livscykel.

Diskussionsuppgifter 1

Välj ett svenskt storföretag och försök finna ut hur dess övergripande affärsidé ser ut.

I vilken utvecklingsfas är den?

2

Är affärsidébegreppet användbart i alla slags organisationer? Disku­tera.

3

Kalle och Olle har vunnit 150 000 kr på tips och de planerar nu att använda pengarna till att starta en butik med modeplagg. Hjälp dem att formulera en vettig affärsidé och affärsmodell, som kan ligga till grund för deras planering och strategival.

4

Hur ser ditt företags/din organisations affärsidé ut?

20

7

Strategisk planering

Instuderingsfrågor 1

Vad är strategisk planering?

2

Varför behövs strategisk planering?

3

Vad är ”strategi”?

4

Ge exempel på strategi på olika nivåer.

5

Vad är SWOT-analys?

6

Vilka är strategins grundfrågor?

7

På vilket sätt skiljer sig en lågkostnadsstrategi från en differentieringsstrategi? Vad efter­strävar man med dessa strategier?

8

Beskriv de tre strategiska typsituationerna som bestäms av kundernas priskänslighet respektive deras villighet att betala för andra egenskaper hos varan.

9

Beskriv en typisk strategiprocess.

10

Beskriv arbetsgången vid strategisk planering.

11

Beskriv översiktligt hur produktsortimentet kan delas in med utgångspunkt i tillväxtkraft och marknadsandel (BCG-matrisen).

12

Vilka produkt-/marknadsstrategier (tillväxtsstrategier) kan formuleras?

13

Varför är uppföljning så viktigt vid strategisk planering?

Diskussionsuppgifter 1

Managementforskaren Peter F. Drucker har sagt att: ”The only thing we know about the future is that it will be different.” Hur ska man då kunna planera och upprätta planer för framtiden? Diskutera.

2

Får man avvika från en långsiktsplan (strategisk plan)? I så fall, under vilka förutsättningar?

3

Är strategisk planering en aktivitet som är lämplig enbart för stora företag?

4

Strategisk planering i stora företag har ibland beskyllts för att vara ett ”rituellt siffer­ trillande och meningslöst ifyllande av blanketter”. Diskutera.

5

På vilket sätt är företagets planering beroende av samhällets planering och vice versa?

6

Studera några av de senaste årens stora företagsköp och försök att finna ut vilka strategiska överväganden som kan ha legat bakom dessa köp.

7

Ge exempel på företag som tillämpar • lågkostnadsstrategi • differentieringsstrategi.

8

Ge exempel på produkttyper som tycks lämpliga för stordriftsidéer respektive specialiseringsidéer.

9

Ge exempel på omvärldsförändringar under senare år som haft stort inflytande på den strategiska planeringen i företagen. Det finns förmodligen dels generella förändringar som påverkat planeringen i de flesta företag, dels branschspecifika förändringar som endast påverkat företagen inom en viss bransch.

7. S trate gisk planering

10

Välj ut ett företag från vilket du/ni kan få fram material och försök genomföra en strategisk planering i de steg som faktaboken föreslår. Försök därefter finna ut om ditt/ert resultat tycks stå i samklang med företagets egen strategiska grundsyn.

11

Vilka förändringar i företagens omvärld under de fem senaste åren tror du hade största påverkan på företagens strategier?

12

Vilka förändringar under de närmaste fem åren tror du kommer att spela störst roll för de strategiska övervägandena i ett företag?

Utnyttja ditt företag 1

Vilka omvärldsförändringar har haft störst betydelse för ditt företags strategiformulering under den senaste 10-årsperioden?

2

Kan någon av typstrategierna anses karakterisera ditt företags handlande?

3

Genomför en analys, liknande lärobokens, för att utforma en strategisk plan för ditt före­tag.

4

Undersök om ditt företag gått igenom en strategiutveckling av den typ som visas i exemp­let med skidföretaget.

5

Hur sker den strategiska planeringen på ditt företag? Vilka i organisationen arbetar med detta? Hur är arbetet organiserat? Vilken metodik använder man?

6

Gå igenom och gör en kritisk granskning av ditt företags strategiska plan. Vilka antaganden gör man om kunder, konkurrens etc.?

7

Hur många personer deltar i den strategiska planeringen i ditt företag? Vilka är det som deltar?

8

Har de anställda via sina fackliga organisationer ett konkret inflytande på den strategiska planeringen i ditt företag?

9

Vilka målsättningar styr den strategiska planeringen i ditt företag? Vilka intressentgrupper påverkar starkast dessa mål? Kommer målen i konflikt med andra gruppers mål? I så fall, hur?

21

ÖVNINGSBOK

Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar och sammanhang.

De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid universitet, högskolor och annan vuxenutbildning, till exempel företagsintern utbildning, • att vi eftersträvar närhet till den empiriska verkligheten, det vill säga moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag, • att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Företagsekonomi 100 lämpar sig både för den som i första hand vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Övningsboken följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik.

Lösningar innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna i övningsboken.

Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi, verksam vid Institutet för ekonomisk forskning inom Lunds universitet samt inom BSI & Partners.

Jan Olsson har varit universitetslektor vid Linköpings universitet. Under senare år har han varvat undervisning med u-landsuppdrag för SIDA.

Best.nr 47-11506-8 Tryck.nr 47-11506-8