Lekande rätt En förskola för barnets rättigheter
Barnkonventionen och läroplanen
Fanny Davidsson
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39232 ISBN 978-91-44-11257-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: YanLev/Shutterstock.com Författarfotografi: Anna W. Thorbjörnsson Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2018
INNEHÅLL
Barnens förord 13 Författarens förord 15 1 Introduktion 17 Bokens disposition 19 Att läsa boken 20 Barnkonventionen som inspiration 20 Barnkonventionen i praktiken 21 Reflektion inom personalgruppen 21 Att vända blicken mot sig själv 23
Del 1 Lära om barnets rättigheter
2 Barnets mänskliga rättigheter 27 De tidiga idéerna om rättigheter 28 De moderna mänskliga rättigheterna 29 En grupp med unika behov 30 En konvention för barnets rättigheter 30 Barnkonventionen blir till 31 Barnets mänskliga rättigheter i Sverige 32 Tilläggsprotokoll 33 Sammanfattning 33 Lästips 33
3 Barnets rättigheter i barnkonventionen 35 Barnkonventionen – ett unikt dokument 36 Konventionens struktur och artiklar 37 Rätt till identitet 37 Rättigheter som ger skydd 37 © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
3
Innehåll
Rätt till omsorg 37 Rätt till utveckling och goda levnadsvillkor 38 Grundläggande friheter 38 Rättigheter för specifika grupper av barn 38 Artiklar om hur barnkonventionen ska implementeras 38 Barnrättskommittén ser till att konventionen efterlevs 39 Allmänna kommentarer 39 Barnkonventionens grundprinciper 39 Konventionens barnsyn 40 En annan syn lyser igenom i praktiken 41 Sammanfattning 42 Lästips 42
4 Fyra perspektiv genom vilka barnkonventionen förverkligas 43 Barnets rättigheter förverkligas genom juridiken 44 Barnets rättigheter förverkligas genom politiken 44 Barnets rättigheter förverkligas genom etiken och filosofin 44 Barnets rättigheter förverkligas genom pedagogiken 45 Samverkan mellan perspektiven 45 Sammanfattning 46 Lästips 46
Del 2 Lära genom barnets rättigheter – förhållningssätt som genomsyrar barnrättsarbetet
5 De lekfulla glasögonen tydliggör barnets rätt till lek och lustfyllt lärande 49 Lekfullt lärande och rätten att lära sig om rättigheter 50 Det upplevelsebaserade lärandet, från lek till reflektion och handling 51 Barnets rätt till fri lek 51 Lek och barnets rätt till utveckling 52 Lek och barnets rätt till delaktighet och inflytande 53 Frågor för reflektion i personalgruppen 53 Sammanfattning 54 Lästips 54
4
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
6 De normkreativa glasögonen tydliggör barns lika värde och barnets bästa 55 Att utmana och vidga normer 56 Normmedvetenhet för barnets rättigheter 57 Normkreativitet för barnens bästa och lika värde 57 Normkritik för barnets rätt till delaktighet och inflytande 58 Om normer i förskolan 59 Barnens egen normkreativitet 60 Sammanfattning 60 Lästips 61
7 De interaktiva glasögonen tydliggör barnets rätt att delta och ha inflytande 63 Delaktighet och inflytande i barnkonventionen 64 Även det lilla barnet har rätt till inflytande 65 Vinster med ökad delaktighet 66 Sammanfattning 67 Lästips 67
8 Att främja barnets delaktighet och inflytande 69 Skyldigheter, möjligheter, öppningar 70 1. Barn blir lyssnade till 71 2. Barn får stöd i att uttrycka sina tankar och åsikter 72 3. Vuxna tar med barns tankar och idéer i beslut 72 4. Barn involveras i beslutsfattandeprocesser 73 5. Barn delar makt över beslutsfattande 74 Sammanfattning 75
9 Hinder för delaktighet 77 Regler och rutiner 78 Synen på barnet 79 När barn inte ges inflytande 80 Symbolhandling 80 Dekoration 80 Manipulation 80 Frågor för reflektion i personalgruppen 81 Sammanfattning 82
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
5
Innehåll
Del 3 Lära för barnets rättigheter – barnkonventionen i förskolevardagen
10 Lära för barnets rättigheter genom samtal 85 Frågor som lockar till reflektion 86 Att lyssna till barnet 87
11 Barnkonventionen i förskolan 89 Barnkonventionen som verktyg för arbetet i förskolan 90 Läroplanen utifrån ett barnrättsperspektiv 90 Sammanfattning 93 Lästips 93
12 Barnkonventionen och den pedagogiska miljön 95 Miljöer för lek, lärande och delaktighet 96 En förskola för alla 97 Material som skapar inflytande 98 Sex aspekter av delaktighet 98 Föräldrasamarbete kring den pedagogiska miljön 99 Sammanfattning 100
13 Barnkonventionen och samlingen 101 Delaktighet i samlingen 103 Barnens syn på samlingen 104 Frågor att ställa till barnen 105 Frågor för reflektion i personalgruppen 106 Sammanfattning 106 Lästips 106
14 Barnkonventionen och vilan 107 Barnets rätt till vila 108 Små barns vila på förskolan (1–3 år) 108 De äldre barnens vila (3–5 år) 109 Hur upplever pedagogerna vilan? 109 Hur upplever barnen vilan? 110 Delaktighet och inflytande i vilan 110 Vilan ur ett barnrättsperspektiv 111
6
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
En kvalitativ vila 111 Att föra en dialog kring vilan 112 Frågor att ställa till barnen 112 Frågor för reflektion i personalgruppen 112 Sammanfattning 113
15 Barnkonventionen och förskolans dokumentation 115 Barnperspektiv eller barnets perspektiv 117 Ett redskap för reflektion 118 En fråga om makt 118 Föräldrarnas delaktighet 118 Frågor för samtal med barnen 119 Frågor för reflektion i personalgruppen 119 Frågor till vårdnadshavarna 119 Sammanfattning 120 Lästips 120
16 Barnkonventionen och utvecklingssamtalet 121 Ett samtal om hela barnet 122 Barnets delaktighet i utvecklingssamtalet 123 Vårdnadshavarnas delaktighet i utvecklingssamtalet 124 En grund för fortsatt arbete 125 Frågor att ställa till barnen 125 Frågor till vårdnadshavarna 126 Frågor till dig själv 126 Sammanfattning 126
17 Samarbete med barnets vuxna 127 Samverkan för barnets bästa 128 Att öka kunskapen hos de vuxna 129 Sammanfattning 129
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
7
Innehåll
Del 4 Stå upp för barnets rättigheter
18 Arbetet för likabehandling och mot diskriminering utifrån barnkonventionen 133 Diskriminering, trakasserier, kränkningar 134 Delaktighet i likabehandlingsarbetet 137 Att främja likabehandlingen på förskolan 137 Frågor att ställa till barnen 138 Frågor för reflektion i personalgruppen 138 Sammanfattning 139
19 Diskrimineringsgrunderna 141 Rätten att inte bli diskriminerad på grund av etnisk tillhörighet 142 Frågor att ställa till barnen 143 Frågor för reflektion i personalgruppen 143 Lästips 143 Rätten att inte bli diskriminerad på grund av kön 144 Frågor att ställa till barnen 145 Frågor för reflektion i personalgruppen 145 Lästips 146 Rätten att inte bli diskriminerad på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck 146 Olika sätt att definiera kön 146 Frågor att ställa till barnen 147 Frågor för reflektion i personalgruppen 148 Lästips 148 Rätten att inte bli diskriminerad på grund av sexuell läggning 149 Olika familjer 149 Frågor att ställa till barnen 150 Frågor för reflektion i personalgruppen 150 Lästips 150 Rätten att inte bli diskriminerad på grund av religion eller annan trosuppfattning 150 Frågor att ställa till barnen 151 Frågor för reflektion i personalgruppen 151 Lästips 152
8
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
Rätten att inte bli diskriminerad på grund av ålder 152 Frågor att ställa till barnen 152 Frågor för reflektion i personalgruppen 153 Lästips 153 Rätten att inte bli diskriminerad på grund av funktionsnedsättning 153 Ett extra starkt rättighetsskydd 154 Frågor att ställa till barnen 155 Frågor för reflektion i personalgruppen 155 Lästips 155 Att inkludera barnets vuxna i arbetet för likabehandling och mot diskriminering 156 Sammanfattning 156
20 Att tala om det svåra 157 Saker som sker i omvärlden 159 Omsorgssvikt 160 Föräldrasamarbete 161 Anmälningsplikten 162 Brott mot barn 163 Barnmisshandel och våld i familjen 163 Sexuella övergrepp 164 När övergrepp sker på förskolan 165 Observera barnen och var lyhörd 166 Om barnet berättar om våld eller övergrepp 166 Vid oro om brott inom familjen, berätta inte för vårdnadshavare 167 Samverkan för barnets bästa 167 När en anmälan görs 167 Sammanfattning 168 Lästips 169
21 Barn och flykt – om rättighetsutbildning som samhällsansvar 171 Föräldrastöd 172 Ett normkreativt arbete för mångkultur 173 Sammanfattning 174 Lästips 174
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
9
Innehåll
Del 5 Arbeta med barns rättigheter
22 Övningar för pedagogerna 177 Att lära känna barnkonventionen 178 Kartläggning av barnrättsarbetet 179 Barnsyn 180 Läroplanens mål och riktlinjer utifrån barnkonventionen 181 Värderingsövning: rätten till lek, lärande och utveckling 181 Det normkreativa familjeporträttet 182 Fem steg från lyssnande till inflytande 184 Mina lekminnen, om barnperspektiv på den pedagogiska miljön 185 Gemensam reflektion 186 Skapa en handlingsplan för barnets rättigheter 186
23 Övningar för barnen 191 Barnets rättigheter 192 Familjeporträttet 193 Att främja barnens delaktighet och inflytande 194 Mikrofonrundor 194 Så här vill vi ha det! 194 Förskolereportrar 195 Värderingsövning: Vem bestämmer? 195 Den pedagogiska miljön 196 Att skapa den bästa förskolan 196 På upptäcktsfärd 197 Att skapa en kompissol 198 Samlingen 199 Prattorg 199 Att rösta med rumpan 199 Den pedagogiska dokumentationen 200 Genom barnens ögon 200 Det var en dag … 201 Forumspel 201 Forumspel med dockor 201 Forumspel utan dockor 202 Min flagga 203 Barnböcker som har presenterats i boken 203 Metodmaterial om barnets rättigheter 204
10
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
24 Övningar för barnens vårdnadshavare 205 Övningar om barnets rättigheter på föräldramötet 206 Värderingsövning: Spektrum om barnsyn 206 Att lära känna barnkonventionen 207 Öppet hus för barnets rättigheter 208 Det barn behöver har de rätt till 208 Plantera ett rättighetsträd 208 Utställningar och vernissage 208 Gör barnens vuxna delaktiga i förskolemiljön 209 Läs- och pysselstunder om alla barns lika värde 209 Jag vill säja något! Om barns och ungas rättigheter. Barnombudsmannen 210 Det här är dina rättigheter. Rädda Barnen 210 Alla barns rätt: en bilderbok om Barnkonventionen. Pernilla Stalfelt 211
Barnkonventionen 213
Barnkonventionens inledning 220
Tack 223 Litteraturförteckning 225 Uppsatser 227 Övriga källor 228
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
11
Lära om barnets rättigheter Barnets mänskliga rättigheter
KAPITEL 2
DEL 2
Barnkonventionen är del av de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter så som vi känner dem idag har framför allt utvecklats genom internationellt samarbete i Förenta Nationerna (FN) efter andra världskriget. Både mänskliga rättigheter och barnets rättigheter har dock en längre historia än så. Kapitlet beskriver de mänskliga rättigheternas utveckling samt deras roll internationellt och i Sverige.
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
27
Del 2 Lära om barnets rättigheter
I barnkonventionen står barnets mänskliga rättigheter nedskrivna och den ska följas av de länder som har anslutit sig till (ratificerat) den. Idag har alla länder förutom USA ratificerat barnkonventionen, vilket ger den en stark ställning i världen1. Mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan staten och dess medborgare och är del av det internationella rättssystemet, så kallad folkrätt. Rättigheterna finns nedskrivna i förklaringar, deklarationer och konventioner. Förklaringar och deklarationer är politiska viljeyttringar medan konventioner är juridiskt bindande för de stater som ratificerar dem. Idag finns det ett stort antal konventioner inom FN men också inom andra samarbetararenor, exempelvis Europarådet.
De tidiga idéerna om rättigheter Som idéhistorisk grund till de mänskliga rättigheterna ligger naturrätten. De första tankarna om ”naturliga rättigheter” brukar hänvisas till Aristoteles som under antiken talade om naturrätt respektive statsstiftande lagar. Under 1200-talet fanns tankarna om rättigheter givna av Gud inom ramen för den kristna teologin med förespråkare som den romersk-katolska teologen Thomas ab Aquino (1225–1274). Under 1600-talet aktualiserades tanken om naturliga rättigheter i en konflikt mellan det engelska parlamentet och kungahuset i frågor som rörde statsmaktens legitimitet och medborgarnas rättigheter. Samma process pågick i Sverige där Magnus Ladulås utfärdade en stadga som innebar att kungens ryttare inte fick våldgästa böndernas hus, det vill säga begränsade kungens makt och stärkte folkets rättigheter (Regeringen, 2017). Upplysningstiden, med sin början under sent 1600-tal, är den period där tanken om universella mänskliga rättigheter utvecklas och som sedan har präglat utvecklingen av de moderna mänskliga rättigheterna. Den engelske filosofen John Locke (1632–1704) argumenterade för att alla människor är lika värda och att människan har naturliga
1 USA har endast signerat och inte ratificerat konventionen med motiveringarna att • en ratificering skulle innebära att konventionen blir en överstatlig bestämmelse som står över delstaternas lagar • de inte vill erkänna de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna • genom en ratificering skulle barn få för starka rättigheter på bekostnad av föräldrarnas rättigheter • barn under 18 år kan dömas till livstidsstraff i dagens USA.
28
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
2 Barnets mänskliga rättigheter
rättigheter, men att dessa rättigheter riskerar att inte vara mycket värda om de inte organiseras inom ramen för en politisk gemenskap. Den schweiziske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) tog tanken om medborgerliga rättigheter vidare genom att argumentera för att genom ett samhällskontrakt där alla överlämnar sina rättigheter till den kollektiva gemenskapen är alla ansvariga för varandra genom respekt för var och ens rättigheter (Bauhn, 2006). Under den här tiden inkluderas mänskliga rättigheter som grundlagsstadgade rättigheter i den amerikanska frihetsdeklarationen och den franska deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Dock rörde de sig i praktiken om the rights om man snarare än human rights, då de endast innefattade medborgare med politiska rättigheter, där exempelvis kvinnor och slavar inte var inkluderade (Englundh, 2008).
De moderna mänskliga rättigheterna De moderna mänskliga rättigheterna utvecklas under 1900-talet, framför allt efter andra världskrigets slut i och med instiftandet av Förenta Nationerna (FN) 1945. Eleanor Roosevelt (1884–1962) ledde kommissionen för mänskliga rättigheter som tog fram den Universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna vilken antogs i FN:s generalförsamling 1948 och som är grunden för de rättighetskonventioner som sedan dess har antagits inom FN, inklusive barnkonventionen. De moderna mänskliga rättigheterna är influerade av upplysningens tankar om universella rättigheter, det vill säga rättigheter givna alla människor. Den amerikanske filosofen John Rawls (1921–2002) argumenterade för mänskliga rättigheter som en modell för politisk rättvisa utifrån ”okunnighetens slöja”. Den innebär att om du skulle stifta lagar och regler för ett samhälle utan att veta var, när och av vem du skulle födas, hur skulle du då utforma dessa? Den tysk-amerikanska politiska filosofen Hannah Arendt (1906– 1975) problematiserade ramverket om mänskliga rättigheter utifrån det faktum att de är rättigheter som stater är skyldiga att respektera och främja för sina medborgare. Detta gör att de mänskliga rättigheterna i praktiken är medborgerliga rättigheter snarare än mänskliga rättigheter. Arendt argumenterade för varje människas rätt till rättigheter utifrån det faktum att statslösa i praktiken inte har sina rättigheter tillgodosedda. Detta är en debatt om de mänskliga rättig heterna som är aktuell även idag. Man kan prata om rättigheter som normativa respektive deskriptiva. Det vill säga huruvida man ska © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
29
Del 2 Lära om barnets rättigheter
se på mänskliga rättigheter utifrån en normativ tanke om hur det bör vara eller deskriptivt utifrån vem som i praktiken har tillgång till rättigheter. Jag argumenterar för att båda perspektiven är viktiga i samtalet om barnets rättigheter. Barnets rättigheter behöver ses både som en värdering om att alla barn är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. Samtidigt som barnkonventionen bör användas som ett redskap för att säkerställa barnets rättigheter, utifrån den deskriptiva verkligheten där alla,barn i praktiken inte har sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.
En grupp med unika behov Då alla människor inkluderas av de mänskliga rättigheterna, varför behövs det en konvention specifikt för barnets rättigheter? Barn är en grupp i samhället som är extra sårbar, med unika behov. Barnkonventionen är det mest heltäckande rättighetsdokumentet för barn, även om specifika rättigheter för barn finns nedtecknade i andra konventioner såsom Europakonventionen eller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
En konvention för barnets rättigheter Under 1900-talet förändras synen på barn. Forskare inom barnpsykologi såsom Jean Piaget (1896–1980), Jerome Bruner (1915–2016) och Lev Vygotskij (1896–1934), börjar se barnet som ett aktivt subjekt som inte passivt tar emot kunskap utan aktivt söker den (Smidt, 2010, 2013, Halpenny och Pettersen, 2015). Pedagoger som Ellen Key (1849–1926), Eglantyne Jebb (1876–1928), Janusz Korczak (1878–1942), Maria Montissori (1870–1952) och Loris Malguzzi (1920–1994) lyfter fram barnets rätt och möjlighet att få utvecklas utifrån sin egen potential (Smidt, 2014, Mathiasson, 2004; Gustafsson, 2011). Ellen Key, Eglantyne Jebb och Janusz Korczak stadgar alla tre skriftliga rättigheter för barn med en radikal syn på barnets position i samhället. Eglantyne Jebb, grundare av Rädda Barnen, skriver Children’s Rights Charter for Great Britain som senare utvecklas till den första internationella deklarationen för barnets rättigheter.
30
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
2 Barnets mänskliga rättigheter
I september 1924 antar Nationernas Förbund2 den så kallade Genèvedeklarationen. Deklarationen består av fem punkter där barnet bland annat ges rätt till utveckling, omvårdnad och rätten att bli sedd utifrån sin egna unika personlighet. År 1959 ser FN:s generalförsamling behovet av ett utökat rättighetsskydd för barn och antar en deklaration om tio punkter. I förordet betonas att alla människor innefattas av rättigheterna i 1948 års Universella deklaration om de mänskliga rättigheterna, så även barnen, men då barnets rättigheter ofta kränks och barnet är i extra stort behov av skydd behövs en egen deklaration för barnets rättigheter. I 1954 års deklaration finns bland annat diskrimineringsförbudet med, barnets rätt till identitet i form av namn och nationalitet, att barnets behov av kärlek, näring och skydd ska tillgodoses, rätten till gratis grundskoleutbildning och rätten till lek. Den belyser också att barn med funktionsnedsättningar har rätt till den omvårdnad och utbildning de behöver.
Barnkonventionen blir till Under det internationella barnåret 1979 tar Polen initiativ till ett stärkt rättighetsskydd för barn i form av en konvention. FN:s konvention om barnets rättigheter antas i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen är den FN-konvention som flest länder i världen har anslutit sig till. Vissa länder har lagt in så kallade reservationer mot artiklar i konventionen vilket utgör inskränkningar i barnets rättigheter i dessa länder. Detta är inte bra då det urholkar konventionen och leder till att alla barn i världen i praktiken inte har samma rättigheter. Dock har staterna uttryckt en vilja att respektera barns rättigheter genom sin ratificering av konventionen, vilket gör att FN och andra stater har möjlighet att föra en dialog kring ökad respekt för barnets rättigheter med dessa länder.
2 Nationernas Förbund (NF) var föregångare till FN i form av en mellanstatlig organisation för internationell konfliktlösning som grundades 1920. Formellt upphörde organisationen 1946 men i praktiken slutade den verka 1939 då andra världskriget bröt ut.
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
31
Del 2 Lära om barnets rättigheter
Barnets mänskliga rättigheter i Sverige Sverige var ett av de drivande länderna i utformandet av barnkonventionen och också ett av de första länderna att ratificera konventionen 1990. I Sverige finns grundlagsskydd för våra grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det finns också sex ombudsmän som ska säkerställa medborgarnas rättigheter gentemot staten, Justitieombudsmannen (JO), Justitiekanslern (JK), Konsumentombudsmannen (KO), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barnombudsmannen (BO) och Barn- och elevombudet (BEO). Även domstolarna spelar en central roll i skyddet av individers rättigheter. Då ett land ansluter sig till en rättighetskonvention signerar det först konventionen och visar då att det vill följa dess innehåll. När konventionen senare ratificeras åtar staten sig att respektera och främja rättigheterna. Då ett land ratificerar en konvention kan implementeringen ske på två olika sätt. Antingen kan staten låta konventionen bli en del av nationell lagstiftning genom så kallad inkorporering eller så kan staten välja att genom transformering anpassa den nationella lagstiftningen så att den stämmer överens med innehållet i konventionen. Då Sverige har en tradition av transformering bestämde Sverige sig för att implementera barnkonventionen genom transformering. Det betyder att förändringar görs i den nationella lagstiftningen för att barnets rättigheter ska följas i svenska domstolar och i beslut som fattas om barn. I stort sett överensstämmer svensk lagstiftning med rättigheterna i barnkonventionen. Vissa förändringar har gjorts för att garantera rättigheterna i svensk lag, till exempel har principen om barnets bästa (artikel 3) förts in i socialtjänstlagen, föräldrabalken och utlänningslagen. Barnets rätt att göra sin röst hörd i frågor som rör barnet enligt artikel 12 har skrivits in i bland annat läroplanen för förskolan, skollagen, kommunallagen, föräldrabalken, namnlagen och socialtjänstlagen (Ds 2011:37). Sverige har varit ansluten till barnkonventionen i nästan 30 år och både FN:s barnrättskommitté och frivilligorganisationer som Rädda Barnen och UNICEF Sverige anser att transformeringen har gått för långsamt och att Sverige därför bör inkorporera barnkonventionen i sin helhet. FN har bland annat påpekat att barn som söker asyl i Sverige, barn som lever på institutioner och i familjehem samt barn med funktionsnedsättningar är grupper av barn som inte åtnjuter alla sina rättig
32
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
2 Barnets mänskliga rättigheter
heter och att Sverige behöver stärka rättighetsskyddet för dessa barn. Sverige har lyssnat till kritiken och regeringen vill att barnkonventionen i sin helhet ska bli lag år 2020 genom att den inkorporeras i svensk lagstiftning. Då Sverige ratificerade Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 1995 inkorporerades den i svensk lag. Europakonventionen har fått en starkare rättslig ställning i Sverige än barnkonventionen. Genom att göra barnkonventionen till lag är förhoppningen att konventionens ställning ska stärkas, precis som Europakonventionen (SOU 2016:19).
Tilläggsprotokoll Till barnkonventionen finns tre så kallade tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollen innebär ytterligare rättigheter som har tillkommit efter att barnkonventionen antogs 1989. För att dessa ska vara bindande för en stat behöver staten anta det nya protokollet. Det senaste tilläggsprotokollet beslutades av FN:s generalförsamling 2011 och stadgar en klagorättsprocedur där barn kan ställa staten till svars om barnets rättigheter inte respekteras. Sverige har anslutit sig till de två första protollen men ännu inte till det tredje, vilket barnrättsorganisationer kritiserar Sverige för. De två tidigare tilläggsprotokollen rör frågan om barn i väpnade konflikter samt frågan om sexuell exploatering av barn, handel med barn och barnprostitution samt barnpornografi.
Sammanfattning I barnkonventionen står barnets mänskliga rättigheter nedskrivna. De mänskliga rättigheterna reglerar vilka skyldigheter staten har gentemot sina medborgare. Barnets rättigheter är del av internationell rätt och de stater som har anslutit sig till barnkonventionen är skyldiga att se till att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige regleras barnets rättigheter genom svensk lagstiftning. 2020 förväntas barnkonventionen bli svensk lag för att stärka rättigheternas ställning.
Lästips Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. UD info. (2006). Thomas Hammarberg. Regeringskansliet.
© F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r
33
Fanny Davidsson är utbildare och metodutvecklare med en fil.kand. i mänskliga rättigheter samt en fil.kand. i socialt arbete. Hon utbildar förskolebarn och pedagoger i barnets rättigheter och i barnkonventionen och har stor erfarenhet av att arbeta med interaktiva och lekfulla metoder inom både offentlig och ideell verksamhet i Sverige och internationellt.
Lekande rätt En förskola för barnets rättigheter Barnets rättigheter rör hela barnets liv, från rätten att leka, vila och utvecklas till rätten till delaktighet och inflytande samt att skyddas från övergrepp eller diskriminering. Att arbeta med mänskliga rättigheter i förskolan ska vara lekfullt och lustfyllt. Författaren ger i boken kunskap om barnets rättigheter utifrån barnkonventionen och läroplanen samt redskap att förverkliga rättigheterna i för skolan genom reflektionsfrågor och övningar för pedagoger, barn och föräldrar. Boken vänder sig till studenter inom förskollärarutbildningen samt verksam personal på förskolan.
Art.nr 39232
studentlitteratur.se