Boken lägger tonvikten på omvårdnad, stöd och handlingsberedskap. Varje kapitel avslutas med studieuppgifter. I serien ingår: Arbeta i vård och omsorg Edqvist Alternativ medicin – komplementära behandlingsmetoder Fjellström Etik och livsfrågor Ryberg Folkhälsokunskap Hultgren Handbok i vård- och omsorg Hansen/Åsbrink Handledning Blohm/Andersson/Andersson Lindrande vård Widell Medicinsk grundkurs Gillå Människan socialt och kulturellt Cronlund Omvårdnad Wilhelmsson Psykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Rehabilitering och habilitering Caplan/Sparre Sjukvård Strömberg Social omsorg Kangas Fyhr Socialpsykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Utvecklingsstörning och andra funktionshinder Gotthard Vård- och omsorgsarbete Imborn/Åsbrink Vård- och omsorgsarbete Kangas Fyhr/Wilhelmsson Vård- och omsorg vid demenssjukdomar Skog
Hemsjukvård Annika Haag Tanja Karlsson Bonniers
ISBN 978-91-622-5187-1
9
www.bonnierutbildning.se
Annika Haag Tanja Karlsson
Nya avsnitt i denna andra upplaga är: • Social och existentiell smärta • Självdialys i hemmet • Dokumentation och lagar
Hemsjukvård
Du arbetar som undersköterska i hemsjukvården: – När du kommer till Astrid öppnar hon inte när du ringer på dörren. Hon har inte lämnat någon nyckel eftersom hon alltid brukar öppna när du kommer. När du tittar in genom brevinkastet ser du att Astrid ligger på golvet i hallen. Vad har hänt? Vad gör du? – Du är kontaktperson till Karl Svensson. Karl har aldrig varit så noga med maten, han äter när han är hungrig och om det finns något gott att äta. När du kommer tillbaka efter semestern upptäcker du att Karls kläder ser stora och hängiga ut på honom. Det visar sig att han har gått ner fem kilo på mindre än två månader. Hur går du vidare med problemet?
789162 251871 (9805-0)
Hemsjukvård, inlaga
09-09-30
14.37
Sida 2
Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Barbro Modin-Svensson barbro.modin-svensson@bonnierutbildning.se Grafisk form: Lena Eklund, Kolofon Bildredaktör: Lena Nistell Hemsjukvård ISBN 978-91-622-5187-1 © 2002 Annika Haag, Tanja Karlsson och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Tredje tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Slovenia by Korotan, Ljubljana 2009
Hemsjukvård, inlaga
09-10-08
15.07
Sida 5
Innehåll Kapitel 1 Vad är hemsjukvård? 9 Hemsjukvårdens övergripande mål 10 Hemsjukvårdens uppgifter 12 Hemsjukvårdens personal 12 Uppgifter 14
Kapitel 2 Omvårdnad i hemmiljö 15 Friskvård 15 Egenvård 16 Det naturliga åldrandet 16 Vanliga sjukdomstillstånd 22 Handlingsberedskap 22, Frakturer 22, Hjärtinfarkt 23, Akut lungödem 24, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL 25, Stroke 27, HIV-aids 27 Uppgifter 28
Kapitel 3 Hygien 31 Att arbeta i vårdtagarens bostad 31 Smittspridning 33 Hur förhindras smittspridning? 33 Basala hygienrutiner 35, Aseptik 36, Rengöring 36
Stick- och skärskador 36 Viktigt att veta 37 Uppgifter 37
Kapitel 4 Sårläkning 38 Allmänt om sårbehandling 38 Infektion 39, Såromläggning 41, Riktlinjer för dokumentation 43, Hur upplevs sår? 44
Sårläkningsprocessen 45 Reningsfasen 45, Nybildningsfasen 45, Ärrbildningsfasen 46
Omvårdnad av en person med sår 46 Nutrition 46, Smärtbehandling 46, Fuktbevarande behandling 46, Jämn temperatur 47, Skydd mot mekanisk skada 48
5
Hemsjukvård, inlaga
09-09-30
14.37
Sida 6
Bensår 48 Venösa bensår 48, Att linda ben 51, Arteriella bensår 53, Kombinerade venösa och arteriella bensår 54
Fotsår hos diabetiker 55 Trycksår 55 Hur kan trycksår förebyggas? 57 Uppgifter 58
Kapitel 5 Näringstillförsel – Nutrition 61 Aptitlöshet 61 Matning 63 Enteral nutrition 64 Kontroll av sondens läge 64, Sondmat med spruta 65, Sondmat med pump 66, Läkemedel i sonden 66, Munvård 66, Näsvård 66, Hudvård 67, Komplikationer vid enteral nutrition 67
Perifer venkateter och central venkateter 68 Uppgifter 69
Kapitel 6 Utsöndring 70 Urininkontinens 70 Katetrisering 73 Ren intermittent katetrisering 73, Kvarliggande kateter 74, Suprapubisk kateter 76
Stomier 76 Kolostomi 77, Ileostomi 77, Urostomi 77, Nefrostomi 78
Bandage 78 Uppgifter 80
Kapitel 7 Vård i livets slutskede 81 Krisreaktioner 83 Chockfasen 83, Reaktionsfasen 83, Bearbetningsfasen 83, Nyorienteringsfasen 84
Palliativ (lindrande) vård 84 Omvårdnad 85 Munvård 85, Utsöndring 86, Andning 86, Cirkulation 86, Hörsel 87, Smärtlindring 87, Aptitlöshet 89
6
Hemsjukvård, inlaga
09-09-30
14.37
Sida 7
Existentiell smärta 89 Social smärta 90 Att tillåtas dö 90 Vårdarens uppgift 90 Att fastställa dödsfallet 91 Omhändertagandet av kroppen efter döden 91 Hjärndödsbegreppet 92 Anhörigas sorg 92 Uppgifter 94
Kapitel 8 Bemötande 96 Kommunikation 98 Anhöriga 99 Andra kulturer 99 Övriga kontakter 99 Empati 99 Uppgifter 100
Kapitel 9 Provtagningar och behandlingar 102 Urinundersökningar 102 Urinodling 103, Dygnsmängd urin 104, Provtagning från KAD 104
Avföringsprover 104 Dygnsmängd avföring 104
Blodprovstagning 104 Kapillärprov 104, Venprov 106
Sårodling 107 Svalgodling 107 Blodtryck 107 Pulskontroll 108 Injektioner 108 Injektionsområden för insulin 109, Injektionsteknik 109, Insulinreaktioner vid diabetes 110
Självdialys 110 Uppgifter 111
7
Hemsjukvård, inlaga
09-10-14
18.01
Sida 8
Kapitel 10 Läkemedel 112 Läkemedel kan tillföras kroppen på olika sätt 114 Dosering 115 Biverkningar 115 Signeringslista 116 Medicinteknisk utrustning 117 Syrgasbehandling i hemmet 117 Uppgifter 118
Kapitel 11 Kvalitet och säkerhet i hemsjukvården 120 Kvalitetssäkring 120 Kvalitetsutveckling 121 Verksamhetens inriktning och mål 122 Delegering 122 Lex Maria 123 Lex Sarah 123 Dokumentation 123 Omvårdnadsepikris 124 Kontinuitet 124 Hjälpmedelsbehov i hemmet 124 Trygghetslarm 126 Uppgifter 126
Kapitel 12 Dokumentation och lagar 128 Patientdatalagen 128 Personuppgiftslagen (PUL) 129 Sekretesslagen 129 Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) 129 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) 130 Socialstyrelsen 130 Uppgifter 130 Mål för kursen 131 Litteratur 132 Bilagor 133 Register 141
Hemsjukvård, inlaga
09-09-02
10.44
Sida 9
✸ KAPITEL 1
Vad är hemsjukvård?
Under senare delen av 1990-talet har att allt mer vård och omsorg flyttats in i det egna hemmet. Det är vanligt att vårdtagaren remitteras från sjukhus eller direkt via distriktsläkare/distriktssköterska antingen till kommunal hemsjukvård eller till landstingets primärvård. Detta gäller även vårdtagare som är utskrivningsklar, dvs. inte längre bedöms vara i behov av vård på sjukhus. Ibland kan rehabilitering efter en sjukdom ske i hemmet med hjälp av dagsjukvård. Det är då viktigt att erbjuda en organisation med garanterad
9
Hemsjukvård, inlaga
09-09-02
10.47
Sida 70
✸ KAPITEL 6
Utsöndring
Urininkontinens Urininkontinens innebär vanligtvis ett dolt lidande för den drabbade, både medicinskt och socialt. Alla, både unga och gamla, män och kvinnor kan drabbas av inkontinens. Det uppskattas att drygt 10 % av svenska kvinnor lider av inkontinens. Inkontinens är ingen sjukdom, men kan vara ett tecken på sjukdom. Utredning och behandling sköts i första hand av en allmänläkare men även uroterapeuter har en viktig roll vid inkontinensbehandlingen. Noggrann utredning krävs dels för att kartlägga typen av urinläckage, dels för att hitta de former av inkontinens som bör remitteras till gynekolog eller urolog för att utesluta tumörer, neurologisk sjukdom, avflödeshinder etc. Det finns olika orsaker till urininkontinens. Orsaken till inkontinens måste alltid utredas:
• • •
prostataförstoring kan ge läckage eller överrinningsinkontinens
•
diabetes mellitus – diabetiker kan ha nedsatt känsla av fylld urinblåsa
• • • •
blåssjukdomar - tumörer eller blåsstenar
70
urinvägsinfektioner kan leda till trängningar och läckage demenssjukdomar – man känner inte längre igen kroppens signaler och klarar inte längre av att besöka toaletten själv
Parkinsons sjukdom MS stroke
Hemsjukv책rd, inlaga
09-09-02
10.47
Sida 71
71
Hemsjukvård, inlaga
09-10-14
18.01
Sida 90
henne. Kan man som vårdare inte uppfylla önskemålen, finns det kanske en anhörig eller vän som kan göra detta.
Social smärta Den sociala smärtan uppstår när man förlorat olika roller man haft i livet, t.ex. yrkesrollen och rollen som maka och mor. Man kan känna en stor ensamhet. Man känner ofta en rädsla över att förlora kontrollen över sin kropp, att utseendet förändras, man blir mager, tappar håret osv. Vänner hör kanske inte av sig längre. Den dagliga rutinen att åka till jobbet får man aldrig mer uppleva. En känsla av övergivenhet uppstår.
Att tillåtas dö De flesta svårt sjuka vet om att de ska dö, även om ingen pratar direkt med dem om det. En del är vid medvetande in i det sista, andra glider in i medvetslösheten. Den döende befinner sig ibland i ett läge mellan dröm och verklighet och får svårt att hålla reda på tid och rum. Den döende kan börja prata osammanhängande. En del tycker att de ser döda släktingar och vänner. Detta är något som är naturligt. När en människa vet att hon ska dö har både hon och hennes anhöriga svårt att acceptera detta. Mycket oro och ångest och även sömnlöshet drabbar de inblandade. Den döende blir ibland orolig och plockig. Hon fingrar oupphörligen på sängkläderna. Lugn musik och försiktig beröring brukar hjälpa. Oron och plockigheten kan också bero på smärta. Det är naturligtvis viktigt att se till att hon är befriad från smärta. Ibland kan den döende behöva tillåtelse att släppa taget om livet. Om hon känner att hennes anhöriga är redo att gå vidare blir det lättare för henne att dö fridfullt.
Vårdarens uppgift Vårdarens uppgift är att vara ett stöd för den döende och hennes anhöriga. Det gäller att kunna hantera sin egen dödsångest, eftersom den ofta kommer fram när man vårdar någon i livets slutskede. Det kan ibland vara svårt att veta hur man ska bete sig eller vad man ska säga.
90 ✸ V Å R D
I LIVETS SLUTSKEDE
Hemsjukvård, inlaga
09-09-02
10.47
Sida 91
Alla döende har inte behov av att prata med någon, eller kanske har de redan någon de kan prata med. En stor konst är att kunna dela tystnaden med någon, en lugn och tillåtande tystnad, där båda parter känner sig trygga. Denna tystnad ger stillhet och ro. Man upplever ett inre lugn och känner en stark gemenskap. Det är viktigt att se den döende, att våga möta hennes blick och visa sin egen sårbarhet. En del människor uppskattar beröring, andra har mindre behov av det. En smekning över håret eller kinden är något som de flesta brukar uppskatta. Empati och respekt är värdefullt.
Att fastställa dödsfallet För att fastställa dödsfallet kontrollerar läkaren eller sjuksköterskan, med delegering för uppgiften, att ingen puls känns, inga hjärtslag hörs, att den döda har ljusstela pupiller och att ingen andning finns längre. Tidpunkten när döden inträffar noteras. Läkaren utfärdar ett dödsbevis och intyg om dödsorsaken.
Omhändertagandet av kroppen efter döden Man ska fortsätta att behandla den döda med respekt och varsamhet. Man tvättar inte av hela kroppen, utan endast de delar som behöver tvättas. Den döda kläs i kläder som hon eller hennes anhöriga valt. Ögonen sluts. Händerna placeras utmed sidorna eller på magen. Håret kammas. För att undvika att hakan faller ner, placeras ett hakstöd under. En blöja läggs under sätet, eftersom det ibland händer att tarmen eller blåsan töms efter dödens inträdande. Alla former av slangar tas bort från kroppen. Ofta tänder man ett ljus och sätter in blommor i en vas eller lägger blommorna hos den döda. Ibland vill de anhöriga hjälpa till i omvårdnaden av den döda. Olika religioner har olika seder. Man får fråga efter de anhörigas åsikter och traditioner. Vid dödsfall i hemmet kontaktas en begravningsenterprenör som sedan hämtar den döda.
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
✸ 91
Hemsjukvård, inlaga
09-09-16
08.12
Sida 110
Insulinreaktioner vid diabetes Lågt blodsocker
Högt blodsocker
Insulinkänning, snabb utveckling
Diabeteskoma, långsam utveckling
Kännetecken - Svettning, huvudvärk, yrsel - Hungerkänsla - Darrighet - Hjärtklappning - Nedsatt koncentrationsförmåga - Irritation, aggressivitet - Dåsighet
Kännetecken - Kraftigt ökad törst - Ökade urinmängder - Syror och socker i urinen - Trötthet - Aptitförlust - Illamående - Kräkningar - Magsmärtor - Andedräkten luktar aceton - Slöhet - Djupandning - Synrubbningar - Röd ansiktsfärg
Åtgärder - Vid lätta känningar ge 3– 4 sockerbitar, druvsocker eller juice. - Vid svårare känning, eller om den kvarstår efter 10 –15 minuter upprepa eller ta mer. Ge därefter mjölk och smörgås eller ordinarie måltid inom 30 minuter. - Ge ingen vätska om patienten inte kan svälja. - Vid kramper eller medvetslöshet, kontakta omedelbart läkare eller sjukhus.
Åtgärder - Sök läkarhjälp och sjukhusvård Orsaker - Infektion, feber - För lite insulin - Felaktig kost
Orsaker - För mycket insulin - För lite mat, försenad måltid - Ökad fysisk aktivitet
Självdialys i hemmet Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos personer som är njursjuka. Det finns två former av dialys, peritonealdialys (påsdialys) eller hemodialys (bloddialys). Peritonealdialys har tidigare varit den mest vanligast förekommande dialysformen som utförts i hemmet. 110 ✸ P R O V TA G N I N G A R
OCH BEHANDLINGAR
Hemsjukvård, inlaga
09-10-14
18.01
Sida 111
I dag finns det stora möjligheter att välja självhemodialys. Det innebär att personen tar ansvar för sin egen behandling, och att hon själv kan styra sina dialystider, vilket ger ökade möjligheter att arbeta eller studera trots behovet av behandling. Vårdtagaren ska träna på en dialysenhet tills hon känner sig trygg och säker med behandlingen. Därefter flyttas utrustningen hem. I början är det bra om någon vårdpersonal finns hemma under behandlingen. Är vårdtagaren ensamstående kan ett trygghetslarm installeras och att utbildad hemsjukvårdspersonal finns till hands vid behov. Vårdtagaren kan själv välja korta dagliga dialyser eller dialys varannan dag. För att kunna dialysera i hemmet krävs en viss bostadsanpassning.
Uppgifter A 1. Beskriv hur du tar ett urinprov. 2. Hur länge ska urinen helst ha varit i urinblåsan innan du tar ett prov för urinodling? 3. Hur tar man ett urinprov hos en vårdtagare med kateter? 4. Hur förvaras ett faeces-Hb prov? 5. Varför ska man inte tvätta fingret med en spritsudd inför ett kapillärprov? 6. Vad kan du göra för att öka den perifera cirkulationen i fingret vid ett kapillärprov? 7. Vad betyder hemolys? 8. När kan det vara bra att använda en blodtrycksmanschett vid venprovstagning? 9. Ska en sårodling tas före eller efter en sårrengöring? 10. Vad är viktigt att notera i journalen när man mätt ett blodtryck? 11. Vad är pulsfrekvensen vid takykardi respektive bradykardi? 12. Vad är det mer än frekvensen man kontrollerar vid en pulskontroll? 13. Berätta vad som gäller vid delegering när det gäller insulingivning. 14. Var sker det snabbaste upptaget av insulin i kroppen? 15. Vad menas med hypoglykemi respektive hyperglykemi? B 1. Ta kontakt med ett bakteriologiskt laboratorium och gör ett studiebesök. Förbered med frågor. 2. Ta kontakt med en dialysavdelning och gör ett studiebesök. 3. Läs mer om dialys på www.1177.se
P R O V TA G N I N G A R O C H B E H A N D L I N G A R
✸ 111
Hemsjukvård, inlaga
09-09-02
10.48
Sida 116
läkemedel som orsakar förstoppning. Morfinpreparat ger alltid förstoppning. Alla vårdtagare som har något morfinpreparat ska även ha ett tarmreglerande läkemedel. Ibland händer det att en vårdtagare får biverkningar av en antibiotikabehandling. En av de vanligaste reaktionen är att personen får nässelutslag. Allvarligare biverkningar kan vara att ansiktet svullnar och att personen får andningsbesvär. Det senare är en akut situation som kräver omedelbara åtgärder. Ansvarig sjuksköterska ska genast kontaktas och informeras om symtomen. Ibland kan biverkningarna ge diffusa, oklara symtom, t.ex. illamående eller huvudvärk. Många besvär orsakas av nyinsatta läkemedel, men även läkemedel som vårdtagaren haft en längre tid kan plötsligt ge biverkningar.
Signeringslista De vårdtagare som inte själva klarar av sitt läkemedelsintag har en signeringslista, där det står vilka läkemedel de får och när de ska tas. På samma lista skriver man som personal sin signatur när man har gett läkemedlet. Även om vårdtagaren själv kan ta sin medicin, när man har lagt fram den, ska man stanna kvar och se till att hon sväljer dem, innan man signerar listan.
116 ✸ L Ä K E M E D E L
Hemsjukvård, inlaga
09-09-02
10.48
Sida 117
Medicinteknisk utrustning En medicinteknisk produkt används för att t.ex. påvisa, övervaka, behandla eller lindra ett sjukdomstillstånd. Hälso- och sjukvårdspersonal som använder medicinteknisk utrustning ska ha kunskap om utrustningens funktion och eventuella risker vid användandet. Ansvariga personer ska se till att lämplig utrustning används, att den är kontrollerad innan den börjar användas, att den underhålls och kontrolleras regelbundet samt att personalen är kompetent att hantera den utrustning som finns. Instruktioner för användning ska finnas tillgängliga. Underhåll och kalibreringar (kontroll av funktion) ska göras enligt schema och skrivas ned. Exempel på medicinsk utrustning är blodtrycksmanschett, stetoskop, nutritionspump, insulinpump, blodsockermätare, Hb-apparater, febertermometer, läkemedelspump, TNS-apparat, oxygenflaska och syrgaskoncentrerare.
Syrgasbehandling i hemmet Vårdtagaren kan bli ordinerad syrgasbehandling (syrgas=oxygen) i hemmet vid olika sjukdomstillstånd som t.ex. (KOL) kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Syrgas kan förvaras i stålflaska som flytande syrgas eller komma från en syrgaskoncentrator. En syrgaskoncentrator koncentrerar syrgas ur luften i rummet. När den inte är igång innehåller den inte syrgas. Syrgas för medicinskt bruk räknas som läkemedel och ordineras av läkare. För hemsjukvårdspersonalen är det viktigt att skaffa sig kunskaper om allmänna säkerhetsföreskrifter vid syrgasbehandling. Syrgasen är färg-, lukt-, och smaklös. I kombination med eld, gnistor eller brännbart material kan syrgas lätt antändas. Öppen eld eller rökning är därför förbjuden i det rum syrgasbehandlingen ges. Syrgas under högt tryck kan självantändas om den kommer i kontakt med fett eller olja. Högt tryck finns runt flaskans ventil. Syrgas fastnar lätt i hår och textilier. Rummet bör därför vädras och textilier skakas dagligen. Syrgasbehållaren får inte heller placeras nära en värmekälla eller i direkt solljus. När syrgasen inte används ska behållaren vara avstängd.
LÄKEMEDEL
✸ 117
Hemsjukvård, inlaga
09-09-02
10.48
Sida 128
✸ KAPITEL 12
Dokumentation och lagar
Dokumentationen är datoriserad i många av Sveriges kommuner, landsting och hos privata vårdgivare, men det finns skillnader i hur det ser ut i landet. Dokumentation måste ske med hänsyn till olika lagar. I flertalet kommuner och landsting dokumenterar undersköterskor i en egen datajournal.
Patientdatalagen Patientdatalagen (2008:355) är en lag som infördes den 1 juli 2008 och ersatte Patientjournallagen och Vårdregisterlagen. Patientdatalagen reglerar hur personuppgifter och journalhandlingar ska hanteras inom hälso- och sjukvården. Den innehåller uppgifter om vem som är skyldig att föra journalhandlingar, vad en patientjournal ska innehålla och vilka rättigheter och skyldigheter patienter och sjukvården har rörande patientjournaler. Både privat och offentlig sjukvård omfattas av Patientdatalagen. Patientdatalagen innehåller bestämmelser om en sammanhållen journalföring, vilket innebär att en vårdgivare kan göra hela eller delar av en patientjournal tillgänglig för andra vårdgivare. Skyldiga att föra patientjournal är legitimerad personal. En förutsättning för att en vårdgivare ska kunna göra en journal tillgänglig för andra är att den som ansvarar för patientjournalhandlingen kan ”logga” vilka personer som tar del av olika journalhandlingar och att dessa ”loggar” aktivt kontrolleras för att undvika att obehöriga tar del av en patientjournal. En vårdgivare är behörig att ta del av en annan vårdgivares patientjour128
Hemsjukvård, inlaga
09-09-02
10.48
Sida 129
nalhandling om journaluppgifterna kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar eller skador hos patienten och om denne samtycker till att vårdgivaren tar del av patientjournalen. Om patientens samtycke inte kan erhållas på grund av sjukdom eller liknande, och det föreligger en fara för patientens liv, kan en vårdgivare under vissa omständigheter ta del av en annan vårdgivares journalhandlingar utan patientens uttryckliga medgivande. En patient har möjlighet att spärra uppgifter så att andra vårdgivare inte kan komma åt dem. Patienten har i de flesta fall rätt att ta del av sina journalhandlingar.
Personuppgiftslagen Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Lagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade Dataskyddsdirektivet.
Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och Sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser om vad som ska hållas hemligt i statens och kommunernas verksamhet. Sekretesslagen gäller offentlig verksamhet och omfattar både muntliga och skriftliga uppgifter. Den är en lag som innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Tystnadsplikt och sekretess i vården ska skydda vårdtagarna och deras integritet. Reglerna finns för att patienterna ska känna trygghet och kunna lita på vårdpersonalen.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS 1998:531) LYHS reglerar hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. Det centrala i lagen är att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ge en sakkunnig och omsorgsfull vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagen innehåller också bestämmelser om behörighets- och legitimationsregler, disciplinpåföljd och inskränkningar i legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals behörighet. D O K U M E N TAT I O N O C H L A G A R
✸ 129
Hemsjukvård, inlaga
09-10-14
18.01
Sida 138
Begrepp och förkortningar (Palliativguiden 2008) AH Avancerad hemsjukvård AHS Avancerad hemsjukvård ASIH Avancerad sjukdvård i hemmet EPM Enheten för palliativ medicin GHSV Gemensam hemsjukvård KVH Kvalificerad vård i hemmet LAH Lasarettsansluten hemsjukvård MOH Medicinskt omfattande hemsjukvård MOT Mobilt onkologiskt team NAH Närsjukhusansluten hemsjukvård PAAH Primärvårdsansluten hemsjukvård PAH Primärvårdsansluten hemsjukvård PKT Palliativt konsultteam PMC Palliativt medicinskt centrum PRT Palliativt resursteam SAH Sjukhusansluten hemsjukvård Avlastningsplats Vårdplats för patient som vårdas i hemsjukvård och behöver en slutenvårdsplats för att avlasta närstående (sviktplats, trygghetsplats). Biståndsbedömare En myndighetsutövande tjänsteman som fattar beslut om vilken service eller stöd från kommunen som en person är berättigad till. Helhetsvård Vård som innefattar de fyra olika dimensionerna fysiskt, psykiskt, socialt och existentiell/andlig. Hospice Vårdenhet för svårt sjuka och döende. Hospicefilosofi Vårdfilosofi för helhetsvård ofta synonymt med palliativ vård. PAL Patientansvarig läkare Palliativ medicin Den medicinska vården som syftar till lindrande vård. Palliativ vård Aktiv helhetsvård som bygger på en klar vårdfilosofi och vars syfte är att ge högsta möjliga livskvalitet när bot inte längre är möjlig samt inbegriper stöd till närstående.
138 ✸ B I L A G O R
Hemsjukvård, inlaga
09-10-14
18.01
Sida 139
PAS Patientansvarig sjuksköterska Sviktplats Vårdplats för patient som vårdas i hemsjukvård och behöver en slutenvårdsplats för att avlasta närstående (trygghetsplats, avlastningsplats). SÄBO Särskilt boende Trygghetsplats Vårdplats för patient som vårdas i hemsjukvård och behöver en slutenvårdsplats för att avlasta närstående (sviktplats, avlastningsplats). VIP Överenskommelse att patienten vid behov kan komma in till den vårdavdelning dit patienten hör utan att passera akutmottagningen (Öppen retur). Vårdnivå Grad av specialisering inom sjukvården. Vårdplan Ett dokument skapat av det palliativa vårdteamet i samverkan med patient och närstående för att ge en samlad bild av behov och önskemål från patient och anhörig. Vårdprogram Gemensamt utarbetade riktlinjer för palliativa vårdinsatser i en region eller ett landsting med målet att alla ska erhålla en likvärdig vård. Växelvård En form av vård som syftar till att tillfälligt underlätta för familjemedlemmar. Avlastningsvård kan vara nödvändig om en närstående ska genomgå en medicinsk behandling eller vara bortrest. Öppen retur Överenskommelse att patienten vid behov kan komma in till den vårdavdelning dit patienten hör utan att passera akutmottagningen (VIP).
BILAGOR
✸ 139
Boken lägger tonvikten på omvårdnad, stöd och handlingsberedskap. Varje kapitel avslutas med studieuppgifter. I serien ingår: Arbeta i vård och omsorg Edqvist Alternativ medicin – komplementära behandlingsmetoder Fjellström Etik och livsfrågor Ryberg Folkhälsokunskap Hultgren Handbok i vård- och omsorg Hansen/Åsbrink Handledning Blohm/Andersson/Andersson Lindrande vård Widell Medicinsk grundkurs Gillå Människan socialt och kulturellt Cronlund Omvårdnad Wilhelmsson Psykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Rehabilitering och habilitering Caplan/Sparre Sjukvård Strömberg Social omsorg Kangas Fyhr Socialpsykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Utvecklingsstörning och andra funktionshinder Gotthard Vård- och omsorgsarbete Imborn/Åsbrink Vård- och omsorgsarbete Kangas Fyhr/Wilhelmsson Vård- och omsorg vid demenssjukdomar Skog
Hemsjukvård Annika Haag Tanja Karlsson Bonniers
ISBN 978-91-622-5187-1
9
www.bonnierutbildning.se
Annika Haag Tanja Karlsson
Nya avsnitt i denna andra upplaga är: • Social och existentiell smärta • Självdialys i hemmet • Dokumentation och lagar
Hemsjukvård
Du arbetar som undersköterska i hemsjukvården: – När du kommer till Astrid öppnar hon inte när du ringer på dörren. Hon har inte lämnat någon nyckel eftersom hon alltid brukar öppna när du kommer. När du tittar in genom brevinkastet ser du att Astrid ligger på golvet i hallen. Vad har hänt? Vad gör du? – Du är kontaktperson till Karl Svensson. Karl har aldrig varit så noga med maten, han äter när han är hungrig och om det finns något gott att äta. När du kommer tillbaka efter semestern upptäcker du att Karls kläder ser stora och hängiga ut på honom. Det visar sig att han har gått ner fem kilo på mindre än två månader. Hur går du vidare med problemet?
789162 251871 (9805-0)