9789127121584

Man säger inte »sparka ut svartskallarna«, man säger, till exempel, »verka för repatriering av etniska främlingar och kriminella eller icke assimilerbara element«; man säger inte att man skall »hänga landsförrädarna«, man säger att man skall »utkräva ansvar av de politiker som agerat i uppenbar strid med sitt lands intressen«; man säger inte »bögarna tillbaka in i garderoben«, man säger »bevara kärnfamiljen«.

UT UR SKUGGAN

UT UR SKUGGAN är den mest heltäckande bok som hittills skrivits om Sverigedemokraterna. Den är rikt illustrerad och bygger på en omfattande samling propagandamaterial, interna partidokument samt intervjuer med en lång rad aktiva sverigedemokrater och före detta medlemmar.

Partiets åsikter förklaras mot bakgrund av tidigare ställningstaganden, och analysen når på så sätt bakom mediernas ofta förenklade bilder.

av MIKAEL EKMAN & DANIEL POOH L

Daniel Poohl är chefredaktör för tidskriften Expo och har medverkat i en rad böcker och antologier om svensk rasism och främlingsfientlighet, bland andra »Sverigedemokraterna från insidan« (2004).

EN KRI T I SK G RAN SKNING AV

Mikael Ekman (t.v.) är producent på Strix television och har varit researchansvarig på tidskriften Expo och tillsammans med Stieg Larsson skrivit boken »Sverigedemokraterna – den nationella rörelsen« (2001).

Sverigedemokraterna vill framstå som ett rumsrent parti med något för alla, men det är hatet mot invandringen och invandrarna som är partiets viktigaste drivkraft och som genomsyrar alla dess ställningstaganden. Under de senaste åren har den antimuslimska retoriken blivit alltmer högljudd. Men varför får muslimer tjäna som Sverigedemokraternas syndabockar? Och hur resonerar egentligen partiets väljare?

SVERIGEDEMOKRATERNA

Sedan mitten av 1990-talet har Sverigedemokraterna försökt tona ner den högerextrema profilen och ledningen hävdar att partiet gjort upp med sin historia. Men det är inte sant. Författarna visar hur övervintrade nazister, missnöjespopulister och flyktingmotståndare förenades för att bilda vad som i dag är Sveriges största parti utanför riksdagen.

Skinnskallarna rensades aldrig ut – de bytte bara klädstil.

UT UR SKUGGAN

Ur en strategidiskussion inom Sverigedemokraterna år 2004

E N KRITIS K G RANSKN ING AV

SVERIGEDEMOKRATERNA av MIKAEL EKMAN & DANIEL POOHL

OMSLAG: JOHANNES MOLIN FOTO FRAMSIDA: JOHANNES MOLIN FOTO FLIK: EXPO

O_Ut_ur_skuggan.indd 1

2010-04-14 14.20

Ut ur skuggan ORI.indd 6

10-04-14 11.41.05

Innehåll Förord En annan sida av Sverige 9 prolog På väg mot riksdagen 14

Del 1.

Drömmen om ett rent Sverige 19 1. Nystart 21 2. Fri sprit, fri television och flyktingmotstånd 39 3. En misslyckad romans 52 4. Sjöboandan 64 5. Ett nytt parti 74 6. Uppgång och fall 90 7. Svenska patrioter 99 8. Nya strategier, nya strider 114 9. Operation riksdagen 128

Del 2.

Kampen mot mångkulturen 141 10. Sverigedemokraterna och nazismen 143 11. Enfrågepartiet 169 12. Ett folk – ett land 198 13. DDR-Sverige 221 14. Kriget mot islam 244 15. Jakten på en ideologi 275 16. Under radarn 312

Ut ur skuggan ORI.indd 7

10-04-14 11.41.05

Del 3.

Upproret mot invandringen 349 17. Lördagskväll utanför Kungälv 351 18. Det nya arbetarpartiet 365 19. Den obekväma sanningen 378 20. Genombrottet 391 efterord Nu eller aldrig 407 Tack 412 Noter 413 Litteratur 434 Organisationsregister 438 Personregister 440

Ut ur skuggan ORI.indd 8

10-04-14 11.41.05

FÖRORD

En annan sida av Sverige

Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets fascism har i land efter land vunnit mark. Och makt.

Den radikala högerpopulismen ska inte målas större än vad den är. I många länder är dess företrädare fortfarande förpassade till den politiska marginalen. I andra har de stort inflytande. I Danmark har Dansk Folkepartis närvaro förskjutit hela debattklimatet, i Italien sitter radikala högerpopulistiska partier i regeringen och i Schweiz har de lyckats driva igenom ett minaretförbud.

I Sverige har vi, med undantag för Ny demokratis uppgång och fall 1991–1994, varit förskonade från partier som Sverigedemokraterna i vår riksdag.

Snart kan den tiden vara över.

Ambitionen med den här boken är att förklara hur det gick till, och vilken roll Sverigedemokraterna egentligen spelar i den svenska politiken. Boken består av tre delar. I den första, beskrivningen av partiets historia och framväxt, har vi vidgat perspektiven. Sverigedemokraterna har fram till nu i första hand beskrivits som en utväxt från 1930-talets övervintrade fascistiska och nazistiska 9

Ut ur skuggan ORI.indd 9

10-04-14 11.41.05

förord rörelser. Till stora delar är beskrivningen korrekt. Flera av partiets grundare och första stödtrupper hämtades från den nationella rörelsen.

För att helt förstå partiet behöver bilden kompletteras. Sverige­ demokraterna är resultatet av en fusion mellan den nationella rörelsen och populistiska missnöjespartier. Flera av de partier som dök upp under 1980-talet är i dag integrerade i Sverigedemokraterna.

Enligt den belgiske statsvetaren Cas Mudde har det sedan 1980-talet använts över 20 olika definitioner för att ringa in partier som Sverigedemokraterna. Vi väljer i den här boken att använda termen radikal högerpopulism, så kallade RHP-partier, som namn för partifamiljen. Det är den term som är mest etablerad inom forskningen. Enligt Mudde karaktäriseras de radikala höger­ populisterna av främlingsfientlighet och nationalism. De blandar sin utpräglade populism med ett auktoritärt samhällsideal.

Vi betraktar Sverigedemokraterna som ett extremnationalistiskt och rasistiskt parti som med lätthet platsar i denna gemenskap.

De partier som står längre ut på högerkanten försöker vi så specifikt som möjligt att definiera. Som samlingsnamn för de olika nationalistiska, fascistiska och nazistiska grupperna använder vi termen den nationella rörelsen, som har varit gruppernas egna gemensamma beteckning.

I bokens andra del granskas och analyseras Sverigedemokraternas idévärld. Partiet vill gärna framställa sig som ett parti som andra. Men Sverigedemokraterna drivs av samma ödesmättade övertygelse som sina företrädare i Bevara Sverige svenskt – snart kommer nationen Sverige förintas.

Samtidigt har partiet lärt sig att inte framstå som särskilt extremt. När dess företrädare pratar om att värna svenskheten lutar de sig mot socialdemokratiska ikoner som Per Albin Hansson.

De ideologer och forskare partiet hänvisar till finns vid de finaste universiteten och omhuldas av både den konservativa högern och 10

Ut ur skuggan ORI.indd 10

10-04-14 11.41.05

En annan sida av Sverige liberaler. De förslag och idéer partiets företrädare framför har i många fall redan blivit verklighet i andra delar av Europa.

I grund och botten är det dock en fråga som överskuggar allt – invandringen.

I den tredje och sista delen fokuserar vi på väljarna. Vilka de är och framför allt, varför de lägger sin röst på Sverigedemokraterna?

Det går att analysera och beskriva ett parti på många sätt. Utan väljarna blir det svårt att helt och hållet förstå vilken roll Sverige­ demokraterna spelar. Vår ambition har varit att ge väljarna ett ansikte och framför allt förklara de processer som ligger bakom Sverigedemokraternas ökade popularitet.

I ett efterord lyfter vi slutligen frågan om hur partiet ska bemötas. Vi vet av erfarenhet från tidigare arbete med böcker och skrifter om Sverigedemokraterna att frågan kommer att komma.

Därför presenterar vi fem enkla punkter för hur debatten kan fortsätta.

Boken bygger på intervjuer med ett 20-tal personer. Alla har fått en möjlighet att ge sin bild av partiet. Partitoppen, aktivisterna, väljarna, avhopparna, experterna och inte minst de före detta medlemmarna. Vi har dessutom gått igenom tusentals interna dokument: protokoll, brevväxlingar, hemliga interna rapporter, bilder och anteckningar. Vi har läst partiets officiella tidningar, flygblad, politiska program och följt dess utspel. Vi har lyssnat på tal, tittat på videoklipp och sökt bland gamla pressklipp. Vi har besökt väljare och partifunktionärer och följt dem vid flygbladsutdelningar, medlemsmöten och fikastunder.

Fram tornar bilden av ett konspiratoriskt, revanschsuget och pragmatiskt parti. Vi kan se ett parti med stora problem att hantera sin egen historia, där flera av de egna medlemmarna inte ens känner till den. Tillsammans har vi jobbat med att bevaka Sverigedemokraterna sedan slutet av 1990-talet. Ändå har vi förvånats över den radikalism som präglade partiets första år, då 11

Ut ur skuggan ORI.indd 11

10-04-14 11.41.06

förord det i partileden inte ens var självklart att välja den demokratiska vägen. Vår granskning visar också att partiets uppgörelse med sin historia inte är sann. Kopplingarna till den nazistiska rörelsen har varit mer omfattande än vad vi först trodde.

Vi hittar ett parti som under de senaste 20 åren genomgått en omfattande politisk makeover, och som lyckats övertyga omgivningen om att partiet nu är ett annat.

Vi kan också se en väljarkår som sviker gamla partilojaliteter, en grupp som inte känner igen sig i de etablerade partierna, som inte litar på politiker och som nu prioriterar invandrarfrågan.

Sverigedemokraterna är inget isolerat fenomen. Partiets propaganda och retorik är anpassat efter samma spelregler som gäller för etablerade partier. Framför allt består det växande antalet sympatisörer och väljare av människor som i sin vardag finner anledning att stödja partiet.

Under de senaste 30 åren har det offentliga Sverige omfamnat idén om ett mångkulturellt Sverige. Föreställningen om Sverige som ett öppet och tolerant land är djupt förankrad i det svenska samhället, och därmed en del av den svenska självbilden.

Men bilden är inte helt sann.

Det finns en annan sida av Sverige. Bakom de fina orden om det mångkulturella samhället finns en misstänksamhet, oro och ren motvilja. Alla vill inte vara en del av det inbjudande Sverige som marknadsförs runt om i världen.

Den här boken handlar om dem.

Om dem som vill bevara, skydda och försvara. De rädda och svikna som söker eller redan har hittat förklaringen till varför samhället inte fungerar som de önskar. Om pensionärsparet Agne och Janet Berg som varje onsdag tittar förbi Sverigedemokraternas källarlokal för att dricka kaffe eller blada flygblad. Om lastbilschauffören Daniel som trivs på landsbygden och tycker att Sverigedemokraterna är det enda partiet som vågar säga 12

Ut ur skuggan ORI.indd 12

10-04-14 11.41.06

En annan sida av Sverige sanningen om invandringen. Om ideologen Mattias Karlsson som från Malmö stadshus drömmer om den dag då Sverigedemokraterna betraktas som vilket parti som helst. Om Niels Mandell och Mats Tolgén som en gång i tiden var med och byggde upp partiet, och nu ser det segla mot riksdagen.

Det här är en bok om Sverigedemokraterna.

Och om Sverige.

Vi har skrivit den för att den behövs.

Mikael Ekman Daniel Poohl Stockholm i mars 2010

13

Ut ur skuggan ORI.indd 13

10-04-14 11.41.06

PROLOG

På väg mot riksdagen

– Andersson … klar! Pettersson … klar! Bengtsson … klar!

Efter att kvinnan i passagerarsätet lyckats stoppa ner ett flygblad i varje brevlåda trycker hennes man på gaspedalen och kör vidare. Efter några hundra meter gör de om proceduren. Den röda golfen bromsar in. Kvinnan gläntar på dörren eller vevar ner rutan för att nå brevlådorna. Hon tar ett gäng flygblad från bunten i knäet och fördelar dem med van hand. Snabbt därefter slår hon igen dörren eller vevar upp rutan. Mannen ser sig om och svänger ut på landsvägen igen.

Det är en vårdag i april 2008. Sverigedemokraterna raggar väljare i trakterna kring Ockelbo i Gästrikland. Vi åker genom ett vackert landskap. Över fälten. Upp i bergen. Från brevlåda till brevlåda.

Vid ratten sitter Agne och bredvid honom hans fru Janet.

Det är snart fyrtio år sedan de träffades. Agne tvekade inte en sekund när han stannade bilen och plockade upp Janet och hennes väninna som stod och liftade längs vägen den där dagen de sågs första gången.

Janet var från Gävle. När hon och Agne träffades hade hon hunnit bli 32 år. Hon hade ett barn sedan tidigare. Efter att ha studerat till barnsköterska i Stockholm fick hon jobb på barnmedicinska 14

Ut ur skuggan ORI.indd 14

10-04-14 11.41.06

På väg mot riksdagen avdelningen vid Falu lasarett. Efter två år sökte hon sig vidare till BB i Gävle där hon arbetat som barnsköterska fram till pensionen.

Agne var inte från trakten. Han växte upp i Småland där han inledde en karriär inom tryckeribranschen, sedan flyttade han till Karlstad och fick jobb på Nya Wermlands-Tidningen. Till slut hamnade han på Arbetarbladet i Gävle.

Det var lätt att få jobb på den tiden, minns de. Janet ringde från skolan till lasarettet i Falun och anmälde sitt intresse för den lediga tjänsten. Hon fick den. Agne fick ett privat samtal från Arbetarbladets tryckerichef.

De bestämde sig för att bygga hus. 1977 gifte de sig, och fick så småningom barn och barnbarn.

Nu sitter de båda i sin bil på en landsväg någonstans utanför Ockelbo. Det är långt ifrån första gången de delar ut flygblad för Sverigedemokraterna. De har varit med och jobbat för partiets lokalavdelning i Gävle sedan 2002. Det har blivit ett sätt för dem att fördriva tiden.

– Det var i samma veva som jag blev pensionär. Då mister man ju alla sina jobbarkompisar. Jag har jobbat i lag och då var det här ett sätt att få anledning att komma ut, att träffa folk och mycket trevliga vänner, berättar Agne.

Och så handlar det givetvis om politik. Det är mycket som är fel i det svenska samhället, enligt det samspelta gamla paret. Janet har länge varit engagerad i djurrättsfrågor. På 1970-talet höll hon tal på torget i Gävle, berättar hon. Agne, som en gång i tiden röstade på Tage Erlander, tycker att skolan har blivit sämre. Över huvud taget har samhället blivit hårdare.

– Det var lugnare att vara ung förr. Det fanns inte lika många faror, säger Agne från förarsätet.

Janet håller inte med.

– Ja, men det beror ju på. Jag hade mor och far. Men hur många 15

Ut ur skuggan ORI.indd 15

10-04-14 11.41.06

prolog barn i dag har samma mamma och pappa? Man har en pappa i Göteborg och en mamma i Stockholm. Eller kanske två pappor?

Och vården har blivit sämre. Janet vet. Medan vi sakta rullar genom ett öde sommarstugeområde berättar hon om sin moster: – Hon hade ramlat flera gånger och hamnat på sjukhus. Hon var 90 år. Sista gången hon ramlade var de tvungna att tillkalla läkare. Det blödde från ett sår i huvudet. Läkaren tyckte att hon kunde vara kvar och att personalen skulle titta till henne under natten. Men det hade de tydligen inte gjort för på morgonen var hon medvetslös.

Dessutom var nattlampan trasig, berättar Janet. Trots att de hade sagt till om det fick hennes moster inte någon ny. Till slut fick Janet gå och köpa en själv.

– På ålderdomshemmet där hon bodde brukade de servera kaffe mellan halv tre och tre. När hon inte fick något kaffe gick jag och frågade varför. De svarade att om de inte kommer mellan halv tre och tre så blir de utan. Men hon kunde inte gå och hon tyckte så mycket om kaffe.

– Hon fick ett tråkigt slut, säger Agne bistert.

Under stora delar av resan undviker de att prata om invandringen.

– Mångkulturen fungerar inte, säger Janet vid ett tillfälle.

– Vi är absolut inte emot invandring, men den bör ske under lite mer kontrollerade former. Viss invandring måste vi ju ha, det tycker jag. Vi har ju invandrare som vänner, vi har inget emot människorna, försäkrar Agne.

Annars kryssar de sig förbi ämnet.

De vill inte precisera vad det var som gjorde att de fastnade för Sverigedemokraterna.

– Vi tyckte väl att det började bli lite för mycket av allting så att säga. Man ser ju problemen i samhället, en massa orättvisor och så där.

Till slut utbrister Janet: 16

Ut ur skuggan ORI.indd 16

10-04-14 11.41.06

På väg mot riksdagen – Jag tror muslimerna kommer att ta över.

Hon har sett det själv. På en buss i Gävle.

– Då kom det in en muslimsk familj, tre barn och en i barnvagn.

Jag såg att det var en muslim. De kom in och det var blött ute och ungarna började hoppa på alla säten så att det blev grus och snö överallt, busschauffören stannade och sa till.

– Ja, han hade ju säkerheten att tänka på, fyller Agne i.

– Han stannade bussen och sa: ”Nu sätter du dina barn på sätena.” ”Det gör jag inte, det är mina barn”, skrek pappan. ”Ja, men det skiter jag i”, sa chauffören. ”Om barnen ramlar och bryter armar och ben så får vi betala för det.” Det satt en äldre dam bakom mig och hon började applådera åt chauffören. Hon tyckte det var bra för hon blev irriterad på ungarna. De skrek och hade sig så jag förstår att hon blev arg. Förstår du? Det är klart de inte vet hur vi har det i vår kultur och så vidare, men man tycker ju att det säger sig själv att barnen ska sätta sig.

De stannar bilen i Ockelbo. Det är en långsam lördag mitt i ingen­ stans.

Helghandlarna flanerar lugnt mellan de få butikerna, parker­ ingen och de utstationerade SD -aktivisterna som delar flygblad.

Företrädare för andra partier syns inte till. Det är två och ett halvt år kvar till valet. Redan nu står de frusna och tålmodiga partifunktionärerna och söker stöd. Alla med varsin historia om ett Sverige på väg utför.

Alla med en och samma lösning.

17

Ut ur skuggan ORI.indd 17

10-04-14 11.41.06

Ut ur skuggan ORI.indd 18

10-04-14 11.41.06

DEL 1.

Drรถmmen om ett rent Sverige

Ut ur skuggan ORI.indd 19

10-04-14 11.41.06

Ut ur skuggan ORI.indd 20

10-04-14 11.41.06

1.

Nystart

Hur börjar man en historia? När det gäller Sverigedemokraterna hade det lättaste varit att hålla sig till den etablerade versionen och ange den 6 februari 1988 som startdatum. Enligt Sverigedemo­ kraternas egen historieskrivning träffades då ett tjugotal personer i en lägenhet i Stockholm för att bilda ett nytt parti.

Men så enkelt är det inte.

Till att börja med är inte historien om lägenhetsmötet sann.

Sverigedemokraterna kom till under andra förutsättningar.

Viktigare är att Sverigedemokraterna inte kan förstås utan att partiet sätts in i sitt rätta sammanhang. Historien om dess framväxt är lika mycket en berättelse om hela det svenska flyktingmotståndet, om hur extremnationalister, nazister, fascister och populister trätt fram som försvarare av ”svenskheten”. Sverigedemokraterna har varit en av många aktörer i denna rörelse. Partiets medlemmar har låtit sig inspireras och avskräckas av besläktade partier och grupper. De har lärt sig av misstag och framgångar. Och de har sett sitt parti växa fram som rörelsens samlande kraft. Därför börjar vi inte i den där lägenheten i Stockholm 1988.

Vi börjar nio år tidigare.

21

Ut ur skuggan ORI.indd 21

10-04-14 11.41.07

drömmen om ett rent sverige

”En neger som utrikesminister” Augusti 1979. Efter att gång på gång fått se sina insändare om den svenska invandringspolitiken refuseras bestämde sig datateknikern Leif Zeilon och häktesvakten Jerker Magnusson för att föra ut sitt budskap på andra sätt. De sammanfattade sin kritik mot invandringen i ett flygblad.

Budskapet var tydligt: För varje år blir svenskarna allt färre. Om fyra år finns inget svenskarnas Sverige. Med kanske en turk som diktator och en neger som utrikesminister. Folket blir då ett chokladbrunt blandfolk som inte talar svenska utan olika språk huller om buller.

Flygbladet undertecknades med en slogan som kom att bli det gemensamma budskapet för det svenska flyktingmotståndet de närmsta 30 åren – Bevara Sverige svenskt. Enligt Leif Zeilon innebar flygbladet starten för det som skulle komma att blir 1980-talets mest omtalade rasistiska gruppering – BSS.1 BSS ville framställa sig som en demokratisk, folkligt förankrad och spontant framvuxen organisation. Men grundaren Leif Zeilon, som senare bytte efternamn till Ericsson, hade odlat sitt hat mot invandringen under lång tid.

Under början av 1970-talet skickade han brev till det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet, NRP.2 Han berättade om sina planer på att resa till Rhodesia, nuvarande Zimbabwe. Landet som hade blivit självständigt 1965 präglades under 1970-talet av en hårdför apartheidpolitik som väckte protester från svarta gerillagrupper.

Zeilon avslöjade i sitt brev att han eventuellt skulle kunna tänka sig att ansluta till armén för att slå tillbaka upproren. Senare blev han aktiv i den antikommunistiska gruppen Demokratisk allians som propagerade för USA:s krig i Vietnam.3 1981 prenumererade han dessutom på Nysvenska rörelsens tidning Vägen framåt.

Zeilon och hans partner Jerker Magnusson lockade snabbt till 22

Ut ur skuggan ORI.indd 22

10-04-14 11.41.07

Nystart sig alltmer folk. Många av anhängarna hade tidigare varit aktiva i olika nazistiska och fascistiska förbund, vilket kom att sätta en stark prägel på organisationen.

En av dem var Niels Mandell. Under flera decennier har han varit aktiv i olika grupperingar inom den nationella rörelsen. Det var till honom de olika gruppernas propagandister vände sig när de ville trycka klistermärken eller dekaler. Niels formgav skickligt deras budskap. Nazisternas budskap i svart, rött och vitt. De mjukare budskapen i gult och blått.

För att effektivisera arbetet trycktes flera olika dekaler och klistermärken samtidigt. På de gamla kartor Niels visar upp har de ännu inte skurits ut och skilts från varandra. På ett av arken samsas budskap från Ku Klux Klan med finska slagord. På ett

Niels Mandell har varit den nationella rörelsens typograf och producerat tusentals klistermärken under 1970-, 1980- och 1990-talen. Han har också varit en av Sverigedemokraternas kärnaktivister.

(Foto: Johannes Jakobsson/Expo.)

23

Ut ur skuggan ORI.indd 23

10-04-14 11.41.08

drömmen om ett rent sverige annat ligger ett klistermärke från Sverigedemokraterna kant i kant med vit makt-musikbolaget Svea Musik som marknadsför sig som ett bolag för ”ras och nation”.

Tryckkartorna visar med all önskvärd tydlighet hur den nationella rörelsens olika grupper flyter ihop. För Niels Mandell är de mer än så. De är ett livsverk.

Nu vill han berätta sin historia, på ett villkor. Att han kallas nationalsocialist, inte nazist, det är ett skällsord som hans politiska motståndare använder.

Niels Mandell började sin politiska bana i Nordiska rikspartiet 1967.

– Jag läste en artikel om partiet i en finsk tidning. Det var gans­ ka sakligt skrivet så jag förstod att det låg mycket bakom det. På det viset fick jag kontakt med dem. Det fanns ju inga alternativ på den tiden, berättar han.

Nordiska rikspartiet var ett renlärigt nationalsocialistiskt parti som hade bildats av ledaren Göran Oredsson 1956, då under namnet Sveriges nationalsocialistiska kampförbund. Oredssons mål var att väcka liv i den avsomnade nationalsocialistiska rörelsen, men partiet samlade aldrig några större skaror.

Partiet var sekteristiskt och våldsamt. 1974 gjorde sig partiets gatustyrka Riksaktionsgrupperna, RAG , skyldiga till två bombattentat. Gruppen leddes under en tid av Niels Mandell. En av bomberna riktades mot den konkurrerande gruppen Demokratisk allians lokaler i Stockholm. Attentatet var en hämndaktion för en vandalisering av Nordiska rikspartiets lokaler som RAG -aktivisterna misstänkte att Demokratisk allians låg bakom.

Den andra bomben kastades in på en biograf i Stockholm som en protest mot att komedin ”Det våras för Hitler” visades.4 Utöver våldet präglades Nordiska rikspartiet av en fixering vid Tredje rikets estetik. 1972 åtalades till och med makarna Oredsson och Heinz Burgermeister, i dag aktiv i Sverigedemokraternas 24

Ut ur skuggan ORI.indd 24

10-04-14 11.41.08

Nystart

Niels Mandell började sin politiska bana i Nordiska rikspartiet i slutet av 1960-talet. Här syns han på möte i NRP:s partilokal under tidigt 1970-tal.

(Foto: Expo.)

utbrytarparti Nationaldemokraterna, för brott mot uniformsförbudet. De friades sedan i domstol.

Till slut fick Niels Mandell nog.

– Jag tröttnade på skrikandet och Hollywoodnazismen. Man levde ju inte upp till sina principer. Man skrev och sa en sak, sedan var det en annan sak i praktiken. Där fanns en massa slödder och drägg som jag inte ville vara med. Man skämde ut sig själv på gator och torg genom att skrika åt personer som man inte gillade. Att efterapa Tredje riket är helt omöjligt, men det tar tid att upptäcka det.

25

Ut ur skuggan ORI.indd 25

10-04-14 11.41.09

drömmen om ett rent sverige

En ny röst Tiden efter engagemanget i Nordiska rikspartiet blev tung. Den svenska nationella rörelsen dominerades av gamla, nostalgiska och utdöende organisationer. Inget passade Niels som kände sig ”bränd”.

– Det kom ett fruktansvärt vakuum. Allt var bortkastat, jag kände mig lurad och förrådd. Det är som i det militära, om en general skulle leda sina soldater in i fördärvet. Det är fel.

Trots besvikelsen rubbades aldrig den politiska övertygelsen.

Han fortsatte att intresserat följa samhällsdebatten. I slutet av 1970-talet hajade han till när han läste en artikel i Dagens ­Nyheter.

Någon hade satt upp främlingsfientliga lappar på lyktstolpar.

– Jag har klippet kvar fortfarande. ”Stoppa massinvandringen – säkra jobben” stod det. Och jag förstod att det fanns andra som tänkte som jag.

Upptäckten ökade hans lust att börja engagera sig igen. 1980 träffade han Leif Zeilon. Mötet innebar starten för Niels mångåriga engagemang i Bevara Sverige svenskt, och så småningom Sverige­demokraterna.

BSS var på många sätt en nyskapande röst i den lilla och dödsdömda nationella rörelsen. Ända sedan 1950-talet hade rasister, fascister och nazister i Sverige och i Europa tvingats förhålla sig till det dåliga rykte som nationalsocialismen och flera av dess bärande idéer fått. När dessutom fascismens sista utposter i Grekland, Spanien och Portugal en efter en tappade makten hade rörelsen helt marginaliserats.

Något behövde göras. Hur skulle budskapet paketeras och föras fram?

Bildandet av BSS kom som en logisk konsekvens av debatten.

Bara några månader innan BSS gav ut sitt första flygblad skrev

26

Ut ur skuggan ORI.indd 26

10-04-14 11.41.10

Nystart ledaren för den fascistiska gruppen Nysvenska rörelsen, Per Engdahl, en artikel i organisationens tidning Vägen framåt där han lyfte fram vikten av att lämna rasbiologin bakom sig och i stället koncentrera sig på svenskheten. Artikeln blixtbelyser den diskussion som präglade efterkrigstidens nationella rörelse.

På 30-talet, när den rasbiologiska aspekten dominerade diskussionen, brukade vi i Nysvenska rörelsen tala om rasblandning och rasbrytning. Vi kan lugnt stryka rasbiologin ur sammanhanget, även om den spelar en betydande roll. Vi vet tyvärr för lite om denna roll och dess gränser.5

I stället för att prata om den ”nordiska rasen” föreslog Engdahl att ”svenskheten” skulle försvaras.

Om för oss Sverige är ett värde i sig, om vi upplever det som en av våra främsta livsuppgifter att vidmakthålla svenskheten, att anpassa den till nya tiders krav, att bevara sambandet mellan svenskheten och det stycke jord som blev vårt, då framstår de hysteriska försöken att bromsa eller kväva en saklig fri debatt kring invandringen som ett förräderi mot Sverige.6

BSS tog till sig den nya retoriken och blev förnyare i en annars stagnerad rörelse. Samma utveckling skedde runt om i Europa där partier som National Front i England och franska Front National lade om sina strategier.

1982 genomförde BSS sitt första riktiga möte. 16 personer samlades i Medborgarhuset på Södermalm i Stockholm och tillsatte en interimsstyrelse bestående av Leif Zeilon och Sven Davidsson.

Sven Davidsson hade sin bakgrund i just Nysvenska rörelsen och hade varit ordförande för organisationens Stockholmsavdelning under 1960-talet.

Under mötet underströk Davidsson BSS unika position. Genom att fokusera på en viktig fråga representerade organisationen en 27

Ut ur skuggan ORI.indd 27

10-04-14 11.41.10

drömmen om ett rent sverige

Sven Davidsson var en av talarna på Nysvenska rörelsens kretsstämma 1970.

Bland talarna fanns också Göran Englund, som kom att bli en centralgestalt i folkomröstningen om flyktingmottagande i Sjöbo, och Hans Carling som 20 år senare blev aktiv i Sverigedemokraterna.

(Expos arkiv.)

helt ny linje. Andra nationella grupper borde göra detsamma, menade Davidsson. Sveriges nationella förbund skulle kunna koncentrera sig på försvarsfrågan. Nysvenska rörelsen på ”knarkproblemet eller den bedrövliga kriminalpolitiken”.7 Efter mötet tog gruppens utåtriktade arbete fart. BSS bjöd in organisationer och arrangerade möten i flera städer runt om i landet.

Niels Mandell minns att det var Leif Zeilon som var den drivande kraften. Själv var han bara en ”vanlig fotsoldat”.

– Vi planerade kampanjer, affischeringar och hur vi skulle åka runt och träffa folk i Sverige. Jag var högst imponerad av den storartade intelligens som strömmade emot mig från Leif Zeilon.

28

Ut ur skuggan ORI.indd 28

10-04-14 11.41.11

Nystart Samma år lanserade organisationen sin tidning BSS-nytt. I redaktionsrutan slogs organisationens syfte fast: BSS-NYTT kommer att ge sitt stöd åt alla dem som stöder det

svenska folkets kamp för att överleva som ett fritt folk, och kommer att bekämpa alla dem som vill förstöra vårt land genom en invandring som på sikt kan förinta det svenska folket.8

Den 20 mars 1983 antogs till slut ett officiellt program. Några av punkterna i BSS program löd: • Endast etniskt besläktade människor från kulturellt närstående länder ska principiellt kunna accepteras som invandrare i Sverige.

• Inga utlänningar – utom främmande staters representanter, anställda i utländska dotterbolag, forskare, specialister och gäststuderande – ska kunna sammanhängande vistas i riket i längre än tre år.

• Adoptioner av utländska barn ska förbjudas i lag.

• Abortpolitiken ska bli restriktivare.

Fokus låg på gruppens kärnfråga – stoppa invandringen. Men även andra ämnen intresserade BSS -aktivisterna.

Under det första året valde flera av de ledande personerna bakom BSS att vara anonyma, vilket skapade nyfikenhet hos media. När de till slut avslöjades fick det långtgående konsekvenser för framför allt Leif Zeilon. I slutet av 1980 sände TV2:s nyhetsprogram Magasinet inslaget ”Nynazism på frammarsch” där Leif Zeilon nämndes som en av personerna bakom BSS. Tittarreaktionerna blev kraftiga och Zeilon sparkades från sin tjänst på LO -anknutna byggföretaget BPA. För BSS blev avskedandet ett bevis på att Sverige i själva verket var en diktatur där alla som kritiserar invandringen på olika sätt trakasseras. Leif Zeilon fick senare rätt mot sin arbetsgivare i 29

Ut ur skuggan ORI.indd 29

10-04-14 11.41.11

drömmen om ett rent sverige Arbetsdomstolen och tilldelades ett skadestånd för att han sparkats på felaktiga grunder.

Men det rubbade inte BSS världsbild.

Sverige var en diktatur och medierna dess propagandamaskin.

De journalister som valt att granska gruppen fick betala ett högt pris.

En av reportrarna som rapporterade om BSS var Peter Ekstrand som då jobbade för SVT. Han var inblandad i reportaget som ledde till att Zeilon fick sparken. Redan i första numret av BSS nytt hängdes journalister och andra personer som gruppen såg som fiender ut med namn, bild och personnummer och i vissa fall även med hemtelefonnummer och adress. I Peter Ekstrand fall gav BSS till och med ut en skrift om honom som bland annat delades ut utanför hans jobb.9 – Vi gjorde ett längre reportage i Magasinet och utsattes för hot från BSS. SÄPO fanns i studion och jag eskorterades hem av livvakter. Under den här tiden var mina barn små och jag kände stark oro för min familj. Jag fick ta mig ut genom grannhusets port och gå olika vägar när jag följde barnen till dagis. Det kom uppgifter till SVT om att mina barn skulle kidnappas, berättar Peter Ekstrand.

TV2-reporter som ljuger och vinklar.

Journalisten Peter Ekstrand hängdes ut flera gånger i BSS-pressen med namn, bild, telefon- och personnummer, här i tidningen Patriot.

Det gick så långt att BSS gav ut en specialskrift om honom.

(Patriot 1/1984. Expos arkiv.)

30

Ut ur skuggan ORI.indd 30

10-04-14 11.41.11

Nystart Vid ett tillfälle stötte han ihop med Leif Zeilon.

– En lika bisarr som obehaglig händelse inträffade en sommar i Roslagen. Jag hade varit på cirkus med ett av mina barn då jag på väg ut möter Leif Zeilon, också med ett barn i handen. Han gick emot mig och skrek hotfulla saker. Min son blev skrämd och jag tyckte det var obehagligt att Zeilon kom så nära mitt privatliv. Jag funderade också på det märkliga i att man kan vara nazistledare och samtidigt familjefar som går med sitt barn på cirkus, säger Peter Ekstrand.

BSS hängde sammanlagt ut tolv personer med namn och personnummer i organisationens tidningar. Det var dels journalister, men också antirasister, fackligt aktiva och beslutsfattare.

– Jag fick diverse hotbrev, en kontaktannons i en gaytidning som hette Revolt, Det bästas spökhistorier i guldtryck och så vidare.

Jag fick en strid ström av skit jag inte beställt och på toppen av allt ett paket sopor de skickat i mitt namn till kommendanten för museet i Auschwitz som sedan kom som returpaket. Det sista fick mig att gå till snuten, men trots att jag visste vem som låg bakom så sket polisen i det, berättar Janne Holmström, som då jobbade som journalist på Nacka-Saltsjöbadens Tidning.

Sökes: samarbetspartner I samband med BSS möte den 20 mars valdes också den första styrelsen. Ordförande blev Sven Davidsson.

– Han var en skyltdocka för Leif hade ju barn och fästmö.

Davidsson är en koalabjörn. Långsam och träaktig. En trädocka som det inte går att prata med riktigt. En fossil. Han spärrade all utveckling, hävdar Niels Mandell.

Den första styrelsen bestod av nio personer. Bland dem fanns personer med bakgrund i grupper som Nysvenska rörelsen och Sveriges nationella förbund. Organisationer som existerat sedan 31

Ut ur skuggan ORI.indd 31

10-04-14 11.41.11

drömmen om ett rent sverige innan andra världskriget och fungerat som viktiga förvaltare av 1930- och 1940-talens fascism. Den ansvarige för BSS postbox var under en tid Gösta Bergquist10 som började sin politiska bana i de tidiga tonåren. I en intervju i boken Sverigedemokraterna – den nationella rörelsen berättar han om sin beundran för den svenska fascismens nestor, Per Engdahl.

– Då jag var 13–14 år deltog jag på ett möte med Engdahl.

Det var under andra världskriget och hans organisation hette då Svensk opposition. Per Engdahl var en enorm talare och han frälste mig, berättar Bergquist.11 Trots länken till olika nazistiska och fascistiska grupper svor sig BSS fria från alla anklagelser om rasism. Men i BSS -nytt lät det annorlunda. Efter mötet presenterades den nyvalda ordföranden Sven Davidsson. På frågan om han var rasist svarade han: Ja, i ordets positiva betydelse. Jag önskar att raserna skall utvecklas separat, efter egna förutsättningar. De verkliga rashatarna är liberalerna, som önskar förstöra raserna genom integration och rasblandning.12

BSS var fortfarande i sin linda och medlemskåren var liten. För att växa behövde gruppen skapa allianser, i såväl Sverige som utlandet. På hemmaplan var valmöjligheterna begränsade och alla eventuella samarbetspartner fanns långt ut på extremismskalan.

Valet föll till slut på Nysvenska rörelsen och Sveriges nationella förbund, där flera av den första styrelsens ledamöter varit aktiva.

Första kontakten mellan BSS och Nysvenska rörelsen togs redan 1980. I Vägen framåt uppmanade Nysvenska rörelsen sina medlemmar att beställa BSS -material. Som tack för hjälpen gjorde BSS reklam för Nysvenska rörelsen. I tidningen rapporterades det också om hur Leif Zeilon kom på besök till Malmö och bland annat berättade om rättegången mot hans förra arbetsgivare ByggProduktion Aktiebolag, BPA.13 Samarbetet med Nysvenska

32

Ut ur skuggan ORI.indd 32

10-04-14 11.41.11

Nystart rörelsen och Sveriges nationella förbund gick till slut så långt att medlemmarna i någon av de tre organisationerna automatiskt fick medlemskap i de andra två.14 BSS sökte även samarbeten utomlands. Organisationen kom tidigt i kontakt med det norska partiet Nasjonalt folkeparti, NF. Partiet grundades 1980 som en fortsättning på den våldsamma nazistgruppen Norsk front. Gruppen upplöstes i slutet av 1970talet efter att ledande medlemmar hade gjort sig skyldiga till en serie attacker mot politiska motståndare. 1979 kastade en ledande medlem i Norsk front in en bomb i första maj-tåget i Oslo och en person blev allvarligt skadad.

Såväl Norsk front som Nasjonalt folkeparti var nazistiska organisationer och drevs av trion Erik Blücher, Tor Petter Hadland och Jan Ödegård. Organisationen gick i dvala 1985 efter att en medlem den 14 juni samma år sprängt flera dynamitladdningar mot Norra moskén i Oslo. Sex år senare upplöstes organisationen.

Ingen person kom till skada men det blev stora materiella skador.

Dådet ledde till att polisen gjorde razzior hos flera NF-medlemmar.

De hittade bland annat vapen och sprängämnen. Flera av medlemmarna dömdes senare till fängelsestraff.

Utåt undvek BSS att tala om sina kontakter med Nasjonalt folke­ parti men i själva verket var relationen mellan de två grupperna god. I en intervju i Aftonbladet i augusti 1981 talade partiledaren Tor Petter Hadland öppenhjärtigt om samarbetet. Erik Blücher höll föredrag för BSS i Göteborg och i BSS -nytt gick det att hitta annonser för Nasjonalt folkepartis tidning Nasjonalisten. Dess­ utom deltog partiets ledartrio vid BSS tredje landsmöte i Stockholm den 25 mars 1984.

Under mötet talade Erik Blücher och Jan Ödegård. ”Ödegård satte vår nationella kamp i ett historiskt perspektiv. NF i Norge har mycket erfarenheter att ge till de nyare nationella kamprörelserna som växer som aldrig förr”, meddelade Nasjonalt folkeparti i sin tidning Nasjonalisten efter mötet.15 33

Ut ur skuggan ORI.indd 33

10-04-14 11.41.11

drömmen om ett rent sverige En annan viktig utländsk samarbetspartner och förebild var eng­elska National Front. Partiet bildades 1967 efter att en rad nazistiska och fascistiska grupper slagits samman. Den förste ordföranden var A.K. Chesterton, en före detta medlem av British Union of Fascists. Han efterträddes senare av nazisten John Tyndall.

Under det nya ledarskapet växte National Front snabbt. I kölvattnet av en ökad invandring till Storbritannien, fabriksnedläggningar och den vikande konjunkturen kunde partiet 1973 räkna in sina första parlamentariska framgångar då partiets kandidat Martin Webster lyckades få 16 procent vid fyllnadsvalet i West Bromwich. Ett år senare hade partiet nära 18 000 medlemmar, enligt den engelska tidningen Searchlight.

I valet 1979 ställde National Front upp med fler än 300 kandidater. Men valframgången uteblev. Media granskade partiet hårdare än tidigare och National Front möttes av ett samordnat antifascistiskt arbete. Men den kanske viktigaste orsaken till partiets uteblivna framgång var att det Konservativa partiet med den dåvarande oppositionsledaren Margaret Thatcher hade en liknande retorik som National Front. Hon hävdade bland annat att ”folk är faktiskt ganska rädda för att det här landet kan bli ganska översvämmat av folk med en annorlunda kultur”.16 I efterdyningarna av det misslyckade valet utsågs Tyndall till syndabock av partiets missnöjda medlemmar. Efter flera uppslitande konflikter avgick han 1980. National Front levde kvar men fick aldrig tillbaka sin forna glans och partiet kom snart att bli utkonkurrerat av Tyndalls nya projekt British National Party.

Men under 1970-talet gjorde National Fronts framgångar stort intryck på fascister och extremnationalister runt om i Europa.

1984 gästade partiet BSS årsmöte. Efter mötet skickade BSS ett tackbrev som publicerades i National Fronts tidning Nationalism Today.

34

Ut ur skuggan ORI.indd 34

10-04-14 11.41.11

Nystart Under de senaste tio åren har National Front bidragit starkt till att ge inspiration åt svenska nationalister och till vår kamp mot marxism och kapitalism, likaväl som vår kamp för ett rent nationellt samhälle.17

Det är oklart hur det nationella och det internationella samarbe­ tet påverkade de enskilda medlemmarna. Men för ledningen och kärnaktivisterna innebar det bland annat en källa till inspiration.

– Jag måste säga att National Front har betytt ganska mycket.

Man behöver en förebild inom politiken, annars går det inte. Sedan var ju också musiken viktig, berättar Niels Mandell.

Skinnskallarnas entré Om det var något BSS lärde sig av National Front var det hur musiken kunde fungera som rekryteringsredskap. I slutet av 1970-talet hade skinnskallekulturen kommit till Sverige. Rörelsen var långt ifrån homogen. I Storbritannien hade den delats upp i politisk naziinfluerad gruppering, en opolitisk och en antifascistisk.

I Sverige präglades den av främlingsfientlighet och socialt utan­förskap. En viktig del av identiteten var, som i många andra subkulturer, musiken. Den rasistiska skinnskallemusikens här­ förare var det brittiska bandet Skrewdriver, vars sångare, Ian Stuart Donaldson, var en nyckelfigur inom National Front och en av de stora förebilderna för skinnskallar över hela Europa.

BSS insåg musikens dragningskraft och i mitten av 1980-talet upptäckte de Nyköpingsbandet Ultima Thule som var populärt bland de skinnskallar som hade börjat söka sig till BSS. Organisationen erbjöd sig att betala bandets första platta och Ultima Thule tackade ja.

Niels Mandell gjorde omslaget.

– Vi sponsrade deras första skiva, vi var långt före Bert Karlsson.

35

Ut ur skuggan ORI.indd 35

10-04-14 11.41.12

drömmen om ett rent sverige Det var 1984 eller 1985. Jag var med där med 2 000 kronor och Leif Zeilon med 2 000. Sedan var det två till så det kostade 8 000 kronor. Det var viktigt att få en kontakt med Ultima Thule. Musiken har betytt väldigt mycket, berättar Mandell.

Skinnskallarna tog snabbt stor plats i BSS. De välkomnades av Leif Zeilon men kom att innebära problem.

– Det var rätt mycket nytt folk som kom på mötena och jag tror det var mycket vanligt folk också. Men sedan uppstod problemet när skinnskallarna började dyka upp. Då började de vanliga männi­skorna att minska i motsvarande grad och där gjorde vi ett stort misstag.

Skinnskallarna var stökiga, söp och kunde inte föra sig i samband med politiska möten.

– När de kom någon gång på 1980-talet så tyckte också jag att det var jättebra att de kunde slåss och sådär. Men sedan blev det för mycket superi. Skinnskallar kan ju inte uppföra sig alls och de kan inte komma nyktra till möten heller, förklarar Niels Mandell.

Men Zeilon hade planer även för skinnskallarna.

I slutet av 1983 lanserades Nationaldemokratiska partiet. Det nya partiet riktade sig till ungdomar och tillsammans med BSS arrangerade de ett traditionsenligt 30 november-firande i Stockholm som samlade ett 80-tal personer.

Enligt Niels Mandell och flera andra källor var Nationaldemokratiska partiet helt och hållet Zeilons skapelse. Planen var med största sannolikhet att skapa en plattform för skinnskallarna och på det sättet få bort dem från BSS. I BSS tidning Patrioten marknadsfördes Nationaldemokratiska partiet. Efter 30 november-demonstrationen intervjuades en 18årig skinnskalle, som närmast på beställning talade varmt om det nya partiet.

36

Ut ur skuggan ORI.indd 36

10-04-14 11.41.12

Nystart Vi försöker aktivera oss. Personligen är jag medlem i NPD och försöker göra en insats där. NPD står för Nationaldemokratiska partiet och är ett ungdomsparti med säte här i Stockholm.18

Nationaldemokratiska partiet var betydligt radikalare än sina skapare Bevara Sverige svenskt. Den 26 april 1984 demonstrerade de utanför Sovjets ambassad och krävde att krigsförbrytaren Rudolf Hess skulle släppas från Spandaufängelset. Demonstrationen urartade och sex personer dömdes för bland annat olaga intrång. Bland dem kom några att senare ansluta sig till Sverigedemokraterna.

Den goda relationen mellan BSS och skinnskallarna varade omkring ett år, sedan utbröt en häftig konflikt. Men den handlade inte om ideologiska meningsskiljaktigheter.

BSS arrangerade flera 30 november-demonstrationer som drog till sig många skinnskallar. Demonstrationerna kantades ofta av fylla och bråk. 1985 lyckades polisen hålla isär BSS-sympatisörerna och antirasterna.

(Foto: Paolo Rodriguez.)

37

Ut ur skuggan ORI.indd 37

10-04-14 11.41.13

drömmen om ett rent sverige BSS hade ordnat en fest och bjudit in skinnskallarna. I vanlig ordning blev det stökigt och i tumultet slogs en videokamera sönder. När ingen betalade kameran blev BSS -aktivisterna irriterade, men skinnskallelägret tyckte att de blivit dåligt behandlade.

Relationen mellan BSS och skinnskallarna blev aldrig densamma efter den tumultartade festen, trots att Zeilon flera gånger försökte reparera relationen.

Samtidigt i en annan del av landet började andra, helt nya röster, höjas mot invandringen.

38

Ut ur skuggan ORI.indd 38

10-04-14 11.41.13

Ut ur skuggan ORI.indd 39

10-04-14 11.41.13

Man säger inte »sparka ut svartskallarna«, man säger, till exempel, »verka för repatriering av etniska främlingar och kriminella eller icke assimilerbara element«; man säger inte att man skall »hänga landsförrädarna«, man säger att man skall »utkräva ansvar av de politiker som agerat i uppenbar strid med sitt lands intressen«; man säger inte »bögarna tillbaka in i garderoben«, man säger »bevara kärnfamiljen«.

UT UR SKUGGAN

UT UR SKUGGAN är den mest heltäckande bok som hittills skrivits om Sverigedemokraterna. Den är rikt illustrerad och bygger på en omfattande samling propagandamaterial, interna partidokument samt intervjuer med en lång rad aktiva sverigedemokrater och före detta medlemmar.

Partiets åsikter förklaras mot bakgrund av tidigare ställningstaganden, och analysen når på så sätt bakom mediernas ofta förenklade bilder.

av MIKAEL EKMAN & DANIEL POOH L

Daniel Poohl är chefredaktör för tidskriften Expo och har medverkat i en rad böcker och antologier om svensk rasism och främlingsfientlighet, bland andra »Sverigedemokraterna från insidan« (2004).

EN KRI T I SK G RAN SKNING AV

Mikael Ekman (t.v.) är producent på Strix television och har varit researchansvarig på tidskriften Expo och tillsammans med Stieg Larsson skrivit boken »Sverigedemokraterna – den nationella rörelsen« (2001).

Sverigedemokraterna vill framstå som ett rumsrent parti med något för alla, men det är hatet mot invandringen och invandrarna som är partiets viktigaste drivkraft och som genomsyrar alla dess ställningstaganden. Under de senaste åren har den antimuslimska retoriken blivit alltmer högljudd. Men varför får muslimer tjäna som Sverigedemokraternas syndabockar? Och hur resonerar egentligen partiets väljare?

SVERIGEDEMOKRATERNA

Sedan mitten av 1990-talet har Sverigedemokraterna försökt tona ner den högerextrema profilen och ledningen hävdar att partiet gjort upp med sin historia. Men det är inte sant. Författarna visar hur övervintrade nazister, missnöjespopulister och flyktingmotståndare förenades för att bilda vad som i dag är Sveriges största parti utanför riksdagen.

Skinnskallarna rensades aldrig ut – de bytte bara klädstil.

UT UR SKUGGAN

Ur en strategidiskussion inom Sverigedemokraterna år 2004

E N KRITIS K G RANSKN ING AV

SVERIGEDEMOKRATERNA av MIKAEL EKMAN & DANIEL POOHL

OMSLAG: JOHANNES MOLIN FOTO FRAMSIDA: JOHANNES MOLIN FOTO FLIK: EXPO

O_Ut_ur_skuggan.indd 1

2010-04-14 14.20