9789144102801

30 mm

Internationella relationer

I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden.

I denna tredje upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nyskrivna kapitel som behandlar internationell politisk historia, demokratisering och migration har tillkommit.

Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

Internationella relationer

| Internationella relationer

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter?

Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?

Jakob Gustavsson & Jonas Tallberg (red.)

Redaktörer för boken är Jakob Gustavsson, lektor och studierektor i stats­vetenskap vid Lunds universitet och Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Tredje upplagan

Art.nr 32283

3:e uppl.

Jakob Gustavsson & Jonas Tallberg (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10280-1_01_cover.indd 1

2014-07-01 08:33

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32283 ISBN 978-91-44-10280-1 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2006, 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: © Stuart Franklin/Magnum Photos/ IBL Bildbyrå Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-10280-1_01_book.indd 2

2014-07-01 09:47

3

INNEHÅLL

Förord 13 Författarna 15 Förkortningar 21 Illustrationer 25 1 Inledning 29 Jakob Gustavsson & Jonas Tallberg

Studiet av internationella relationer 31 Bokens uppläggning 35 Att läsa vidare 36 2 Internationell politisk historia: världen efter 1945 37 Thomas Jonter

Kalla kriget (1945–1991) 37 Vägen till kallt krig: 1945–1953 38 Ideologisk och säkerhetspolitisk kraftmätning: 1954–1968 41 Amerikansk dominans ifrågasatt: 1969–1979 43 Sovjetkommunismens fall: 1980–1992 44 Världen efter kalla krigets slut (1992–2014) 46 En ny världsordning: 1992–2000 46 Nya globala utmaningar: 2001–2014 48 Att läsa vidare 50 Del 1 Teoretiska perspektiv 3 Realism 53 Martin Hall

Realismens filosofiska grunder 53 Realism som perspektiv på internationella relationer 57 Tillämpningar av realism 61 Första världskrigets utbrott 61 Kalla kriget och bipolär maktbalans 63 Kritik av realismen 64 Att läsa vidare 65 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 3

2014-07-01 09:47

4

Innehåll

4 Liberalism 67 Magnus Ericson

Liberalismens filosofiska grunder 67 Liberalism som perspektiv på internationella relationer 68 Normer och rättigheter 69 Interdependens och institutioner 72 Intressekonkurrens och utrikespolitik 75 Tillämpning av liberalismen: den demokratiska freden 76 Förklaringar: demokratins institutioner och normer 76 Begränsningar i den demokratiska freden 77 Demokrati, säkerhetsgemenskap och mellanstatlig integration 78 Kritik mot liberalismen 79 Att läsa vidare 80 5 Marxism 83 Ulf Bjereld

Marxismens filosofiska grunder 83 Marxismen som perspektiv på internationella relationer 87 Tillämpningar av marxismen 92 Kritik mot marxismen 97 Att läsa vidare 98 6 Konstruktivism 99 Johan Eriksson

Konstruktivismens filosofiska grunder 99 Konstruktivism som perspektiv på internationella relationer 103 Konstruktivismens tillämpningsområden 106 Kritik mot konstruktivismen 109 Att läsa vidare 111 7 Feminism 115 Annica Kronsell

Feminismens filosofiska grunder 115 Kön som analytisk kategori 116 Olika feminismer 117 Feministisk kunskapssyn 117 Feminism som perspektiv på internationella relationer 118

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 4

2014-07-01 09:47

I nnehåll 5

Tillämpningar av feminism 120 Kön och den globaliserade ekonomin 120 Krig, försvar och manlighet 123 Kritik av feminismen 128 Att läsa vidare 129 8 Postmodernism 131 Catarina Kinnvall

Postmodernismens filosofiska grunder 131 Postmodernism som perspektiv på internationella relationer 135 Postmodernismens tillämpningsområden 138 Utrikespolitik, säkerhet och identitet 140 Nationalism och identitetskonflikter 142 Globalisering, sociala rörelser och integration 142 Kritik mot postmodernismen 143 Att läsa vidare 144 Del 2 Processer 9 Krig och konflikter 149 Jan Joel Andersson

Krig och konflikt i internationella relationer 149 Vad är krig? 150 Krig och konflikter efter 1945 151 Krigföringssätt genom historien 153 Har krig någon framtid? 157 Forskning om krig och konflikter 158 Krigsforskning eller fredsforskning? 159 Metodologisk mångfald 161 Förklaringar till krig på tre analysnivåer 162 Att läsa vidare 163 10 Kriser och krishantering 167 Eric Stern

Vad är kris? 167 Typer av kris 169 Forskning om kriser 171 Centralisering kontra decentralisering 172 Organisationer och ledare under stress 173 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 5

2014-07-01 09:47

6

Innehåll

Förutsättningar för effektivt beslutsfattande i kris 174 Individers perception 175 Organisationer och beslutsgrupper 177 Krisexperter 178 Att läsa vidare 180 11 Diplomati och förhandlingar 183 Karin Aggestam

Diplomati 183 Klassisk bilateral diplomati 184 Demokratisk diplomati 185 Diplomati och massmedia 186 Multilateral diplomati 187 Internationell förhandling och medling 188 Spelteori och strategiska förhandlingar 189 Internationell medling 190 Förhandling som konflikthantering 191 Förhandling som problemlösning 194 Att läsa vidare 197 12 Internationellt samarbete 199 Jonas Tallberg

Trender i internationellt samarbete 199 Explosionsartad ökning 200 Tilltagande institutionalisering 202 Samverkan med icke-statliga aktörer 205 Samarbetsproblem 206 Forskning om internationellt samarbete 208 Tre generationer av forskning 209 Realism och internationellt samarbete 210 Liberalism och internationellt samarbete 211 Konstruktivism och internationellt samarbete 212 Utmaningar i internationellt samarbete 213 Makt 214 Demokrati 215 Effektivitet 216 Att läsa vidare 217

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 6

2014-07-01 09:47

I nnehåll 7

13 Regionalism 219 Fredrik Söderbaum

Regionalismens återkomst: kontinuitet och diskontinuitet 219 Forskning om regionalism 222 Regionalism i ett jämförande perspektiv 225 Europa 225 Nordamerika 225 Sydamerika 228 Sydostasien 231 Södra Afrika 233 Att läsa vidare 235 14 Globalisering 239 Alexa Robertson

Vad är globalisering? 239 Drivkrafterna bakom globalisering 241 Ekonomi 243 Teknologi 243 Politik 246 Kultur och medvetenhet 247 Forskning om globalisering 248 Uttryck för globalisering 249 Ekonomiska uttryck 249 Politiska uttryck 251 Globaliseringens följder 252 Konsekvenser för stater 252 Konsekvenser för världssamfundet 253 Konsekvenser för samhället och medborgarna 253 Att läsa vidare 255 15 Utrikespolitiskt beslutsfattande 259 Jakob Gustavsson

Vad är utrikespolitik? 259 Utrikespolitikens mål och medel 262 Svensk och europeisk utrikespolitik 264 Forskning om utrikespolitik 269 Förklaringsansatser och teoribildning 270 Att läsa vidare 274

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 7

2014-07-01 09:47

8

Innehåll

Del 3 Politikområden 16 Internationell politisk ekonomi 279 Rikard Bengtsson

Vad är internationell politisk ekonomi? 279 Forskning om IPE 281 Ekonomisk nationalism 281 Liberalism 282 Alternativa perspektiv 282 Problemkomplex inom IPE 284 Produktion 284 Det finansiella systemet 288 Internationell handel 291 Att läsa vidare 293 Diskussionsfrågor 295 17 Utvecklingsfrågor 297 Anders Uhlin

Utveckling på dagordningen 297 Forskning om utveckling 298 Utvecklingsproblem 303 Fattigdom 303 Hunger 304 Hälsa 305 Vägar till utveckling 306 Att läsa vidare 312 Diskussionsfrågor 313 18 Demokratisering 315 Eva Hansson

Hur påverkar demokratisering internationell politik? 315 Demokratiseringens tre vågor 317 Politiska regimtyper 319 Forskning om demokratisering 320 Kan internationella förhållanden motverka demokratisering? 322 Kan internationella förhållanden gynna demokratisering? 324 Att läsa vidare 325 Diskussionsfrågor 326

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 8

2014-07-01 09:47

I nnehåll 9

19 Global miljöpolitik 327 Karin Bäckstrand

Vad är global miljöpolitik? 327 Global miljöpolitik och studiet av internationella relationer 334 Internationellt miljösamarbete 335 Naturresurskonflikter och miljösäkerhet 337 Forskning om global miljöpolitik 339 Att läsa vidare 344 Diskussionsfrågor 346 20 Mänskliga rättigheter 347 Marie Demker

Från filosofisk idé till institutionaliserad norm 347 Upplysningen och naturrätten 348 NF, FN och institutionaliseringen av MR 349 Utmaningar mot tanken om universella rättigheter 351 Mänskliga rättigheter och studiet av internationella relationer 354 Mänskliga rättigheter i den internationella politiken 357 Spridningen av de mänskliga rättigheterna 357 Genomdrivandet av de mänskliga rättigheterna 360 Att läsa vidare 363 Diskussionsfrågor 364 21 Internationell migration 365 Sara Kalm

Hur ser migrationsmönstren ut i dag? 365 Migrationspolitikens framväxt och regelsystem 367 Forskning om migration 369 Kan stater kontrollera migrationen? 369 Det internationella samarbetets begränsningar 371 Varför människor migrerar 373 Migrationspolitiska områden 375 Migration och utveckling 375 Migration och säkerhet 376 Migration och mänskliga rättigheter 377 Att läsa vidare 378 Diskussionsfrågor 380

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 9

2014-07-01 09:47

10

Innehåll

22 Transnationell terrorism 381 Charles Parker

Vad är terrorism? 381 Svårdefinierad terrorism 383 Från klassisk terrorism till katastrofterrorism 386 Den nya terrorismen 387 Religiös extremism och den nya terrorismen 389 Politiska reaktioner på terrorism 391 Forskning om terrorism 392 Att läsa vidare 395 Diskussionsfrågor 397 23 Nationalism 399 Kjell Engelbrekt

Nationalismens historiska framväxt 399 Nationalism 403 Forskning om nationalism 405 Är nationalismen historiskt betingad? 407 Är nationalismen konstruerad och uppfunnen? 408 Är nationalstaten universaliserbar? 410 Är internationell politik avhängig nationalstaten? 412 Vad är forskarna överens om? 413 Att läsa vidare 414 Diskussionsfrågor 416 24 Förenta nationerna 417 Annika Björkdahl

En historisk tillbakablick 417 Forskning om FN 418 Organisationsstruktur och maktfördelning 420 FN som global aktör 423 Nya hotbilder 423 Från fredsbevarande till fredsframtvingande 424 Att återskapa stater 426 Att stärka mänskliga rättigheter och internationella normer 427 Sverige i FN 428 Att reformera FN:s institutioner 430 Att läsa vidare 433 Diskussionsfrågor 434

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 10

2014-07-01 09:47

I nnehåll 11

25 Europeiska unionen 435 Karl Magnus Johansson

EU:s bakgrund och utveckling 435 EU som politiskt system 439 EU:s institutioner 439 Beslutsprocesser 442 EU:s politikområden 443 Forskning om EU 445 Neofunktionalism 446 Intergovernmentalism 447 Multi-level governance 448 Att läsa vidare 449 Diskussionsfrågor 452 Personregister 453 Sakregister 456

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 11

2014-07-01 09:47

978-91-44-10280-1_01_book.indd 12

2014-07-01 09:47

13

FÖRORD

I dagens globaliserade värld har internationella förhållanden en genomgripande inverkan på vår tillvaro. Frågor om krig och fred, tillväxt och fattigdom, integration och nationalism, terrorism och mänskliga rättigheter är i dag inte bara storpolitiska företeelser, utan närvarande och konkreta i vår vardag som kanske aldrig förr. Det gäller inte minst för en liten stat som Sverige, med ett stort utrikeshandelsberoende, en strategisk position i Östersjön, en alltmer multikulturell befolkning, en djupgående europeisk integrering och en lång tradition av internationellt engagemang.

Den här boken syftar till att ge en grundläggande introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör i tre omfattande avdelningar för de dominerande teoretiska perspektiven i forskningen om internationella relationer, de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt de mest framträdande politikområdena i världspolitiken av i dag. Boken är främst ämnad för introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

Vår ambition är att erbjuda ett ambitiöst och gediget svenskt alternativ till existerande engelskspråkiga introduktionsvolymer. Det är vår övertygelse att det första mötet med ämnet internationella relationer blir mer inbjudande om det får ske på svenska. Vi ser också viktiga pedagogiska förtjänster i att kunna exemplifiera resonemang med illustrationer från en svensk kontext och i att skildra huvuddragen i Sveriges relationer med omvärlden. Författarna till bokens kapitel är alla experter inom sina respektive områden och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön.

Boken utkom i en första upplaga 2006 och i en andra upplaga 2009.

I denna tredje reviderade upplaga har vi inkluderat tre nya kapitel om internationell politisk historia, demokratisering och migration, uppdaterat fakta och litteraturhänvisningar och utvecklat diskussionen i alla kapitel. Ett varmt tack riktas också till Caroline Boussard och Marianne Lundquist på Studentlitteratur, som bidragit med uppmuntran och kloka synpunkter.

Jakob Gustavsson Jonas Tallberg © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 13

2014-07-01 09:47

978-91-44-10280-1_01_book.indd 14

2014-07-01 09:47

15

FÖRFATTARNA

Karin Aggestam är docent i statsvetenskap och föreståndare i fredsoch konfliktforskning vid Lunds universitet. Hennes flervetenskapliga forskning rör främst konfliktlösning, förhandling/medling, fredsbyggande och den israelisk-palestinska konflikten. Bland hennes senaste publikationer finns Rethinking peacebuilding (Routledge, 2013) (tillsammans med Annika Björkdahl) samt läroböckerna Mellan krig och fred i Israel/Palestina (Studentlitteratur, 2014) (med Anders Persson och Lisa Strömbom) och Om krig och fred (Studentlitteratur, 2012, med Kristine Höglund).

Jan Joel Andersson är Senior Analyst vid EU:s institut för säkerhetsstudier (EU-ISS) i Paris med fokus på militär förmågeutveckling och försvarsindustrifrågor. Han har tidigare varit bl.a. programchef och utvecklingschef vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm och Dragas Distinguished Visiting Professor of International Studies vid Old Dominion University i Norfolk, Virginia, USA. Bland hans publikationer återfinns ett antal böcker och bokkapitel samt artiklar i Foreign Affairs, International Studies Review och Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift.

Rikard Bengtsson är docent i statsvetenskap och lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Hans primära forskningsfält är europeisk säkerhet, EU:s externa relationer samt global politisk ekonomi. Bland hans bokpublikationer märks Historisk brytpunkt i Europa – EU:s utvidgning (SNS Förlag, 2004), European Interface: The EU and the European Security Order (Routledge, 2009), Hur fungerar EU? (Gleerups, 2010) och Det europeiska projektet. Politik och juridik – historia och samtid (Liber 2013) (tillsammans med Hans-Åke Persson, Ian Manners, Linda Gröning och Ola Zetterqvist).

Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning är inriktad mot internationell politik, politisk opinionsbildning samt digitaliseringens betydelse för den politiska demokratin.

Han har tidigare bl.a. publicerat Utrikespolitiken som slagfält (Nerenius

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 15

2014-07-01 09:47

16

F ö r fat ta r n a

& Santérus 1995), Sveriges säkerhet och världens fred (Santérus 2008, tillsammans med Alf W. Johansson och Karl Molin) samt Den nödvän­ diga politiken. Makt och motstånd i en globaliserad tid (Hjalmarson & Högberg 2011, med Marie Demker).

Annika Björkdahl är professor i statsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Lunds universitet. Hennes forskning behandlar framför allt konfliktförebyggande, fredsbyggande och normspridning i det internationella systemet. Bland hennes publikationer märks Rethinking Peace­building: The Quest for Just Peace in the Middle East and the Western Balkans (Routledge, 2013) tillsammans med Karin Aggestam, Precarious Peacebuilding: Friction in Global and Local encounters (Peacebuilding 2013) tillsammans med Kristine Höglund samt artiklar i tidskrifter som Cooperation and Conflict, Peace and Change och International Peacekeeping.

Karin Bäckstrand är professor i statsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Lunds universitet. Hennes forskning rör global miljöpolitik och hållbar utveckling, samspelet mellan vetenskap och politik i miljöförhandlingar, och miljöpolitikens demokratiska legitimitet. Bland hennes publikationer finns Environmental Politics and Deliberative Democracy. Examining New Modes of Environmental Governance (Edward Elgar, 2010) och artiklar i tidskrifter som Global Environmental Politics och Environmental Politics och European Journal of International Relations.

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hennes forskning är inriktad mot politiska idéer och politiska skilje­ linjer. Ett aktuellt tema är kunskapens förändrade makt, som hon studerar inom ramen för det mångvetenskapliga forskningsprogrammet Makt – Identitet – Modernitet. Bland hennes publikationer finns böckerna Religion och politik. Den europeiska kristdemokratins dilemma (SNS Förlag, 1998), Ingenmansland? Svensk immigrationspolitik i utrikes­ politisk belysning (Studentlitteratur, 1999), tillsammans med Cecilia Malmström, samt Colonial Power and National Identity (Santérus, 2008) Kjell Engelbrekt är docent i statsvetenskap och verksam som lektor på Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan. Hans främsta forskningsområden är nationalism och etnicitet, europeisk och nationell säkerhetspolitik, samt vetenskapshistoria. Bland hans publikationer finns Security Policy Reorientation in Peripheral Europe: A Comparative-Perspectivist Approach (Ashgate, 2002), The European Union and Strategy: An Emerging Actor (Routledge, 2008) © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 16

2014-07-01 09:47

F örfat tarna 17

(tillsammans med Jan Hallenberg) och The NATO Intervention in Libya: Lessons Learned from the Campaign (Routledge, 2014) (tillsammans med Marcus Wohlin och Charlotte Wagnsson).

Magnus Ericson är fil.dr och lektor i statsvetenskap vid Malmö högskola med inriktning mot internationella relationer. Hans undervisning och forskning behandlar internationell-politisk teori i allmänhet, men med ett speciellt intresse för förändringar av det internationella systemet över tid och framväxten av stabila fredsrelationer mellan stater. Det senare var också ämnet för hans doktorsavhandling vid Lunds universitet, A Realist Stable Peace: Power, Threat and the Development of a Shared Norwegian-Swedish Democratic Security Identity 1905–1940 (Lunds universitet, 2000).

Johan Eriksson är professor vid Södertörns högskola, samt forskningschef vid Utrikespolitiska institutet. Hans forskning handlar främst om utrikes- och säkerhetspolitik, makt och territorialitet, samt samspelet mellan forskning och politisk praktik. Han är författare och medverkande redaktör för sju böcker, inklusive Regulating Chemical Risks: European and Global Challenges (Springer, 2010), International Relations and Security in the Digital Age (Routledge, 2006), samt Kampen om hotbilden: rutin och drama i svensk säkerhetspolitik (Santérus, 2004). Hans artiklar har publicerats i tidskrifter som Cooperation and Conflict, Globalizations, International Political Science Review, International Studies Perspectives, International Studies Review, Review of International Studies, samt Review of Policy Research.

Jakob Gustavsson är lektor och studierektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Hans forskning är inriktad på utrikespolitisk analys, underrättelse- och säkerhetstjänst samt internationell politisk ekonomi. Han är författare till The Politics of Foreign Policy Change. Explaining the Reorientation on Swedish Membership in the EC (Lund University Press, 1998) och läroboken Vad är statsvetenskap?

(Studentlitteratur, 2010) (tillsammans med Björn Badersten). Han har publicerat artiklar i tidskrifter som Cooperation and Conflict och Admi­ nistrative Theory and Practice.

Martin Hall är docent i statsvetenskap och verksam vid Lunds universitet. Han intresserar sig särskilt för skärningspunkten mellan historisk sociologi och internationella relationer, samt för civilisationsanalys. Han är bland annat författare till Essence of Diplomacy (Palgrave Macmillan, 2005) (tillsammans med Christer Jönsson), och Civilizational Identity: The Production and Reproduction of ”Civilizations” in International © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 17

2014-07-01 09:47

18

F ö r fat ta r n a

Relations (Palgrave, 2007) (tillsammans med Patrick T. Jackson). Han har publicerat artiklar i tidskrifter som European Journal of Internatio­ nal Relations, Cooperation and Conflict och International Theory.

Eva Hansson är fil.dr i statsvetenskap och verksam vid Stockholms universitet. Hon studerar demokratiseringsprocesser i olika delar av världen, med ett särskilt fokus på Asien. Hon är bland annat författare till Growth Without Democracy: Challenges to Authoritarianism in Vietnam (Stockholm University, 2011).

Karl Magnus Johansson är professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Hans främsta forskningsområden är EU, europeisering och institutionell förändring, politiska partier och transnationellt sam­ arbete. Bland hans publikationer finns ett flertal böcker och bokkapitel, samt artiklar i tidskrifter som Comparative European Politics, European Journal of Political Research, Government and Opposition, Journal of Common Market Studies, Journal of European Public Policy, Party Poli­ tics, Public Administration och West European Politics.

Thomas Jonter är professor i internationella relationer och verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Hans forskning handlar i första hand om kärnvapenspridning och energisäkerhet under det kalla kriget. Hans senaste bok är Explaining Nuclear Forbearance: Sweden and the Plans to Acquire Nuclear Weapons, 1945–68 som kommer att publiceras på Stanford University Press.

Sara Kalm är lektor i statsvetenskap och verksam vid Lunds universitet.

Hennes forskning undervisning är i första hand inriktad på migration, sociala rörelser och internationell-politisk teori. Bland hennes publikationer finns Governing Global Migration (Lund Political Studies, 2008) samt bokkapitel och artiklar i tidskrifter som Global Society och Fronesis.

Catarina Kinnvall är professor i statsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Lunds universitet. Hennes forskning behandlar politisk psykologi, kritisk teori, globalisering samt förhållanden i Indien och Kina. Hon är bland annat medredaktör till Globalization and Democratization in Asia: The Construction of Identity (Routledge, 2002) och författare till Globalization and Religious Nationalism: The Search for Ontological Security (Routledge, 2006) och The Political Psychology of Globalization: Muslims in the West (Oxford University Press, 2011) (tillsammans med Paul Nesbitt-Larking).

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 18

2014-07-01 09:47

F örfat tarna 19

Annica Kronsell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Hon undervisar på kurser inom internationell politik samt miljö- och hållbarhetspolitik. Hennes främsta forskningsintressen är kön och säkerhetspolitik, samt styrning och deltagande inom miljö- och hållbarhetspolitik. Hon är författare till Gender, Sex and the Postnational Defense (Oxford University Press, 2012) och har publicerat artiklar om kön och politik i tidskrifterna International Feminist Journal of Politics, Environmental Politics och Journal of European Public Policy.

Charles Parker är docent och lektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar på kontroll av massförstörelse­ vapen, terrorism, klimatpolitik, varnings- och responsproblematik samt ansvarsutkrävande efter kriser. Han har publicerat artiklar i tidskrifter som Journal of Common Market Studies, Global Environmental Poli­ tics, Public Administration, Environmental Politics, Political Psychology, Foreign Policy Analysis, Journal of Contingencies and Crisis Manage­ ment, Political Psychology och Foreign Policy Analysis.

Alexa Robertson är docent i statsvetenskap och verksam som lektor vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet. Hon forskar och undervisar om kosmopolitanism, globalisering och mediernas politiska roll, med fokus på Europa och utifrån en jämförande ansats.

Hon är särskilt intresserad av förhållandet mellan nyhets­rapportering i tv, narrativ och identiteter. Hon är bland annat författare till Mediated Cosmopolitanism: The World of Television News (Polity, 2010). Hennes studie av sju globala nyhetskanaler, Global News: reporting conflicts and cosmopolitanism, ges ut av Peter Lang 2015.

Eric Stern är professor vid Försvarshögskolan och var chef för CRiSMART (Nationellt centrum för krishanteringsstudier) 2004–2011. Hans forskning rör bl.a. utrikes- och säkerhetspolitik, förvaltningspolitik, politiskt ledarskap och krishantering. Han har publicerat artiklar i tidskrifter som Journal of Conflict Resolution, International Studies Quarterly, Foreign Policy Analysis, Political Psychology, Governance och Journal of Contingencies and Crisis Management. Han har skrivit flera böcker om krishantering, inklusive den prisbelönade The Politics of Crisis Management: Public Leadership Under Pressure (Cambridge University Press, 2005) (tillsammans med Arjen Boin, Paul ’t Hart och Bengt Sundelius).

Fredrik Söderbaum är professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet och även verksam vid United Nations University-Comparative Regional Integration Studies (UNU-CRIS) i Brygge, © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 19

2014-07-01 09:47

20

F ö r fat ta r n a

Belgien. Hans forskning rör främst regionalism, regional integration, regionala organisationer och interregionalism samt EU’s roll i världen.

Bland hans böcker finns The Political Economy of Regionalism. The Case of Southern Africa (Palgrave Macmillan, 2004), EU on the World Stage: The Politics of Interregionalism (Routledge, 2006) (redigerad tillsammans med Luk van Langenhove) samt Intersecting Interregionalism.

Regions, Global Governance and the EU (Springer 2014) (redigerad tillsammans med Francis Baert och Tiziana Scaramagli).

Jonas Tallberg är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Hans främsta forskningsområden är internationella organisationer, transnationella aktörer, institutionell teori och politik i EU. Bland hans publikationer finns läroboken EU:s politiska system (Studentlitteratur, femte upplagan 2013), samt böckerna Leadership and Negotiation in the European Union (Cambridge University Press, 2006) och The Opening Up of International Organizations (Cambridge University Press, 2013).

Anders Uhlin är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning rör frågor kring transnationella relationer, civilsamhälle och demokratisering. Bland hans senare publikationer finns antologin Legi­ timacy Beyond the State? Re-examining the Democratic Credentials of Transnational Actors, (Palgrave, 2010) (med Eva Erman) samt artiklar om global styrning och utvecklingsfrågor i tidskrifter som Demo­ cratization och Third World Quarterly. Han arbetar för närvarande på en bok om Asiatiska utvecklingsbankens och ASEAN:s relationer till civilsamhällesaktörer och en bok om opposition mot dominerande utvecklingsstrategier inom internationella organisationer som EU, Asiatiska utvecklingsbanken och Global Forum on Migration and Development.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 20

2014-07-01 09:47

21

FÖRKORTNINGAR

Aids Aquired immunodeficiency syndrome Alba Bolivarian Alternative for the People of Our America APEC Asia-Pacific Economic Cooperation Asean Association of Southeast Asian Nations AU Afrikanska unionen BATNA Best alternative to negotiated agreement BNI Bruttonationalinkomst BNP Bruttonationalprodukt CEDAW Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering mot kvinnor CIA Central Intelligence Agency CNN Cable News Network CSD FN:s kommission för hållbar utveckling EcoSoc Ekonomiska och sociala kommittén EDC Europeiska försvarsgemenskapen EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EG Europeiska gemenskaperna EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen EM Europeiska mästerskapen ERP Ekonomiska återhämtningsprogram ESFP Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken ETA Baskiskt hemland och frihet (Euskadi to Askatasuna) EU Europeiska unionen Euratom Europeiska atomenergigemenskapen FDI Utländsk direktinvestering FN Förenta nationerna FNL Front National pour la Libération de Sud Viêt Nam FPÖ Österrikiska frihetspartiet (Freiheitliche Partei Österreichs) FTAA Free Trade Area of the Americas G8 Group of Eight GATT Allmänna tull- och handelsavtalet GFMD Globala forumet för migration och utveckling © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 21

2014-07-01 09:47

22

F ö r ko r t n i n g ar

GM General Motors Gusp Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken HDI Mänskligt utvecklingsindex Hiv Human immunodeficiency virus IAEA Internationella atomenergiorganet IBRD Världsbanken ICAO Internationella civila luftfartsorganisationen ICC Internationella brottsmålsdomstolen ILO Internationella arbetsorganisationen IMF Internationella valutafonden IPCC FN:s vetenskapliga klimatpanel IPE Internationell politisk ekonomi IR Internationella relationer IRA Irländska republikanska armén ITO International Trade Organization Lafta Latinamerikanska frihandelssammanslutningen MAD Mutually assured destruction MAI Multilaterala investeringsavtalet Mercosur Mercado Común del Sur MR Mänskliga rättigheter Nafta Nordamerikanska frihandelsavtalet Nato Atlantpakten NF Nationernas förbund NGO Icke-statlig organisation NIC Nyligen industrialiserade länder NIEO New International Economic Order OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Opec Organization of Petroleum Exporting Countries OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa PFLP Folkfronten för Palestinas befrielse PKK Kurdistans arbetarparti PLO Palestinska befrielseorganisationen PRS Fattigdomsminskningsstrategier SACU Södra Afrikas tullunion SADC Södra Afrikas utvecklingsgemenskap SADCC Southern African Development Coordination Conference SAP Strukturanpassningsprogram Sars Severe Acute Respiratory Syndrome Sipri Stockholm International Peace Research Institute TRIPS Handelsrelaterade immaterialrättsfrågor Unasur Unionen av sydamerikanska nationer © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 22

2014-07-01 09:47

F örkor tningar 23

UNDP UNEP Unesco

FN:s utvecklingsprogram FN:s miljöprogram FN:s organisation för samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur Unicef FN:s barnfond Unifem FN:s kvinnofond UNMIK FN:s mission i Kosovo VM Världsmästerskapen WHO Världshälsoorganisationen WTO Världshandelsorganisationen

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 23

2014-07-01 09:47

978-91-44-10280-1_01_book.indd 24

2014-07-01 09:47

25

ILLUSTRATIONER

BILDER

bild 2.1 bild 2.2 bild 3.1 bild 3.2 bild 4.1 bild 5.1 bild 5.2 bild 5.2 bild 7.1 bild 7.2 bild 8.1 bild 10.1 bild 10.2 bild 11.1 bild 11.2 bild 12.1 bild 12.2 bild 12.3 bild 14.1 bild 14.2 bild 15.1 bild 17.1 bild 17.2 bild 18.1 bild 18.2 bild 19.1 bild 20.1 bild 20.2 bild 21.1 bild 21.2 bild 22.1 bild 22.2 bild 23.1

Förberedelser för utplacering av ryska missiler på Kuba. (s. 42) Berlinmurens fall i november 1989. (s. 45) Brittiska soldater i skyttegravar under slaget vid Somme 1916. (s. 61) Provuppskjutning av den amerikanska medeldistansraketen Pershing. (s. 63) Fredsförhandlingarna i Versailles 1919. (s. 72) Kapitalismens samhällspyramid. (s. 86) Vladimir Lenin i Stockholm 1917. (s. 89) Boris Spasskij och Bobby Fischer i Reykjavik 1972. (s. 105) EU-toppmöte i Bryssel. (s. 119) Kvinnliga soldater i Israel. (s. 124) Postmodernismen i ett serieperspektiv. (s. 144) Den sovjetiska ubåten U137 på grund i Gåsefjärden. (s. 168) Adolf Hitler och Neville Chamberlain 1938. (s. 175) Richard Holbrooke i Bosnien 1995. (s. 193) Principöverenskommelsen i Oslo 1993. (s. 196) Oljeplattform. (s. 201) FN:s generalförsamling. (s. 204) Demonstrationer vid EU-toppmötet i Göteborg 2001. (s. 216) New York-börsen. (s. 242) The European, 28 augusti 1997. (s. 254) Olof Palme i ett fackeltåg mot Vietnamkriget. (s. 267) Tiggare i Shenzhen, Kina. (s. 299) G8-möte i Gleneagles, Skottland 2005. (s. 307) MR-aktivister i argentinska Madres de la Plaza de Mayo. (s. 316) Tahrirtorget i Kairo, 2011. (s. 323) Smog och bilköer i Moskva. (s. 343) Rosa Parks 1955. (s. 358) Berlinmurens fall 1989. (s. 360) Bron över Rio Grande, gräns mellan USA och Mexiko. (s. 370) Båtflyktingar från Libyen, 2011. (s. 377) World Trade Center, 11 september 2001. (s. 391) Attentatet över Lockerbie 1988. (s. 394) Ärkehertig Franz-Ferdinand och hans maka i Sarajevo 1914. (s. 400)

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 25

2014-07-01 09:47

26

I l lust r at i o n er

FIGURER

figur 5.1 figur 9.1 figur 11.1 figur 13.1 figur 14.1 figur 18.1

Relationen mellan centrum och periferi. (s. 91) Antal krig och dödade 1700–1990. (s. 151) Spelmatris över Fångarnas dilemma. (s. 189) EU, Nafta, Asean, Mercosur och SADC. (s. 226) Mobiltelefonanvändning 2013 (s. 245) Förändringar i medborgerliga fri- och rättigheter 2004–2013. (s. 318) figur 19.1 Sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner av hållbar utveckling. (s. 331) figur 24.1 FN:s centrala organ. (s. 422) figur 24.2 Inomstatliga konflikter och fredsfrämjande insatser. (s. 424) figur 24.3 Fredsbevarande FN-operationer (2008). (s. 431) figur 25.1 EU:s institutioner. (s. 441) BOXAR

box 3.1 box 3.2 box 4.1 box 4.2 box 4.3 box 6.1 box 6.2 box 6.3 box 6.4 box 6.5 box 8.1 box 8.2 box 8.3 box 8.4 box 9.1 box 9.2 box 9.3 box 11.1 box 11.2

Realismen enligt Hans Morgenthau. (s. 55) Kubakrisen, kärnvapen och maktbalans. (s. 59) Immanuel Kant och den eviga freden. (s. 70) Woodrow Wilson och de fjorton punkterna. (s. 71) Liberalismens centrala påståenden. (s. 74) Konstruktivismens centrala påståenden. (s. 100) Schackspel som metafor. (s. 105) Det säkerhetspolitiska språkets makt. (s. 107) Konflikter och den sociala konstruktionen av nationell identitet. (s. 108) Normer och socialisering: exemplet mänskliga rättigheter. (s. 109) Modernism och postmodernism inom konst och arkitektur. (s. 132) Postmodern filosofi. (s. 134) Postmodernismens bidrag till studiet av IR. (s. 137) Postmoderna metoder i studiet av internationella relationer. (s. 139) Vad är krig? (s. 150) MAD – Terrorbalansens logik. (s. 154) Kärnvapenklubben. (s. 155) Konflikthantering i Bosnien: Dayton-avtalet 1995. (s. 193) Problemlösning i Oslo: Principöverenskommelsen 1993. (s. 196)

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 26

2014-07-01 09:47

I llustrationer 27

box 15.1 box 15.2 box 16.1 box 16.2 box 16.3 box 16.4 box 17.1 box 19.1 box 19.2 box 20.1 box 20.2 box 20.3 box 22.1 box 22.2 box 22.3 box 23.1 box 23.2 box 24.1 box 24.2 box 25.1 box 25.2

Sverige och Vietnamkriget. (s. 268) Graham T. Allison och Kubakrisen. (s. 272) Transnationella företag. (s. 286) Bretton Woods-systemet. (s. 288) IMF och Världsbanken i dag. (s. 289) Världshandelsorganisationen (WTO). (s. 293) FN:s millenniemål. (s. 309) Allmänningens tragedi och det kollektiva handlandets dilemma. (s. 334) Klimatregimen och de flexibla mekanismerna. (s. 340) Tre generationer mänskliga rättigheter. (s. 348) FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948). (s. 352) Deklarationer om de mänskliga rättigheterna. (s. 354) Typer av terrorism. (s. 384) Terrorism med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen (CBRN-terrorism). (s. 390) Den liberala freden och terrorism. (s. 393) Nationalismens sju regler: nybörjarkurs i etnopolitik. (s. 402) Jugoslaviens sönderfall: drama i tre akter. (s. 406) Dag Hammarskjöld (1905–61). (s. 421) Folke Bernadotte (1895–1948). (s. 429) Sverige och den europeiska integrationen. (s. 437) Utvidgningen av EG/EU. (s. 437)

TABELLER

tabell 7.1 tabell 9.1 tabell 13.1 tabell 14.1 tabell 16.1 tabell 16.2 tabell 16.3 tabell 17.1 tabell 19.1 tabell 22.1

Feministiska tolkningar av könsordningen inom krig och konflikt. (s. 127) Antalet kärnvapen i världen 1945–2006. (s. 155) Två typer av regionalism. (s. 220) Internetuppkopplade datorer per 1 000 invånare år 2008. (s. 244) Teoribildningar i studiet av IPE. (s. 283) De största transnationella företagen. (s. 286) De mest transnationella företagen. (s. 286) Dominerande och kritiska perspektiv på utveckling. (s. 301) Milstolpar i det internationella miljösamarbetet. (s. 329) Massdödsterrorism. (s. 388)

Förlaget har tyvärr inte lyckats nå alla rättighetsinnehavare.

Vi tar tacksamt emot information om dessa.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 27

2014-07-01 09:47

978-91-44-10280-1_01_book.indd 28

2014-07-01 09:47

Inledning

1

Ja kob Gustavs s on & Jona s Ta l l be rg

Internationella relationer innebär gränsöverskridande kontakter mellan stater, organisationer och andra typer av aktörer. Att detta är ett angeläget studieområde behöver knappast påpekas: internationella förhållanden har i dag en genomgripande inverkan på nästan hela vår tillvaro.

Nyhetsrapporteringen har under senare år dominerats av händelser och skeenden som den arabiska våren, den världsomspännande finans­ krisen, de USA-ledda invasionerna av Afghanistan och Irak, framgångar och motgångar för försöken att fördjupa samarbetet inom Europeiska unionen (EU), Kinas starka tillväxt och inträde i världsekonomin, hanteringen av flodvågskatastrofen i Sydostasien, terroristattentat i USA, Indonesien, Spanien, Storbritannien och Egypten, politiska försök att lösa konflikten mellan israeler och palestinier, och skuldavskrivning för länder i tredje världen.

Världspolitiska händelser och skeenden av det slaget får konsekvenser som tränger djupt in i de flesta människors liv. De som själva upplever krig och våld, förlorar sitt arbete till följd av ökad konkurrens från låglöneländer eller får tillgång till mat och rent vatten genom internationella biståndsinsatser, ser detta som en självklarhet. För dem som inte har sådana erfarenheter framstår kanske internationella relationer som något som behandlas utförligt i media, men som saknar direkt relevans för deras vardag.

När vi tänker närmare på saken inser vi att så inte är fallet. Även i mer vardagliga och helt odramatiska sammanhang konfronteras vi ständigt med internationella händelser och skeenden: på universitet och hög­skolor övergår man till att bedriva högre utbildning på engelska till följd av politiska beslut om internationellt studentutbyte, i mat­ affären förändras utbud och prisnivå när EU ingår nya handels- och biståndsavtal med utvecklingsländerna, i lägenheten bredvid flyttar någon in som valt att lämna en konflikthärjad del av världen, och på rese­byrån upptäcker vi att man har avvecklat attraktiva resmål på grund av attentats­risk eller bristande säkerhetsarrangemang. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 29

2014-07-01 09:47

30

1 I n l e d n i n g

I det akademiska studiet av internationella relationer strävar man efter att förklara och förstå det som sker på internationell nivå. Forskarna studerar sådant som uppkomsten av konflikt och samarbete, fördelningen av makt och resurser, betydelsen av normer och institutioner och skapandet av nationella identiteter. Ambitionen är att öka vår samlade kunskap om människans livsbetingelser. Ytterst handlar studiet av internationella relationer om några av mänsklighetens verkliga ödesfrågor, exempelvis vad som orsakar krig och fred, varför man i vissa delar av världen lever i fattigdom och vad som krävs för att undvika global miljöförstöring och klimatförändring.

Precis som inom andra samhällsvetenskaper strävar forskarna efter att upprätta en djupare förståelse av sitt studieobjekt. Inte sällan vill man också försöka avtäcka mönster och regelbundenheter i syfte att generalisera och formulera teorier om verkligheten. För att kunna göra det krävs att forskaren arbetar med någon form av analytiskt sorteringsinstrument. I annat fall kommer verkligheten lätt att framstå som ett ohanterligt myller av osorterade empiriska detaljer. Forskaren måste med andra ord redan på förhand bestämma sig för att vissa saker är viktigare att studera än andra, liksom att vissa tillvägagångssätt är bäst lämpade för att göra detta.

Forskningsprocessen är således inte förutsättningslös. Forskaren anlägger ett visst teoretiskt perspektiv på sitt studieobjekt. Inom ramen för ett sådant perspektiv ryms vanligen vissa grundantaganden om verklighetens natur (ontologi) och om hur vi kan ha kunskap om denna (epistemologi), vissa teoretiska föreställningar om t.ex. orsaker, samband och lämpliga studieobjekt, samt vissa föredragna metoder och tekniker för att samla in och bearbeta ett empiriskt material. En viktig skillnad mellan akademisk forskning och andra typer av framställningar om internationella relationer – som journalistik eller mer populärvetenskapliga texter – är att forskaren alltid är fullt medveten om sitt perspektivval och väljer att redovisa det på ett explicit sätt för läsaren.

Samtidigt innebär valet av perspektiv att forskaren bäddar för att resultaten av en undersökning kommer att peka i någon viss riktning.

Forskaren kan naturligtvis inte med bibehållen trovärdighet fabricera vilka resultat som helst. Men med valet av perspektiv följer ändå en viss vinkling av såväl de frågor som ställs som de svar som forskaren kommer fram till. Det finns av det skälet inga oproblematiska fakta eller forskningsresultat att rapportera om. Litet tillspetsat skulle vi kunna säga att alla intressanta påståenden om internationella relationer måste bedömas i ljuset av de perspektiv som använts för att formulera dem. För att vi skall kunna värdera och ta ställning till den kunskap som forskarna © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 30

2014-07-01 09:47

1 I nledning 31

anser sig ha, måste vi följaktligen veta betydligt mer om deras tillvägagångssätt än bara vad de har kommit fram till i sina undersökningar.

Den här boken innehåller en grundläggande introduktion till forskningen om internationella relationer. Genom att presentera och förklara de teorier, metoder och problemställningar som forskarna arbetar med vill vi ge läsaren förutsättningar att på egen hand studera och ta ställning till de undersökningar som görs på området. Med kunskap av det slaget blir det också lättare att tolka och värdera den omfattande information om internationella förhållanden som vi dagligen möter via media. Den som är bekant med forskningen om internationella relationer kan på ett bättre sätt gardera sig mot de lättköpta förklaringar och analyser som inte sällan presenteras i sådana sammanhang.

Boken är i huvudsak teoretiskt och metodologiskt inriktad. Den innehåller med andra ord ingen faktaspäckad genomgång av internationella utvecklingslinjer eller detaljerade beskrivningar av enskilda staters utrikespolitik. Sådana uppgifter kan med fördel sökas i andra typer av framställningar, främst författade av historiker. Det innebär emellertid inte att boken skulle sakna kopplingar till ”verkligheten”. I flertalet av bokens kapitel presenteras tvärtom en hel del grundläggande fakta, och teoretiska och principiella resonemang illustreras genomgående med omfattande empiriska exempel.

Vår förhoppning är att läsaren därmed skall inspireras att själv bidra till att fördjupa våra kunskaper om internationella relationer. Den forskning som presenteras på de här sidorna är nämligen inte förbehållen en liten grupp av professionella forskare. Även som student är det fullt möjligt att ge sig i kast med ämnets centrala problemställningar, t.ex. genom att i ett uppsatsarbete pröva bärkraften hos olika teoretiska perspektiv eller samla in nya empiriska uppgifter om företeelser som hittills inte fått den uppmärksamhet som de förtjänar.

Studiet av internationella relationer Relationerna mellan stater, stadsstater och andra typer av aktörer har genom tiderna varit av stort intresse för samtidens intellektuella.

Bland de klassiska referenserna återfinns den grekiske historieskrivaren Thukydides, den italienske skriftställaren Machiavelli, filosoferna Thomas Hobbes och Immanuel Kant, ekonomerna Adam Smith och Karl Marx, samt militärstrategerna Carl von Clausewitz och Sun Tzu. Likväl är det först en bit in på 1900-talet som vi i realiteten kan tala om framväxten av ett vetenskapligt studium av internationella relationer.

Efter första världskrigets slut inrättades de första lärostolarna i inter© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 31

2014-07-01 09:47

32

1 I n l e d n i n g

nationell politik, vilket utgjorde början på organiserad forskning och undervisning i ämnet.

I Storbritannien kom internationella relationer (IR) att institutionaliseras som en egen akademisk disciplin. Men i de flesta länder, däribland USA, Tyskland, Frankrike och Sverige, integrerades internationell politik som en ämnesgren inom statsvetenskap. Denna variation i organiseringen av studiet av internationell politik kvarstår än i dag. Rent innehållsmässigt är emellertid skillnaderna små eller till och med obefintliga.

Vare sig forskare är verksamma vid institutioner i statsvetenskap eller internationella relationer, tenderar de att delta i samma vetenskapliga debatter, beröra samma frågor om makt, institutioner och identitet i världspolitiken, samt arbeta i gränslandet till andra akademiska ämnen.

Utvecklingen av studiet av internationella relationer brukar något förenklat beskrivas i termer av fyra på varandra efterföljande debatter. Utmärkande för dessa är den betydelse som världspolitiska händelser och skeenden har haft för den inomvetenskapliga diskussionen, liksom vikten av allmänna vetenskapsteoretiska utvecklingslinjer inom samhällsvetenskapen. Ett annat centralt drag är dominansen av anglo­ saxiska – framför allt amerikanska – forskare, som ofta definierat fältets centrala forskningsdebatter.

Den första debatten ägde rum mellan idealister och realister från 1920-talet till och med 1950-talet. När internationella relationer etablerades som ett akademiskt ämne under mellankrigstiden var det med tydliga normativa förtecken. Den akademiska forskningen skulle tjäna samhällets intresse genom att visa på vägar till fred och harmoni mellan stater. Inspiration hämtades från folkrätten och etablerandet av Nationernas förbund (NF). Den forskning som växte fram kom i efterhand att benämnas idealistisk, då den präglades av en optimistisk förhoppning om att kunna konstruera livskraftiga internationella organisationer och etablera internationella normer, genom vilka man skulle kunna undvika en upprepning av första världskrigets fasor. Idealismens tankegods är i dag en viktig del av det som brukar benämnas det liberala perspektivet på internationella relationer.

Utbrottet av andra världskriget innebar en betydande kris för denna forskningsinriktning och gav upphov till en stark motreaktion. Idealisternas förhoppningar och teser var ett utslag av utopism och naivitet, fastslog kritikerna, som själva benämnde sig realister för att betona att de såg världen som den verkligen var beskaffad, inte som man gärna önskade att den såg ut. Realisterna menade att andra världskriget återigen hade bekräftat att internationell politik präglas av en ständig maktkamp mellan stater som försöker säkra sin egen överlevnad genom © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 32

2014-07-01 09:47

1 I nledning 33

militära medel, och där förutsättningarna för intresseharmoni och samarbete är mycket begränsade eller till och med obefintliga. Realisterna anses allmänt ha gått segrande ur denna första debatt, och studiet av internationella relationer kom under stora delar av efterkrigstiden att domineras av realismens perspektiv på makt, konkurrens och säkerhet.

Den andra debatten ägde rum under slutet av 1950-talet och 1960talet och stod mellan traditionalister och behavioralister. I centrum för debatten stod frågan om vilka metoder som var bäst lämpade för studiet av internationella relationer. Såväl den idealistiska som den realistiska forskningen hade fram till dess varit historisk i sin orientering. Dessa traditionalister i metodologiskt hänseende hade arbetat med en berättande framställning, där de vetenskapliga teserna framfördes genom en sammanvävning av historiska exempel och principiella resonemang.

Detta tillvägagångssätt utmanades nu av den behavioralistiska rörelse som växte fram på bred front inom samhällsvetenskapen.

Behavioralisterna efterlyste tydligare vetenskapliga metoder i forskningen. Idealen hämtades från naturvetenskaperna, vars metoder för kvantitativ datainsamling, deduktiv teoriutveckling och rigorös hypotestestning ansågs föredömliga. Mer konkret tog sig den behavioralistiska revolutionen uttryck i form av exempelvis spelteoretiska studier av kärnvapenavskräckning, studier av röstningsbeteende i Förenta nationerna (FN) och omfattande kvantitativa studier av orsakerna till krig. Traditionalisterna å sin sida svarade med att ifrågasätta om den sociala värld som samhällsvetare studerar verkligen kan fångas med metoder av naturvetenskapligt snitt. Denna andra debatt anses vanligen ha slutat oavgjort. Realismen förblev det dominerande teoretiska perspektivet, och skepsisen mot det naturvetenskapliga idealet finns alltjämt kvar i delar av studiet av internationella relationer. Samtidigt anses den behavioralistiska revolutionen under 1950- och 1960-talen ha stärkt den vetenskapliga identiteten i disciplinen och föranlett en större metodologisk medvetenhet.

Den tredje debatten tog sin början under 1970-talet och präglade stora delar av forskningen under 1980-talet. Debatten beskrivs vanligen som en konkurrens mellan tre alternativa perspektiv på internationella relationer: realism, liberalism och marxism. Bakgrunden till debatten står delvis att finna i världspolitiska skeenden under slutet av 1960talet och början av 1970-talet, vilka sammantaget ansågs underminera realismens tidigare unika position i studiet av internationell politik.

Liberala forskare pekade på ett alltmer långtgående ömsesidigt beroende mellan stater och menade att detta utmanade realismens bärande tankar. I en värld där olika typer av transnationella aktörer, t.ex. multi© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 33

2014-07-01 09:47

34

1 I n l e d n i n g

nationella företag och nationella befrielseorganisationer, utövade ett stort inflytande tvärs över de politiskt fastställda nationsgränserna, kunde staterna inte längre betraktas som de enda centrala aktörerna i internationell politik. Liberalerna hävdade att om militär säkerhet tidigare hade dominerat dagordningen och militära medel utgjort det mest framträdande påtryckningsmedlet, var det nu dags att ägna större uppmärksamhet åt andra värden och andra medel i internationell politik, inte minst ekonomiska. Dessutom hävdade man att det tilltagande ömsesidiga beroendet innebar att stater i ökad utsträckning sökte lösa sina problem gemensamt inom ramen för internationella avtal och organisationer.

På delvis samma grunder utmanade även marxister realisternas världsbild. Till skillnad från liberaler betonade de emellertid ojämlikheten i det ekonomiska beroendeförhållandet mellan stater, och hävdade att detta gynnade länder och eliter i världens ekonomiska centrum, medan det missgynnade länder och folk i dess periferi. Den tredje debatten gav upphov till internationell politisk ekonomi som ämnesinriktning inom studiet av internationella relationer. Kritiken från liberaler och marxister innebar emellertid ingen dödsstöt för realismen, som under slutet av 1970-talet och 1980-talet delvis omformulerades för att vara tillämpbar även under nya omvärldsförhållanden. Den tredje debatten slutade således inte i seger för något enskilt perspektiv, utan i en teoretisk pluralism med sinsemellan konkurrerande vetenskapliga ansatser och verklighetsbeskrivningar.

Den fjärde debatten uppstod under 1980-talet och präglar fortfarande internationella relationer som disciplin. Denna kan beskrivas som konkurrens mellan positivistiska och postpositivistiska perspektiv.

Ursprunget till debatten står att finna i framväxten av ett antal alternativa ansatser – framför allt feminism, postmodernism, kritisk teori och normativ teori – som är skeptiska till de vetenskapsteoretiska utgångspunkterna inom etablerade perspektiv som realism, liberalism och marxism. Kritiken riktar sig företrädesvis mot de traditionella perspektivens antaganden om verklighetens natur och om hur vi kan skaffa oss kunskap om denna. Medan de etablerade perspektiven utgår från en positivistisk vetenskapsteori, där verkligheten uppfattas som objektivt observerbar och möjlig att kartlägga empiriskt, utgår de alternativa perspektiven från en postpositivistisk vetenskapssyn, där verkligheten betraktas som subjektivt konstruerad och omöjlig att skilja från forskaren som betraktare.

En andra dimension av denna debatt brukar uttryckas i termer av rationalism och reflektivism. Gemensamt för framför allt realism och liberalism är nämligen en tydlig rationalistisk inriktning, där stater © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 34

2014-07-01 09:47

1 I nledning 35

betraktas som instrumentella aktörer som vägleds av egenintressen.

Med ett sådant perspektiv uppfattas internationell politik som en form av strategisk interaktion mellan egoistiska och kalkylerande stater.

Utifrån reflektivistiska utgångspunkter, vilket kännetecknar de alternativa perspektiven, betonas i stället att intressen och identiteter formas genom sociala processer, och att de därför mycket väl kan förskjutas och förändras över tiden.

Genom att de vetenskapsteoretiska utgångspunkterna sätts i centrum i den fjärde debatten grupperas teoretiska perspektiv, som i övrigt är ytterst olika, inom samma kategori. Det gäller både de traditionella perspektiven och de alternativa perspektiven, vilka förenas just i sin kritik av de förstnämnda. Sedan 1990-talet har denna tudelning dock delvis luckrats upp genom framväxten av konstruktivismen som inflytelserikt perspektiv på internationell politik. Konstruktivister intar en vetenskapsteoretisk mellanposition såtillvida att de kritiserar rationalister för att förbise betydelsen av sociala strukturer. Men de menar samtidigt – till skillnad från reflektivister – att det finns en materiell och observerbar verklighet vars samspel med sociala strukturer är nödvändig för förståelsen av internationella relationer.

Bokens uppläggning Inledningen följs av ett kapitel som kortfattat återger centrala skeenden i den historiska utvecklingen inom internationell politik från 1945 och framåt. Därpå följer den första av tre omfattande avdelningar i boken, tillägnad teoretiska perspektiv. I var sitt kapitel presenteras perspektiven realism, liberalism, marxism, konstruktivism, feminism och postmodernism, och vi återkommer sedan till dessa i merparten av kapitlen i bokens andra och tredje avdelningar. De sex perspektiven utgör konkurrerande synsätt på internationella relationer såtillvida att de betonar olika och ibland ömsesidigt uteslutande förklaringar till exempelvis sådant som uppkomsten av krig eller etablerandet av samarbete. Samtidigt bidrar de gemensamt till att ge en mer mångfacetterad bild av internationell politik än vad ett enskilt perspektiv skulle göra. De är i den meningen att betrakta som kompletterande snarare än konkurrerande.

I bokens andra avdelning behandlas politiska processer i internationella relationer. Dessa kapitel är tematiskt upplagda och uppmärksammar olika internationella skeenden med betydelse för makt, resurser, institutioner och identitet i världspolitiken. Ämnesmässigt sträcker sig kapitlen över ett brett spektrum av politiska företeelser som starkt © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-10280-1_01_book.indd 35

2014-07-01 09:47

30 mm

Internationella relationer

I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden.

I denna tredje upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nyskrivna kapitel som behandlar internationell politisk historia, demokratisering och migration har tillkommit.

Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

Internationella relationer

| Internationella relationer

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter?

Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?

Jakob Gustavsson & Jonas Tallberg (red.)

Redaktörer för boken är Jakob Gustavsson, lektor och studierektor i stats­vetenskap vid Lunds universitet och Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Tredje upplagan

Art.nr 32283

3:e uppl.

Jakob Gustavsson & Jonas Tallberg (red.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10280-1_01_cover.indd 1

2014-07-01 08:33