__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

L채sning p책g책r 6 Elevpaket (Bok + digital produkt) Provl채s elevpaketets samtliga delar


Läsning pågår 6 Elevpaket (Bok + digital produkt) Läsning pågår 6 är ett elevpaket som består två delar. GRUNDBOK Läsning pågår 6 tränar läsförståelse utifrån olika texttyper. Boken inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. DIGITAL DEL I den digitala delen finns samtliga texter inlästa.De interaktiva uppgifterna under samma rubriker som i boken ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter.

Här kan du provläsa elevpaketets samtliga delar


LÄSNING PÅGÅR Hanne Solem

6


Texter med olika uttryckssätt När du läser en text kan det vara bra att tänka på vilket sätt den är skriven. Texter kan vara berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Den här tankekartan visar de olika uttryckssätt som du kan hitta i olika typer av texter. Du får också reda på i vilka texter de olika uttryckssätten används i den här boken.

Berättande texter eller sakprosatexter Det finns två sorters texter: berättande texter där innehållet är påhittat och sakprosatexter där innehållet är sakligt. Typiskt för berättande texter I berättande texter kan du läsa om vad de som skrivit texterna har varit med om och vad andra har upplevt. I en del texter kan du också läsa om vad de som skrivit känner och tycker, till exempel bloggtexter. En annan typ av berättande texter är skönlitteratur, alltså berättelser som är mer eller mindre påhittade. I skönlitterära berättelser kan du läsa texter där författarna: • bygger innehållet på vad de själva och andra har upplevt – allt är kanske inte sant utan författarna berättar så som de har uppfattat det på sitt eget personliga sätt • använder sin fantasi och hittar på och skapar personer, djur och miljöer som inte finns i verk­ligheten • blandar sådant som hänt i verkligheten med sådant som de själva hittar på.

1 Berättande • Underhåller och ger kunskap. • Berättar om personer och deras miljö. • Bygger på sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld. Exempel

Typiskt för sakprosatexter I sakprosatexter läser du texter där innehållet är sakligt framställt. Det innebär att du får reda på fakta om olika ämnen. Sakprosatexter handlar om verkligheten och de som skriver uttrycker för det mesta inte sina egna känslor eller åsikter. I vissa sakprosatexter nämner de som skriver också något om vad de själva tänker och tycker, till exempel när de argumenterar för eller emot något i en recension eller en debattartikel.

2

Berättande texter skönlitterär berättelse – roman När jag var liten – Alf Prøysen berättar . . . . s. 28 novell På lägerskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 30 dikt – låttext Goliat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 40 bloggtext Ebbas blogg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 10


Beskrivande • Informerar och beskriver. Förklarande • Reder ut och förklarar. • Redogör för något, till exempel tar upp ett problem och visar vad det beror på.

Exempel Sakprosatexter artikel Från talang till elitidrottare . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 8 Hur är det att vara i rymden? . . . . . . . . . . . . . s. 22

Exempel Sakprosatexter

informationstext Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott . . . s. 26

2 3

Uttryckssätt

artikel Varför gillar vi inte samma mat? . . . . . . . . . . . . s. 4 Svett luktar inte illa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 16 Hästtokig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 20 Teckenspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 32 Vad ska barnet heta? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 34 Rent vatten räddar liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 38 Från killingar till Rödluvan . . . . . . . . . . . . . . . . s. 42 Regnskog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 44 bloggtext Förebilder – hur påverkar de? . . . . . . . . . . . . . . s. 6 läromedelstext Isaac Newton . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 18

4 5 Argumenterande • Talar om vad man tänker och tycker och varför. • Presenterar en eller flera åsikter. • Försöker påverka och övertyga andra.

Instruerande • Ger anvisningar och instruerar. • Visar hur man ska göra något, ofta i en viss ordning steg för steg. Exempel Sakprosatexter instruktion Laga cykelpunktering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 12

Exempel Sakprosatexter recension Stad av skuggor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 36 insändare Klassens härskare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 14

3


!

FÖRKLARANDE TEXT  |  reder ut och förklarar • Redogör för något, till exempel tar upp ett problem och visar vad det beror på • Svarar på frågorna Vad? Hur? Varför? • Verb i nutid (är, blir) • Sammanlänkande ord (alltså, på grund av, därför)

Varför gillar vi inte samma mat? Några av oss äter gärna hamburgare, andra älskar mögelost. Men vad är det som avgör vilken sorts mat vi gillar? Tänk dig att du har två tallrikar framför dig: en med friterade gräshoppor och en med pasta och köttfärssås. Vilken skulle du välja? I Europa skulle nog de flesta ta pastarätten, men det är inte alls säkert att samma sak skulle hända i östra Asien. Vad är det som avgör vilken mat vi gillar? Kulturen betyder mest Det är kulturen som betyder mest för vår smak­upp­levelse, berättar smakforskaren John Prescott. Han forskar om smak och lukt vid TasteMatters Research & Consulting i Australien och har skrivit boken Taste matters: Why we like the foods we do (Smaken har betydelse: Varför vi gillar maten vi äter). – Japaner äter mycket grönsaker och fisk. De tycker om nötkött, men kött är inte så vanligt i deras kultur och därför föredrar de ofta andra saker, säger han. Enligt Prescott präglas vår smak av vad vår mamma åt under graviditeten. Redan innan vi har fötts får vi lära känna smaker via mammans mat, och detta är i högsta grad kulturbestämt, menar Prescott. Men smaklökarna förändras hela livet. Ett barn på 2–3 år vill oftast inte äta ny mat, men barn i 10–12-årsåldern blir starkt påverkade av vänner och familj när det gäller mat. Maten smakar bäst när vi har det bra Dina vänner har stort inflytande på vad du äter. Om de äter något som är nytt för dig och tycker om det så sporrar det dig att pröva nya saker. – Generellt sett prövar vi hellre ny mat om maten förknippas med något som är roligt eller trevligt, säger Prescott.

4

Ole G. Mouritsen, professor vid Syddansk Universitet i Danmark, tillägger att samma matvaror kan upplevas på helt olika sätt beroende på vilken situation du befinner dig i. – Smakupplevelsen uppstår i relationer mellan människor. En citron smakar alltid likadant, men vi förhåller oss på olika sätt till smaken beroende på vem vi äter tillsammans med. – Det känner vi igen från utlandsresor. Vi smakar på mat som vi tycker är jättegod och köper med den hem. Men när vi väl är hemma tycker vi att den smakar annorlunda, säger Mouritsen. Vi prövar nya saker när vi är hungriga Även när vi äter och har det trevligt med vänner eller familjen så måste vi smaka på maten flera gånger innan vi gillar den. John Prescott tar kaffe som exempel. – Den första koppen kaffe smakar konstigt och bittert. Men eftersom många runt dig dricker kaffe ger du gärna drycken fler chanser. På så vis vänjer du dig långsamt vid smaken. Om du vill lära dig att tycka om nya smaker föreslår John Prescott att du prövar när du är hungrig.


– Vi utvecklar vår smak bäst när vi är hungriga. Vi kan äta den konstigaste mat bara vi är tillräckligt hungriga, hävdar Prescott. Alla gillar sött Det är stor skillnad på vilken sorts mat människor runt om i världen tycker om, men några saker är gemensamma. – Överallt tycker människor att det som smakar sött är gott, men det omvända gäller för bitter smak, menar Prescott.

mat. Kanske blev man sjuk efter att ha ätit makrill, och även om man vet att det inte var något fel på fisken orkar man inte ens tänka tanken att äta makrill igen. Det är också många som undviker vissa sorters mat eftersom de är allergiska eller av andra skäl inte tål maten, men då handlar det inte om smak.

Vissa sorters mat vill vi absolut inte äta För de flesta finns det några sorters mat eller vissa smaker som de absolut inte tycker om. Ibland beror det på att man har blivit sjuk efter att ha ätit en viss sorts

Sök information i texten 1. Vilka tre kötträtter nämns i textens första del? 2. Vad forskar John Prescott om? 3. Vad är skillnaden mellan en tvååring och en tioåring när det gäller att pröva nya smaker? 4. I vilket land arbetar Ole G. Mouritsen? 5. Vilken smak menar John Prescott att alla tycker om?

Sök information i texten.

Förstå texten 1. Varför skulle de flesta i Europa välja pastarätten och inte friterade gräshoppor, tror du? 2. Varför äter japaner inte så mycket nötkött trots att de tycker om det? 3. Hur kan dina vänner påverka dig att pröva ny mat? 4. Varför tycker många om kaffe även om kaffe smakar illa första gången? 5. Varför är det en fördel att vara hungrig när man ska pröva att äta något nytt?

Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Vad menar John Prescott när han påstår att det är kulturen som har störst betydelse för vår smakupplevelse? 2. Vad innebär det att nötkött inte är så vanligt i japansk kultur? 3. Hur lär vi känna olika sorters smaker innan vi föds? 4. Förklara vad det betyder att smakupplevelser uppstår i relationer mellan människor. 5. Hur kan det komma sig att en matvara plötsligt smakar helt annorlunda andra gången du äter den? Berätta gärna om dina egna upplevelser.

Reflektera över texten.

5


!

FÖRKLARANDE TEXT  |  reder ut och förklarar • Redogör för något, till exempel tar upp ett problem och visar vad det beror på • Svarar på frågorna Vad? Hur? Varför? • Verb i nutid (är, blir) • Sammanlänkande ord (alltså, på grund av, därför)

Förebilder – hur påverkar de? Av Signe, ung journalist Ungdomar är omgivna av kändisar med ”perfekt” ut­ seende och bloggare med ”perfekta” liv. Genom att visa bilder av idealmänniskor ger tv, tidningar och internet oss en uppfattning om hur vi ”borde vara”, vad som är inne och vad som är ute. Hur påverkas vi? De personer vi ser upp till påverkar oss både när det gäller hur vi ska leva, vad man ska ha på sig och vilken klädstorlek man helst ska använda. Många hittar en förebild som de ser upp till och som de försöker likna. Ett exempel på hur en sådan förebild kan påverka ungdomar såg vi när tusentals unga människor samlades på taket till och området runt operan för att få en glimt av sin store hjälte Justin Bieber.

Vad är en förebild? Många unga i dag har alltså förebilder. Några har tydliga förebilder medan andra omedvetet tar efter

personer. Förebilderna är ofta kändisar. Kändisar kan man läsa om nästan överallt, alltså kan man, om man själv vill, hela tiden få en inblick i kändisarnas liv. Kändisarna verkar ofta vara mycket snygga eller vackra, och dessutom lever de glamorösa liv som många unga drömmer om. Vi ”normala” blir lite fascinerade och låter oss dras med när vi läser om att Justin Bieber solade på en yacht med Selena Gomez eller när det senaste tacktalet till Taylor Swift urartade.

Vill vara som de Det är svårt att förstå varför vi är så fascinerade av snygga bloggare, idrottsstjärnor, kändisar och livet i Hollywood. Ändå finns det antagligen en anledning. Kändisarna är ofta framgångsrika; de har förverkligat sina drömmar om att bli skådespelare, sångare eller sportstjärnor, och de bor i stora villor. De lever alltså ett liv som många unga drömmer om att en gång få.

Hur påverkas du? Vi påverkas på olika sätt, både negativt och positivt. Det negativa med att ha förebilder man ser upp till kan vara att det blir för mycket fokus på kropp och utseende. Några börjar träna för mycket eller på ett felaktigt sätt för att få samma drömkropp som idrottsstjärnan eller kändisen. Andra provar farliga dieter därför att en bloggare skrev att det var smart. Eller så lägger de alltför mycket pengar på produkter därför att någon de ser upp till är med i reklam för dem. Men det finns också mycket positivt med att ha en förebild. Att man faktiskt kan lyckas och att det är möjligt att uppnå sina drömmar kan till exempel inspirera dig att ligga i och att inte ge dig förrän du har nått målet. Kanske vill du satsa extra på din idrott när du ser att andra lyckas, eller så vågar du testa nya

6


aktiviteter på fritiden eftersom de verkar vara kul. Dessutom kan det vara bra att ha något att verkligen engagera sig i. En förebild i form av en kändis, en bloggare eller en annan person du ser upp till kan vara något som fyller var­dagen med sådant du tycker är intressant. Skoldagen blir exempelvis mycket mer spännande om du vet att Beyoncé släpper sin nya singel klockan fyra på eftermiddagen, precis när skolan slutar … Vilka är DINA förebilder?

Sök information i texten 1. Vilket yrke har Signe? 2. Vad fick tusentals ungdomar att samlas på operataket? 3. Vilka kändisar nämns i texten? 4. Vad kan få en del ungdomar att testa farliga dieter, enligt Signe?

Sök information i texten.

5. Vad kan, enligt texten, göra skoldagen mer spännande?

Förstå texten 1. Vad innebär det att något är inne eller ute? 2. Vad kan ligga bakom att många är så intresserade av snygga bloggare, idrottsstjärnor, kändisar och livet i Hollywood? 3. Vad kan vara negativt med att ha förebilder? 4. Vad kan vara positivt med att ha förebilder? 5. Vilka adjektiv använder Signe för att beskriva kändisarna och deras liv?

Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Vad innebär det ”att visa bilder av idealmänniskor”? 2. Vad menas med att ”andra omedvetet tar efter personer”? 3. Vad menar Signe med följande: vi ”normala”? 4. Signe avslutar texten med en fråga. Varför gör hon det tror du? Vad vill Signe med hela blogginlägget? 5. Hur tycker du att en bra förebild ska vara?

Reflektera över texten.

7


!

BESKRIVANDE TEXT  |  informerar och beskriver • Svarar på frågorna Vem/Vilka? Vad? När? Hur? • Verb i nutid (är, finns, har)

Från talang till elitidrottare Från talang till elitidrottare – vad krävs? En del barn visar tidigt att de har talang för idrott. Men varför stannar några talanger i utvecklingen medan andra blir elitidrottare med skyhöga löner? Universitetslektorn och forskaren Stig Arve Sæther vid NTNU i Trondheim i Norge har många av svaren.

Vad är talang? Föräldrar tror kanske att deras barn har talang, men som föräldrar är de ju partiska. Finns det en objektiv definition av talang? – De flesta känner igen en idrottstalang när de ser en duktig idrottare. Ett talangfullt barn har de bästa fysiska förutsättningarna i sin åldersgrupp. De har också fallenhet för träning – de tål rent fysiskt att träna mycket, och de gillar träning. Men talanger är också mentalt stabila – de kan hantera både segrar och motgångar, såväl på träning som under match, säger Sæther. De här kriterierna har han tagit fram efter att ha frågat 14 elittränare i fotboll om hur de definierar talang.

Hur kan man utveckla sin talang? Sæther har funnit att många omständigheter är av­görande för om en barnstjärna i tonåren klarar övergången från lovande idrottare till elitidrottare. Utövaren själv, tränare, föräldrar, träningsförhållanden

8

och omgivningen har stor betydelse, men det handlar också om tur och tillfälligheter. Fysiska förhållanden runt idrottaren spelar mindre roll än många tror. Tränare och föräldrar betyder mycket, men allra störst betydelse har enligt forskningen utövaren själv. Tidigare forskning har visat att talangfulla barn som får pröva olika idrotter lyckas bäst.

Motivation viktigare än press Det rekommenderas att organiserad träning bara utgör en liten del av den totala träningen i yngre ålders­grupper. Sæther preciserar detta: Idrottarnas inre motivation är avgörande för att de ska orka träna mycket. – Det är meningslöst att till exempel träna två timmar extra på egen hand efter en timmes organi­serad träning om man inte har lust, säger han. Då försvinner glädjen, och träningseffekten minskar. Därför är det ingen mening med att föräldrarna pressar barnen att träna om barnen inte själva vill. – Det rekommenderas att 80 procent av träningen är lekbetonad och bara 20 procent organiserad. Det som kännetecknar idrottsutövare som har klarat övergången från att vara ett talangfullt barn är just att de tränade mycket på egen hand när de var små. – De lade minst lika mycket tid på oorganiserad träning på fritiden som på organiserad träning, säger Sæther.


– De här barnen har ofta en stark inre drivkraft att bli riktigt bra, ofta oberoende av vilka färdigheter de har.

Bra tränare är viktiga Bra tränare är också viktiga för att komma långt. Men vad är en bra tränare? – Tränare kan både öppna och stänga dörrar, understryker Sæther. Forskning visar att tränare som är inriktade på hur idrottarna löser uppgifter lyckas bättre än de som är inriktade på prestationer. Enligt Sæther bör tränare vara mer intresserade av de enskilda idrottarnas förmåga att lösa uppgifter än av om laget vinner eller förlorar.

– Det gäller särskilt de som tränar barn, säger Sæther. Enskilda spelare kan ha gjort en otrolig insats i förhållande till sina egna förutsättningar även om laget förlorade. Får de inte uppskattning för detta kan det förstöra mycket. – Barn kan inte skilja mellan insats och resultat. De förstår inte att de kan ha gjort en bra insats även om laget förlorade. Förlorar laget tror de att de var dåliga och tappar sugen. Tränaren måste därför fokusera på varje spelares insats. Tränarens uppgift är att utveckla alla spelare. NTNU = Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet partisk = inte objektiv, har personliga intressen

Sök information i texten 1. Vad är NTNU en förkortning för? 2. Skriv den mening som visar att Sæther inte har alla svar. 3. Hur har Sæther kommit fram till sin definition av talang? 4. Hur viktiga är de fysiska träningsförhållandena för att utveckla sin talang? 5. Vad bör tränaren tänka mer på än om laget vinner eller förlorar?

Sök information i texten.

Förstå texten 1. Vad kännetecknar en talangfull idrottare enligt Sæther? 2. Vad är viktigast för att en talangfull idrottare ska utvecklas till elitidrottare? 3. Om man tränar tio timmar i veckan, hur många timmar bör då enligt Sæther vara lekbetonade? 4. Varför är det meningslöst att pressa någon till träning?

Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Vad betyder det att en talang stannar i utvecklingen? 2. Varför är föräldrarna partiska när det gäller att se om deras egna barn har talang? 3. Förklara skillnaden mellan att träna utifrån motivation och utifrån press. 4. Vad menas med att tränaren både kan öppna och stänga dörrar? 5. Vilket tycker du är Sæthers viktigaste budskap till talangfulla barn och unga som vill bli elitidrottare?

Reflektera över texten.

9


!

BERÄTTANDE TEXT – BLOGG  |  underhåller och ger kunskap • Handling med händelser och problem som har en upplösning

• Dialog återger vad personer säger till varandra

• Berättar om personer och deras miljö

• Beskrivande ord (regnig, glad, spännande)

• Bygger på sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld

• Tidsord (en dag, i morgon, till slut)

• Verb i dåtid (var, fanns, levde)

Ebbas blogg 10 september

Regn, regn, regn! Flera dagar i rad. Så himla irriterande. Framför allt när det är uppehåll när du går ut, naturligt­ vis utan regnkläder men med ett praktiskt litet paraply i väskan, och regnet öser ner. Enligt väderprognosen kan det förekomma lokala regnskurar, men så kommer natur­ ligtvis skuren just där du är, och det praktiska paraplyet visar sig vara dödsopraktiskt. Har du också varit med om att slåss med ett paraply? Först vänder det sig ut och in några gånger, och ett av stagen går säkert sönder. När du till slut, redan ganska våt, får paraplyet någorlunda på plats måste du hålla det snett framför dig, mot regnet och vinden, för att det inte ska vända sig ut och in igen – och då är det omöjligt att se vart man går.

Quentin tänkte att om man låter handtaget på paraplyet vara kvar, det måste vara ett långt handtag, och om handtaget blåser ut luft, rakt upp, hindrar luftströmmen regnet från att träffa dig. Han kallade den nya paraply­ typen för Airblow 2050. Airblow betyder väl ungefär ”luftblås”, och siffrorna står för årtalet 2050. Han tänkte nämligen att paraplyet inte går att tillverka i dag, men att idén finns och paraplyet kanske är vanligt 2050.

I går, till exempel, på väg till Ina, vi skulle gå på bio, total kollision med en gammal dam och en skylt. Då känner du dig lurad. När det är dags att slå ihop paraplyet är det absolut helt genomvått och du har ingen lust att lägga det i väskan igen.

Quentin var dessutom med i en tävling för industri­ designer och vann ett pris för paraplyet utan tyg. Och nu har jag hittat en filmsnutt på YouTube som visar hur paraplyet fungerar. Genialt! (Titta själv genom att söka på Air umbrella wins design award.)

Nu har jag kommit på lösningen. Det vill säga inte jag utan en cool kille som jag läste om på nätet. En fransk designstudent – Quentin heter han. Han bestämde sig för att designa ett paraply som skyddar mot regn men som inte har alla nackdelar som ett vanligt paraply har. Han kallade sitt projekt ”Hur kan jag göra ett paraply som är praktiskt?” Och hans hypotes var:

Men jag tycker att det är för lång tid att vänta till 2050. Det kommer att regna mycket och finnas många ut-ochinvända paraplyer fram till dess.

Jag tror att ett praktiskt paraply är ett som inte vänder sig ut och in, som inte blir vått och som inte hindrar sikten. Samtidigt måste ett paraply vara något som skyddar dig från att bli våt.

10

Men hur ska det gå till? Smarte Quentin kom fram till att det som gör att vi måste slåss med paraplyet är tyget, så därför måste han skapa ett paraply utan tyg. Han måste hitta något annat än tyg som skyddar oss från att bli våta. Knepigt! Men vad kan ersätta tyg? Lösningen var luft!

Varför inte använda en hårfön, det kan väl kanske ha samma effekt? Det enda som händer då är väl att håret blåser rätt upp i luften. Jag kanske måste montera fönen på en stång. Hm … och fönen bör väl gå på batteri. Kanske inte något man får designpris för? Nej, jag tycker Quentin måste lägga på ett kol. Kom igen, Quentin!


Sök information i texten 1. Skriv två meningar som talar om att det har regnat mer än en dag. 2. Varför gick Ebba ut utan regnkläder? 3. Vem kolliderade Ebba med? 4. Varför höll Ebba paraplyet snett framför sig? 5. Vad kallade Quentin sitt projekt?

Sök information i texten.

Förstå texten 1. Vad menar Ebba med ”att slåss med ett paraply”? 2. Vad anser Quentin krävs för att ett paraply ska vara praktiskt? 3. Varför kallade han sitt projekt för Airblow 2050? 4. Varför har Quentins idé till paraply blivit berömt? 5. Vad menar Ebba med uppmaningen ”Kom igen, Quentin!”?

Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Vad betyder ”lokala skurar”? 2. Vad menar Ebba med ”Då känner du dig lurad.”? 3. Ebba har också en idé om att göra ett paraply utan tyg. Vilken? 4. Vad i texten avslöjar att Ebba tänker medan hon skriver? 5. Tycker du att Quentins idé att ersätta tyget på ett paraply med luft är bra eller dålig? Motivera ditt svar.

Reflektera över texten.

11


!

INSTRUERANDE TEXT  |  ger anvisningar och instruerar • Visar hur man ska göra något, ofta i en viss ordning steg för steg • Ord eller siffror för de olika stegen (för det första, för det andra, till slut eller 1, 2, 3 och så vidare) • Verb i uppmaningsform (ta, skruva, blanda)

Laga cykelpunktering Har du fått punktering på cykeln? Då fixar du det lätt på bara 15 minuter utan att behöva gå till en cykelverkstad. Utrustning Du behöver en cykelreparationssats med – solution (lim) – fint slippapper (sandpapper) – lagningslappar – 3 st. däckavtagare i plast. Du behöver också en – skiftnyckel – balja med vatten – bläckpenna – cykelpump.

1. Ta av hjulet • Framhjul: Lossa hjulmuttrarna med skiftnyckeln. Dra ut hjulet från gaffeln. Bakhjul: Ta först bort kedjan och ev. också växelvajern och bromsarmen. • Skruva bort ventilen och släpp ut all luft ur slangen. Skruva bort muttern längst in på ventilen. 2. Ta av däcket • Kläm ihop däcket hela vägen runt så att det lossnar från fälgens insida. • Sätt in en däckavtagare mellan däcket och fälgen och bänd upp däcket så att det hamnar på utsidan av fälgen. Fäst avtagaren mot en eker. Upprepa detta med de två andra däckavtagarna på ca 15 centimeters avstånd. Flytta den mittersta avtagaren utanför de andra. Upprepa tills däcket är lossat.

12

3. Ta ut slangen och hitta punkteringen

• Tryck in ventilen genom hålet i fälgen. Dra ut slangen genom öppningen mellan fälg och däck. • Pumpa upp slangen och för ner den en bit i taget under vattnet. När det bildas bubblor i vattnet har du hittat området där hålet finns. Sätt tummen över hålet och ta upp slangen.

4. Laga punkteringen • Torka av ytan runt hålet på slangen. Markera hålet med en penna. Rugga upp gummit runt hålet med ett fint slippapper. • Ta fram en lagningslapp. Stryk på ett tunt lager solution på slangen på ett område som är lite större än lappen. Låt torka i 2–3 min. • Sätt på lappen. Se till att den fäster ordentligt. Vänta i ca 5 min. och ta sedan bort plastfolien.


• Testa att pumpa upp slangen. • Känn försiktigt på insidan av däcket så att det inte finns några vassa stenar eller glasbitar där. Se till att det inte finns några vassa kanter längs fälgbandet. 5. Lägg in slangen i däcket • För in ventilen genom fälghålet och lägg därefter slangen runt fälgen. Sätt fast muttern på ventilen. • Pumpa sedan lite luft i slangen. För däcket över slangen och på insidan av fälgkanten. • Tryck tillbaka den andra sidan av däcket på fälgen och stäng in slangen. Börja vid ventilen och jobba dig runt. Använd ev. en däckavtagare och bänd på däcket.

• Pumpa upp däcket så att det nästan fylls. Massera däcket hela vägen runt så det lägger sig bra i fälgen. Pumpa till sist lite mer luft i däcket så att det fylls helt. 6. Sätt hjulet på cykeln Framhjul: Sätt tillbaka hjulet i gaffeln. Dra åt muttrarna hårt. Bakhjul: Lägg kedjan runt kugghjulet, skjut in hjulaxeln i sitt spår och dra fast.

Tips! Titta på däckets sida – där brukar det stå hur högt lufttrycket ska vara. Har du rätt lufttryck i däcken minskar risken för att du ska få punktering.

Sök information i texten 1. Vad är syftet med texten? 2. Vilken utrustning behöver du för att laga en cykelpunktering? 3. Vad måste du göra för att kunna dra ut framhjulet? 4. Vad måste du göra innan du tar ut slangen? 5. Vad ska du göra när du har strukit på solution på slangen?

Sök information i texten.

Förstå texten 1. Varför tror du att man ska ta av kedjan på bakhjulet? 2. Varför är det bra att använda däckavtagare? 3. Varför ska du klämma ihop däcket hela vägen runt? 4. Varför ska du kontrollera om det finns stenar eller glasbitar kvar? 5. Varför är det viktigt att ha rätt lufttryck i däcket?

Förstå texten.

Reflektera över texten 1. Varför ska du föra ner slangen bit för bit i baljan? 2. Varför ska du rugga upp gummit runt hålet? 3. Vad är viktigt att tänka på när du sätter fast framhjulet? Varför? 4. Hur märks det att detta är en instruerande text? 5. Varför kan det vara bra att läsa igenom hela instruktionen innan du sätter igång?

Reflektera över texten.

13


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Textkällor s. 4 forskning.no/videnskab.dk/Anne Marie Lykkegaard: ”Hvorfor liker vi ikke den samme maten?” s. 6 ung.no / Signe, ungdomsjournalist: ”Forbilder – hvordan på­virker de?” s. 8 forskning.no/Anne Lise Stranden: ”Fra talent til toppidretts­ utöver – hva skal til?” s. 10 nysgjerrigper.no/Kate A. Furøy: ”Ebbas blogg” s. 12 Laga cykelpunktering. Text av Salamandra HB. s. 14 Aftenposten Si;D ”Klassens herskere” och ”Respekt”. s. 16 forskning.no/Elisabeth Øvreberg: ”Svette lukter ikke vondt” Illustrert Vitenskap: ”Svette lukter ikke vondt” s. 18 anjafysikk.wordpress.com: ”Isaac Newton” + Newth, Eirik, Jakten på sannheten, Tiden norsk forlag, 1996: ”Isaac Newton”

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

s. 20 Aftenposten/Oda Aarseth: ”Hestedilla” + Aftenposten A-magasinet/Kaja Svarva Denstad: ”Hestedilla” + aktiviteterforbarn.no/ Konstali, Line: ”Hestedilla” s. 22 nysgjerrigper.no/Vera Michalsen: ”Hvordan er det å vaere i verdensrommet?” s. 26 http://www.svenskidrott.se/Barnochungdomsidrott/Riktlinjerforbarn-ochungdomsidrotten/ s. 28 Prøysen, Elin: Da jeg var liten, Gyldendal Tiden 1997 s. 32 www.teckensprak.nu, www.ne.se. Brita Bergman. Text av Salamandra HB. ”Teckenspråk”. s. 34 SCB och Skatteverket. ”Vad ska barnet heta?” av Salamandra HB s. 36 Deichmanska bibliotek/http://anbefalinger.deichman.no: Demonenes by anbefalt av Drífa Guðmundsdóttir, Deichmanska bibliotek 29.05.2013. s. 38 Rent vatten räddar liv. Text av Salamandra HB. s. 40 Laleh Pourkarim ”Goliat”. Kobalt Music Ltd/Gustaf Thörn.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­ utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Originaltitel Lesing pågår C © Hanne Solem och GAN Aschehoug, Oslo 2015

s. 42 nysgjerrigper.no/Ingrid Spilde: ”Fra geitekillinger til Rødhette”. s. 44 Store norsk leksikon, Regnskogfondet, Globalis.se: ”Regnskog” Förlaget har försökt komma i kontakt med samtliga upphovsrätts­ innehavare. Tyvärr har det inte varit möjligt att nå alla. Förlaget tar därför tacksamt emot information från eventuella upphovsrätts­ innehavare.

Bildkällor

Redaktion Salamandra HB Omslag Shutterstock.com Grafisk form Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 38613 ISBN 978-91-44-10138-5 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur AB 2016 Upplaga 1:1

Bonnier Carlsen Förlag: s. 36 Nasa: s. 23 Shutterstock.com: s. 4–5, 6-7 (6: Natursports), 8 (8: Robert Nyholm), 11, 12, 14–15, 16–17, 18 (18: Lilyana Vynogradova, 19: Herbert Kratky), 20–21, 22–23, 26–27 (26: Mitch Gunn, 27: Pavel L Photo and Video, 27: Christian Bertrand), 28–29, 30–31, 34, 38, 40–41, 42, 44–47 Sveriges Dövas Riksförbund: s. 32 Wikipedia: s. 28

Printed by Interak, Poland 2016


Läsning pågår Läsning pågår tränar läsförståelse utifrån olika texttyper. Boken inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. Använd tankekartan både som introduktion för arbetet med läsförståelseträning och som repetition och inspiration i det fortsatta arbetet. Varje textuppslag inleds med kännetecknen för den aktuella texttypen i punktform. Därefter presenteras en text. På högersidan bearbetas textens innehåll i form av uppgifter på tre nivåer: • sök information i texten • förstå texten • reflektera över texten. I boken medföljer en kod som ger tillgång till bokens digitala del. Där finns samtliga texter inlästa. Det gör att eleverna kan lyssna till texten eller läsa och lyssna samtidigt. De interaktiva uppgifterna under samma rubriker som i boken ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter.

Art.nr 38613 ISBN 978-91-44-10138-5

studentlitteratur.se

9 789144 101385


Digital del Prova paketets digitala del genom att klicka på bilden.

Alla texter inlästa

Övningar med tydlig koppling till kunskapskraven Övningarna ger eleven direkt återkoppling

Profile for Smakprov Media AB

9789144101385  

9789144101385  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded