9789144071343

M a r e e rd i s

Juridik fรถr pedagoger

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljö­ anpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6940 ISBN 978-91-44-07134-3 Upplaga 5:4 © Författaren och Studentlitteratur 2000, 2011 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Lotta Bruhn Fackgranskning: Göte Appelberg och Staffan Olsson Printed by Graficas Cems. S.L., Spain 2015

INNEHÅLL

Förord till 5:e upplagan 7 K A P I T E L 1 Den rättsliga grunden 9

Personalens skyldigheter 9 Den statliga förvaltningen på utbildningsområdet 10 Den kommunala förvaltningen på utbildningsområdet 11 Styrdokument 12 Skollagens portalparagraf 13 K A P I T E L 2 Barns och elevers rätt och plikt till utbildning 15

Förskolan 15 Förskoleklassen 15 Grundskolan 16 Gymnasieskolan 20 Vuxenutbildning 21 Särskild utbildning för vuxna 22 Utbildning i svenska för invandrare 23 Principen om avgiftsfri utbildning 23 Rätt till särskilt stöd 25 K A P I T E L 3 Elevernas arbetsmiljö 31

Den psykosociala arbetsmiljön 32 Ordningsregler 32 Åtgärder mot elever 35 Nöd eller nödvärn 40

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3

Disciplinära och andra särskilda åtgärder 41 Kollektiv bestraffning 48 Förflytta elev av hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero 51 Omhändertagande av elevers egendom 53 K A P I T E L 4 Att förebygga och förhindra kränkande behandling 57

Att motverka diskriminering och trakasserier 64 K A P I T E L 5 Samarbete om barnet och eleven 67

Vårdnadshavare 69 Inskränkningar i vårdnadshavarens bestämmanderätt 72 Frivillig placering 72 Tvångsplacering 74 Särskilt förordnade vårdnadshavare 76 K A P I T E L 6 Förvaltningsrätt 79

Grundläggande fri- och rättigheter 79 Yttrandefrihet 86 Tryckfrihet 88 Politisk information 89 Allmän plats 90 Faktisk verksamhet och myndighetsutövning 92 Överklagande 93 Överklagbara beslut och besvärsmyndighet 94 Tillsynsmyndigheter 96 K A P I T E L 7 Offentlighet och sekretess 99

Offentlighetsprincipen 99 Vem har rätt att ta del av allmän handling? 99 Allmän handling 100 Postöppning 102 Utlämnande av allmän handling 105 Sekretess 107 Olika grader av sekretess 109 Sekretess inom förskolan 110

4

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Sekretess i pedagogisk omsorg som kompletterar eller erbjuds istället för förskola 112 Sekretess i fritidshem och i viss annan pedagogisk verksamhet 113 Sekretess inom skolan 113 Utbildning för vuxna 121 Den medicinska delen av elevhälsan 121 Sekretessbrytande regler 123 Samtycke 123 Utlämnande av uppgift 124 Anmälningsplikt till socialnämnden 124 Anmälan om misstanke om allvarliga brott 127 Generalklausulen 128 Förbehåll 128 Nöd 128 Partsinsyn 128 Sekretess mellan vårdnadshavare och underårig 129 Personuppgiftslagen 131 K A P I T E L 8 Brott 133

Brott från elevernas sida 134 Är mobbning ett brott? 136 Ska skolan polisanmäla? 139 Brott från personalens sida 140 Sexuella trakasserier 142 Registerkontroll 146 Övriga brott 148 K A P I T E L 9 Skadeståndsansvar 151

Grundprinciper 151 Arbetsgivaransvar 151 Tillsynsansvar 152 Kan barn bli skadeståndsskyldiga? 156 Vårdnadshavarens skadeståndsansvar 158

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5

K A P I T E L 10 Upphovsrätten 161

Allmänt 161 När uppstår upphovsrätten? 161 Inskränkningar i upphovsrätten 162 Privat bruk 162 Särskilda bestämmelser för skolan 162 Citat 165 Internet 165 Brott på internet 166

Förkortningar 167 Referenser 169 Användbara internetadresser 172

Sakregister 173

6

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Kapitel 3

Elevernas arbetsmiljö

Arbetsmiljön har stor betydelse för hur eleverna har det i sin skolvardag. En god arbetsmiljö där eleverna trivs och känner trygghet och får studiero, ger goda förutsättningar för lärande. Också den fysiska arbetsmiljön med bl.a. rena och trevliga skolutrymmen och goda luft- och ljusförhållanden påverkar elevernas lärande.

Skollagen har bestämmelser som ställer krav på elevernas arbetsmiljö. Syftet med dessa bestämmelser är att förebygga och förbättra förhållanden som inverkar på elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, så att eleverna kan få bästa möjliga skolvardag. Skollagen stadgar att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en arbetsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollagen hänvisar till arbetsmiljölagen, som innehåller de huvudsakliga bestämmelserna om krav på en god arbetsmiljö. Skol­lagen kompletterar dessa (5 kapitel 3–4 §).

Arbetsmiljön i skolan regleras med andra ord dels av arbetsmiljölagstiftningen, dels av skollagstiftningen, men också av miljöbalkens regler om den fysiska miljön. Skollagen hänvisar också till diskrimineringslagen och bestämmelsen om att den som bedriver verksamhet som omfattas av skollagen inte får diskriminera något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten (2 kapitel 5 § DiskrL).

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

31

3 Elevernas arbetsmiljö

Den psykosociala arbetsmiljön Ändamålet med bestämmelserna i skollagens 5 kapitel är att motverka otrygghet och brist på studiero i skolan och på fritidshemmet. Skollagens kapitel 5 gäller inte för förskolan.

Det är skolans uppgift att skapa en trygg arbetsmiljö för alla elever. I detta arbete är det förebyggande arbetet centralt. I förarbetena till den nya skollagen sägs bl.a.: Det kräver ett aktivt värdegrundsarbete där grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet utgör grunden för en trygg och utvecklande studiemiljö. Rutiner för att säkerställa samverkan och kommunikation mellan elever, lärare och annan personal är också centrala inslag i det förebyggande och långsiktiga arbetet (prop. 2009/10:165 s. 320).

Det förebyggande arbetet är viktigt, men i en skola där så många människor samtidigt vistas är det ofrånkomligt att det uppstår situationer med bråk och missämja. Skolpersonalen har i dessa fall en plikt att ingripa för att upprätthålla ordningen; detta ligger bl.a. i den tillsynsplikt som är en del av yrkesrollen. Skollagen stadgar att varje skolenhet ska ha ordningsregler som ska utarbetas under medverkan av eleverna, men detta gäller inte inom vuxenutbildningen (5 kapitel 5 § SkolL).

ORDNINGSREGLER

Att formulera och följa ordningsregler är en del av det systematiska arbetet för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö.

Ordningsreglerna ska handla om vad som ska gälla i umgänget mellan elever och vuxna i skolan i stort, men också om vilka rutiner som gäller för arbetet och samvaron i klassen.

Det är rektors ansvar att se till att det finns ordningsregler på skolan. Det är viktigt att lärare, övrig personal och elever deltar i utformningen av ordningsreglerna. I skolans uppdrag

32

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

ingår att utveckla elevernas förmåga till demokratiförståelse och demokratiskt deltagande och uppfostra eleverna till aktiva medborgare och därigenom säkra elevdemokratin. Om eleverna har varit delaktiga i arbetet med att ta fram ordningsreglerna är sannolikheten också större för att de respekterar reglerna och accepterar de konsekvenser som följer om man bryter mot reglerna. Även vårdnadshavarna bör tas med i arbetet med ordningsreglerna. Inte bara alla på skolan, utan också vårdnadshavarna, ska känna till ordningsreglerna och vilka konsekvenserna blir om det bryts mot dessa. Det hör samman med principen om förutsägbarhet.

Ordningsreglerna ska vara så precisa och konkreta som möjligt så att eleverna förstår dem. De får inte strida mot lag eller annan författning. Skollagen innehåller uttömmande och preciserade regler om vilka åtgärder som kan vidtas. Ordningsreglerna får dock inte utformas så att de upplevs som kränkande av elever, lärare eller övrig skolpersonal. Om en skola t.ex. skulle utforma en sanktionsbestämmelse om att de som småpratar på lektionen får en tejpbit fastsatt över munnen, skulle det utgöra en kränkning av elevens integritet och värdighet. Om en elev bryter mot reglerna kan rektor eller läraren inte ta till andra disciplinära åtgärder än de som följer av skollagen. Om en elev bryter mot ordningsreglerna måste de åtgärder skolan tar till utgå från det enskilda fallet och stå i rimlig proportion till förseelsen.

Ett fall från Förvaltningsrätten i Uppsala om förvisning av en gymnasieelev får belysa proportionalitetsprincipen.

Proportionalitetsprincipen

En elev som gick årskurs 1 på gymnasiet blev av den  kommunala utbildningsnämnden förvisad från gymnasieskolan under återstoden av terminen och ytterligare en termin. Bakgrunden till förvisningen var att eleven hade varit inblandad i en misshandel av en annan elev på skolgården. Eleven hade också erkänt att han hade sparkat den misshandlade eleven. Bråket som hade uppstått hade inte med honom att göra, men han hade ändå deltagit i bråket tillsammans med minst en annan elev.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

33

3 Elevernas arbetsmiljö

Förvaltningsrätten anförde att förvisning från gymnasieskolan är den mest ingripande åtgärden enligt gymnasieförordningen. Därför måste principen om proportionalitet beaktas vid valet mellan de disciplinära åtgärderna i förordningen.

Förvaltningrätten påpekade att utbildningsnämnden i sitt beslut inte hade angett skäl för den beslutade åtgärden. Eleven hade visserligen erkänt att han hade sparkat den andra eleven, men något åtal för gärningen hade varken vid tiden för nämndens beslut eller därefter väckts. Därmed var inte förutsättningarna för att förvisa eleven uppfyllda. Att utbildningsnämnden menade att eleven hade varit delaktig i grov misshandel saknade enligt förvaltningsrätten stöd eftersom rättsväsendet inte hade prövat om han hade gjort sig skyldig till brott.

Förvaltningsrätten påpekade vidare att innan en åtgärd i form av förvisning vidtas måste det enligt 6 kapitel 25 § gymnasieförordningen finnas en utredning som all­ sidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning.

Förvaltningsrätten hänvisade också till att Kammarrätten i Jönköping har uttalat att förvisning främst syftar till att skydda andra elever. Misshandel av en elev får anses vara ett brott av sådant allvarligt slag att det, även om eleven inte tidigare har misskött sig, kan finnas anledning till förvisning.

Rätten påpekade att det inte hade framkommit uppgifter om att den misshandlade eleven hade synpunkter på att eleven ifråga gick kvar på skolan eller att andra elever eller personal skulle ha känt oro inför att eleven fanns på skolan. Därför ansåg förvaltningsrätten att det saknades stöd i utredningen för att elevens uppförande kunde antas inverka skadligt på andra elever eller att det fanns andra skäl för förvisning. Förvaltningsrätten ansåg därför att det inte förelåg skäl för en så ingripande åtgärd som förvisning. Förvaltningsrätten upphävde nämndens beslut om förvisning från kommunens gym-

34

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

nasieskolor med motiveringen att förvisning framstod som klart oproportionerligt (Förvaltningsrätten i Uppsala 2010-11-22, mål nr 7493-10).

■ (Förvisning motsvaras av avstängning enligt 5 kapitel 17–18 § SkolL 2010:800.)

Åtgärder mot elever En återkommande fråga är vad en lärare kan och får göra för att tillrättavisa en elev som stör undervisningen eller på annat sätt trakasserar omgivningen.

Rektor och lärare har rätt att omedelbart ingripa för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande (5 kapitel 6 § SkolL). Denna bestämmelse klargör att rektor eller en lärare får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder vid en akut situation som hotar elevernas trygghet och studiero. Det kan t.ex. handla om en situation som håller på att urarta till våldsamheter eller allmän oordning. Då är det rektors eller lärarens plikt att ingripa för att upprätthålla ordningen och tillse att tryggheten återställs. I förarbetena till lagen anges särskilt att

Omedelbart ingripa

Bestämmelsen är därtill avsedd att reglera situationer som när en rektor eller lärare behöver sära på två elever som bråkar eller förhindrar elevers pågående skadegörelse. Det har i rättspraxis utvecklats principer om skolpersonals rätt att enligt allmänna principer ingripa fysiskt inom ramen för sin tillsynsplikt (prop. 2009/10:165 s. 681).

Frågan är då om och i så fall i vilken utsträckning läraren har rätt att handgripligen utöva tillsynsplikten. Högsta domstolen prövade för första gången om en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt gjort sig skyldig till ringa misshandel i ett rättsfall från 1988.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

35

3 Elevernas arbetsmiljö

Läraren hade blivit tillkallad av skolvärdinnan som 

behövde hjälp med att lugna några elever som kastade äpplen. Han såg en elev kasta ett äpple samtidigt som ett äpple kom flygande från ett annat håll. Läraren fick den bestämda uppfattningen att det var en viss elev som kastat detta äpple. För att tillrättavisa eleverna ville han att båda eleverna skulle följa med till rektorsexpeditionen. Den ene eleven nekade till att ha kastat äpple och vägrade att följa med. Läraren tog då ett tag vid håret i elevens nacke för att få honom på fötter. Eleven reste sig motvilligt upp men ville inte gå med. Läraren fattade då tag om elevens nacke och gjorde en lätt fösande rörelse i riktning mot expeditionen. Eleven gick senare till läkare och fick ett rättsintyg som visade att en rodnad upp­kommit varvid smärta och ömhet förekommit. Med detta som bevis stämde han läraren för misshandel.

Tingsrätten friade läraren helt och hållet. Domen överklagades av eleven och i hovrätten fälldes läraren för misshandel med motive­ringen att han tillgripit kraftigare medel än vad som varit berättigat i den situation som uppstått. Läraren fälldes för ringa misshandel men hovrätten utdömde inget straff.

Läraren överklagade i sin tur hovrättens dom till Högsta domsto­len, som beviljade prövningstillstånd.

Både Riksåklagaren och Skolöverstyrelsen yttrade sig i målet. Riks­å klagaren pekar på att några formella regler eller före­skrifter angående lärares rätt att använda våld mot elev i annat än bestraffningssyfte aldrig utfärdats, men agaförbudet trädde i kraft redan år 1958. Lärare har både rätt och skyldighet att övervaka och upprätthålla ordningen i skolan. Eftersom inga formella reg­ler finns om vilka befogenheter en lärare har att använda våld måste lärarens rätt bedömas med utgångspunkt i vad som allmänt gäller om våldsanvändning i samhället.

Tillsynsplikten ger ingen rätt till kroppsliga ingrepp mot eleverna. En lärare har samma rätt som alla andra medborgare att tillgripa våld för att skydda sig själv eller

36

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

stoppa ett pågående slagsmål eller skadegörelse. Denna rätt går tillbaka på nöd- och nödvärns­bestämmelserna.

HD konstaterar att någon nöd- eller nödvärnssituation inte före­legat. Det fysiska lidande som eleven orsakades var av den inten­sitet och varaktighet att gärningen bedömdes som misshandel (3 kapitel 5 § BrB). Smärtupplevelsen hade nått upp till den graden att våldet bedömdes som straffbart. HD konstaterar vidare att då agan förbjöds infördes ett förbud mot ”kroppslig bestraffning eller kränkande behandling” i den då­ varande folkskolestadgan. Denna bestämmelse flyttades över till 1962 års skollag, medan ett sådant förbud vid införandet av den nu gällande skollagen från år 1985 ansågs vara obehövligt. Men HD anser att det inte kan vara helt uteslutet att en lärare ska kunna använda ett visst mått av våld eller kroppsligt ingrepp mot en elev även om det inte föreligger en nöd- eller nödvärnssituation. HD skriver: Var gränsen för det tillåtna i så fall ska dras är osäkert och måste ytterst bli föremål för en bedömn­ing med hänsyn till samtliga närmare omständigheter i det enskilda fallet.

Men eftersom läraren i detta fall faktiskt använt såpass mycket våld att det föll under straffbestämmelsen för miss­handel fastställde HD hovrättens domslut. Läraren blev fälld för ringa misshandel men fick påföljdseftergift, vilket innebär att inget straff utdömdes (NJA 1988 s. 586).

■ I sitt yttrande till HD utvecklade Riksåklagaren frågan om skydd mot kroppsligt våld. Enligt grundlagen är varje medborgare skyddad mot kroppsstraff, och detta är en s.k. absolut rättighet (2 kapitel 5 § RF). Likaså är varje medborgare skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kapitel 6 § RF). Den som rycker någon, knuffar eller håller fast någon utövar våld mot person.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

37

3 Elevernas arbetsmiljö

Högsta domstolen prövade åter frågan om skolpersonals våld mot elever i ett fall från 2009.

Målet gällde en lärare och en elevassistent som i två  olika situationer hade använt fysiskt ingripande mot två elever. Frågan gällde om de hade gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande.

Vid det första tillfället bråkade den ena eleven med en annan elev i korridoren. Läraren uppmanade eleverna att gå ut. Den ena eleven löd uppmaningen medan den andra eleven stannade kvar. Läraren tvingade då in eleven på en toalett eftersom eleven var aggressiv och ut­ agerande. Både läraren och en elevassistent hade sedan hindrat eleven från att lämna toaletten under en viss tid.

HD menar att det var under en inte obetydlig tids­period.

På toaletten hade eleven lagts eller dragits omkull på golvet och antingen läraren eller elev­assisten­ten hade satt sig grensle över eleven och hållit fast hans armar för att lugna ner honom. Detta orsakade eleven smärta, rodnad och blåmärken.

Det andra tillfället handlade om snöbollskrig på skolgården. Elev­assistenten hade rastvakt och såg att några elever höll på att förstöra skulpturer som de yngre eleverna hade gjort. Han uppmanade dessa elever att tävla i snöbollskastning istället. Eleverna började då kasta snöboll på de andra eleverna och elevassistenten sa till dem att sluta med det. Då kastade den ena eleven istället snöboll på elevassistenten. De två hade ett snöbollskrig tills elevassistenten tog upp snö och på nära håll kastade eller tryckte kramad snö mot elevens ansikte.

Eleven blev aggressiv och gick till fysiskt angrepp mot elev­assistenten, som då lade ner eleven till marken.

HD hänvisar i sin bedömning till regeringsformen och skyddet mot kroppsstraff och andra former av påtvingade kroppsliga ingrepp från det allmännas sida. Förbudet mot andra former av påtvingade kroppsliga ingrepp får enligt 12 § begränsas genom lag. De viktigaste be-

38

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

stämmelserna om sådana begränsningar finns i polis­ lagen. Men HD säger vidare att även om det inte finns någon särskild lagstiftning om användning om våld eller tvång i skolverksamheten innebär inte det att våld eller tvång aldrig får användas i verksamheten. De allmänna grunderna för ansvarsfrihet i 24 kapitel brottsbalken är tillämpliga även i förhållande till skolverksamheten och måste också tolkas med beaktande av den tillsynsplikt som lärare och annan skolpersonal har i förhållande till elever. HD fortsätter med att säga att lärare i inte obetydlig utsträckning intar ett slags garantställning i förhållande till elever med inte endast rätt, utan också skyldighet att ingripa för att hindra att elever skadar andra personer eller egendom eller själva blir utsatta för skada.

Här kommer HD in på bestämmelserna om nödvärn och nöd (se nästa rubrik). När det gäller händelsen med att läraren hade tvingat in eleven på toaletten, menar HD att vad läraren hade anfört om att syftet med att tvinga in eleven på toaletten var att hindra eleven från att skada andra elever, inte var trovärdigt. HD menar att avsikten istället tycktes ha varit att tala eleven till rätta, och därför kunde inte nödvärnsbestämmelsen om ansvarsfrihet tillämpas. Att läraren och elevassistenten använt så mycket våld och att tvånget och våldet stått i missförhållande till syftet med ingreppet gjorde att agerandet bedömdes som misshandel som inte var ringa.

När det gäller händelsen med snöbollskastning gör HD den bedömningen att elevassistenten haft rätt att värja sig mot elevens häftiga angrepp och därför bedömdes hans agerande som ringa misshandel.

Eftersom det gått lång tid sedan händelserna hade ägt rum dömdes både läraren och elevassistenten till villkorlig dom. Läraren och elevassistenten skulle tillsammans betala skadestånd för kränkningen och skadestånd för sveda och värk till eleven som hade tvingats in på toaletten. Elevassistenten skulle dessutom betala skadestånd för kränkningen till den snöbollskastande eleven (HD:s dom 2009-11-19, mål nr B 1354-07).

■ © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

39

3 Elevernas arbetsmiljö

Enligt den tidigare HD-domen har lärare, även då en nödvärns- eller nödsituation inte råder, en viss, men begränsad rätt att inom ramen för sin tillsynsplikt ta till ett fysiskt ingrepp. Med den senare HD-domen har det klargjorts att det fysiska ingripandet måste begränsas av behovs- och proportionalitetsprinciperna. HD skriver: Det kroppsliga ingreppet får alltså inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att genomföra den aktuella åtgärden och de skador och olägenheter som ingreppet kan medföra får inte stå i missförhållande till syftet med in­greppet.

Det är dock aldrig tillåtet att använda fysiskt ingripande som bestraffning eller som en disciplinerande åtgärd.

Nöd eller nödvärn I de ovan refererade domarna hänvisas till nöd- och nödvärnsbestämmelserna. Detta är två av de s.k. ansvarsfrihetsgrun­ derna och det betyder att en annars brottslig gärning inte anses vara ett brott.

Nödvärn

40

Nödvärn föreligger när en person försöker hejda ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Det kan gälla personen själv eller någon annan. Brottsligt angrepp kan vara just misshandel. Ett typexempel från skolans värld där en lärare kan behöva åberopa nödvärnsreglerna är vid ett slagsmål på en skolgård där lära­ren måste använda våld för att sära på slagskämparna. Slagsmål inne­bär att eleverna använder våld mot varandra. När läraren för­ söker sära på slagskämparna hejdar han ett påbörjat brottsligt angrepp på person; eleverna misshandlar varandra. På samma sätt kan denna regel åbero­pas om en lärare försöker stoppa elever som håller på och vandaliserar skolans material.

Men det är hela tiden viktigt att detta från skolperso­nalens sida inte ”… med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oför­svarligt” (24 kapitel 1 § BrB). © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

Nödvärn är vid angrepp på egen person fråga om självförsvar.

Var och en har rätt att avvärja ett angrepp och då är ett visst mått av våld tillåtet. Men så fort ett angrepp avvärjts upphör nödvärnsrätten. Slår man en gång för mycket är det fråga om brottslig gärning, t.ex. misshandel.

Nöd är en ansvarsfrihetsgrund, som kan åberopas när någon utför en annars brottslig gärning ”… när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse” (24 kapitel 4 § BrB). Nöd är inte förknippat endast med brottsligt angrepp som i nöd­värnsregeln, utan nöd kan ha uppstått av olika skäl, t.ex. brand. Då kan man t.ex. bryta sig in i en lägenhet för att få tillgång till vatten för att kunna släcka elden. Detta anses i nödsituationen inte utgöra något brott och den som bröt sig in blir inte fälld för inbrott utan får ansvarsfrihet.

Nöd

Disciplinära och andra särskilda åtgärder Om en elev stör ordningen eller på annat sätt uppträder olämpligt är den första åtgärden att läraren samtalar med eleven och uppmanar eleven att ändra sitt beteende. Om detta inte hjälper ska elevens vårdnadshavare kontaktas. Sker fortfarande ingen bättring kan någon av de disciplinära åtgärder som anges i skollagen användas för att tillrättavisa eleven (5 kapitel 7–23 §). Om en elev stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt får läraren visa ut honom/ henne från undervisningslokalen för resten av lektionen. I förarbetena anges att utvisning i rent bestraffningssyfte bör undvikas, men med tillägget att det kan vara svårt att dra skiljelinjen mellan fall där undervisningen är hotad och andra fall.

Det finns också en möjlighet för rektor eller lärare att besluta om kvarsittning i skolan upp till en timme efter skoldagens slut eller att eleven ska infinna sig i skolan en timme innan undervisningen börjar. Kvarsittning får användas om en elev har uppträtt olämpligt eller stört undervisningen och trots tillsägelser från läraren inte ändrat sitt beteende. Eleven måste stå under uppsikt och ska under denna tid få igen något © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Utvisning

Kvarsittning

41

3 Elevernas arbetsmiljö

av den undervisning han/hon, visserligen genom egen förskyllan, gått miste om.

Varning

Om elevens uppträdande trots alla insatser inte förbättras eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse, ska rektor se till att saken utreds. Under utredningen kan det visa sig att eleven kan ha behov av särskilt stöd, och då ska också en sådan utredning inledas. Elevens vårdnadshavare ska kontaktas och tas med på samråd. Med ledning av vad utredningen om elevens olämpliga beteende har kommit fram till, har rektor skyldighet att se till att det genomförs relevanta åtgärder i syfte att få eleven att ändra sitt beteende. Åtgärderna är anpassade till elevens behov och individuella förhållanden och syftet är att få eleven att ändra sitt beteende. En sådan åtgärd kan vara att rektor ger eleven en skriftlig varning. Varningen ska innehålla information om vilket beteende som skolan inte accepterar och vilka konsekvenserna kan bli för eleven om han/hon inte bättrar sig. Är eleven inte myndig ska vårdnadshavaren underrättas.

En annan åtgärd rektor kan besluta om är att tillfälligt omplacera eleven i en annan klass eller grupp än den eleven annars tillhör på skolan eller att eleven ska få undervisning på en annan plats i skolan. Den tillfälliga omplaceringen får gälla i två veckor men om det finns synnerliga skäl får den förlängas, men aldrig längre tid än fyra veckor. Rektor ska informera elevens vårdnadshavare om beslutet innan omplaceringen genomförs.

Tillfälligt omplacera

I vissa fall hjälper inte heller den tillfälliga omplaceringen, eller så går den inte att genomföra inom den egna skolan på grund av att skolan är så liten att det inte finns andra klasser eller grupper att omplacera till. Rektor kan då besluta om att tillfälligt omplacera eleven på en annan skola. Också i detta fall får omplaceringen gälla i två veckor men kan förlängas till fyra veckor om det finns synnerliga skäl. Rektor ska informera elevens vårdnadshavare om beslutet innan omplaceringen genomförs.

Tidigare fanns ingen lagenlig möjlighet att avstänga en grundskoleelev på grund av skolplikten, men med den nya

42

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

skollagen som tillämpas från skolåret 2011–2012 finns nu en sådan möjlighet också i de obligatoriska skolformerna grundskola, specialskola och sameskola.

Rektor får besluta att stänga av en elev från utbildningen om det är nödvändigt med hänsyn till de andra elevernas trygghet och studiero. En förutsättning är att de tidigare åtgärderna inte har haft effekt eller att det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende. I förarbetena nämns som exempel på sådana särskilda skäl att eleven har begått ett allvarligt brott som riktat sig mot en annan elev eller lärare.

Att stänga av en elev är en mycket ingripande åtgärd, som ska användas med stor restriktivitet och som yttersta åtgärd när andra, mindre ingripande åtgärder är otillräckliga för att säker­ställa trygghet och studiero.

Stänga av

En elev som blir avstängd ska kompenseras för den undervisning som han eller hon går miste om. En elev i de obligatoriska skolformerna får inte stängas av från utbildningen i mer än en vecka och inte vid flera tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Innan rektor beslutar om avstängning ska eleven och elevens vårdnadshavare ges tillfälle att yttra sig om de omständigheter som ligger till grund för avstängningen.

Under tiden eleven är avstängd återförs tillsynsansvaret till vårdnadshavarna enligt föräldrabalken. När rektor har fattat ett beslut om avstängning ska huvudmannen informeras och om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras.

Samma disciplinära och andra åtgärder som i de obligatoriska skolformerna gäller också i de frivilliga skolformerna gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Men här är det huvudmannen som får besluta att stänga av en elev från utbildningen. Avstängning får också beslutas under andra förutsättningar och under längre tid än i de obligatoriska skolformerna.

Det finns möjlighet till tidsbegränsad avstängning, som inte får vara längre än två veckor. Tidsbegränsad avstängning aktua­liseras om en elev gör sig skyldig till fusk, stör eller hind­rar undervisningen, utsätter en elev eller annan skolper© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Tidsbegränsad avstängning

43

3 Elevernas arbetsmiljö

sonal för kränkande behandling eller om elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

En förutsättning för att stänga av en elev är att de tidigare åtgärderna inte har haft effekt eller att det annars bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens beteende.

Om syftet med den tidsbegränsade avstängningen inte har gett önskad effekt eller om det annars bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande får avstängningen förlängas för resten av pågående kalenderhalvår och ytterligare tre kalenderhalvår. Avstängning är den mest ingripande åtgärd som kan vidtas och den kan få mycket stora konsekvenser för eleven och ska därför vara den yttersta åtgärden som tas till när allt annat har prövats.

Vid utbildning där det ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd får huvudmannen stänga av eleven med eller utan tidsbegränsning. Förutsättningen är att eleven har visat sig uppenbarligen olämplig för viss praktik eller till viss arbetsplats förlagt lärande. Det är ett krav att olämpligheten ska vara uppenbar för att det ska kunna fattas beslut om avstängning, och därför kan denna åtgärd endast komma ifråga i undantagsfall. Det kan exempelvis handla om en elev som går på en vårdutbildning och är narkotikamissbrukare och att denna elev inte bör få praktisera på ett sjukhus. En elev som blir avstängd från en utbildning med praktiska inslag, ska få stöd att fortsätta sin utbildning t.ex. på ett annat studieprogram eller fullfölja sin utbildning på annat sätt eller finna en annan syssel­sättning.

Beslut

44

Det är huvudmannen som fattar beslut om att en elev ska bli avstängd. Rektor får dock besluta att med omedelbar verkan tillfälligt (interi­mistiskt) stänga av en elev i avvaktan på huvud­mannens beslut. Denna möj­lighet finns som en skyddsåtgärd om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever eller skolans personal. Det tillfälliga beslutet gäller i högst två veckor. Denna tidsgräns är utsatt för att sätta press på huvudmannen att sammanträda och fatta beslut i ärendet. © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

Huvudmannen ska se till att det finns en utredning i ärendet som ”… allsi­digt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning”. Eleven – ­­och om eleven är omyndig även vårdnadsha­varen – ska ges tillfälle att komma och yttra sig inför huvudmannen. Innan huvudmannen ska fatta beslut om att stänga av en elev, som inte fyllt 18 år, ska samråd ske med socialnämnden. Om det ur skyddssynpunkt är nödvändigt får huvudmannen besluta om omedelbar verkan. Det innebär att trots att beslutet kan överklagas till förvaltningsrätt blir eleven ändå avstängd så fort huvudmannen fattat beslut om detta (5 kapitel 19 § SkolL).

En vårdnadshavare klagade hos JO att sonen blivit ut satt för en otillåten dubbelbestraffning. Skolledningen hade dels utdelat en skriftlig varning till eleven, dels polis­anmält eleven.

Upprinnelsen till det hela var att två elever hade kommit i slags­mål varvid en av eleverna fått allvarliga skador och blodvite upp­stått medan den andre var helt oskadd efter slagsmålet. Rektor för gymnasieskolan tilldelade den oskadade eleven en varning. Vid ett möte med de inblandade samt vårdnadshavare, lärare och annan elevvårdspersonal uttalades ett önskemål om att händelsen inte skulle polis­anmälas. Händelsen ansågs dock så allvarlig och utlöste så starka opinionsyttringar på skolan att rektorn ändå polisanmälde eleven. Den polisanmälde elevens far bad JO gran­ska om sonen blivit utsatt för en otillåten dubbelbestraffning.

JO konstaterar att gymnasieförordningen inte innehåller något förbud mot att rektor utdelar varning på grund av en händelse, vil­ken är föremål för polisutredning till följd av misstanke om brott. Det finns inte heller något stadgande som hindrar rektor från att efter beslut om varning, som i detta fall, göra polisanmälan mot elev för att få misstanke om brott utredd. JO fann därför att skol­ledningen inte överträtt sina befogenheter och fann därmed ingen anledning att kritisera rektorns handlande (JO-ärende 1990-04-17, dnr 662-1990).

■ © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

45

3 Elevernas arbetsmiljö

Ett annat fall av förvisning gällde en elev som kommit 

i bråk med en annan elev utanför skolans kafe­teria.

Eleven blev förvisad från gymnasieskolan i början av höstterminen 1990 för återstoden av läsåret 1990/91.

Eleven blev polisanmäld och senare dömd i tingsrätten för misshandel av allvarlig beskaffenhet. Skolstyrelsen fattade beslut om förvisning på grund av misshandeln, och i bedömningen vägdes in att eleven även tidigare misshandlat elever och också tilldelats varning.

Eleven överklagade förvisningsbeslutet till kammarrätten enligt då gällande bestämmelser. Kammarrätten delade skolstyrelsens uppfattning och avslog besvären. Motiveringen var just att mot bakgrund av vad eleven gjort sig skyldig till inom skolans område och mot annan elev förelåg förutsättningar för att förvisa honom från skolan (KamR:s mål nr 6939-1990).

(Förvisning motsvaras av avstängning i skollag 2010: 800.)

■

Eftersom beslut om att stänga av en elev är så ingripande kan sådana beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätten) både när det gäller elever i de obligatoriska och i de frivilliga skolformerna.

Dokumentera

46

Ovanstående exempel belyser att avstängning endast används vid mycket allvarliga händelser och tillfällen; oftast då elever utövat våld mot andra elever eller mot skolpersonal. Men särskilt i de frivilliga skolformerna kan en avstängning få stora konsekvenser för den enskilda eleven. Det är därför viktigt att omständigheterna som ligger till grund för avstängningen är ordentligt utredda. Skolpersonalen har en skyldighet att dokumentera de händelser och situationer som utgör en elevs mis�skötsamhet (5 kapitel 24 § SkolL). Det krävs också att det arbete som utförts, de kontakter som tagits och de åtgärder som vidtagits från skolans sida för att komma till rätta med problemen dokumenteras. En ordentlig dokumentation är av avgörande betydelse för elevens rättssäkerhet och för själva beslutsprocessen, men också i en eventuell överklagandeprocess. © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

Följande exempel från Kammarrätten i Jönköping visar hur viktigt det är med en ordentlig dokumentation.

 En gymnasienämnd beslutade att avskilja en elev som

gick på omvårdnadsprogrammet på Komvux. Eleven hade haft svårt att tillgodogöra sig den arbetsplatsförlagda utbildningen och nämnden bedömde mot bakgrund av elevens resultat vid praktikperioderna att hon hade visat sig uppenbart olämplig i den praktiska tjänstgöringen. Gymnasienämnden beslutade att med omedelbar verkan skilja eleven från undervisningen.

Eleven överklagade beslutet till länsrätten och anförde bl.a. att hon inte varit delaktig i de beslut som tagits om henne under utbildningens gång. Hon hade inte heller fått ta del av de utlåtanden som gjorts om henne i ärendet. En praktikperiod var godkänd och de teoretiska momenten var godkända.

Gymnasienämnden anförde att för att en studerande ska anses lämplig att utbilda sig och arbeta inom vårdyrket måste både de teoretiska och praktiska momenten och praktikperioden vara godkända. Nämnden påpekade att ansvarig vårdlärare hade haft ett stort antal samtal med eleven om hennes problem och att det hade skett samråd med bl.a. personal vid omvårdnadsprogrammet och kommunens omsorg innan man fattade beslut om avskiljande av eleven.

Länsrätten upphävde beslutet om avskiljandet. Motiveringen var att utredningen inte gav stöd för bedömningen att eleven – utan ytterligare prövning – visat sig uppenbart olämplig i den praktiska tjänstgöringen.

Gymnasienämnden överklagade länsrättens dom till kammarrätten.

Kammarrätten inhämtade ett yttrande från Skolverket som bl.a. skrev: Av utredningsunderlaget kan Skolverket inte finna att kommunens utredning uppfyller kraven enligt 6 kap. 7 §

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

47

3 Elevernas arbetsmiljö

nämnda förordning på att allsidigt klarlägga omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning.

Det krävs dokumentation av de händelser och andra faktorer som gör att den studerande är uppenbart olämplig för den praktiska tjänstgöringen inom det valda yrkesområdet på grund av sådana omständigheter som avses i 6 kap. 4 § nyss nämnda förordning.

Kammarrätten avslog nämndens överklagande och gjorde följande bedömning: Mot bakgrund av den bristande utredning som föreligger i målet och med beaktande av vad Skolverket i övrigt anfört finner kammarrätten, liksom länsrätten, att grund saknas att skilja M S från utbildningen. Gymnasienämndens överklagande kan således inte vinna bifall (Kammarrätten i Jönköping, 2007-03-06, mål nr 3349-06).

(Länsrätt motsvaras numera av förvaltningsrätt.)

■

Domen rör sig om skiljande av elev från undervisning, men samma krav på dokumentation gäller när det är fråga om avstängning av en elev. I ett sådant ärende ska det finnas en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Deltagaren ska få tillfälle att muntligen yttra sig inför nämnden/styrelsen för utbildningen. Uppfylls inte dessa krav är utredningen bristfällig och kan leda till att beslut om avstängning eller som i detta fall avskiljande av elev anses ogiltigt.

Kollektiv bestraffning Kollektiv bestraffning är inte tillåten i den svenska rättsordningen eftersom den medför att alla barn och elever – även de ordentliga – bestraffas för någon annans olämpliga beteende, vilket strider mot grundprincipen att var och en svarar för sina egna gärningar.

48

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

JO har granskat en mängd ärenden om kollektiv bestraffning.

Ett ärende handlar om en skolmatsal i en gymnasieskola 

som stängdes till följd av några elevers oacceptabla uppförande. Miljön i skol­mat­salen var out­härdlig för såväl skolmåltidspersonalen som eleverna. Anled­ningen var att många elever inte plockade undan efter sig när de ätit lunch, och matrester och porslin fanns därför på både bord, stolar och golv. Skolmatsalen hade några av skolans svåraste arbetsmiljöproblem.

Skolledningen hotade med att om någon eller några elever inte bättrade sitt uppförande i skolmatsalen skulle samtliga elever bli utan skollunch. Så skedde också genom att rektor från den ena dagen till den andra temporärt stängde matsalen. JO var mycket kritisk till åtgärden eftersom samtliga elever drabbades av en påföljd som beslutades till följd av någras beteende. ”En elev kan nämligen inte hållas ansvarig för annat än sitt eget beteende och några möjligheter för de ordentliga eleverna att påverka förhållan­dena i skolmatsalen så att stängningshotet avvärjdes förelåg uppenbart inte” (JO 1993/94 s. 375). I ett annat, liknande JO-ärende fastslog JO att eftersom eleverna inte ”står under tillsyn av varandra kan man alltså inte hålla en i och för sig skötsam elev ansvarig för att han inte ingriper mot att andra klottrar, förstör eller skräpar ner” (JO 1995/96 s. 398). ■

JO har i flera ärenden gjort klart att ett hot om kollektiv bestraffning är ett otillåtet påtryckningsmedel. Att genom hot förmå en elev att bekänna eller att få de andra eleverna att avslöja den skyldige är inte acceptabelt (JO 1967 s. 294 och JO-beslut 1560-1999, datum 2001-01-18).

Ett annat JO-ärende gällde frågan ifall inställande av en skoldans för högstadieelever utgjort en otillåten kollektiv bestraffning. Anledningen till att den utlovade skoldansen ställdes in var allmänt klotter, ned­skräpning och förstörelse. I detta fall gick skolledningen fri från kritik eftersom skoldansen endast kunde genomföras om skolpersonalen fri­v illigt och ideellt © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

49

3 Elevernas arbetsmiljö

ställde upp på sin fritid. Lärarkollegiet på skolan upp­levde att ordningen och trivseln inte var sådan att man ville ställa upp på sin fritid, varför det inte fanns några möjligheter att genomföra den traditionella skoldansen eller vårbalen (JO 1995/96 s. 398).

En annan form av kollektiv bestraffning är att skolan kräver skadestånd av samtliga elever som varit närvarande då t.ex. sakskada uppkommit.

Ett 

fall som JO har granskat gällde förstörelse av sportred­skap. Ett antal högstadieelever befann sig i en bordtennislokal som tillhörde skolan och där sportredskap för 770 kr förstördes medan eleverna befann sig i lokalen. Skolledningen skickade hem en skrivelse till dessa elevers vårdnadhavare där man bl.a. skrev att eleverna måste avkrävas ett kollektivt ansvar. Därför skulle var och en av eleverna betala 26 kr till skolex­peditionen, annars skulle händelsen polis­anmälas. JO betonar att en huvudprincip i den svenska rättsordningen är att en person straffrättsligt och skade­ståndsrättsligt ansvarar endast för egna handlingar. Skolledningen får därför kritik för formuleringarna i skrivelsen angående dels det kollektiva ansvaret, vilket inte finns, dels hotet om polisanmälan om inte alla betalar. JO menar att frågan ifall polisanmälan ska göras på intet sätt kan vara kopplad till huruvida eleverna eller vårdnadshavarna betalat eller inte.

Skolledningen hänvisade i sitt yttrande till att skolan har en skyl­dighet att reagera då egendom medvetet förstörs. Detta har JO:s fulla stöd, men de pedagogiska målen att få elever att ta ansvar får inte kollidera med vad rättsordningen föreskriver (JO 1993/94 s. 378). ■

Ofta säger man från skolhåll att skolan är en del av samhället och att samma regler gäller där som i samhället för övrigt.

Men då de pedago­giska uppfostrande åtgärderna aktualiseras är det lätt att man för den goda sakens skull tar lagen i egna händer. Det ingår i uppdraget att verksamheten ska utformas

50

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

i överensstämmelse med de grundläg­ gande demokratiska värderingarna, och då måste också viljan att fostra till ett kollektivt ansvars­tagande ske inom rättsordningens ramar.

I de fall en elev är skyldig till skadegörelse och inte frivilligt ersätter det förstörda eller inte erkänner förstörelsen kan skolan eller ytterst kommunen endast via domstol utkräva skade­ståndsansvar.

Förflytta elev av hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero En elev ska, i första hand, placeras i den grundskola där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Ett önskemål om placering får inte gå ut över ett annat barns berättigade krav på att få gå på skolan. Dessutom kan kommunen bestämma mot en vårdnadshavares önskan om den önskade placeringen skulle medföra att kommunen skulle få betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter.

Kommunen kan fatta beslut om att mot vårdnadshavarens och elevens vilja permanent flytta en grundskoleelev till en annan skola än den han eller hon ska placeras i eller är placerad i. Ett sådant beslut får bara fattas om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero (10 kapitel 30 § SkolL).

Om en elev missköter sig på ett sådant sätt att det påverkar andra elever i den meningen att deras trygghet och studiero i skolan försämras förut­sätts att det normalt går att lösa problemet utan att eleven måste byta skola. Det finns möjlighet, enligt 5 kapitel 13 § skollagen, att som en disciplinär åtgärd tillfälligt omplacera en elev till en annan skola. Men möjligheten att förflytta en elev permanent regleras av 10 kapitel 30 § skollagen. Denna bestämmelse ska til­lämpas restriktivt och kan bara tillämpas i undantagsfall. Den missköt­samhet eleven visar behöver inte bara vara riktad mot andra elever, utan bestämmelsen kan också tillämpas om eleverna påverkas indirekt genom att t.ex. en lärare är utsatt för en elevs agerande. Misskötsam­heten kan vara att eleven är aggressiv © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

51

3 Elevernas arbetsmiljö

och våldsam eller på annat sätt tra­kasserar eller kränker omgivningen. Avgörande vid bedömningen bör vara att det inte finns något annat sätt att tillförsäkra övriga elever en tillräckligt trygg skolmiljö. Utgångspunkten måste vara att alla andra insatser har prövats och att det inte finns några andra sätt att ge de övriga eleverna en acceptabel skolmiljö. Det innebär också att alla andra möjligheter att åstadkomma en lösning på problemet är uttömda och att flyttningsåtgärden därför är nödvändig.

Dokumentation

Det är viktigt att personalen i skolan dokumenterar de händelser och situationer som utgör en elevs misskötsamhet, men det krävs också att det arbete som utförs, de kontakter som tas och de åtgärder som vidtas från skolans sida för att komma till rätta med problemen dokumenteras. En ordentlig dokumentation är av avgörande betydelse både för elevens rättssäkerhet och för själva beslutsprocessen. Med hänsyn till att en förflyttning till en annan skola är en mycket ingripande åtgärd för den enskilda eleven ska en elev all­tid ha möjlighet att komma till tals innan ett beslut fattas av skolan, och skolan ska eftersträva vårdnadshavarens medgivande. För att garantera elevernas rätts­säkerhet kan beslutet om förflyttning överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd, och ett beslut om förflyttning ska gälla omedelbart, såvida inte nämnden genom inhibition beslutar annat i samband med ett överklagande dit.

I förarbetet nämns att möjligheten att förflytta en elev också kan använ­das för att splittra destruktiva kamratgäng. Bestämmelsen ger inget stöd för att förflytta en grupp elever utan ett beslut om förflyttning är individuellt och ska grundas på individuella skäl.

Ett beslut om förflyttning behöver inte vara en disciplinär åtgärd utan kan ha fattats med hänsyn till de övriga elevernas krav på en studiemiljö som ger för­utsättningar för att tillägna sig kunskaper. Bestämmelsen om förflytt­ning innebär ingen inskränkning i skolans regelverk i övrigt. Bestämmelsen gäller bara för kommunala grundskolor.

Ett fall från Skolväsendets överklagandenämnd får illustrera vad som kan ligga bakom en förflyttning av elev till en annan

52

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

skola med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero.

Kommunen kunde visa en sammanställning av incidentrapporter om eleven som visade på ett 40-tal händelser. Vårdnadshavaren önskade att sonen skulle få gå kvar och menade bl.a. att skolan inte hade uttömt alla möjligheter att hjälpa sonen. Skolväsendets överklagandenämnd gjorde följande bedömning: Det framgår av utredningen att A haft svårt för att anpassa sig till förhållandena i skolan. Han har sedan höstterminen 2008 vid ett stort antal tillfällen varit inblandad i bråk och då använt våld och hot mot såväl andra elever som lärare.

Några gånger har hans beteende medfört att andra elever inte vågat vara kvar i skolan. Från skolans sida har flera åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemen.

Bl.a. har A varit placerad i särskild undervisningsgrupp.

Vidare har en resursperson, och senare en s.k. coach, under vår- och höstterminen 2010 varit närvarande som stöd för honom. De vidtagna åtgärderna synes emellertid endast i begränsad utsträckning ha lett till förändringar i beteendet.

Mot den bakgrunden och med hänsyn till att misskötsam­ heten pågått under lång tid, varit av allvarlig karaktär och måste anses ha påverkat övriga elevers trygghet och studiero negativt finner nämnden att kommunen haft fog för sitt ­placeringsbeslut. Överklagandet ska därför avslås (beslut 2010-11-11, dnr 10:233, 10:236).

Detta fall visar bl.a. hur viktigt det är med dokumentation dels av elevens misskötsamhet, dels av vilka åtgärder skolan har vidtagit för att komma till rätta med problemen.

Omhändertagande av elevers egendom Att olovligen tillgripa något som tillhör annan kan bli fråga om egenmäktigt förfarande, vilket är ett brott som kan ge böter eller fängelse i högst sex månader (8 kapitel 8 § BrB).

Men vad kan man göra om eleverna tar med sig eller tar på sig föremål som stör ordningen eller som rent av är farliga? © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

53

3 Elevernas arbetsmiljö

Det var länge en fråga som skolpersonal ställde sig och kunde känna sig vanmäktiga inför i vissa situationer. Numera finns en bestämmelse i skollagen som ger rektor och lärare rätt att från en elev omhänderta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra fara för säkerheten. Bestämmelsen gäller emellertid inte i de skolformer som riktar sig mot vuxna (5 kapitel 22 § SkolL).

Att enbart använda sig av tillsägelse eller utvisning från undervisningslokalen är inte alltid tillräckligt för att hantera en situa­tion, utan ett mer kraftfullt ingripande kan vara nödvändigt. Ett sådant ingripande är att rektor och lärare har fått befogenhet att från elev omhän­derta föremål som är störande för skolverksamheten eller kan utgöra en fara för säkerheten.

Det avgörande skälet för att ett föremål omhändertas ska vara att värna tryggheten och studieron. Omhänderta­gande av andra skäl, exempelvis som bestraffning, får inte förekomma.

Föremål

Den ena kategorien föremål som får omhändertas kan i sig själva vara betydelselösa, men de används på ett störande sätt.

Det kan röra sig om allt från mobiltelefoner och leksaker till stenar och pinnar. Det avgörande för att ett omhändertagande får ske är att skolverksamheten störs. Den andra kategorin föremål som får omhändertas är sådana som i sig utgör en fara, som t.ex. fyrverkeripjäser, knivar, kemikalier eller berusnings­medel.

Föremål som ligger på bänkar, stolar, hyllor osv. får omhändertas om man vet vilken elev som äger föremålet. Eleverna får inte kroppsvisi­teras, vilket innebär att föremål som är dolda i kläder eller ligger i väs­kor inte får omhändertas såvida inte eleven självmant lämnar ifrån sig föremålet. En situation som omtalas i förarbetena är när en elev har en mp3-spelare i fickan och lyssnar på den. Rektor eller lärare får i detta fall inte omhänderta spelaren om inte eleven själv medverkar till omhändertagandet genom att ta upp spelaren ur fickan.

Frågan om hör­lurarna tas inte upp särskilt, men ett omhändertagande måste alltid avbrytas om eleven fysiskt sätter sig emot det eftersom våld, tvång eller hot inte får användas. I för­arbetena sägs vidare att rektor eller lärare har rätt att ta ett

54

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 Elevernas arbetsmiljö

störande föremål ur handen på en elev under för­utsättning att det inte utövas rättsstridigt tvång eller hot.

En viktig begränsning är att det inte är tillåtet med kroppsvisitation, husrannsakan eller liknande intrång. Kroppsvisitation innebär inte bara undersökning av vad någon har på sig utan även föremål som någon bär med sig, t.ex. en väska.

Detta krä­ver lagstöd enligt 2 kapitel 6 och 12 § RF. Elevskåp bör, enligt förarbetena, kunna genomsökas om det finns anledning att tro att föremål som används störande eller utgör en fara för säkerheten på skolan har placerats där.

Men väskor i elevskåpen får inte öppnas. JO har i ett antal beslut klargjort att undersökning av elevskåp inte är att anse som husrannsakan i regeringsformens mening, men understryker vikten av att eleverna på ett tydligt sätt måste ha fått klart för sig vilka regler som gäller för användning av skåpen.

Då eleverna tilldelas elevskåp bör skolan informera om att skåpen inte kan betrak­tas som privata utrymmen, utan något eleverna får tillgång till för att förvara böcker och annat som är nödvändigt för skolarbetet. Eleverna ska också informeras om att skåpen inte är skyddade för skolledning­ens insyn (JO 2004/05 s. 337).

Elevskåp

Omhändertagandet ska vara kortvarigt. De omhändertagna föremålen ska senast vid skoldagens slut återlämnas till eleven.

Om föremålet inte återlämnas senast vid lektionens slut ska omhändertagandet doku­ menteras skriftligt. Med lektioner jämställs andra aktiviteter i utbild­ningssyfte, t.ex. studiebesök eller friluftsdagar och liknande. Om ett omhändertagande sker under raster eller håltimmar måste det dokumenteras skriftligt om inte föremålet återlämnas senast när lektionen börjar igen.

Kortvarigt

Lämnar eleverna ifrån sig t.ex. mobiltelefonen i samband med lektio­nens början sker detta överlämnande frivilligt och ska inte betraktas som ett omhändertagande av mobiltelefonen.

Undantag från det kortvariga omhändertagandet gäller om eleven vid upprepade tillfällen har tagit med sig föremål som har använts stö­rande, om föremålet i sig bedöms utgöra en fara för säkerheten eller för övrigt typiskt sett anses farligt.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

55

3 Elevernas arbetsmiljö

Vid dessa tillfällen behöver föremå­let inte lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har underrättats om omhändertagandet. Detta gäller inte myndiga elever eller elever som före 18 års ålder har ingått äktenskap. Ett omhändertagande får dock inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter omhänderta­gandet. Om den fjärde dagen skulle infalla på en helg måste skolan ha rutiner så att föremålet kan återlämnas före helg.

Rektor, eller den som rektor bestämt, ska skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten om det är fråga om föremål som kan antas bli förverkade enligt bestämmelser i brottsbalken, narkotikastrafflagen, lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga före­mål, lagen om förbud mot vissa dopningsmedel, vapenlagen eller lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Omhändertagandet får i denna situation bestå till dess frågan om föremålet ska tas i beslag har prö­vats. Den prövningen görs av polis eller åklagare, skolpersonal ska inte ta ställning till ett eventuellt återlämnande av föremål där innehavet är kriminaliserat (5 kapitel 23 § SkolL).

Har en elev med sig ett farligt föremål och personalen gör bedöm­ningen att det utgör en överhängande fara för säkerheten och eleven inte frivilligt lämnar ifrån sig föremålet, får ett visst mått av våld med stöd av brottsbalkens nödregel användas för att ta hand om föremålet för att avvärja omedelbar fara.

Skolan har ansvar för att den omhändertagna egendomen inte skadas. Ett omhändertagande av föremål enligt bestämmelsen är att betrakta som myndighetsutövning. Om egendom skadas kan därför 3 kapitel 2 § skade­ståndslagen, som anger att sakskada som vållats genom försummelse i verksamheten ska ersättas, bli tillämplig.

56

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Mare Erdis är handläggare vid Utdanningsdirektoratet i Oslo. Hon är jurist och har tidigare varit verksam som universitets­adjunkt vid avdelningen för rättsvetenskap, Karlstads universitet, där hon bl.a. undervisat på lärarutbildningen. Hon har som utbildad lärare även mångårig erfarenhet av skolan.

Juridik för pedagoger I den här boken presenterar författaren en introduktion och väg­ ledning till olika juridiska frågeställningar som kan aktualiseras i förskola, skola och fritidshem.

De ämnesområden som behandlas i boken rör bl.a. den rättsliga grunden för personalens, barnets/elevens och vårdnadshavarens åligganden, rättssäkerhet, offentlighet och sekretess, skadestånd samt upphovsrätt. För att underlätta förståelsen kopplas i de flesta fall de olika bestämmelserna till praxis, för att därigenom ge läsaren konkreta exempel på hur en viss bestämmelse tillämpas.

Denna upplaga har omarbetats med beaktande av den nya skollagen, som tillämpas fr.o.m. 1 juli 2011 och den nya offentlighets- och sekretesslagen, som trädde i kraft 1 juli 2009. Lagändringar i övrigt fram till 1 januari 2011 har också beaktats.

Boken vänder sig till studenter på lärarutbildningens samtliga program. Den fungerar också utmärkt som handbok för såväl yrkesverksamma lärare som föräldrar och elever.

Femte upplagan

Art.nr 6940 ISBN 978-91-44-07134-3

www.studentlitteratur.se

9 789144 071343