9789140672568

Förkortningslista

Mikael Pauli

Eva Lundberg

Erik Öman

Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi.

Vidare är hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11.

Hon var även Skolverkets ämnesexpert i juridik för GY 07.

Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du alls tänker på det. Att studera juridik är därför mycket allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – d v s i konkreta vardagssituationer.

Om detta kan du läsa i LEX Privatjuridik!

Privatjuridik

LEX Privatjuridik

Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare). Han har tidigare undervisat på juristutbildningen vid Stockholms universitet och är f n verksam i Marknadsdomstolen.

Erik Öman är jurist och civilekonom.

Han har tidigare arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet och undervisat på juristutbildningen vid Uppsala universitet. Sedan 2009 arbetar han på Riksgälden.

LEX Privatjuridik behandlar rättsområden som är av praktisk betydelse för dig som privatperson. LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik, men kan också läsas av var och en som är intresserad av ämnet.

Materialet fungerar även som introduktionslitteratur för ämnet vid högskolan.

Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

Omslag_2011_1.indd 1

AD AvtL BrB DaL DiskrL DO EG EU FAL FLL FML FB FBL HD HFD JB KKL KKrL KO KTjL KöpL LAS MBL NJA p PBL RB RF RH RÅ SFS SkL SOU st UB ÄB ÄktB

Arbetsdomstolen(s domar) avtalslagen brottsbalken distans- och hemförsäljningslagen diskrimineringslagen Diskrimineringsombudsmannen Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen försäkringsavtalslagen föräldraledighetslagen förtroendemannalagen föräldrabalken fastighetsbildningslagen Högsta domstolen Högsta förvaltningsdomstolen jordabalken konsumentköplagen konsumentkreditlagen konsumentombudsmannen konsumenttjänstlagen köplagen lagen om anställningsskydd lagen om medbestämmande i arbetslivet Nytt juridiskt arkiv punkt plan- och bygglagen rättegångsbalken Regeringsformen Rättsfall från hovrätterna Regeringsrättens årsbok Svensk författningssamling skadeståndslagen Statens offentliga utredningar stycke utsökningsbalken ärvdabalken äktenskapsbalken

11-02-23 10.40.39

4

3

INNEHÅLL Internationell rätt

40

Vad är internationell rätt? 41

Förord

Internationell rätt påverkar svensk rätt 44

3

Internationell privat- och processrätt 45 Lagval 46

Bokens uppbyggnad

1

8

Bokens innehåll 9 Förhållandet mellan bokens rättsområden 10 Offentlig rätt och civilrätt 10

Domsrätt, erkännande och verkställighet 47

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 49 Allmänt om Europakonventionen 49 Relationen mellan svensk rätt och Europakonventionen 50

EU-medlemskapet och dess rättsliga följder 51

Viktiga offentligrättsliga områden 11

Europasamarbetets framväxt 52

Viktiga civilrättsliga områden 13

Maktöverlåtelsen till unionen 55

Kommer du ihåg – offentlig rätt eller civilrätt? 19

Juridik och juridisk metod

20

2

Lagarna och deras roll i samhället 21

Så fungerar EU – rollfördelningen mellan organen 55 EU och den enskilde 59

Avslutning 62 Sammanfattning 63 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 64 Övningsuppgifter 65

Hur en lag stiftas 22 Normer och deras inbördes hierarki 24 Andra rättskällor 25

Vissa grundläggande rättsliga begrepp 27 Rättssubjekt 27 Rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga 27

Straff- och processrätt Vad är ett brott? 71

Bevisbörda 30

Några vanliga brott 73

Juristens roll – att tolka lagtexten 31 Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor 32 Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse 34

Ursäktande omständigheter 83 Brottspåföljderna 84

Olika domstolstyper 86 Allmänna domstolar 87

Avslutning 37

Förvaltningsdomstolar 88

Sammanfattning 38

Specialdomstolar 89

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 39

LEX_PJ_2011_1.indd 4

4

Brott och påföljder 70

Dispositiva och tvingande regler 28

Juridisk metod 30

68

Processen vid tingsrätt 90

11-02-08 12.04.19

5 Processen i brottmål 90 Processen i tvistemål 94

Successionsrätt

Processrättsliga principer 99 Utsökning 101

150

6

Arvsrätt 151

Konkurs 103

Släktingars arvsrätt 152

Skuldsanering 105

Makes arvsrätt 155

Avslutning 107

Allmänna arvsfondens arvsrätt 157

Sammanfattning 108

Förutsättningar för arvsrätt 157

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 109

Förskott på arv 159

Testamente 160

Övningsuppgifter 110

Förutsättningar för giltighet av testamente 162 Rätt att ta testamente 164

Familjerätt

112

Olika samlevnadsformer 114 Att gifta sig 115 Äktenskapsskillnad 118 Makars ekonomiska förhållanden 121

5

Tolkning av testamente 164 Laglott 165

Boutredning och arvskifte 167 Avslutning 168 Sammanfattning 169 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 170 Övningsuppgifter 171

Samboende 131 Från partnerskap till äktenskap 134

Föräldrar och barn 135 Fader- och moderskap 136 Barnets namn 137 Vårdnad, boende och umgänge 139 Underhållsskyldighet 143 Adoption 143

Avtalsrätt

174

Formerna för hur ett avtal ingås 175 Har ett avtal slutits? 177 För sen accept 179

Avslutning 144

Oren accept 179

Sammanfattning 145

Avtalsslut genom handlande 181

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 146

Avtalsslut genom passivitet 181

Övningsuppgifter 147

7

Avtalsslut genom fullmakt 183 Allmänt om fullmakter 183 Mellanmannens behörighet 185 Mellanmannens befogenhet 187 Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt 189

Ogiltiga avtal 190 Avslutning 193 LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 5

11-02-08 12.04.19

6

9

Sammanfattning 194 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 195

Fastighetsrätt

Övningsuppgifter 196

230

Fastighetsrättens särdrag 231

Konsumenträtt

198

8

Konsumentköplagen 199 Konsumentköplagens tillämpningsområde 200 Varans avlämnande och risken för varan 202 Säljarens dröjsmål 203 Påföljder vid säljarens dröjsmål 203 Fel på varan 204 Påföljder om varan är felaktig 206 Reklamation, garanti, bytesrätt och öppet köp 207 Köparens avtalsbrott 208 Övriga regler 209 Distans- och hemförsäljningslagen 211 Distans- och hemförsäljningslagens tillämpningsområde 212

Fast och lös egendom 233 Fastighetsbildning och registrering av vissa uppgifter

233 Panträtt 235 Nyttjanderätt, servitut och expropriation 237

Hyresrätt 240 Hyresrätt – en skyddslagstiftning 240 Hyresavtalet och uthyrningens upphörande 242 Hyresvärdens skyldigheter 243 Hyresgästens skyldigheter 245 Förverkande av hyresrätt 246 Byte, överlåtelse och andrahandsuthyrning 247

Köp av fast egendom 250 Köpets form och villkor 251 Köpares och säljares skyldigheter 255 Fel i fastighet 256

Bostadsrätt 260

Säljarens informationsskyldighet 212

Bostadsrättsföreningen och medlemmarna 261

Konsumentens ångerrätt 213

Upplåtelse och överlåtelse 262

Konsumenttjänstlagen 213

Rättigheter och skyldigheter 262

Konsumenttjänstlagens tillämpningsområde 214

Avslutning 264

Dröjsmål och felaktig tjänst 216

Sammanfattning 265

Priset för tjänsten 217

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 266

Konsumentkreditlagen 218

Övningsuppgifter 267

Konsumentkreditlagens tillämpningsområde 219 Regler som förebygger farlig skuldsättning 219 Konsumentens rättigheter 220 Kreditgivarens rättigheter 220 Förlust av kontokort 220

Arbetsrätt

270

Köp mellan privatpersoner 222

10

Avslutning 224

Den svenska arbetsmarknadsmodellen 271

Sammanfattning 225

Arbetsrättens två rättsförhållanden 273

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 226

Den individuella arbetsrätten 273

Övningsuppgifter 227

LEX_PJ_2011_1.indd 6

Tvingande lagstiftning 274

11-02-08 12.04.19

7 Lagarnas tillämpningsområde – arbetstagarbegreppet 275 Anställningsavtalets varaktighet 276

Arbetsgivares ansvar 314

Ansvarsgräns 315 Kausalitet 315

Uppsägning 278

Adekvat kausalitet 316

Avsked 281

Tredjemansskador 317

Omplacering 281 Rättsliga följder om arbetsgivaren brutit mot LAS 282

Ansvarsfrihetsgrunder 317

Ersättningsfrågor 319 Ersättning vid personskada 319

Semesterlagen 283

Ersättning vid sakskada 320

Lagen om sjuklön 285

Ren förmögenhetsskada 321

Föräldraledighetslagen 285

Ideella skador 321

Den fackliga arbetsrätten 287

Övriga regler om ersättning 323

Kollektivavtal 287 Föreningsrätten 289

Speciallagstiftning 324

Förhandlingsrätten 290

Försäkringsrätt 325 Socialförsäkringsskyddet 326

Fredsplikt och stridsåtgärder 291

Förbud mot diskriminering i arbetslivet 293 Diskrimineringslagens syfte och omfattning 295 Förbud mot diskriminering 295

Avtalsförsäkringar 327 Privata försäkringar 327 Försäkringsavtalslagens regler 329

Regler om aktiva åtgärder 297

Avslutning 332

Rättsföljder vid brott mot diskrimineringslagen 298

Sammanfattning 333

Avslutning 299

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 334

Sammanfattning 300

Övningsuppgifter 335

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 301 Övningsuppgifter 302

Skadeståndsrätt och försäkringsrätt 304

11

Förutsättningar för att skadestånd ska utgå 305 Ansvarsgrund 307 Skador orsakade med uppsåt 307 Skador orsakade av vårdslöshet 307 Vårdslöshet genom passivitet? 310 Strikt ansvar 312 Barns skadeståndsskyldighet 312

LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 7

11-02-08 12.04.19

68

Straff- och processrätt

4

Detta kapitel redogör för – vad ett brott är och vilka påföljder den som begår brott kan få, – några vanligt förekommande brott, – vilka olika slags domstolar som finns och vilka typer av mål de hanterar, – hur ett tvistemål och ett brottmål inleds, handläggs och avslutas vid domstol, – hur en stämningsansökan kan utformas i ett tvistemål, – vissa grundläggande processrättsliga begrepp och principer samt – vilka obeståndsrättsliga regler som kan aktualiseras om man inte kan betala sina skulder.

LEX_PJ_2011_1.indd 68

11-02-08 12.04.50

69

Nästan dagligen möts vi av rapporter i tidningar, radio och tv om uppmärksammade brott och rättegångar. Domstolarna har en viktig roll när det gäller att ge misstänkta brottslingar en rättvis rättegång och, om de befinns skyldiga, döma dem till t ex fängelse. Domstolarna löser även tvister och oenigheter mellan privata rättssubjekt eller mellan privata rättssubjekt och staten. Därför är det viktigt att känna till det svenska domstolsväsendet, att veta hur en rättegång går till och att ha grundläggande kunskaper i straffrätt.

Straffrätten behandlar för det första omständigheterna kring ett brott och vad som krävs för att ett brott ska vara begånget. För det andra behandlar straffrätten vilka påföljder (t ex böter) som kan och bör följa på brott. Brottsbalken (BrB) är den viktigaste lagen när det gäller straffrätt. I brottsbalken finns formella, juridiska definitioner av vad som är ett brott respektive ett straff. I BrB 1:1 sägs att:

Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet.

Enligt BrB är det bara böter och fängelse som är definierade som straff, även om det finns andra brottspåföljder (t ex villkorlig dom).

Obestånd = en inte tillfällig oförmåga att betala sina skulder i rätt tid

Processrätten behandlar regler som styr rättegången. Det kan handla om vilken domstol som ska ta upp ett visst mål, om ett visst beslut får överklagas eller inte, om en person som är misstänkt för brott har rätt till en offentlig försvarare eller om hur mycket den som förlorar rättegången ska betala till motparten i ersättning för rättegångskostnader.

Den viktigaste lagen på det processrättsliga området är rättegångsbalken (RB). Till processrätten brukar också räknas utsökningsbalken, konkurslagen och skuldsaneringslagen. Ibland används dock i stället termen obeståndsrätt eller exekutionsrätt som en samlingsbeteckning för bl a dessa regler.

Exekution = verkställighet

LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 69

11-02-08 12.04.51

70 4 .1

Brott och påföljder Enligt definitionen i BrB är ett brott ett i lagen beskrivet handlande som kan leda till straff (böter eller fängelse). Samtliga brott finns alltså angivna i lagtext. Anledningen till detta är att alla ska kunna ta reda på vilket handlande som är straffbart. Det är i princip aldrig en godtagbar ursäkt att hävda okunnighet om att ett visst beteende var straffbart.

Bara i extrema undantagsfall, t ex om det varit ett tryckfel i lagboken, kan en person åberopa rättsvillfarelse (okunnighet om lagen) för att undgå att dömas för brott.

Straffrätten behandlar – vilka gärningar som är straffbelagda, – vad som krävs för att någon ska anses ha begått ett brott, – under vilka förutsättningar gärningsmannen kan dömas för brottet,

Sanktion = sammanfattande benämning på reaktioner mot handlande som strider mot lagen (t ex straff och skadestånd)

Fakta

– straff och andra brottspåföljder samt övriga sanktioner som kan ”drabba” brottslingen.

Den viktigaste lagen i Sverige när det gäller straffrätt är som tidigare påpekats brottsbalken. BrB innehåller först och främst en s k brottskatalog med en uppräkning över viktiga brottstyper. BrB innehåller dessutom övergripande straffrättsliga principer och regler om val av brottspåföljd.

Brott som beskrivs i brottsbalken, t ex dråp och bedrägeri, tillhör den allmänna straffrätten. Brott som beskrivs i annan lag- eller författningstext tillhör specialstraffrätten. Specialstraffrättsliga lagar kan vara helt ägnade åt ett visst slags brottslighet, som trafikbrottslagen och narkotikastrafflagen.

Straffrättens syften Tidigare byggde straffrätten på idén om vedergällning (hämnd) och straffen var ofta mycket grymma enligt principen ”öga för öga, tand för tand”. I dag brukar de viktigaste syftena med straffrätten sammanfattas i begreppen individualprevention och allmänprevention. Med individualprevention menas åtgärder som syftar till att förhindra att gärningsmannen begår nya

brott. Detta synsätt resulterar ofta i att olika former av ”mjuka” påföljder som vård och skyddstillsyn väljs. Med allmänprevention menas hur brott kan förebyggas genom att människor i allmänhet avskräcks från att begå brott. Allmänpreventiva hänsyn ligger bakom att grovt rattfylleri och narkotikabrott i regel leder till fängelsestraff.

I den kriminalpolitiska debatten finns det en ständig spänning mellan dessa båda begrepp.

Straff- och processrätt

LEX_PJ_2011_1.indd 70

11-02-08 12.04.51

71

En man häcklas på väg till sin egen avrättning. Detalj ur en medeltida målning.

Gemensamt för alla straffmetoder under medeltiden var att de syftade till att avskräcka folk från att begå brott. Den som dömdes till döden förlorade även rätten att få vila på kyrkogården. I stället grävdes den döde ner i ovigd jord på galgbacken, dömd till evig pina.

4 .1.1

Vad är ett brott?

Att något är brottsligt är detsamma som att beteendet är straffbart.

Det är inte straffbart att bryta mot alla slags lagbestämmelser. Anta att en privatperson har köpt en bil på avbetalning men sedan får dåligt med pengar och inte klarar av att betala tillbaka lånet. Det kan då sägas att han ”bryter mot lagen” eftersom lagen stadgar att avtal ska hållas och att en köpare är skyldig att betala det han köpt. Men ingenstans i avtalslagen eller i köprättslig lagstiftning finns någon straffbestämmelse.

I stället får den missnöjde säljaren använda andra sätt att försöka få tillbaka sina pengar, kanske genom att ansöka om stämning vid tingsrätten.

LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 71

11-02-11 11.57.35

72

Rekvisit = förutsättning för viss rättsföljd Rättsföljd = den juridiska konsekvens, t ex att någon kan dömas till böter eller fängelse, som följer av att vissa rekvisit i en lagbestämmelse är uppfyllda

Exempel

Beskrivningen av ett brott i lagtext består av olika delar som kallas för rekvisit. I BrB och i andra straffrättsliga regler definieras varje brott i ganska abstrakta (allmänna) termer. Varje brottsbeskrivning består av objektiva och subjektiva rekvisit. Båda dessa måste vara uppfyllda för att ett brott ska vara begånget. De objektiva rekvisiten tar sikte på själva handlingssättet och följderna av gärningen. Detta kallas ibland för de ”yttre” förutsättningarna för att ett brott. De subjektiva rekvisiten avser gärningsmannens inställning eller med andra ord de ”inre” förutsättningarna för att ett brott ska vara begånget. De flesta brott kräver uppsåt, d v s att handlingen begås med ”vett och vilja”. Andra brott kräver bara oaktsamhet, d v s att handlingen begås av vårdslöshet eller ”slarv”. Ofta används de latinska termerna för dessa begrepp. Uppsåt kallas då för dolus och oaktsamhet för culpa.

Misshandel Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller i något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. (BrB 3:5)

När det gäller bestämmelsen om misshandel i BrB 3:5 är de objektiva rekvisiten att någon har tillfogat en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, eller att den andre försatts i vanmakt eller liknande tillstånd. Att handlingen måste vara begången med uppsåt framgår av en generell bestämmelse i BrB 1:2. Denna bestämmelse anger att det subjektiva rekvisitet ska vara uppsåt om inget annat sägs i den enskilda straffbestämmelsen.

Om en person har blivit knuffad av en annan och då ramlat omkull och gjort sig illa i huvudet är de objektiva förutsättningarna för misshandel uppfyllda. Men för att någon ska kunna dömas för misshandel krävs att den misstänkte gärningsmannen hade avsikt, uppsåt, att knuffa och skada. Om knuffen skedde av misstag eller om avsikten inte var att den andra personen skulle skada sig, så är heller inte det subjektiva rekvisitet för misshandel uppfyllt. Eventuellt kan det i stället dömas för vållande till kroppsskada, vilket är ett oaktsamhetsbrott.

Straff- och processrätt

LEX_PJ_2011_1.indd 72

11-02-08 12.04.52

73 Det handlande som är belagt med straff kallas inom straffrätten för gärning. Den som begår ett brott brukar oavsett kön kallas för gärningsman. Den som hjälper gärningsmannen att begå brottet kan dömas för medhjälp till brottet (BrB 23:4). Även om brottet aldrig blir genomfört kan straff dömas ut för förberedelse eller försök till brott (BrB 23:3).

4 .1. 2

Några vanliga brott Brotten i BrB:s brottskatalog (kap 3–19) kan delas in i fyra grupper efter vilka intressen som ska skyddas av straffbestämmelsen, nämligen – brotten mot person, – förmögenhetsbrotten, – brotten mot allmänheten och – brotten mot staten.

Varje kategori av brott delas in i ytterligare undergrupper som behandlas i varje kapitel. Under kategorin brott mot person faller t ex både brotten mot liv och hälsa (kap 3) och sexualbrott (kap 6).

Varje kapitel är uppbyggt på likartat sätt. Det inleds med beskrivningar av ett eller flera ”normalfall”. Därefter kommer beskrivningar av omständigheter som kan göra brottet ringa eller grovt. I BrB 8 kap beskrivs följaktligen stöld (8:1), snatteri (8:2) och grov stöld (8:3).

Utgångspunkten är som tidigare nämnts att alla brott kräver uppsåt (BrB 1:2 st 1). I undantagsfall kan dock ett visst handlande vara brottsligt om det begåtts av vårdslöshet (se vållande till annans död BrB 3:7).

Kapitlen avslutas med bestämmelser angående försök och förberedelse till de aktuella brotten.

Några av de vanligaste brotten under respektive kategori kommer här att beröras närmare. Därefter kommenteras ett par vanliga brott i specialstraffrättslig lagstiftning.

LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 73

11-02-08 12.04.53

74 Antalet anmälda misshandelsbrott har ökat kraftigt de senaste tio åren. Samtidigt är mörkertalet stort. Enligt offerundersökningar är den faktiska våldsbrottsligheten, om också hot om våld inkluderas, ungefär tio gånger högre än vad som framgår av polisanmälningarna.

Cirka 18 procent (2008) av samtliga anmälda misshandelsbrott klarades upp genom s k personuppklaring. Det innebär att åklagaren efter utredning har en skäligen misstänkt person och att åklagaren har beslutat om åtal, åtalsunderlåtelse (kan t ex hända om personen är under 18 år eller om brottet är bagatellartat) eller straff föreläggande (böter och/eller villkorlig dom). Att brottet betecknas som uppklarat är inte detsamma som att gärningsmannen får en fällande dom i domstol.

4 . 2 .1.1

Integritet = rätt till eget liv utan kränkande ingrepp och intrång

Brotten mot person

Brotten mot person har det gemensamt att de riktar sig direkt mot andra människors integritet. Det kan vara fråga om den fysiska integriteten (misshandel), den psykiska integriteten (ofredande) eller den sexuella integriteten (våldtäkt).

Mord (BrB 3:1) innebär att någon uppsåtligen dödar en annan person.

Dråp är ett mord som är mindre grovt (BrB 3:2). Liksom mord kräver dråp uppsåt att döda.

Misshandel är att någon tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller annat sådant tillstånd (BrB 3:5). Att bli försatt i vanmakt kan innebära att offret tillfälligt bedövas eller förlamas. Ringa misshandel kan bli aktuellt om smärtan varit övergående, t ex en inte alltför hård örfil. Grov misshandel kan komma ifråga om våldet varit livsfarligt eller om offret fått svåra skador eller gärningsmannen varit särskilt hänsynslös (BrB 3:6). Så kan vara fallet om tillhyggen, t ex knivar eller påkar, använts vid misshandeln.

Människorov omfattar bl a det som i vardagligt tal kallas kidnappning. Den som för bort eller spärrar in någon för att skada denne för att tvinga personen att göra något eller för att öva utpressning döms för detta brott (BrB 4:1).

Straff- och processrätt

LEX_PJ_2011_1.indd 74

11-02-08 12.04.53

75 Grov kvinnofridskränkning infördes i slutet av 1990-talet för att stävja mäns brott mot kvinnor. För detta brott döms den man som har begått upprepade brottsliga gärningar – t ex misshandel, olaga hot eller våldtäkt – mot sin hustru eller sambo (BrB 4:4 a st 2).

Grov fridskränkning är ett brott som motsvarar grov kvinnofridskränkning, men som kan begås mot män och barn som är närstående (BrB 4:4 a st 1). Dessa två ”samlingsbrott” kom till för att understryka allvaret i upprepade brott mot närstående personer som leder till att deras självkänsla skadas.

Olaga hot gör den sig skyldig till som lyfter vapen mot en annan person eller på annat sätt hotar med brottslig gärning (BrB 4:5).

Hemfridsbrott innebär att olovligen ta sig in och stanna kvar i annans bostad, oavsett om bostaden är ett rum, hus, gård eller fartyg (BrB 4:6).

Ofredande är en samlingsbeteckning för olika former av hänsynslöst beteende (BrB 4:7). Lagtexten nämner som exempel handgripligt antastande, stenkastning och oljud. Andra exempel på handlande som är att bedöma som ofredande är s k telefonterror eller att spela hög musik för att medvetet störa sina grannar.

Förtal innebär att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämna uppgift som är ägnad att leda till missaktning (BrB 5:1). Det som straffbeläggs är uttalanden som är kränkande och som kan sägas skada ryktet för den utsatte. Även om beskyllningen är sann kan det vara fråga om förtal.

I varje enskilt fall måste det dock bedömas om det var försvarligt att lämna uppgiften (se BrB 5:1 st 2).

Polis, åklagare, domstol och kriminalvård spelar alla en viktig roll då det gäller att bekämpa brottsligheten i samhället menar Åsa Öhnarp, åklagare vid 1:a åklagarkammaren i Malmö. I åklagarens arbetsuppgifter ingår bl a att väcka åtal vid tingsrätten mot personer som har begått brott och leda brottsutredningar med hjälp av polisen, under vilka åklagaren kan fatta beslut om anhållande, husrannsakan och beslag.

Våldtäkt är att genom våld eller hot om brottslig gärning tvinga sig till samlag eller annat sexuellt umgänge som är jämförbart med samlag. För våldtäkt döms även den som genomför ett samlag eller jämförbar sexuell handling genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av sömn, berusning, drogpåverkan, psykisk störning eller på något annat sätt befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (BrB 6:1).

Tvegifte eller olovligt ingående av äktenskap döms den för som gifter sig trots att hon eller han redan är gift eller registrerad partner (BrB 7:1).

LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 75

11-02-08 12.04.54

Sammanfat tning

108 4 .9

• • • • • • • • • • •

Sammanfattning

Ett brott är ett handlande som är beskrivet i lagen och som kan ge böter eller fängelse.

Förutom böter och fängelse finns andra brottspåföljder, t ex villkorlig dom och skyddstillsyn.

Domstolsväsendet i Sverige indelas i allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

Allmänna domstolar är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen.

• • • • • •

Specialdomstolar är t ex Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

•

Processrätten styr handläggningen av mål. Den viktigaste processrättsliga lagen för de allmänna domstolarna är rättegångsbalken.

• •

Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen tar bara upp mål som kan belysa en tidigare oprövad juridisk fråga.

De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål. Åklagaren har bevisbördan i ett brottmål.

•

Den som påstår sig ha blivit utsatt för ett brott benämns målsägande.

Tvistemål kan vara indispositiva (familjemål) eller dispositiva.

I tvistemål kallas den som yrkar något för kärande och motparten kallas för svarande.

Processen i allmän domstol ska vara muntlig, koncentrerad och offentlig.

Kronofogdemyndigheten kan verkställa exekutionstitlar genom t ex utmätning.

En vanlig form av utmätning är löneutmätning.

Från utmätning får viss egendom undantas enligt de s k beneficiereglerna.

För att bli försatt i konkurs måste man vara på obestånd.

Konkurs är ett mycket ingripande beslut som bl a innebär att man förlorar bestämmanderätten över sin egendom. Återvinningsreglerna hindrar att en gäldenär t ex skänker bort egendom före en konkurs.

Den som är på obestånd kan beviljas skuldsanering.

Den som är åtalad för brott kallas för tilltalad.

Straff- ochprocessrätt

LEX_PJ_2011_1.indd 108

11-02-08 12.05.06

109

Kommer du ihåg – rätt eller fel?

1.

Förvaltningsrätten är en specialdomstol.

2.

Högsta förvaltningsdomstolen består ibland av medlemmar ur regeringen.

3.

De allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna är båda indelade i tre instanser.

4.

Beviskravet i brottmål och tvistemål är i princip desamma.

5.

Den viktigaste straffrättsliga lagen är rättegångsbalken.

6.

Käranden är den som ger in en ansökan om stämning i ett tvistemål.

7.

Kärandens motpart kallas med ett annat ord för tilltalad.

8.

Det som ofta i vanligt tal kallas rättegång heter egentligen huvudförhandling.

9.

Domstolens uppgift är försöka få kärande och svarande att komma överens (förlikas).

10.

Åklagaren väcker åtal genom att ge in en ansökan om stämning till tingsrätten.

11.

En brottsmisstänkt har alltid rätt till en offentlig försvarare.

12.

Nämndemännen har tillsammans en röst.

13.

Den som har blivit utsatt för ett brott kallas för målsägande.

14. Enligt BrB är ungdomsvård och villkorlig dom exempel på straff.

15.

En person under 15 år kan enligt svensk lag inte dömas för brott.

16.

Verkställighet och exekution är samma sak.

17.

Avhysning är en form av utmätning.

18.

En förutsättning för konkurs är att gäldenären är insolvent.

19.

Att en person är på obestånd betyder att han inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalning och detta tillstånd är inte tillfälligt.

20. Det är i första hand tingsrätten som fattar beslut om skuldsanering.

LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 109

11-02-08 12.05.06

Övningsuppgifter

110

ÖVNINGSUPPGIFTER 1.

Vid vilken domstol ska talan handläggas? Om målet handläggs vid allmän domstol, vilket slags mål är det då frågan om? a) Anders anser att han har fått körkortet felaktigt indraget. b) Bertil har blivit misshandlad av Calle och vill att Calle ska dömas för brottet. c) David hävdar att han har äganderätten till en häst som står i grannen Erikas stall. d) Jill vill överklaga en dom från tingsrätten i vilken hon dömdes till skyddstillsyn. e) Gustav vill överklaga skattemyndighetens beslut om slutlig skatt. f) Mohsen vill ha ensam vårdnad om sitt och Idas gemensamma barn.

2.

Vilka subjektiva rekvisit finns inom straffrätten?

3.

Vilka fyra grupper brukar brotten i BrB delas in i?

4.

Nämn ett tillgreppsbrott som kräver tillägnelseuppsåt.

5.

Alexander är 24 år, har fast anställning och har inga alkohol- eller drogproblem. Han är inte tidigare dömd för brott. Vid ett besök på Åhléns i Norrköping tar han underkläder till ett sammanlagt värde av 1 100 kronor. Han ertappas och åklagaren väcker åtal mot honom för denna gärning. Vid rättegången erkänner han och säger att han ville ha kalsongerna men inte hade råd att köpa dem. a) För vilket brott ska han dömas? b) Vilken påföljd bör Alexander dömas till? c) Vilka ekonomiska konsekvenser kan domen innehålla?

6.

Linnéa, 22 år och lycklig körkortsinnehavare, kör bil på E 4:an med en alkoholkoncentration om 1,09 promille i blodet. Vilket brott har hon gjort sig skyldig till?

Straff- ochprocessrätt

LEX_PJ_2011_1.indd 110

11-02-08 12.05.06

7.

Vilka brott kan ha begåtts i nedanstående fall? a) Nora har föräldrafri fest hemma. Framåt kl 01.30 på natten urartar festen då ett tjugotal objudna gäster dyker upp. Nora, som förstår att detta inte kan sluta väl, ber alla gäster att gå hem. Ett par överförfriskade ungdomar vägrar dock att lyda Nora trots upprepade tillsägelser och slår sig ned i hennes föräldrars skinnsoffa med varsin öl i handen. b) På väg hem från bion kommer en ung man fram till Boris. Han håller fram en kniv mot honom och ber att få Boris mobiltelefon. Boris blir livrädd och sträcker fram telefonen.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

Nämn två specialstraff rättsliga lagar och nämn två ansvarsfrihetsgrunder.

Ta med hjälp av lagtexten ut de(t) objektiva och de(t) subjektiva rekvisiten i BrB 3:7 1 st (vållande till annans död).

Vilka grundläggande krav ställs på en stämningsansökan i ett tvistemål?

Vad kan hända om svaranden i ett dispositivt tvistemål inte ger in ett svaromål eller inte kommer till ett möte som domstolen kallat till?

Nämn tre grundläggande principer för rättegången vid tingsrätt.

Leo är skyldig Ricardo pengar. Vilka rättsliga åtgärder bör Ricardo fundera över i följande situationer: a) Leo påstår att pengarna inte var ett lån utan en gåva från Ricardo. b) Vid flera tillfällen har Leo lovat att betala tillbaka pengarna men har inte infriat sitt löfte. c) Trots en dom från tingsrätten som slår fast att Leo ska betala Ricardo skulden ifråga har Ricardo inte sett röken av några pengar.

14.

Mosa inser en morgon att hans skulder vida överstiger hans tillgångar.

Riskerar han att bli försatt i konkurs?

Övningsuppgifter

111 111

LEX

LEX_PJ_2011_1.indd 111

11-02-11 11.57.42

Förkortningslista

Mikael Pauli

Eva Lundberg

Erik Öman

Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi.

Vidare är hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11.

Hon var även Skolverkets ämnesexpert i juridik för GY 07.

Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du alls tänker på det. Att studera juridik är därför mycket allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – d v s i konkreta vardagssituationer.

Om detta kan du läsa i LEX Privatjuridik!

Privatjuridik

LEX Privatjuridik

Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare). Han har tidigare undervisat på juristutbildningen vid Stockholms universitet och är f n verksam i Marknadsdomstolen.

Erik Öman är jurist och civilekonom.

Han har tidigare arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet och undervisat på juristutbildningen vid Uppsala universitet. Sedan 2009 arbetar han på Riksgälden.

LEX Privatjuridik behandlar rättsområden som är av praktisk betydelse för dig som privatperson. LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik, men kan också läsas av var och en som är intresserad av ämnet.

Materialet fungerar även som introduktionslitteratur för ämnet vid högskolan.

Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

Omslag_2011_1.indd 1

AD AvtL BrB DaL DiskrL DO EG EU FAL FLL FML FB FBL HD HFD JB KKL KKrL KO KTjL KöpL LAS MBL NJA p PBL RB RF RH RÅ SFS SkL SOU st UB ÄB ÄktB

Arbetsdomstolen(s domar) avtalslagen brottsbalken distans- och hemförsäljningslagen diskrimineringslagen Diskrimineringsombudsmannen Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen försäkringsavtalslagen föräldraledighetslagen förtroendemannalagen föräldrabalken fastighetsbildningslagen Högsta domstolen Högsta förvaltningsdomstolen jordabalken konsumentköplagen konsumentkreditlagen konsumentombudsmannen konsumenttjänstlagen köplagen lagen om anställningsskydd lagen om medbestämmande i arbetslivet Nytt juridiskt arkiv punkt plan- och bygglagen rättegångsbalken Regeringsformen Rättsfall från hovrätterna Regeringsrättens årsbok Svensk författningssamling skadeståndslagen Statens offentliga utredningar stycke utsökningsbalken ärvdabalken äktenskapsbalken

11-02-23 10.40.39