9789144111575 by Smakprov Media AB

Skolledarhandboken Mare Erdis Staffan Olsson Tommy Iseskog

Innehåll I. Skollagen med kommentarer 1. Inledande bestämmelser 9 Skolväsendet 9 Definitioner 10 Syftet med utbildning inom skolväsendet 12 Utformningen av utbildningen 13 Särskild hänsyn till barnets bästa 16 Läroplan 17

2. Huvudmän och ansvarsfördelning 18 Huvudmän inom skolväsendet 18 Ledningen av utbildningen 26 Befattningsutbildning 37 Lärare och förskollärare 39 Elevhälsa 47 Studie- och yrkesvägledning 53 Registerkontroll av personal 54 Kompetensutveckling 59 Lokaler och skolbibliotek 60

3. Barns och elevers utveckling mot målen 61 Allmänna bestämmelser 61 Särskilt stöd 67 Allmänna bestämmelser om betyg 87

4. Kvalitet och inflytande 95 Systematiskt kvalitetsarbete 95 Inflytande och samråd 99

5. Trygghet och studiero 105 Arbetsmiljö 105 Ordningsregler 107 Disciplinära och andra särskilda åtgärder mot elever 109 Omhändertagande av elevers egendom 126

3 6. Åtgärder mot kränkande behandling 130 Ändamål och tillämpningsområde 130 Aktiva åtgärder 131

7. Skolplikt och rätt till utbildning 142 Vilka som omfattas av skolplikt 142 Hur skolplikten fullgörs 144 När skolplikten inträder 154 När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången 154 Deltagande i utbildning 157 Ansvar för att skolplikten fullgörs 160

8. Förskolan 166 Verksamhetens innehåll och utformning 166 Fristående förskola 177

9. Förskoleklassen 185 Utbildningens innehåll och utformning 185 Förskoleklass med offentlig huvudman 190 Fristående förskoleklasser 196

10. Grundskolan 203 Utbildningens innehåll och utformning 203 Betyg 214 Grundskola med offentlig huvudman 222 Fristående grundskola 236

11. Grundsärskola 247 Utbildningens innehåll och utformning 247 Betyg 260 Grundsärskola med offentlig huvudman 261 Fristående grundsärskola 273

12. Specialskolan 281 Utbildningens innehåll och utformning 281 Betyg 289 Övriga bestämmelser 292

13. Sameskolan 295 Utbildningens innehåll och utformning 295 Betyg 305 Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall 307

4 14. Fritidshemmet 309 Allmänna bestämmelser 309 Fritidshem med offentlig huvudman 314 Fritidshem med enskild huvudman 316

15. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan 320 Allmänna bestämmelser 320 Betyg 329 Gymnasieskola med offentlig huvudman 333 Fristående gymnasieskola 336 Rh-anpassad utbildning 338

16. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan 341 Utbildningarnas utformning och innehåll 341 Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildning 351 Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman 356 Utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola 362

17. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan 367 Utbildningens syfte och utformning 367 Behörighet, ansökan och mottagande 370 Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman 374 Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola 381

17 a. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år 387 Allmänna bestämmelser 387 Utbildningens utformning och innehåll 389 Behörighet, ansökan och mottagande 391

18. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan 393 Allmänna bestämmelser 393 Betyg 405 Gymnasiesärskola med offentlig huvudman 408 Fristående gymnasiesärskola 413

19. Utbildning på program i gymnasiesärskolan 417 Utbildningarnas utformning och innehåll 417 Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen 426 Utbildning vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman 428 Utbildning vid en fristående gymnasiesärskola 435

5 20. Kommunal vuxenutbildning 439 Allmänna bestämmelser 439 Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå 443 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 447 Betyg 454

21. Särskild utbildning för vuxna 460 Allmänna bestämmelser 460 Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå 465 Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå 468 Betyg 470

22. Utbildning i svenska för invandrare 475 Allmänna bestämmelser 475 Betyg 485

23. Entreprenad och samverkan 489 Entreprenad 489 Samverkan 492

24. Särskilda utbildningsformer 494 Internationella skolor 494 Utbildning vid särskilda ungdomshem 498 Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution 501 Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats 503 Annat sätt att fullgöra skolplikten 503

25. Annan pedagogisk verksamhet 508 Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem 508 Övergripande krav på verksamheten 511

26. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering 514 Tillsyn 515 Ingripanden vid tillsyn 517 Statlig kvalitetsgranskning 519 Nationell uppföljning och utvärdering 520 Bevarande av elevlösningar av nationella prov 522 Statens skolinspektion 523 Statens skolverk 526

6 27. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd 528 Skolväsendets överklagandenämnd 528 Lärarnas ansvarsnämnd 528

28. Överklagande 533 Överklagande av beslut 533 Mall för överklagande 536

29. Övriga bestämmelser 549 Bosättning 549 Utlandssvenska elever 553 Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning 553 Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar 554 Handläggning 556 Talerätt 558 Samverkan och anmälan till socialnämnden 560 Tystnadsplikt 560 Riksinternatskolor 562 International Baccalaureate 562 Överlämnande av betygshandlingar 563 Informationsskyldighet 564 Uppgiftsskyldighet 565 Övriga bemyndiganden 566

II. Sekretess Sekretess, tystnadsplikt samt anmälningsplikt när ett barn far illa 569

Offentlighet i skolan – yttrande- och meddelarfrihet 569 Förslag till förändrad skolsekretess 583

III. Skolans administration 1. Arbetsrätt och kollektivavtal 589 1.1 Arbetsrätt 589 1.2 Personalpolitik 593 1.3 Lönekollektivavtal 594

7 1.4 Samverkansavtal 598 1.5 Förhandlingar 601 1.6 Förhandlingsteknik 605 1.7 Diskrimineringslagen 610

2. Anställningar 618 2.1 Personalförsörjning 618 2.2 Rekrytering 619 2.3 Överenskommelse om anställning 631 2.4 Försäkringar – personal 639 2.5 Anställningars upphörande 641

3. Lön och arbetstid 666 3.1 Rektors förändrade roll 666 3.2 Lönepolitik och lönesättning 667 3.3 Särskilda ersättningar 672 3.4 Löneadministration 675 3.5 Arbetstid 676 3.6 Ledigheter 683 3.7 Fristående skolor och förskolor 698

4. Arbetsmiljö 700 4.1 Den goda arbetsplatsen 700 4.2 Ansvars- och uppgiftsfördelning 708 4.3 Säkerhet 715 4.4 Yttre miljö 723 4.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete 728

5. Ekonomi 749

5.1 Associationsform och organisationsmodell 749 5.2 Finansiering 752 5.3 Budget 758 5.4 Praktiskt budgetarbete 763 5.5 Redovisning 781 5.6 Skatter och avgifter 795

6. Kommersiella avtal 802 6.1 Allmänt om kommersiella avtal 802 6.2 Upprättande av avtal 805 6.3 Offentlig upphandling 808 6.4 Jäv samt givande och tagande av muta 815

6. Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde 6 kap. 1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

Diskriminering 2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen.

Definitioner 3 § I detta kapitel avses med

• elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag • barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap. • personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag och • kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

131 4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.

Ansvar för personalen 5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.

Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling 9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

6. Åtgärder mot kränkande behandling

Tvingande bestämmelser

132

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

Förbud mot repressalier 11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

Skadestånd

12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.

6. Åtgärder mot kränkande behandling

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

133 13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.

Bevisbörda 14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

Rätt att föra talan 15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Skolinspektionen som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.

16 § Rättens avgörande i ett mål där Skolinspektionen för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.

6. Åtgärder mot kränkande behandling

Rättegången

134 Bestämmelserna om kränkande behandling fanns t.o.m. 2008 i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. 2009 infogades bestämmelserna om kränkande behandling i skollagen i ett nytt kap. 14 a. I den nya skollagen återfinns de i kap. 6. Utöver dessa bestämmelser finns också ett förbud mot diskriminering i diskrimineringslagen (2008:567). Syftet med bestämmelserna är att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt lagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kapitlet innehåller bestämmelser om aktiva åtgärder, t.ex. dubbla anmälningsplikter, förbud mot kränkande behandling, skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling och förbud mot repressalier. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Detta innebär bl.a. att det ska upprättas en årlig plan för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling av barn och elever i verksamheten. Planen ska baseras på evidens och beprövad erfarenhet. Bestämmelser om målinriktat arbete och krav på årliga planer beträffande diskriminering finns i diskrimineringslagen.

Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling innebär att om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skolinspektionen ska se till att bestämmelserna följs. Inom Skolinspektionen finns ett barn- och elevombud som övervakar reglerna om kränkande behandling i 14 a kap. skollagen. Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över diskrimineringslagen. Riksdagen beslutade 2010 att bestämmelserna om kränkande behandling i tidigare skollag i huvudsak oförändrade flyttades över till ett nytt kapitel,

6. Åtgärder mot kränkande behandling

Kommentar

135

Anmälningsplikt I den nya skollagen har det införts en bestämmelse om dubbla anmälningsplikter, en till rektor/förskolechef och till huvudman. En lärare, en förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Och en förskolechef eller rektor, som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är sedan skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda anmälan och, då det behövs, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Anmälningsplikt gäller också om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på så sätt som avses i diskrimineringslagen. Huvudmannen måste få kännedom om uppgifterna för att utredning ska kunna inledas och eventuella åtgärder vidtas. För att ytterligare betona vikten av effektivitet i dessa ärenden har det i lagen skrivits in att huvudmannen skyndsamt ska utreda en anmälan.

Bestämmelserna om anmälningsplikt gäller även i de fall ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på det sätt som avses i diskrimineringslagen. En bestämmelse om utrednings- och åtgärdsskyldighet i fråga om trakasserier och sexuella trakasserier finns i 2 kap. 7 § diskrimineringslagen (2008:567). För annan pedagogisk verksamhet som regleras i 25 kap. samt för fritidshem som inte anordnas vid skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola får huvudmannen för verksamheten bestämma vilken person som ska ta emot anmälningar och föra dessa vidare till huvudmannen, eftersom det inte finns någon rektor eller förskolechef för sådan verksamhet. Frågan om rapporteringsskyldighet respektive anmälningsplikt om missförhållanden i skolan har utretts och varit avsedd att införas i skollagen kap. 6 a, motsvarande den s.k. Lex Sarah inom socialtjänst och lagen om stöd och service till vissa funktonshindrade (LSS). När detta skrivs har ännu ingen proposition lagts.

6. Åtgärder mot kränkande behandling

6 kap., i den nya skollagen. Reglerna om anmälningsplikt till rektor och förskolechef samt, i nästa steg, till huvudmannen är dock nya.

136 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Repressalier kan t.ex. handla om olika slags bestraffningar av en elev som har gjort en anmälan om kränkande behandling. Preskriptionstiden för repressalier är tio år.

Förebygga och förhindra Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Därigenom undviker man att kränkningar uppkommer. Dessa åtgärder kan bl.a. handla om att skapa goda relationer och ett bra arbetsklimat i skola och förskola, att lyfta värdegrundsfrågor samt att organisera verksamheten så att kränkningar motverkas. Arbetet med att utarbeta en årlig plan är en viktig del av det förebyggande och förhindrande arbetet.

Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling. Den ska översiktligt visa de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Den har tidigare kallats likabehandlingsplan. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man tänker påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. Ansvaret avser huvudmannen, vilket innebär att ingen skyldighet finns för varje förskola eller skola att upprätta en egen plan utan planen kan vara gemensam för olika enheter under samma huvudman.

Bevisbörda Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Ett stort ansvar vilar på huvudmannen att ingripa aktivt då det framkommer en uppgift om att kränkningar har förekommit mot ett barn/ en elev. Om faktiska omständigheter visar att barnet eller eleven kan ha

6. Åtgärder mot kränkande behandling

Repressalier

137

Det betyder att en allsidig utredning måste göras av huvudmannen och åtgärder vidtas i det enskilda fallet, men även mer allmänt och förebyggande för att förhindra att motsvarande kränkningar förekommer i framtiden.

Skadestånd Om huvudmannen eller personalen brister i sina skyldigheter enligt kap. 6, 7–11 §§ skollagen ska huvudmannen betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkningen, men också ersätta annan skada som har orsakats av denna brist. Men skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.

Under 2014 fick Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen in 1315 anmälningar om kränkande behandling, där anmälaren ansett att skolan eller förskolan inte gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna. Samma år riktades kritik i 569 sådana ärenden. I 42 fall under 2014 har BEO begärt skadestånd av huvudmannen för en kränkt elevs räkning. Skadeståndskraven har varierat från 5 000 kronor som lägst till som högst 432 500 för enskild elev och 732 000 kr för kränkningar mot sju elever i samma kommun, i ett samtidigt krav. Hur högt beloppet blir beror på hur länge kränkningarna har pågått och hur allvarliga de har varit. Skadestånd har två syften, att vara en upprättelse till det utsatta barnet och en varningssignal till huvudmannen. Det högsta belopp som en elev, efter domstolsprövning, faktiskt fått utbetalat är 246 000 kronor. Om en huvudman bestrider BEO:s skadeståndskrav kan man söka en förlikning. I annat fall stämmer BEO huvudmannen och ärendet avgörs i domstol. BEO företräder då det enskilda barnet. BEO har alltid ett antal processer på gång i domstol.

6. Åtgärder mot kränkande behandling

blivit utsatt för kränkande behandling, så är det huvudmannen som ska visa att någon sådan inte har förekommit. Och om barnet eller eleven kan visa att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn, en annan elev eller av någon hos huvudmannen i samband med att verksamheten genomförs och att huvudmannen eller personalen i verksamheten har fått kännedom om att han eller hon anser sig utsatt för detta, så ska huvudmannen visa att det vidtagits alla skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.

138 BEO har på sin hemsida lagt in följande fyra exempel på avidentifierade beslut.

Sammanfattning av två BE0-beslut 2012: Skolan: En elev blev allvarligt kränkt i skolan under flera år. Kränkningarna var både fysiska och verbala. Eleven blev utsatt på nätet och fick även sina skor sönderskurna och uppeldade. BEO ansåg att eleven blivit utsatt för kränkande behandling och krävde ansvarig huvudman, Göteborgs kommun, på 244 600 kronor i skadestånd för elevens räkning. Göteborgs kommun bestred kravet och BEO stämde då kommunen. Fallet togs upp till förhandling i domstol. Dom har fallit och enligt den ska Göteborgs kommun betala 20 000 kronor till eleven. Barn- och elevombudet bedömde att summan var alldeles för låg och valde att överklaga i fråga om skadeståndets storlek. Överklagandet har prövats av hovrätten hösten 2012. Skadeståndet höjdes till 50 000 kr. Förskolan: En pedagog på en förskola skakade omilt ett litet barn och lämnade ett annat barn storgråtande i vagnen. BEO anser att barnen har varit utsatta för kränkande behandling och kräver Solna kommun på 50 000 kronor vardera i skadestånd för barnens räkning. Barn- och elevombudet (BEO) har i två ärenden utrett kränkningar av mycket små barn (drygt ett år gamla). En vikarierande pedagog har under fem dagar utsatt de båda barnen för flera händelser som BEO bedömt vara kränkande behandling.

Besluten är unika, därför att det rör sig om två så små barn som är skyddslösa. De är i absolut beroendeställning till förskolepersonalen, säger Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen. BEO menar att förskolans rutiner för att förhindra kränkningar har brustit, då personalen inte omgående anmälde kränkningarna till förskolechefen. BEO krävde därför förskolans huvudman, Solna kommun, på skadestånd på vardera 50 000 kronor för barnens räkning. Kommunen betalade dessa belopp. En fråga som BEO tagit ställning till är om ett så litet barn har en upplevelse av ”värdighet” och därmed kan bli kränkt i den mening som avses i 6 kap. 9 § skollagen. I förarbetena till bestämmelsen resoneras kring att begreppet ”värdighet” inte passar för mycket små barn, utan att det

6. Åtgärder mot kränkande behandling

BEO – frågor och svar om kränkningar i förskolan/skolan.

139

Att läsa Prop. 2009/2010:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s. 331–333, 692–697. Diskrimineringslagen BEO – hemsida

Att tänka på • Särskilt stränga regler gäller i dag för de kränkningar som sker i skola och förskola genom att bestämmelserna nu finns i skollagen. Se som rektor eller förskolechef till att personal har god och uppdaterad kunskap om regelverket. En årlig plan ska utarbetas och den måste varje anställd, även vikarier och ”kringpersonal” i kök, ekonomi, administration m.m. ha informerats om.

• Varje uppgift om att ett barn/en elev har kränkts måste tas på stort allvar. Det har ingen betydelse varifrån uppgiften kommer – från den unge själv, en förälder, personal eller från annat håll. Innan utredningen har visat om en kränkning har skett måste man som rektor utgå ifrån att den kan ha skett. • Det framgår av 6 kap. 10 § att de kränkningar som ska utredas är det som har skett ”i verksamheten”. Det kan därmed vara oklart om händelser som sker utanför skoltid ska utredas. BEO har i ett ärende bedömt den frågan i ett beslut 2013-05-28. Det gällde en flicka som kände sig kränkt via chatt och telefon av en annan elev. Enligt skolan och rektor var detta händelser som inte inträffat på skoltid och därmed var man inte utredningsskyldig. Men BEO skriver i sitt beslut: ”Med anledning av uppgiften om att en lärare ska ha uttryckt att skolan inte kan göra någonting då händelsen inte inträffat under skoltid vill Barn- och elevombudet framhålla följande. Med Internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan skolan och fritiden ut. Lagen gör dock ingen skillnad på om kränkningar sker på skolgården eller på nätet. Om de påstådda kränkningarna har en koppling till verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda det inträffade på samma sätt som de som bara förekommer i verksamheten (se Skol-

6. Åtgärder mot kränkande behandling

närmast handlar om barnets ”värde”. Begreppet värdighet behölls dock för att lagstiftningen skulle harmoniera övrig diskrimineringslagstiftning med mera. Enligt BEO ger förarbetena därmed stöd för att även ett mycket litet barn kan bli kränkt i den mening som avses i 6 kap. skollagen.

140

• Anmälningsplikten finns i två olika led, både till rektor och till förskolechef men därefter snabbt vidare till huvudmannen. Med huvudman avses styrelsen, t.ex. Barn- och utbildningsnämnden eller friskolans styrelse. Det är möjligt att delegera så att anmälningsplikten sker till t.ex. en förvaltningschef eller till styrelseordföranden vid friskolan. Frågan har inte prövats och ingen ledning finns i lagens förarbeten om huruvida anmälan till huvudmannen måste göras namngivet. Detta kan alltså avgöras i varje enskilt fall.

• Utredningen, som ska ske av huvudmannen men rimligen i de flesta fall görs av rektor eller annan befattningshavare, ska vara allsidig och tillräckligt omfattande. Den ska ge de personer som har information att lämna möjlighet att medverka i utredningen. Den vuxne eller den/ de unga som bedöms ha kränkt någon måste få en möjlighet att ge sin egen bild av händelsen eller de händelser som det gäller. Utredningen ska klargöra händelseförloppet och visa hur förskolan eller skolan har tagit sitt ansvar i att förebygga eller förhindra det som har skett. I första hand handlar inte utredningen om att hitta ”syndabockar” utan om att visa hur huvudmannen tagit eller inte sitt ansvar och i framtiden ska ta ansvar för att förhindra att kränkningar av detta slag ska undvikas. Skulle ett behov av disciplinära insatser mot den/ de kränkande aktualiseras av det som framkommit i utredningen ska detta utredas i ett särskilt sammanhang. • Förvaltningslagen gäller i handläggningen av dessa ärenden om kränkande behandling vid skolmyndigheter, men vissa av dessa bestämmelser även vid friskolorna. För dessa framgår detta av skollagen 29:10. Det innebär rätt för part att lämna uppgifter, att alla uppgifter ska antecknas, att en part har rätt att ta del av uppgifter, att beslutet om särskilt stöd ska motiveras, att berörda personer ska underrättas om beslutet samt att skrivfel ska rättas. Om åtgärder mot t.ex. en kränkande elev vidtas med anledning av utredningen, har dennes vårdnadshavare som part samt en 16-årig kränkande elev rätt till full insyn i hela utredningen. Sekretessen faller då. • Skolans värdegrund är basen i ett bra förebyggande arbete mot kränkningar. Barn, elever och vuxna som mår bra leder till ett arbetsklimat som minimerar kränkningar och andra arbetsmiljöproblem. Och arbetsmiljölagen gäller för alla elever i skolan. Som rektor och förskolechef har du stor möjlighet att bidra till ett klimat

6. Åtgärder mot kränkande behandling

verkets allmänna råd SKOLFS 2012:10, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling).”

141

• En utredning om kränkande behandling eller den åtgärdsplan som utarbetas kan inte överklagas. Men en kränkning kan anmälas till Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen. Och Skolinspektionen granskar även frågor om elevtrivsel m.m. vid sin tillsyn. Rädslan hos skolledare för att hamna ”i klorna” på BEO är stor, men för den som utreder hyggligt och tar uppgifter om kränkningar på allvar är risken för skadeståndskrav liten. I de fall där skadestånd utkrävts finns genomgående stora brister.

6. Åtgärder mot kränkande behandling

som skapar empati och närhet på arbetsplatsen, både genom ditt eget exempel och genom din ledningsfilosofi.