9789147112067

AL A N BRYM A N

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

UPPLAGA

3

A L AN

BRYMAN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

UPPLAGA 3

Översättning: Björn Nilsson

Innehåll Tackord .............................................. 10 Om författaren .......................................................

11

Om medverkande studenter ...............................

11

2. Strategier i samhällsvetenskaplig forskning – kvantitativt och kvalitativt...................................... 41

Introduktion ....................................... 11

Inledning ................................................................. 41

Bokens fokus ..........................................................

12

Varför ska man läsa den här boken? .................

13

Varför är det viktigt att ha kunskaper om vetenskaplig metod? .............................................

13

Bokens struktur ..................................................... 14 Förändringar i den tredje svenska upplagan ...

17

Hur boken kan användas .....................................

17

Olika inslag i boken ..............................................

18

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 41 Teori och forskning ............................................... 43 Kunskapsteoretiska frågor ................................... 51 Ontologiska frågeställningar ............................... 57 Forskningsstrategier – kvantitativ och kvalitativ forskning ................................................ 61 Faktorer som påverkar hur samhällsvetenskaplig forskning genomförs ............................... 63

3. Forskningsdesign ........................... 70

Del I. Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning ............................ 21

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 70

1. Den samhällsvetenskapliga forskningens natur och process ..... 22

Att koppla samman forskningsstrategi och forskningsdesign.................................................... 107

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 22

4. Att planera ett forskningsprojekt och formulera forskningsfrågor ..... 111

Inledning ................................................................. 23 Vad innebär samhällsvetenskaplig forskning?

Inledning ................................................................. 70 Kriterier för samhällsvetenskaplig forskning ... 71 Forsknings- eller undersökningsdesign ............ 76

23

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 111

Varför ska man syssla med samhällsvetenskaplig forskning?.................................................. 23

Inledning ................................................................. 111

Samhällsvetenskaplig forskning i ett sammanhang .......................................................... 24 Ingående delar i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen ............................................. 27 Oredan i samhällsvetenskaplig forskning ......... 38

Ta reda på vad institutionen kräver .................. 112 Tankar om det forskningsområde som man har valt..................................................................... 112 Att använda handledarresursen ......................... 112 Tids- och resursutnyttjande ............................... 113 Att formulera passande forskningsfrågor ......... 117

6

INNEHÅLL

Kriterier för bedömning av forskningsfrågor... 121

8. Urval i kvantitativ forskning .......... 224

Att skriva ett PM eller en forskningsansökan .. 124

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 224

Förberedelser inför själva undersökningen...... 125

Introduktion till surveyforskning ....................... 224

Genomförande och analys av resultaten.......... 126

Introduktion till urval eller sampling................. 226

5. Att komma i gång – litteraturgenomgång ................................... 130

Urvals- eller samplingsfel .................................... 229

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 130

Utmärkande drag för sannolikhetsurval ........... 236

Genomgång av existerande litteratur ................ 130

Urvalsstorlek........................................................... 238

Narrativ litteraturgranskning ............................... 131

Olika typer av icke-sannolikhetsurval ............... 243

Sökning i befintlig litteratur ................................ 149

Urvalsproblem i samband med surveys online ....................................................................... 249

Referenshantering ................................................. 157 Undvik plagiat!....................................................... 160

Olika typer av sannolikhetsurval ........................ 231

Begränsningar avseende generalisering ........... 252 Fel och felkällor vid surveyforskning ................. 253

6. Etik och politik i samhällsvetenskapliga undersökningar ....... 165

9. Strukturerade intervjuer................ 256

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 165

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 256

Inledning ................................................................. 166

Inledning ................................................................. 256

Etiska principer ...................................................... 170

Den strukturerade intervjun ............................... 257

Etik och frågan om kvalitet ................................. 182

Intervjusituationer................................................. 261

Svårigheter med etiska beslut ............................ 185

Att genomföra en intervju ................................... 266

Samhällsvetenskaplig forskningspolitik ............ 189

Problem med strukturerade intervjuer ............. 279

Del II. Kvantitativ metod ..... 197

10. Enkäter ......................................... 285 Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 285

7. Vad innebär kvantitativ forskning? 198

Inledning ................................................................. 285

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 198

Olika typer av enkäter .......................................... 285

Inledning ................................................................. 198

Bedömning av enkäter jämfört med strukturerade intervjuer ....................................... 286

De viktigaste stegen i en kvantitativ undersökning.......................................................... 199

Utformning av enkäten ........................................ 292

Begrepp och deras mätning................................ 201

Surveyundersökningar online ............................. 295

Reliabilitet och validitet ....................................... 207

Surveyundersökningar med olika alternativ avseende besvarandet .......................................... 299

Kvantitativa forskares främsta intresse............. 215 Kritik av kvantitativ forskning ............................. 219 Är det alltid på det här viset? ............................ 220

Dagbok som en form av enkät ........................... 306 Erfarenhets- och händelseurval ......................... 309

INNEHÅLL

7

11. Att ställa frågor............................. 312

14. Att använda existerande data ........ 383

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 312

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 383

Inledning ................................................................. 312

Inledning ................................................................. 383

Öppna eller slutna frågor?.................................. 312

Sekundäranalys av andra forskares data .......... 384

Olika typer av frågor ............................................ 320

Offentlig statistik .................................................. 393

Regler för formulering av frågor ........................ 321

15. Kvantitativ dataanalys ................... 404

Vinjettfrågor............................................................ 330 Pilotstudier – en prövning av frågor i förväg 332 Användning av ”färdiga” frågor .......................... 333

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 404 Inledning ................................................................. 404 Ett litet forskningsprojekt.................................... 405

12. Strukturerade observationer ......... 337

Olika typer av variabler ........................................ 409

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 337

Univariat analys ..................................................... 411

Inledning ................................................................. 337

Bivariat analys ........................................................ 416

Observationer är ett alternativ .......................... 339

Multivariat analys .................................................. 421

Observationsschemat .......................................... 342

Statistisk signifikans ............................................. 423

Strategier för observation av beteende ........... 344

16. Användning av IBM SPSS-Statistics 429

Urval ......................................................................... 345 Reliabilitet och validitet vid strukturerad observation............................................................. 347 Fältstimulering som en form av strukturerad observation............................................................. 350

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 429 Inledning ................................................................. 429 Att komma i gång med SPSS .............................. 431 Analys av data med hjälp av SPSS ..................... 437

Kritik av strukturerade observationer............... 352

Fler operationer med hjälp av SPSS .................. 449

13. Innehållsanalys .............................. 357

Del III. Kvalitativ metod ...... 453

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 357 Inledning ................................................................. 357 Vilka forskningsfrågor är aktuella? .................... 360 Urval ......................................................................... 361 Vad ska räknas?...................................................... 364 Kodning ................................................................... 369 Internet som föremål för innehållsanalyser ..... 374 Innehållsanalys av visuellt material.................... 376 Innehållsanalysens starka sidor.......................... 377 Innehållsanalysens svaga sidor .......................... 378

17. Kvalitativ forskning ....................... 454 Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 454 Inledning ................................................................. 454 De viktigaste stegen i en kvalitativ undersökning.......................................................... 459 Teori och forskning ............................................... 462 Begrepp inom kvalitativ forskning ..................... 463 Reliabilitet och validitet i kvalitativ forskning 465 Kvalitativa forskares huvudsakliga fokus .......... 476 Kritik av kvalitativ forskning ................................ 483

8

INNEHÅLL

Är det alltid så här? .............................................. 486 Några skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning ................................................ 487 Några likheter mellan kvantitativ och kvalitativ forskning ................................................ 489

Feministisk forskning och kvalitativa intervjuer ................................................................ 587 Kvalitativ forskning utifrån personliga intervjuer online .................................................... 590

Feminism och kvalitativ forskning ...................... 490

Jämförelse mellan kvalitativa intervjuer och deltagande observation ....................................... 594

18. Urval i kvalitativ forskning ............. 495

21. Fokusgrupper ................................ 603

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 495

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 603

Inledning ................................................................. 495

Inledning ................................................................. 603

Urvalsnivåer ............................................................ 496

Hur man använder fokusgrupper....................... 604

Urvalsstorlek........................................................... 506

Att genomföra fokusgrupper .............................. 606

Att använda mer än en urvalsmetod ................. 509

Dynamiken i fokusgruppsträffarna .................... 617

19. Etnografi och deltagande observation................................... 512

Fokusgrupper online ............................................. 621 Fokusgruppsmetodens begränsningar .............. 627

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 512

22. Språkets roll i kvalitativ forskning 632

Inledning ................................................................. 512

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 632

Att få tillträde till ett fält ..................................... 514

Inledning ................................................................. 632

Etnografens roller.................................................. 525

Samtalsanalys ......................................................... 633

Fältanteckningar .................................................... 533

Diskursanalys.......................................................... 640

Avslutning av en etnografisk forskning............. 538

Kritisk diskursanalys ............................................. 651

Finns det en feministisk etnografi? ................... 539

Sammanfattande synpunkter .............................. 653

Uppkomsten av etnografi online........................ 541

23. Dokument som datakälla .............. 656

Utvecklingen av en visuell etnografi ................. 545 Att rapportera om etnografi ............................... 554 Etnografins föränderliga natur ........................... 557

20. Intervjuer i kvalitativ forskning ...... 560

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 656 Inledning ................................................................. 656 Personliga dokument ............................................ 657

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 560

Officiella dokument från statliga myndigheter ........................................................... 664

Inledning ................................................................. 561

Officiella dokument från privata källor ............. 665

Skillnader mellan strukturerade och kvalitativa intervjuer.............................................. 561

Massmedieprodukter ............................................ 667

Att genomföra en kvalitativ intervju .................. 562

Dokumentens verklighet ...................................... 674

Virtuella dokument ............................................... 668 Tolkning av dokument .......................................... 677

INNEHÅLL

24. Kvalitativ dataanalys ..................... 684 Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 684

9

En dubbelriktad eller ömsesidig analys av kvantitativ och kvalitativ forskning .................... 751

Inledning ................................................................. 684

Kvantifiering i kvalitativa studier ....................... 752

Kodning ................................................................... 698 Narrativ analys ....................................................... 709

27. Flermetodsforskning: att kombinera kvantitativ och kvalitativ forskning ........................ 757

Sekundäranalys av kvalitativa data .................... 714

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 757

Sammanställning (”syntetisering”) av kvalitativa studier .................................................. 715

Inledning ................................................................. 757

25. Kvalitativ dataanalys med hjälp av NVivo ............................................ 722

Två versioner av debatten om kvantitativ och kvalitativ forskning ................................................ 761

Tematisk analys ...................................................... 702

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 722 Inledning ................................................................. 722 Liknar CAQDAS de program som är avsedda för kvantitativ dataanalys? .................................. 723 Att lära sig NVivo .................................................. 725

Del IV. Flermetodsforskning (”mixed methods research”) och andra synpunkter ......... 739 26. Att överbrygga klyftan mellan kvantitativt och kvalitativt............. 740

Argument mot flermetodsforskning .................. 759

En klassifikation av flermetodsforskning i termer av prioritet och ordningsföljd ............. 761 Olika typer av design avseende flermetodsforskning .............................................. 762 Angreppssätt som rör flermetodsforskning..... 764 Kvalitetsfrågor som rör flermetodsforskning 786

28. Att skriva en vetenskaplig rapport 791 Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 791 Inledning ................................................................. 791 Att skriva en forskningsrapport.......................... 792

Kapitlets huvudsakliga innehåll .......................... 740

Att skriva en rapport avseende kvantitativa, kvalitativa eller flermetodsinriktade undersökningar................................................................. 800

Inledning ................................................................. 740

Att skriva akademiskt............................................ 816

Den naturvetenskapliga modellen och kvalitativ forskning ................................................ 742

Ordlista .............................................. 824

Kvantitativ forskning och konstruktionism...... 745

Referenser .......................................... 835

Forskningsmetodik – epistemologiska och ontologiska frågeställningar ................................ 745

Register .............................................. 871

Problem med uppdelningen kvantitativt/ kvalitativt................................................................. 747

Del I

Introduktion till samhälls­ vetenskaplig forskning D

enna första del utgör en grund för de mer specialiserade kapitlen i Del II–IV. I kapitel 1 beskrivs några grundläggande idéer i tänkandet kring samhällsvetenskaplig forskning. Kapitlen 2 och 3 är inriktade på två idéer som återkommer flera gånger i boken, idén om dels en forsknings­ strategi, dels en forskningsdesign för forskningen. I kapitel 2 beskrivs en mängd olika synpunkter och infallsvinklar som rör samhällsforskningens praxis och som kopplas till frågan om forskningsstrategi. Två sådana stra­ tegier identifieras, nämligen kvantitativ och kvalitativ forskning. I kapitel 3 behandlas de olika typer av forskningsdesign som kommer till använd­ ning inom samhällsvetenskaplig forskning. Kapitlen 4–5 är inriktade på råd och anvisningar till studenter när det gäller vissa av de faktorer de behöver ta ställning till då de genomför ett småskaligt projekt eller en större undersökning. I kapitel 4 ligger fokus på planering och formulering av forskningsfrågor, bland annat de principer och överväganden man ska ta hänsyn till då man utformar ett mindre projekt eller en mer omfattande undersökning. Kapitel 5 är inriktat på hur man lägger upp och genomför en litteraturgenomgång och kapitel 6 tar upp etiska frågeställningar.

Kapitel 1

Den samhällsvetenskapliga forskningens natur och process Kapitlets huvudsakliga innehåll Detta kapitel introducerar några grundläggande aspekter när det gäller genomförandet av samhällsvetenskaplig forskning. Kapitlet inleds med en översiktlig beskrivning av vad samhällsvetenskaplig forskning innebär och motiven till att syssla med sådan forskning. Merparten av kapitlet går sedan in på följande tre områden: • Samhällsvetenskaplig forskning i ett sammanhang, vilket handlar om frågor som teoriers funktion i samhällsvetenskaplig forskning, värderingars betydelse, forskningsetiska aspekter, vikten av de antaganden man har om den sociala verklighetens natur och hur man ska få fram kunskaper om denna verklighet och hur dessa aspekter kan bli en del av samhällsvetenskaplig forskning.

• De olika delarna i forskningsprocessen. Hela boken är ägnad åt de olika delar som ingår i samhällsvetenskaplig forskning, men här beskrivs de viktigaste stadierna som

en inledning till bokens övriga kapitel. Dessa delar eller faser inbegriper en litteraturgenomgång, utveckling av begrepp och teorier, formulering av forskningsfrågor, urvalsfrågor, datainsamling, analys av data och en skriftlig formulering av forskningen.

• Den ”oreda” som samhällsvetenskaplig forskning uppvisar.

Detta avsnitt visar att samhällsvetenskaplig forskning inte alltid utgör en prydlig linjär process och att forskare ofta ställs inför oväntade samband och problem.

Samtidigt är en bekantskap med vad en forskningsprocess i grunden innebär och vilka principer som den inbegriper av mycket stor betydelse för att man ska kunna navigera i förhållande till allt det oväntade.

Alla de frågeställningar som berörs i detta kapitel behandlas mer utförligt i kommande kapitel, men de introduceras här för att läsaren ska få en första uppfattning om dem.

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

Inledning Fokus för den här boken ligger på hur samhällsvetare bär sig åt när de genomför sin forskning. Det betyder att innehållet är inriktat på de synsätt och tillvägagångssätt som samhällsvetenskapliga forskare använder sig av i sina olika undersökningar – formulering av forskningsmål, val av forskningsmetoder, säkerställande av att det finns undersökningsdeltagare att tillgå, insamling, analys och tolkning av data samt spridning av forskningsresultaten till andra.

En förståelse av samhällsvetenskapliga metoder är av flera anledningar av stor vikt, men det är två som är speciellt viktiga. För det första handlar det om en förhoppning om att läsarna av denna bok ska kunna undvika de misstag och fallgropar som kan bli aktuella när förhållandevis oerfarna individer ska försöka sig på att genomföra en samhällsvetenskaplig undersökning, till exempel att inte anpassa forskningsfrågorna efter de forskningsmetoder som väljs, att ställa mångtydiga och vaga frågor i en enkät eller att engagera sig i en verksamhet som i etisk bemärkelse inte är hållbar. Om man förväntas genomföra ett forskningsprojekt är en utbildning i forskningsmetodik viktig, inte enbart för att man ska bära sig åt på ett korrekt sätt utan också för att man ska få en uppfattning om vilka val och alternativ som står till buds.

För det andra är kunskaper om samhällsvetenskapliga metoder av vikt ur den aspekt som rör att man är konsument när det gäller att läsa om publicerade forskningsresultat. När man studerar till exempelvis en kandidat- eller masterexamen i samhällsvetenskap, får man läsa om många olika undersökningar inom de huvudsakliga områden som man läser. Grundkunskaper om forskningsprocessen och kännedom om tänkbara felsteg och fallgropar innebär en ovärderlig fördel när man läser om andras forskning.

23

Vad innebär samhällsvetenskaplig forskning?

Uttrycket ”samhällsvetenskaplig forskning” står i den här boken för akademisk forskning om teman som rör frågeställningar som är av relevans för samhällsvetenskapliga områden som sociologi, socialpsykologi, humangeografi, kriminologi, socialpolitik och statsvetenskap. Samhällsvetenskaplig forskning inbegriper på så sätt forskning som bygger på olika samhällsvetenskaper när det gäller begreppslig och teoretisk inspiration.

Sådan forskning kan drivas av förändringar i och utveckling av samhället, till exempel en ökad oro för terrorattacker eller en alltför stor alkoholkonsumtion, men man använder sig av samhällsvetenskapliga idéer för att belysa och få kunskap om sådana förändringar. Man bygger på samhällsvetenskaperna för att få idéer om forskningsteman och forskningsfrågor samt hur man ska tolka och dra slutsatser från olika forskningsresultat.

Det som utmärker samhällsvetenskaplig forskning som den behandlas i denna bok är att forskningen har sin grund i och bygger vidare på de idéer och traditioner som återfinns i samhällsvetenskaperna. Boken tar upp och beskriver de metoder som kommer till användning för att utforma den typen av forskning.

Varför ska man syssla med samhällsvetenskaplig forskning?

Grunden för att syssla med samhällsvetenskaplig forskning har i viss mån beskrivits i föregående avsnitt.

Akademiker genomför sådan forskning för att det i samband med att de läser om ett tema eller funderar över vad som pågår i dagens samhällsliv dyker upp olika frågor som de vill ha svar på. De kan upptäcka att något fattas i litteraturen, att det finns oklarheter eller inkon-

24

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

sekvenser i de resultat som framgår av olika undersökningar eller att det finns en obesvarad fråga i litteraturen. Sådant fungerar ofta som en utgångspunkt för samhällsvetenskaplig forskning. Andra faktorer kan handla om att det finns en samhällsutveckling som innebär en intressant utgångspunkt för en forskningsfråga. Ett exempel kan vara att en forskare noterar den omfattande användningen av sociala medier på exempelvis bärbara datorer, iPads och smarta telefoner och blir intresserad av hur detta har påverkat arten och omfattningen av socialt samspel mellan människor.

Forskaren kan i samband med utforskningen av denna frågeställning använda sig av litteratur som rör teknologi och socialt samspel för att få idéer om hur han eller hon ska ta sig an detta tema. Det finns inte någon enda anledning till varför olika individer engagerar sig i samhällsvetenskaplig forskning av det slag som beskrivs i denna bok, men i grund och botten handlar det om att det finns en eller annan aspekt av vår förståelse av vad som sker i samhället som inte är helt klarlagd.

Samhällsvetenskaplig forskning i ett sammanhang Samhällsvetenskaplig forskning och de metoder som hör till området existerar inte i ett vakuum. I den här boken kommer ett antal faktorer som utgör kontexten eller sammanhanget för samhällsvetenskaplig forskning att beröras. Följande faktorer utgör delar av det sammanhang eller den kontext inom vilken samhällsvetenskaplig forskning utförs.

• De teorier som samhällsvetare utvecklar för att förstå den sociala verkligheten påverkar vad det är som utforskas och hur forskningsresultat tolkas. De teman som med andra ord rör samhällsvetenskaplig forskning påverkas i grunden av de teoretiska idéer som finns tillgängliga. Om en forskare därför är intresse-

rad av effekterna av användningen av sociala medier på socialt umgänge, kommer han eller hon sannolikt att ta sig an existerande teorier om hur teknologin tillämpas och vilka konsekvenserna av detta blir. På så sätt bygger samhällsvetenskaplig forskning på och påverkas av teori. Den bidrar också till teorin genom att forskningsresultaten blir en del av den kunskapsmassa som har med teorin att göra.

• Existerande kunskap om ett visst område som en forskare är intresserad av utgör också en viktig del av den bakgrund mot vilken samhällsvetenskaplig forskning genomförs. Det innebär att om man planerar en undersökning, måste man vara bekant med den litteratur som finns om intresseområdet. Man måste känna till vad man redan vet om detta forskningsområde så att man kan bygga på den och undvika att göra samma sak som någon annan redan har gjort.

Litteraturgranskning eller litteraturgenomgång är ett huvudsakligt tema i kapitel 5 och tas även upp i andra kapitel, till exempel kapitel 28.

• Forskarens uppfattning om arten av relationen mellan teori och forskning får också konsekvenser för den praktiska forskningen. Vissa forskare tar upp teori i början av ett forskningsprojekt; de kan engagera sig i teoretiska reflektioner och utifrån dessa formuleras en hypotes som sedan prövas. En alternativ utgångspunkt är att betrakta teori som en följd av forskningsprocessen, det vill säga som något man kommer fram till efter det att forskningen är genomförd. Skillnaden får konsekvenser för forskningen – det första synsättet innebär att det är en uppsättning teoretiska idéer som styr insamling och analys av data, medan det andra synsättet tyder på en mer öppen strategi där de teoretiska idéerna har sin grund i de data som samlats in.

Valet mellan dessa två tillvägagångssätt är naturligtvis inte fullt så absolut som denna beskrivning av förhållandet mellan teori och forskning ger sken av, men det

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

antyder att det finns motsatta åsikter om vilken roll teori spelar i förhållande till forskning.

Förhållandet mellan teori och forskning behandlas i kapitel 2.

• Antaganden och åsikter om hur forskning borde bedrivas påverkar forskningsprocessen. Man förutsätter ofta att man ska följa ett ”naturvetenskapligt” tillvägagångssätt, där en hypotes formuleras och sedan prövas med hjälp av exakta mättekniker. Det finns förvisso sådan forskning, men uppfattningen att det är på det viset som samhällsvetenskaplig forskning bör bedrivas är inte allmänt accepterad. Det finns kunskapsteoretiska infallsvinklar som väcker frågor om hur den sociala verkligheten bör studeras och huruvida ett naturvetenskapligt förhållningssätt är det som passar bäst för samhällsvetenskaperna. Några forskare förespråkar ett angreppssätt som inte utgår från den naturvetenskapliga modellen och menar att människor och sociala institutioner skiljer sig så mycket från ett naturvetenskapligt synsätt att det kräver ett synsätt som är mer sensitivt i förhållande till de speciella egenskaper som människor och det sociala livet uppvisar.

Kunskapsteoretiska frågeställningar står i fokus i kapitel 2.

• Antaganden om de sociala företeelsernas natur påverkar också forskningsprocessen. Enligt vissa forskare bör den sociala verkligheten uppfattas som att den är något yttre för sociala aktörer och något som de inte har kontroll över. Den bara finns där och inverkar på deras beteenden, åsikter och värderingar. Vi kan betrakta en organisationskultur som en uppsättning värderingar och förväntningar på beteendet som utövar ett starkt inflytande över de människor som är verksamma i organisationen, och nytillkommande ska socialiseras in i den kulturen. Men vi kan även

25

uppfatta kulturen som något som ständigt omformas och omprövas i takt med att medlemmarna i organisationen modifierar den genom sin praxis och genom smärre förändringar av hur saker och ting ska skötas.

Tankar av detta slag är ontologiska till sin natur. De inbjuder oss till att fundera över sociala företeelsers natur – är de relativt statiska och utanför vår kontroll eller är de i huvudsak en produkt av socialt samspel?

Ontologiska frågeställningar är centrala i kapitel 2.

• Värderingarna i forskarkollektivet medför viktiga konsekvenser för forskningen, något som visar sig på olika sätt. Etiska frågor har varit föremål för diskussioner och även för kontroverser under årens gång, men på senare tid har de hamnat i förgrunden. Det är numera nästan omöjligt att utföra vissa former av forskning utan att riskera kritik och klander från forskarkollektivet eller att en tänkt undersökning förbjuds av en etisk kommitté eller en instans som bidrar med medel till forskningen. Det finns i dag ett välutvecklat system av instanser som granskar olika förslag till forskningsinsatser när det gäller den etiska integriteten och därmed blir överträdelser av etiska principer mindre sannolika. Vissa former av forskning kräver speciell hänsyn till det etiska, till exempel undersökningar som inbegriper barn och utsatta vuxna personer. Etiska värderingar och de institutionella krav som forskare ska uppfylla får på så sätt konsekvenser för vad och vilka som kan studeras och hur en undersökning genomförs – ibland i sådan utsträckning att vissa forskningsmetoder inte längre tillämpas. En annan aspekt av hur forskarkollektivets värderingar påverkar en forskare som studerar ett visst område, till exempel socialpolitiken, är att det finns uttalade åsikter som innebär att de som undersöks bör vara involverade i forskningsprocessen. Ett exempel är att då samhällsvetare forskar om personer som använder sig av olika samhälleliga tjänster ska dessa

26

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

inbegripas vid formuleringen av forskningsfrågorna och vid utformningen av undersökningsinstrument som exempelvis en enkät. Även om detta inte är ett allmänt accepterat synsätt (Becker m.fl. 2010) står det för en uppfattning som forskare på vissa områden känner sig mer eller mindre tvingade att ta hänsyn till då de funderar på eller planerar en undersökning.

Etiska frågeställningar behandlas i kapitel 6 och berörs även i flera andra kapitel.

• Något som har med den föregående punkten att göra är frågan vad forskningen är till för. Fram till nu har tyngden legat på den akademiskt samhällsvetenskapliga forskningens art och roll, det vill säga att dess syfte är att utöka kunskaperna om den sociala verkligheten. Många samhällsvetare upplever dock att forskningen också bör ha ett praktiskt syfte och att forskningsresultaten ska göra skillnad och kunna påverka världen omkring oss. En sådan tonvikt innebär att samhällsvetenskapen för vissa forskare ska lägga tyngd på konsekvenserna för praktiken. För forskare inom discipliner som socialt arbete och socialpolitik lägger man oftare större vikt vid att en undersökning ska ha påvisbara följder för praktiken än vad man gör på andra områden. Det finns också forskningsinriktningar som i huvudsak är utformade för att gå in på frågeställningar som får konsekvenser för människors vardag, till exempel utvärderingsforskning och aktionsforskning (som tas upp i kapitlen 3 och 17). Men inte ens inom områden som socialt arbete och socialpolitik är den tonvikt som läggs på praktiken något som alla ansluter sig till. I en surveyundersökning från år 2005 som rörde forskare som sysslade med brittisk socialpolitik fann Becker, Bryman & Sempik (2006) att 53 procent av alla dem som utfrågades ansåg att det var lika viktigt att forskningen rymde ett potentiellt värde för politiken och praktiken som att den medförde en ackumulering av kunskapen. 34 procent

menade att det var viktigare att forskningen utgjorde en potential för praktiken och 13 procent tyckte att det var viktigare att den typen av forskning ledde till en ackumulering av kunskap.

• Samhällsvetenskaplig forskning utförs också inom ramen för en mer generell politisk kontext. En förhållandevis stor del av den samhällsvetenskapliga forskningen får till exempel sina anslag från statliga och kommunala myndigheter och dessa brukar spegla den politiska inriktning som för stunden innehar makten. Det betyder att vissa forskningsområden sannolikt får bättre ekonomiskt stöd än andra. När det dessutom gäller den forskning som får ekonomiskt stöd från ESRC (Economic and Social Research Council, som är en viktig anslagsgivare för samhällsvetenskaplig forskning i Storbritannien) förväntas presumtiva sökande visa hur tänkbara användare av forskningsresultaten kan engageras eller involveras om ansökan ska kunna få något finansiellt stöd.

Begreppet ”brukare” eller ”användare” kan tolkas på flera olika sätt, det är nog lättare att beskriva hur dessa kan involveras, om forskningen har ett mer tillämpat fokus. Kravet på att användarna ska engageras kan med andra ord innebära en fördel för de forskare som är inriktade på praktiken.

Forskningens politiska sammanhang behandlas i kapitel 6.

• Forskarnas utbildning och värderingar utgör en del av kontexten för samhällsvetenskapliga metoder genom att de kan påverka forskningsområdet, forskningsfrågorna och de metoder som väljs för att studera dessa. Våra erfarenheter och våra intressen utövar ofta någon form av påverkan på de frågeställningar som vi utforskar. För akademiska samhällsvetenskapliga forskare kommer de frågor som är av intresse att ha samband med de samhällsvetenskapliga disciplinerna i mer generell bemärkelse. Ett exempel som be-

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

skrivs i kapitel 2 är O’Reillys (2000) studie av britter som bosatt sig på Costa del Sol i Spanien. Frågeställningen var av intresse för henne genom att hon och hennes partner hade planer på att flytta dit. Detta utgjorde tveklöst ett personligt intresse men inte helt och hållet eftersom hon använde sig av temat som en form av lins för att upptäcka flytt över nationsgränserna, en frågeställning som på senare tid har varit av stort intresse för samhällsvetarna. I kapitel 2 nämner jag också mitt eget intresse för hur samhällsvetenskaplig forskning rapporteras i massmedia. Bakgrunden till det var en negativ erfarenhet som beskrivs i Haslam & Bryman (1994) och som fick mig att utveckla ett intresse för den frågeställningen, läsa en hel del av litteraturen om hur både naturvetenskap och samhällsvetenskap rapporteras i media och utveckla detta till ett forskningsprojekt. Som en följd av sin utbildning och ibland av personliga preferenser brukar samhällsforskare ofta fastna för eller i varje fall utveckla en förkärlek för vissa forskningsmetoder och angreppssätt. En av anledningarna till varför jag strävar efter att ta upp många olika forskningsmetoder är att jag är övertygad om att det är viktigt för forskare att vara bekanta med en mångfald av metoder och hur man använder sig av dem. Utvecklingen av metodologiska preferenser gör att forskarna löper risk att skapa skygglappar när det gäller vad de känner till, men sådana preferenser dyker ofta upp och får konsekvenser för hur man genomför olika undersökningar.

Det är omöjligt att formulera en uttömmande lista över faktorer som har relevans för detta avsnitt, men diskussionen har varit avsedd att ge en försmak av hur samhällsvetenskaplig forskning går till och att valet av forskningsmetoder inte är hermetiskt avskilt från olika former av påverkan.

27

Ingående delar i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen I detta avsnitt och i resten av detta kapitel introduceras de huvudsakliga elementen i eller delarna av de allra flesta forskningsprojekt. Det är vanligt hos många författare som skriver läroböcker om forskningsprocessen – själv är jag inte immun mot denna frestelse, vilket framgår av figurerna 2.1, 7.1 och 17.1 – beskriver forskning som en välordnad följd av olika delar eller stadier.

Här ska jag emellertid inte försöka mig på att beskriva de olika stadierna i forskningsprocessen i ordningsföljd, eftersom ordningsföljden skiljer sig åt utifrån vilken forskningsstrategi och vilket synsätt som är aktuellt. Allt jag ska göra är att introducera de viktigaste delarna, det vill säga de delar som är gemensamma för alla eller de flesta varianter av samhällsvetenskaplig forskning.

Några aspekter har redan berörts i tidigare avsnitt och alla kommer att behandlas i större detalj i de kommande kapitlen.

Litteraturgenomgång Existerande litteratur utgör ett viktigt element i all forskning. När vi har fastnat för ett ämne eller tema som är av intresse för oss för måste vi läsa vidare för att kunna ta ställning till flera saker; vi behöver veta följande: • vad som redan är känt om temat, • vilka begrepp och teorier som har använts i samband med temat, • vilka forskningsmetoder som har tillämpats i samband med temat, • vilka debatter eller kontroverser finns om temat och om hur man har studerat det,

28

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

• vilka oförenligheter (om några) som finns i förefintliga resultat, • vilka de huvudsakliga bidragsgivarna är när det gäller forskning kring temat.

Många teman rymmer en rik forskningstradition och därför är det inte sannolikt att särskilt många (till exempel studenter på kandidat- och masternivå) kommer att kunna klara av en uttömmande genomgång av litteraturen på det område som är aktuellt. Det avgörande är att man hittar och läser igenom böcker och artiklar som skrivits av de viktigaste forskarna på området. Som antyds i kapitel 5 är det av stor betydelse att man är medveten om vad som redan har framkommit om det aktuella temat så att man inte får kritik för att man inte har gjort sin hemläxa och därför naivt har beskrivit gammal skåpmat. Dessutom är det viktigt att koppla samman egna forskningsfrågor, resultat och diskussion med existerande litteratur för att på så sätt kunna visa trovärdigheten i det man har bidragit med. En litteraturgenomgång är emellertid inte enbart en sammanfattning av litteraturen. Det behöver inte med nödvändighet innebära att man ska vara överdrivet kritisk i förhållande till den existerande litteraturen, utan snarare att man ska bedöma betydelsen av forskarnas insatser och hur de olika delarna passar in i den narrativ eller berättelse som man formulerar om litteraturen.

Litteraturgenomgång och litteraturgranskning är ett huvudsakligt fokus för kapitel 5 och behandlas även i andra kapitel, till exempel i kapitel 28.

Begrepp och teorier Begrepp står för hur vi skapar mening i den sociala verkligheten. De utgör etiketter som sätts på de aspekter av den sociala verkligheten som har viktiga gemensamma drag. Samhällsvetenskaperna kan uppvisa en stark tra-

dition när det gäller begrepp och många har blivit en del av vardagsspråket. Begrepp som byråkrati, arbetsprocess, social status, makt, karisma, kulturellt kapital (se Forskning i fokus 1.1 för ett exempel), ”McDonaldization” och alienation är alla viktiga delar av den teoretiska byggnad som flera generationer av samhällsforskare har skapat. Begrepp är en viktig ingrediens i teorier; det är egentligen praktiskt taget omöjligt att tänka sig en teori utan att den inrymmer åtminstone ett begrepp.

Den roll som begrepp spelar diskuteras i kapitel 7.

Begrepp fyller flera funktioner i samhällsvetenskaplig forskning. De är viktiga då vi ska organisera och beskriva våra forskningsintressen. De hjälper oss att tänka och vara mer disciplinerade när det gäller att ta reda på det vi vill veta och de bidrar till att organisera våra forskningsresultat. Tidigare nämndes det kortfattat att relationen mellan teori och forskning ofta beskrivs som att det handlar om ett val mellan teorier som styr forskningsprocessen och teorier som en produkt av forskningsprocessen. Detta brukar alltid beskrivas som en skillnad mellan deduktiva och induktiva tillvägagångssätt när det gäller förhållandet mellan teori och forskning. Åtskillnaden mellan induktiva och deduktiva synsätt återkommer i kapitel 2.

Skillnaden får konsekvenser för begrepp, som kan uppfattas som något som vi inleder med och något som representerar viktiga områden där data samlas in. Vi samlar med andra ord in data för att kunna belysa ett eller oftast flera begrepp och vilka kopplingar dessa har till varandra. Det är det synsätt som man valde i den undersökning som beskrivs i Forskning i fokus 1.1. Det alternativa synsättet går ut på att begrepp är följder av forskningen. Enligt denna andra uppfattning kan begreppen hjälpa oss att reflektera över och organisera de data vi har samlat in. Dessa två ståndpunkter är naturligtvis inte ömsesidigt uteslutande – i forskningen startar vi

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

ofta med vissa nyckelbegrepp som kan bistå oss i att fokusera på vårt tema och vårt syfte, men som en följd av att samla in och tolka data kan det hända att vi reviderar dessa begrepp eller att nya begrepp formuleras på grundval av våra reflektioner.

En av anledningarna till att bekantskap med existerande litteratur är så viktig är att vi på så sätt kan identifiera några av de huvudsakliga begrepp som tidigare forskare har använt sig av på ett visst forskningsområde och avgöra hur användbara eller begränsade dessa begrepp har varit när det gällt att skapa ordning

och reda avseende viktiga frågeställningar. Forskning i fokus 1.1 ger ett exempel på denna tendens genom att man tillämpat begreppet ”kulturellt kapital” för att få vissa insikter om vad som sker när studenter får ja eller nej på sin ansökan till Oxford University. Även då vi läser litteratur enbart i rollen som konsumenter – till exempel då vi skriver en kortare rapport eller ett paper – är det avgörande att vi vet vad de huvudsakliga begreppen står för, vem som är ansvarig för dem och vilka eventuella diskussioner eller kontroverser de har gett upphov till.

Nyckelbegrepp 1.1 Vad innebär forskningsfrågor?

4. De som beskriver en företeelse (”Vad innebär y och vilka former antar y?”).

En forskningsfråga utgör ett tydligt uttalande om vad det är som forskaren vill veta något om. Ett forskningssyfte kan presenteras som ett uttalande (till exempel ”Jag vill ta reda på om/varför …”), men en fråga tvingar forskaren att vara mer tydlig när det gäller det som ska undersökas. En forskningsfråga ska ha ett frågetecken efter sig – annars är det ju ingen fråga – och alltså ha en frågeform. Forskning i fokus 1.1. beskriver ett exempel på en undersökning som utgick från många forskningsfrågor. En hypotes är i en bemärkelse ett slags forskningsfråga, men är inte formulerad som en fråga och ger en antydan om vad det är man ska ta reda på.

Denscombe (2010) har utformat en lista över tänkbara forskningsfrågor som kan vara till stor hjälp; i en tidigare bok har han föreslagit följande sex typer eller kategorier av forskningsfrågor:

5. De som utvecklar en bra praktik (”Hur kan vi förbättra y?”).

1. De som förutsäger ett resultat (”Händer y under betingelserna a och b?”).

2. De som förklarar orsaker till och effekter av en företeelse (”Är x påverkad av y eller är y en följd av x?”).

3. De som utgör en bedömning av en företeelse (”Uppvisar y verkligen de fördelar som det hävdas att y har?”).

29

6. De som medför empowerment (”Hur kan vi förbättra livet för dem vi studerar?”).

White (2009) var osäker på Denscombes sistnämnda kategori och menade att en tonvikt på politiska motiv av detta slag kan försvåra genomförandet av en högkvalitativ forskning, och i viss utsträckning kan denna åsiktsskillnad hänföras till skillnader i uppfattningar om syftet med forskningen. I stället för den sjätte typen av forskningsfrågor föreslår White därför en sjunde: 7. De som står för en jämförelse (”Skiljer sig a och b åt med avseende på x?”).

Det finns många olika sätt varpå forskningsfrågor kan kategoriseras och det är svårt att komma fram till en uttömmande lista, men dessa sju alternativ ger en grov antydan om de möjligheter som finns, samtidigt som de riktar uppmärksamheten mot mer generella mål för forskningen.

30

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

Forskningsfrågor

• förhindrar att man väljer onödiga inriktningar,

Uttrycket ”forskningsfrågor” har nämnts i förbigående några gånger och det har varit underförstått hitintills i diskussionen. Forskningsfrågor är av mycket stor vikt i forskningsprocessen genom att de tvingar oss att ta ställning till de mest grundläggande frågorna. Vad är det som vi konkret vill ha reda på? De flesta börjar sin forskning med en allmän uppfattning av vad de är intresserade av, men forskningsfrågorna gör det nödvändigt att på ett avgränsat och mer exakt sätt fundera över vad man vill ha reda på. Att utveckla forskningsfrågor handlar om att man ska begränsa och fokusera mer direkt på vad det är som man vill veta mer om.

Forskningsfrågor är därför av stor vikt. Att inte ha några forskningsfrågor eller utgå från illa formulerade forskningsfrågor kommer att leda till en undermålig forskning. Om man inte specificerar konkreta forskningsfrågor löper man stor risk för att forskningen blir ofokuserad, att man kommer att bli osäker på vad en undersökning egentligen handlar om och varför man över huvud taget samlar in data. Det spelar ingen roll hur pass väl man utformar en enkät eller hur skicklig man är som intervjuare – man måste ändå vara tydlig med vilka forskningsfrågorna är. Det spelar på liknande sätt ingen roll om det handlar om ett projekt har fått ett anslag på tre miljoner kronor, en doktorsavhandling eller ett miniprojekt – forskningsfrågorna är avgörande och anledningen till det är att de:

• förser läsarna med en tydligare bild av vad undersökningen handlar om.

• styr litteraturgenomgången, • utgör en grund för olika beslut om vilken form av forskningsdesign man ska använda sig av, • påverkar beslut om vilka data man ska samla in, • styr analysen av data, • innebär en mall för hur man skriftligen ska formulera sina resultat,

Forskningsfrågor kan alltså vara ett stöd när man söker litteratur, men det är också tänkbart, kanske till och med sannolikt, att läsning av litteratur gör att man får revidera sina forskningsfrågor och kanske också kommer på nya sådana. I ett tidigt skede av en undersökning kommer troligtvis forskningsfrågor och litteraturgenomgång att utgöra parallella processer. En tänkbar

Forskning i fokus 1.1 Forskningsfrågor i en undersökning om kulturellt kapital Fokus för Zimdars, Sullivan & Heath (2009) var rekryteringen av studenter till Oxford University.

Antagningen av studenter till brittiska universitet och till elituniversiteten Oxford och Cambridge har på senare år varit föremål för politisk debatt på grund av att misslyckandet med att rekrytera tillräckligt många studenter från statliga gymnasier har betraktats som elitistiskt och ett hinder för social mobilitet. Antagningsenheterna på framför allt universiteten i Oxford och Cambridge sägs ofta uppvisa klassfördomar som utgör hinder för framtidsmöjligheterna för unga människor som har en mindre privilegierad bakgrund.

Forskarnas mål var att ”bedöma om kulturellt kapital har en koppling till framgång när det gäller för sökande studenter att bli antagna” (a.a. s. 653). De fortsatte med att översiktligt beskriva sina forskningsfrågor: • Hur skiljer sig de sökande till Oxford åt när det gäller kulturell delaktighet och kulturell kunskap, allt utifrån föräldrarnas utbildning, samhällsklass, genustillhörighet och etnisk bakgrund?

• Kan kulturellt kapital vara en faktor som kan förutsäga antagning till Oxford?

➥

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

31

: • Om så är fallet, kvarstår denna effekt om vi kontrollerar examinationsförfarandet?

Projektarbete i praktiken – Att formulera och förändra forskningsfrågor

• Är kulturellt kapital viktigare vid antagning till konstnärliga och humanistiska än till naturvetenskapliga ämnesområden?

Hannah Creane formulerade sina svar på forskningsfrågorna i ett mejl; hon skriver:

• I vilken utsträckning kan kulturellt kapital utgöra ett mellanled avseende effekterna av samhällsklass, föräldrarnas utbildning, privat skolgång, etnicitet och genus?

På en nivå strävade man i denna studie efter att ta sig an frågor som var av relevans för socialpolitik och utbildningspolitik. Som nämndes tidigare går sådan forskning ibland in på frågor som i huvudsak har med politik och praktik att göra. Men forskare strävar också efter att utgå från teori och ha framför allt ett visst begrepp (Bourdieus begrepp kulturellt kapital) som hjälp till en förståelse av de faktorer som ligger bakom det faktum att så pass få från statliga gymnasier antas till Oxford. Kulturellt kapital handlar om en individs förmåga att skilja ut sig själv via kulturella erfarenheter och kulturell kompetens. Man menar att den formen av kulturell expertis gör det möjligt för medelklassen att reproducera sig själv i både kulturell och social bemärkelse och att arbetarklassbarns sociala och ekonomiska möjligheter minskar.

Zimdars m.fl. byggde i första hand på en enkätundersökning av dem som sökt till Oxford och som blev antagna år 2002. Av speciellt intresse är att forskarna kom fram till att kulturellt kapital när det gällde att bli antagen var en viktigare faktor än enbart kulturell delaktighet genom att exempelvis besöka museer och konstutställningar. Forskarna menade följande (a.a. s. 661): ”Det som är av betydelse är en faktor som rör bekantskap med kulturen och inte enbart deltagande i kulturen.” I sig är dessa resultat enbart delvis ett stöd för Bourdieus idéer, i varje fall då de har med antagningen till Oxford att göra.

De tre initiala forskningsfrågor som jag hade utformat när jag påbörjade undersökningen var de följande: Vad gör ett barn till ett barn?

Vad gör en vuxen till en vuxen? I vilken utsträckning kan barnet betraktas som en ”minivuxen”? Men när jag skulle formulera det hela skriftligt insåg jag att dessa frågor inte längre styrde min forskning. Undersökningen hade utvecklats och blivit mer till en empirisk reflektion omkring de generationsmässiga förändringarna under barndomen i stället för att vara en specifik genomgång av vad barndom egentligen innebär. Jag upplever att de två mest lämpade frågorna för studien i sin helhet nu är de följande: ”Vad gör barn till barn till skillnad från att vara en vuxen? I vilken utsträckning har detta förändrats mellan generationerna?”

ordningsföljd under en inledande forskningsfas är att en initial kontakt med aktuell litteratur på ett område leder fram till en eller två forskningsfrågor och att en fortsatt läsning som styrs av de första forskningsfrågorna gör att man reviderar dem och möjligen kommer fram till nya.

I kapitel 4 fördjupas diskussionen om forskningsfrågor och hur de kan utvecklas.

Det är tänkbart att en läsning av litteraturen kan göra att man reviderar sina forskningsfrågor och kanske till och med hittar en ny frågeställning. Därmed kommer forskningsfrågor och litteraturgenomgång tidigt i en undersökning sannolikt att vara sammanflätade. I början av ett forskningsprojekt kan en initial kontakt med litteraturen ge upphov till en eller två forskningsfrågor;

32

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

ytterligare läsning som styrs av första forskningsfrågorna kan medföra en revidering av dem och kanske också ge upphov till nya frågor. I kapitel 4 kommer vi att fördjupa diskussionen om forskningsfrågor och hur de kan utvecklas.

Urval av fall Samhällsvetenskaplig forskning inbegriper inte alltid människor. Man kan till exempel vilja undersöka innehållet i massmedia och då använda sig av en teknik som kallas innehållsanalys.

Innehållsanalys behandlas i kapitel 13.

När det gäller massmedias innehåll kommer data från exempelvis tidningsartiklar och teveprogram och inte från människor. Av den anledningen brukar samhällsvetenskapliga författare och forskare använda sig av termen ”fall” för att täcka de många objekt från vilka man samlar in sina data. Oftast kommer ”fallen” emellertid att utgöras av människor. När det gäller samhällsvetenskaplig forskning är det sällan som vi kan intervjua, observera eller skicka enkäter till alla individer som passar för vår forskning och på samma sätt kan vi med stor sannolikhet inte analysera innehållet i alla tidningsartiklar som rör det massmedieinnehåll som är av intresse för oss. Frågor som rör tid och kostnader utgör alltid hinder när det handlar om hur många fall vi kan inkludera i vår forskning – därför måste vi göra ett urval.

Som kommer att framgå av kommande kapitel finns det ett antal olika principer som ligger till grund för idén om urval, stickprov eller sampling. Många förknippar urvalstekniker med surveyundersökningar och en strävan efter representativa urval. De principer som ligger bakom representativa urval tillämpas ofta på opinionsundersökningar av det slag som ofta beskrivs i media. Den typen av urval grundar sig vanligtvis på

principer som rör sökandet efter ett urval som kan representera (och på så sätt fungera som en mikrovärld för) en mer generell population. Om man från massmedias sida inte kan hävda att de urval som de använder för opinionsundersökningarna är representativa, skulle de resultat som de rapporterar om vara av mindre betydelse för exempelvis politiska partier.

I kapitel 8 beskrivs de principer som ligger till grund för en strävan efter representativitet.

Dessa principer gäller inte enbart för enkäter i samband med en survey av det slag som beskrivs i Forskning i fokus 1.1 utan de är också tillämpliga på andra typer av undersökningar, till exempel när man väljer ut tidningsartiklar för en analys av medieinnehåll. Det är långt ifrån alla former av samhällsvetenskaplig forskning där representativa urval prioriteras. I Del III av boken kommer urvalsprinciper att beskrivas som inte bygger på idén om representativitet utan på uppfattningen att urval ska göras på grundval av lämplighet i förhållande till syftet med en undersökning. Även avseende fallstudieforskning kan det hända att man bara har en eller två analysenheter. I samband med sådana studier är målet att få en djupgående förståelse av det aktuella fallet. Urvalsproblematiken är emellertid av relevans även i sådan forskning. Förutom det faktum att fallet eller fallen ska väljas utifrån vissa kriterier som är av relevans för undersökningen, ska även de individer som ingår i en fallstudie väljas ut på grundval av bestämda kriterier.

Det viktiga är dock att urval är en ofrånkomlig faktor i de flesta former av samhällsvetenskaplig forskning och därför utgör ett viktigt steg i alla undersökningar.

Datainsamling För många personer är insamling av data den huvudsakliga faktorn i varje forskningsprojekt och därför är det inte förvånande att den här boken rymmer fler ord

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

och sidor om denna fas än om andra faser. Några av metoderna för datainsamling, till exempel intervjuer och enkäter, är förmodligen mer bekanta för läsarna än vad andra metoder är. Några metoder kräver ett strukturerat tillvägagångssätt vid datainsamlingen, det vill säga att forskare i förväg bestämmer sig för de breda dragen i det som de behöver få reda på och utformar forskningsinstrumenten efter vad de behöver ha reda på. Enkät är ett exempel på ett sådant strukturerat instrument; en forskare slår fast vad man måste ta reda på för att kunna besvara de forskningsfrågor som styr projektet och utformar frågor i enkäten som leder till att de data som samlas in kan ge svar på de aktuella forskningsfrågorna. På liknande sätt innefattar en strukturerad intervju – det vill säga det slags intervju som används i surveystudier – ett antal frågor som har utformats i samma syfte. Det är olyckligt att vi använder samma term (”fråga”) för både forskningsfråga och de frågor som ställs i enkäter och intervjuer. De skiljer sig i hög grad åt – en forskningsfråga är en fråga som avses visa på syftet med en undersökning, medan en enkätfråga är en av många andra frågor som ställs i en enkät och som ska bidra till att kasta ljus över och besvara en eller fler forskningsfrågor.

I boken är det många metoder för datainsamling som beskrivs och som är mindre strukturerade än detta.

I bokens tredje del presenteras metoder som lägger tonvikten på en mer öppen syn på forskningsprocessen och därmed finns det färre restriktioner när det gäller de resultat som man kan få fram. Forskningsmetoder som deltagande observation och semistrukturerade intervjuer gör det möjligt för forskarna att vara öppna för nya intryck och idéer rörande det som de vill ha reda på, vilket gör att begrepp och teorier kan ha sin grund i data. Det utgör som nämndes tidigare ett induktivt tillvägagångssätt vid teoretiserande och begreppsformulering. Sådan forskning är fortfarande inriktad på att besvara forskningsfrågor, men dessa är inte lika explicita

33

som i en mer strukturerad forskning, till exempel den som berördes i Forskning i fokus 1.1. Det framgår av en jämförelse mellan det specifika för forskningsfrågorna i den undersökningen och de som var aktuella i en studie av pensionerade seniora chefer som gjordes av Jones, Leontowitsch & Higgs (2010 s. 105): Vårt mål var att utforska upplevelser i samband med pensionering, förändringar av livsstil och sociala roller samt de innebörder som förknippas med pensionen bland de personer som förhållandevis tidigt lämnat den seniora ledningsnivån. Forskningsfrågorna inbegrep de följande: I vilken utsträckning utformar våra respondenter en ny balans avseende sina aktiviteter? Skapar respondenterna nya vardagsdiskurser? Innebär pensioneringen och en utökad fritid nya spänningar i andra aspekter av deras liv?

Dessa forskningsfrågor hade delvis sin grund i begreppet ”kvasi-subjekt” i det moderna samhället där människor ”blir upphovsmän till sina egna biografier – författare som kontinuerligt måste konstruera identiteter och biografiska narrativ för att kunna skapa mening med ett liv som i huvudsak levs utifrån osäkerhet” (a.a. s. 104). För att få svar på sina forskningsfrågor genomförde man semistrukturerade intervjuer med 20 relevanta pensionerade chefer. Intervjuerna hade som syfte att ”uppmuntra ett samtal och göra det möjligt för deltagarna att komma med sin egen beskrivning av livet som pensionär” (a.a. s. 108). Detta är ett betydligt mindre strukturerat synsätt på insamlingen av data som speglar forskningsfrågornas öppna natur.

Datainsamlingen kan alltså innebära olika tillvägagångssätt när det gäller hur strukturerad eller öppen användningen av metoderna är. En fråga som uppstår i samband med all forskning är den som rör kvalitet. Hur får man en bra forskning till stånd och hur kan man känna igen en sådan när man läser om den? Bedömningen av forskningskvalitet har med alla faser av forsk-

34

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

ningsprocessen att göra, men kvaliteten när det gäller procedurerna i samband med datainsamlingen är med nödvändighet av speciell betydelse. Kvalitetsbedömningar har blivit en framträdande fråga bland samhällsforskare och även för politiker med ett intresse av akademisk forskning. Detta har även blivit viktigare sedan den första utgåvan av denna bok år 2001. Det finns flera anledningar till att kvalitetsbedömningar av forskningen har blivit viktigare och några av dessa skäl kommer att beröras i kommande kapitel. Det viktigaste i nuläget, med den större tyngden som läggs på kvalitetsbedömning av olika undersökningar, är emellertid att det har uppstått en diskussion om huruvida det kan finnas kvalitetskriterier som är tillämpliga på all forskning. Som kommer att framgå av främst kapitel 17, har vissa metodologer formulerat ett tydligt ställningstagande som innebär att man ska göra det som passar (eller rätt metod vid rätt tillfälle) och att man, när man tillämpar kvalitetskriterier, behöver ta hänsyn till vilket slag av undersökning som är aktuell.

Analys av data Dataanalysen utgör en fas som i sig rymmer flera olika delar. Det mest uppenbara är att det handlar om användningen av statistiska tekniker på de data som har samlats in.

Kvantitativ analys av data och den mjukvara som då används behandlas i kapitel 15 och kapitel 16.

Men bortsett från det faktum att alla data inte passar för en statistisk analys (även om vissa data kan passa för en sådan analys) finns det andra tillvägagångssätt som kan vara lämpliga när data ska analyseras. Till att börja med måste man hantera rådata, vilket innebär att forskaren ska kontrollera data så att det inte finns några uppenbara felaktigheter. Om vi tar en undersökning som den som Jones m.fl. (2010) gjorde om chefer som gick i pen-

sion tidigt, spelas intervjuerna normalt in på band för att sedan transkriberas. En forskare behöver vara uppmärksam på eventuella hörfel som kan påverka tolkningen av det som människor säger. När en forskare iordningställer data för transkribering kan denne sedan föra in transkriptionerna i ett dataprogram.

Användning av en kvalitativ dataanalys med hjälp av dator behandlas i kapitel 25.

När det gäller Jones m.fl. (2010) undersökning säger de att när utskrifterna väl hade införlivats i mjukvaran så genomförde de en tematisk analys. Det betyder att de granskade data för att hitta centrala teman (”kärnteman”) som kunde urskiljas både mellan och inom olika delar av utskrifterna. En av de viktigaste aspekterna vid identifieringen av teman var kodningen av det transkriberade. I samband med analys av kvalitativa data innebär kodning en process där data bryts ner i sina beståndsdelar och dessa delar ges en etikett eller ett namn. Analytikern letar därefter efter fler gånger då dessa sekvenser med kodad text återkommer och efter kopplingar mellan olika koder. Det är mycket som sker i samband med detta – data görs mer hanterliga än vad de skulle varit om man enbart upprepade gånger hade lyssnat på inspelningarna. Man skapar som forskare mening i data genom att koda data; dessa tolkas också, det vill säga att man försöker koppla samman meningsskapandet i data med såväl de forskningsfrågor som utgjorde startpunkten som med den litteratur och de teoretiska begrepp som kommer till användning för att belysa frågeställningen.

Dataanalysen handlar i grunden om en reduktion av data, det vill säga att man reducerar den stora mängden data som forskaren har samlat in för att göra dem meningsfulla. Om insamlade data inte reduceras – exempelvis genom att när det gäller kvantitativa data utforma tabeller eller genomsnittsvärden eller när det handlar om kvalitativa data genom att gruppera textmaterial i

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

kategorier som teman – är det mer eller mindre omöjligt att tolka materialet.

Ytterligare något som man ska hålla i minnet avseende analysen av data är att denna kan handla om såväl primära som sekundära data. En primär analys av data betyder att de forskare som har samlat in informationen också genomför analysen, vilket var fallet i Zimdars m.fl. (2009) och Jones m.fl. (2010) undersökningar. En sekundäranalys av data är fallet då någon annan genomför en analys av informationen. I dag uppmanas också forskare på universitet att lägga in sina data i ett eller annat arkiv så att andra kan analysera dem. Med tanke på den tid och de kostnader som är inbegripna i merparten av den samhällsvetenskapliga forskningen är detta ett förnuftigt tillvägagångssätt, eftersom det förhöjer värdet med en studie och en forskare som genomför en sekundäranalys kan studera den forskningsfråga han eller hon är intresserad av utan att behöva gå igenom den tidskrävande och långvariga process det innebär att samla in primära data.

Sekundäranalys behandlas i kapitlen 14 och 24.

Utformning av en rapport Även den bästa forskning skulle inte vara till någon nytta om resultaten inte spreds till andra så att de kan använda sig av dem. Vi gör undersökningar så att de kan beskrivas och sammanfattas och så att andra kan läsa om vad vi har gjort och vilka slutsatser vi har kommit fram till.

Kapitel 28 är ägnat åt den skriftliga rapporteringen av en undersökning.

Det finns olika sätt varpå man skriftligt kan formulera en samhällsvetenskaplig forskningsinsats och de skiljer sig åt utifrån angreppssätt när det gäller att genomföra en undersökning. Ett mer strukturerat tillvägagångssätt,

35

som det i Forskning i fokus 1.1, skiljer sig till exempel ibland från hur det görs i en mer ostrukturerad eller öppen form av forskning, till exempel i Jones m.fl. (2010).

Det finns emellertid vissa ingredienser som återkommer i böcker, avhandlingar och tidskriftsartiklar: • Introduktion. Här skisseras forskningsområdet och dess betydelse. Även forskningsfrågorna kan finnas med här.

• Litteraturgenomgång. Det som redan är känt om forskningsområdet beskrivs och granskas kritiskt.

• Forskningsmetoder. Denna del berör de forskningsmetoder som används (urval, datainsamling och tillvägagångssätt vid analysen av data) och man motiverar de val man har gjort.

• Resultat. En presentation av resultaten.

• Diskussion. Resultaten diskuteras utifrån den litteratur och de forskningsfrågor som introducerades tidigare.

• Slutsatser och sammanfattning. Betydelsen av den utförda forskningen betonas för läsaren.

Detta är ingen uttömmande lista genom att konventionerna för skrivande kan skilja sig åt på olika sätt, men de utgör återkommande element i slutrapporterna. I tabell 1.1 sammanfattas sju delar av eller ingredienser i den forskningsprocess som har beskrivits i detta avsnitt och figur 1.1 visar var i boken man kan leta efter information om respektive steg eller fas. Framför allt det sistnämnda är särskilt bra för de läsare som genomför egna undersökningar genom att boken ger vägledning utifrån de huvudsakliga steg som ingår då man genomför en studie.

36

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

Tabell 1.1 Olika steg i en forskningsprocess utifrån två skilda undersökningar.

Fas

Beskrivning

Exempel (Zimdars m.fl. 2009)*

Exempel (Jones m.fl. 2010)

Litteraturgenomgång

En kritisk beskrivning av existerande forskning avseende den företeelse som är av intresse och relevanta teoretiska idéer.

Litteratur om social stratifikation för att detta rör antagning till utbildningar och även rör begreppet kulturellt kapital.

Litteratur rörande pensionering och begreppet ”kvasi-subjekt” i den andra moderniteten.

Begrepp och teorier

De idéer som styr forskningen och som kan belysa tolkningen av resultaten. Dessa resultat bidrar till idéerna.

Akademiska prestationer, kulturellt kapital, social bakgrund.

Tidig pensionering, kvasisubjekt, diskurs, livsstil.

Forskningsfrågor

En eller flera frågor som konkret beskriver vad forskaren vill ta reda på.

”1. Hur skiljer sig sökande till Oxford avseende kulturell delaktighet och kulturell kunskap utifrån föräldrarnas utbildning, socialgrupp, genus och etnicitet? 2.

Kan kulturellt kapital förutsäga antagning till Oxford? 3. Om så är fallet, kvarstår denna effekt om vi kontrollerar för studieresultat? 4. Är kulturellt kapital viktigare för antagning till konstnärliga och humanistiska utbildningar än till naturvetenskapliga utbildningar? 5. I vilken mån är kulturellt kapital ett mellanled avseende effekterna av socialgrupp, föräldrarnas utbildning, privat skolgång, etnicitet och genus?” (Zimdars m.fl. 2009 s. 653).

”I vilken utsträckning konstruerar våra respondenter en ny balans avseende aktiviteter? Konstruerar de nya diskurser för vardagen?

Skapar pensioneringen med dess fritid nya spänningar i andra delar av deras liv?”

(Jones m.fl. 2010 s. 105).

Urval

Urval av fall (i dessa studier är det människor) som är av relevans för forskningsfrågorna.

”Ett representativt urval på 1 700 sökande med brittisk skolbakgrund som sökt till Oxford under år 2002” (a.a. s. 653).

Ett urval bestående av tjugo tidigt pensionerade personer som man fick fram från databaser i organisationer som var verksamma med pensionerade personer.

Insamling av data

Insamling av data från urvalet så att forskningsfrågorna kan besvaras.

Enkät. Data om studieresultat för varje sökande. Även intervjuer med antagningspersonal och observation av antagningskonferenser.

Semistrukturerade intervjuer.

Dataanalys

Hantering, analys och tolkning av data.

Statistiska analyser av enkätresultat.

Tematisk analys av intervjuutskrifter.

Tematisk analys av transkriberade intervjuer.

➥

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

Rapportering

Spridning av forskningen och dess resultat.

Forskningen sammanfattas i en doktorsavhandling, som inkluderar Zimdars m.fl. (2009). Huvudsakliga delar i den sistnämnda: • Introduktion • Operationalisering • Forskningsfrågor • Data och metoder • Diskussion • Bilagor

Forskningen sammanfattades i en artikel i Jones m.fl. (2010), vars huvudsakliga delar bestod av: • Introduktion • Bakgrund • Metoder • Resultat • Diskussion • Sammanfattning och slutsatser

• Zimdars m.fl. (2007) har konsulterats för ytterligare information.

Litteraturgenomgång

Huvudsakligen i kapitel 5. Den process som innebär en skriftlig redovisning av forskningen finns också i kapitel 28.

Begrepp och teorier

Den roll som teorier och begrepp spelar diskuteras i kapitel 2 i samband med distinktionen mellan deduktiv och induktiv teori. Diskussionen omkring begrepp fortsätter i kapitlen 7 och 17.

Forskningsfrågor

Finns huvudsakligen i kapitel 4, men den roll och den betydelse som forskningsfrågor utgör är ett återkommande tema i boken, till exempel i kapitel 17. Den viktiga frågeställning som rör behovet att göra forskningsfrågorna berättigade tas upp i kapitel 28.

Urval av fall

Urvalsprinciper i relation till kvalitativ och kvantitativ forskning diskuteras i kapitel 8 respektive kapitel 18. Urvalsproblematiken behandlas även i samband med specifika metoder, till exempel innehållsanalys i kapitel 13.

Datainsamling

Denna fas rymmer två delar. För det första handlar det om en forskningsdesign (som tas upp i kapitel 3) och för det andra om val av en eller fler forskningsmetoder. När det gäller kvantitativa metoder behandlas detta i kapitlen 9–14, beträffande kvalitativa metoder beskrivs detta i kapitlen 19–23 och flermetodsforskning (”mixed methods research”) berörs i kapitel 27.

Dataanalys

En genomgång av analysen av kvantitativa data finns i kapitel 15 och av kvalitativa data i kapitel 24. Användningen av mjukvara som stöd vid analysen tas upp i kapitlen 16 och 25.

Skriftlig rapport

Återfinns i huvudsak i kapitel 28.

Figur 1.1 Sju ingående delar i forskningsprocessen och var de återfinns i denna bok.

37

38

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

Oredan i samhällsvetenskaplig forskning Samhällsvetenskaplig forskning är ofta betydligt mindre välflytande och välordnad än vad de beskrivningar av processen som finns i böcker som denna uppvisar. Syftet med denna bok är såväl att ge en överblick över forskningsprocessen som att ge några råd om hur den borde genomföras. I verkligheten är forskningen emellertid full av felaktiga inledningar, återvändsgränder, misstag och påtvingade förändringar i forskningsplanen. I en bok som den här är det emellertid omöjligt att täcka alla möjligheter och eventualiteter, mest för att sådant ofta handlar om enskildheter och engångsföreteelser som nästan är omöjliga att förutsäga.

Vi vet att det kan bli trassel i en forskning utifrån bekännande redogörelser av forskningsprocessen som har formulerats under årens gång och att forskning kan vara en rörig historia (se till exempel bidrag från Hammond 1964; Bell & Newby 1977; Bryman 1988b; Townsend & Burgess 2009a; Streiner & Sidani 2010). Om nu samhällsforskningen kan vara trasslig eller oredig, varför får man så sällan reda på detta faktum när man läser böcker och forskningsrapporter i akademiska tidskriftsartiklar?

Naturligtvis kan en undersökning löpa utan större trassligheter och trots vissa smärre problem fungera enligt den planering som man har gjort. Men det är också fallet att rapporter om forskning ofta uppvisar en ”tvättad” version av hur det hela gick till utan någon beskrivning av de ibland svårartade problem som forskare tvingas ta itu med. Det betyder inte att samhällsvetenskapliga forskare försöker föra läsarna bakom ljuset, utan det beror snarare på att när de skriver om sin forskning så följer de en underförstådd mall som fäster vikt vid vissa aspekter av forskningsprocessen men inte vid andra. De tenderar att betona hur de kom fram till de specifika resultat som redovisas i en rapport med hjälp av en metodologisk terminologi av det slag som

presenteras i denna bok för att ge en bild av det bakomliggande skeendet. Olika forskningsrapporter brukar vanligtvis uppvisa de olika element som vi diskuterade i föregående avsnitt – relevant litteratur gås igenom, nyckelbegrepp och teorier diskuteras, forskningsfrågorna presenteras, urvalsprocedurer och metoder för insamling av data beskrivs, förklaras, försvaras och diskuteras och man drar olika slutsatser utifrån en analys av data. De många växlingarna och ändringarna i forskningen tenderar att inte ingå i denna mall, något som inte är unikt för samhällsvetenskaplig forskning; i kapitel 22 beskrivs en undersökning av hur naturvetare presenterar och diskuterar sitt arbete och även där framgår att vissa centrala aspekter av hur man kommer fram till ”resultaten” tenderar att uteslutas från den skriftliga rapporten (Gilbert & Mulkay, 1984).

Det är också på det viset att denna bok, oberoende av de olika sätt varpå forskning kan hamna på villovägar, endast kan vara inriktad på generella aspekter och kan inte gå in på varje tänkbar eventualitet och därför är det fullt möjligt att man, när man gör en undersökning, kommer att se att de generaliseringar som finns i boken inte stämmer helt och hållet med de erfarenheter man gör eller med den situation som man då befinner sig i.

Det är viktigt att vara medveten om detta och inte uppfatta varje smärre avvikelse som uppstår och som inte riktigt stämmer med de råd som ges här som ett problem gällande ens egen förståelse och färdighet. Utifrån de olika sätt varpå samhällsvetenskapliga forskare kan stöta på olika hinder i sin planering, kan man mena att en bok om forskningsmetodik ska ge en bild av hur forskning fungerar och inte hur den borde utföras. Jag behöver knappast påstå att jag inte delar den uppfattningen. För många år sedan var jag involverad i flera studier kring byggnadsprojekt. Ett återkommande tema var de många sätt varpå projektplaneringen inte var helt rätlinjig – oförutsägbara väderförhållanden, plötslig brist på eller dålig kvalitet på material, sjukdom, olycks-

1. D E N S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G A F O R S K N I N G E N S N A T U R O C H P R O C E S S

händelser, tidigare pålitliga underleverantörer som svek projektledaren, klienter som ändrade sina direktiv eller inte var anträffbara eller att en tidig utgrävning visade på oväntade problem – allt sådant kunde ge upphov till allvarliga störningar i även det mest välplanerade byggnadsprojekt. Men det kom aldrig på tal att man skulle överge principerna för konstruktion och för ledning av byggnadsprojekt. Utan sådana principer skulle projektledarna inte ha någon aning om hur de skulle bära sig åt och mycket av detsamma gäller för ett forskningsprojekt. Det finns många saker som kan gå fel.

Precis som i fallet med en kokbok får man som läsare skrivna instruktioner och riktlinjer. En stor del av det att lyckas med sin kokkonst handlar dock inte bara om en förmåga att läsa ett recept utan även om kockens färdigheter och tillit när det handlar om att förstå, tolka och anpassa receptet efter de betingelser som gäller. Bell & Thorpe (2013) har skrivit om vikten av att ett forskarkollektiv fungerar på ett bra sätt, till exempel när det

39

gäller relationen till forskarstudenter, och om sina forskarerfarenheter och undersökningar i grupp. Som framgår av kapitel 4 är det av avgörande betydelse att man utvecklar bra arbetsrelationer med sin handledare när man ska ta sig an ett framgångsrikt forskningsprojekt, till exempel i form av en avhandling, eftersom handledaren kan utgöra ett gott stöd då man hanterar oväntade skeenden – Townsend & Burgess (2009b) skriver i sin introduktion till sin samling av ”forskningsberättelser som man aldrig får läsa om i läroböcker” att två av de återkommande teman i de redogörelser som de samlat är behovet av flexibilitet och behovet av uthållighet. Det är emellertid också av vikt att kunna bedöma de metodologiska principer och de debatter och kontroverser som hör samman med dem, och allt detta finns beskrivet i de kommande 27 kapitlen. Principerna fungerar som en karta för den resa som resten av boken utgör.

Viktiga teman i kapitel 1 • Samhällsvetenskaplig forskning och samhällsvetenskapliga forskningsmetoder ingår i en bredare kontext; de praktiseras inte i ett vakuum.

• Uppmärksamhet på dessa steg är det som skiljer akademisk samhällsvetenskaplig forskning från andra former av samhällsforskning.

• Den samhällsvetenskapliga forskningens praktik omfattar ingredienser som är gemensamma för alla eller i varje fall de flesta former av samhällsvetenskaplig forskning. Dessa delar är litteraturgenomgång, begrepp och teorier, forskningsfrågor, urval av fall, insamling och analys av data och utformning av en rapport över forskningen.

• Även om vi kan försöka formulera generella principer för utförandet av samhällsvetenskaplig forskning måste vi också vara medvetna om att saker och ting inte alltid går som planerat.

40

D E L I. I N T R O D U K T I O N T I L L S A M H Ä L L S V E T E N S K A P L I G F O R S K N I N G

Repetitionsfrågor, kapitel 1 Vad avses med ”samhällsvetenskaplig forskning”?

• Vad är typiskt för en akademisk forskning inom samhällsvetenskaperna?

Varför ska man syssla med samhällsvetenskaplig forskning?

• Om du skulle ha planer på att inleda ett forskningsprojekt nu eller inom den närmaste framtiden, vilket fokus skulle du då ha för projektet? Varför?

Samhällsvetenskapliga forskningsmetoder i ett sammanhang

• Varför anstränger sig forskare för att konkretisera och specificera sina forskningsfrågor?

• Vilka olika slag av forskningsfrågor finns det?

• Varför behöver forskare göra ett urval? Varför är det viktigt för dem att beskriva de principer som ligger till grund för deras beslut om urval?

• Beskriv översiktligt en eller två faktorer som kan påverka en forskares val av datainsamlingsinstrument.

• Vilka kontextuella faktorer (situationsfaktorer) påverkar samhällsvetenskapliga undersökningar och forskarnas val av de metoder som har omnämnts i detta kapitel?

• Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan de former av data som Zimdars m.fl. (2009) och Jones m.fl.

(2010) analyserade?

Ingående delar i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen

• Hur kan man strukturera en rapport över de resultat som framkommit av ett forskningsprojekt som man har genomfört?

• Varför är en litteraturgenomgång viktig då man ska syssla med forskning?

• Vilken roll spelar begrepp och teorier i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen?

”Oredan” i samhällsvetenskaplig forskning • Om en undersökning inte alltid fungerar som man har tänkt sig, varför ska man då över huvud taget bry sig om metodologiska principer?

Samhällsvetenskapliga metoder ISBN 978-91-47-11206-7 © 2002, 2018 Alan Bryman och Liber AB © Alan Bryman 2016 Originalets titel: Social Research Methods, Third Edition Social Research Methods, Fifth Edition was originally published in English in 2016.

This translation is published by arrangement with Oxford University Press.

Förläggare: Magnus Winkler Översättning: Björn Nilsson Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Charlotte Sans Projektledare: Cecilia Björk Tengå Språkgranskning: Karin Öberg Illustrationer: Jonny Hallberg Omslag och typografi: Fredrik Elvander Omslagsbild: Thinkstock Ombrytning: LundaText AB Produktionsledare: Jürgen Borchert Repro: Exaktaprinting, Malmö Tredje upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER Boken tar upp merparten av de metoder som ingår i såväl kvantitativ som kvalitativ forskning och den består av fyra delar (och sammanlagt 28 kapitel): Del I

Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning

Del II

Kvantitativ metod

Del III Kvalitativ metod Del IV Flermetodsforskning (”mixed methods research”) Innehållet har en praktisk och pedagogisk inriktning med många konkreta exempel på genomförd forskning. Genom sin bredd passar boken både grundläggande och avancerade kurser i vetenskaplig metodik. Den vägleder läsaren när det gäller exempelvis forskningsfrågor, litteraturgenomgång och etiska frågeställningar samt urvalsfrågor, utformning av enkäter/intervjuer, analys av data och presentation av forskningsresultat.

I denna tredje upplaga på svenska har författaren uppdaterat innehållet och gjort omfattande förändringar, bland annat följande: • Det finns många nya avsnitt, till exempel teman som ”Big Data”, datorstödd innehållsanalys, intervjuer på Skype och användning av mobiltelefoner som plattform för en survey.

• Innehållet i det tidigare kapitlet om e-forskning har utökats och integrerats i bokens övriga kapitel.

• Ett nytt inslag, ”Forskning i media”, har tillkommit och ger exempel på hur samhällsvetenskaplig forskning tas upp och behandlas i massmedier.

• Många nya exempel har tillkommit och flera exempel från föregående utgåva har utgått.

• Nya inslag är också studenters och doktoranders erfarenheter av att ha genomfört olika examensarbeten och forskningsprojekt.

Alan Bryman är professor emeritus vid University of Leicester i England och har skrivit många böcker och ett stort antal vetenskapliga artiklar om vetenskaplig forskning.

UPPLAGA

3

Best.nr 47-11206-7 Tryck.nr 47-11206-7