Måla och meditera med iotakors ksdnvzs.vm
Måla och meditera med
iotakors
Carina Berglund • Maria Berglund • Christina Engqvist • Gunnar Lind VERBUM
Carina Berglund • Maria Berglund • Christina Engqvist • Gunnar Lind
Måla och meditera med
iotakors VERBUM
IOTA-inlaga.indd 1
2012-04-26 15.21
©2012 Författarna och Verbum Förlag AB Formgivning Åsa Ulfvebrand Omslagsfoto Lars Rindeskog Tryck Hylte Tryck AB, Hyltebruk 2012 ISBN 978-91-526-3398-4
Verbum Förlag AB • Box 22543 • 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 • www.verbumforlag.se
IOTA-inlaga.indd 2
2012-04-26 15.21
Innehållsförteckning Förord
4
Historisk bakgrund 4 Författare: Gunnar Lind Introduktion till iotakorset Författare: Christina Engqvist
6
Iotakorsmeditation 8 Författare: Christina Engqvist Iotakorsets färger 9 Författare: Christina Engqvist Att måla iotakors – förberedelsearbete och vägledning till meditation Författare: Christina Engqvist
10
Förberedelser Den röda färgen Den gröna färgen Den vita färgen Den gula färgen Den svarta färgen
Exempel på iotakorsmeditationer under kyrkoåret Författare: Gunnar Lind
25
Att måla iotakors i adventstid Att måla iotakors i fastetid Att måla iotakors i passionstid Att måla iotakors i påsktid
Att måla iotakors med barn och unga 35 Författare: Carina Berglund och Maria Berglund Den röda färgen Den gula färgen Den gröna färgen Den svarta färgen Den vita färgen Den blå färgen
Förklaringar till iotakorsets olika delar samt kopieringsunderlag Slutord
44
48
3
IOTA-inlaga.indd 3
2012-04-26 15.21
Förord
Historisk bakgrund
Konsten att måla iotakors har sitt ursprung i den koptiska kyrkan i Egypten. Det är en nästan 2000årig tradition som med den nutida biskop Thomas fått en pånyttfödelse, framför allt på retreatcent ret Anafora mellan Kairo och Alexandria. Där kan andra kristna stifta bekantskap med den koptiska kyrkan och iotakorsmeditationen.
Få länder har betytt så mycket för vår civilisation, vårt tänkande och vår kultur som Egypten. Dess mytologi och historiska arv möter oss i många sammanhang och, inte att förglömma, är Egypten Bibelns andra land. Landet är tidigt med i kristendomens danande och framväxt. Här levde viktiga kyrkofäder, och här föddes klosterväsendet.
Själva korset är uppbyggt kring bokstaven i, iota, som i koptiskan står för den första bokstaven i namnet Jesus Kristus. Iotakorset förekommer som utsmyckning av kyrkor, på ikoner, som halsband, bordsdekorationer och handkors. Men det finns också en meditationsteknik uppbyggd kring korset. Den bygger på att man själva målar kors för att fläta samman det egna livet med Jesu liv. Att måla iotakors är en möjlighet att närma sig en tro genom enkla uttryckssätt i form och färg.
När kristendomen kom till Egypten kort efter Jesu död och uppståndelse, fick den snabbt fäste. Den smälte väl in i den gamla kulturen eftersom den inte upplevdes som främmande. Rolf Grönblom skriver i boken Faraonernas Egypten (2000): ”Kristendomen kunde på många sätt uppfattas som den gamla religionen i en ny tappning, en tappning som nu var hoppingivande på ett annat sätt än förr.” När en ny farao utnämndes så började han genast bygga på sin grav och förbereda sig för den nattliga resan genom död till liv, genom mörker till ljus. Han studerade Dödens bok för att vara förberedd på de utmaningar och tester som väntade. Om det skulle uppstå problem och han inte kom vidare, bar han med sig en livlina: livets nyckel, ankhkorset. Med den kunde han öppna stängda dörrar. Ankhnyckeln användes även för Nilens årliga översvämning. Egypten kallas för Nilens gåva, och Nilen var som en gud. Var morgon badade Farao i den och drack av dess vatten. Mitt i sommaren steg han ner i Nilen och vred om med ankh som en nyckel, och då började vattnet stiga tills det täckte hela deltat. Folket flyttade upp i höglänt terräng och fick vila den hetaste tiden på året. När det senare var så dags vred Farao om nyckeln på nytt, och när vattnet sjunkit undan var landet täckt av svart näringsrik mylla. Så fick Egypten sitt äldsta namn: Kemi, det svarta, och vi har än idag ordet kemi i vår begreppsvärld.
Med hjälp av den här boken kan du själv måla och meditera med iotakors – ensam eller tillsammans med andra. Boken ger en god introduktion till iotakorset och beskriver dess meditationsform. Det finns exempel på meditationer för såväl vuxna som barn och unga, och längst bak i boken finns det tomma kors som du kan kopiera och använda. Gunilla Lindén Verbum Förlag
Egyptens kristna, kopterna, fick genom ankhkorset en förståelse för korset som en livssymbol. De äldsta avbildningarna av kors är inte försedda med en gestalt, som krucifix, utan med färger, något blommande. Man ser att de är genomkorsade av små grekiska iotatecken,
4
IOTA-inlaga.indd 4
2012-04-26 15.21
känna Guds och andras förbarmande kan få ett nytt ljus över sig. Det skygga försvinner och livet blir ljusare. Därför målade man med gult i ramen utanför iotatecknen och det gröna fältet. Den upprättade människans färg, och den av Gud berörda. För att skydda den skatt av liv som man nu vunnit, omslöt man korset med en bark, eller en svart reling. Väl vetande sina begränsningar, ”tätar” man sprickorna i båten så gott man kan. I centrum finns det skinande vita korset, en kärlek ”utan sammanblandning, förväxling eller förändring” (ur Basiliosliturgin). Denna skatt finns, som hos Maria, gömd i det egna hjärtat till begrundan. Detta avbildas med den blå färgen inne i det vita korset, liksom Maria fanns med Jesus ända fram till korset.
likt små järnvägar. De återfinns i kyrkorna och kom att heta iotakors. Det finns ännu fler anknytningar till den faraonska kulturen, nämligen att man målade korsen på papyrus. I de faraonska skrivtecknen, hieroglyferna, tecknas bokstaven P som ett papyrusark. Dessa ”papper” får man från den trekantiga stjälken på papyrusen som man skär i skivor eller blad och sedan lägger i ett rutmönster som pressas till ett pappersark. Iotamålarna såg symboliken i detta; våra spretiga liv förs in i en ny livsväv, i treenighetens liv. Man färgsatte korsen med samma sorts naturfärger som vi finner i kungagravarna i Luxor. De redskap det tidiga klosterfolket målade med var dels vassrör, dels fjäderpenna. Bokstaven N i hieroglyferna avbildas som Nilens vattendrag. Här såg man livets ström där så mycket passerar, böjer ner och lyfter upp. Därför bad man om att få vara fast rotad i livet. Bokstaven I, som i iota, avbildas som en fjäder. Det, liksom palmbladen, känner av vinden (schu) mellan jorden (geb) och himlen (nut). Fjädern kom att symboliser det rena hjärtat, det som eftersträvades både på faraonsk tid och nu i klosterlivet.
Detta är en ursprungsbeskrivning av färgernas bakgrund och plats i iotakorset. I Måla och meditera med iotakors kommer vi att möta dem på nytt i olika meditationer och ibland med ytterligare nya färger. Ju mer man gör iotakorset till sitt, desto friare känner man sig att låta färgerna byta plats. Korset kan därmed få en djupt personlig gestaltning.
I målandet av iotakors målade kloster- och kyrkfolket in sina eget liv i korset. Man sökte upp det skingrade, föraktade, glömda, gömda och såriga, och gav det, offrade det till honom som sagt: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.” (Matt. 11:28) Det blev ett själavårdande verktyg. Man började måla, under Jesusbönen, genom att fylla i iotatecknen nedifrån och uppåt och på det sättet blev det Iesus Xristus, skrivet i kärlekens röda färg med de tecken som kom att mötas på vägen. När det som tyngt en människas själ och tankar lyfts över till Jesus, som lovat bära det, i det som kallas ”det saliga bytet”, så öppnades nya livsmöjligheter. Därför fyllde man nu i livsgrönt runt de röda iotatecknen. Man såg en framtid, och man såg en möjlig gödning i det som förut svämmat över som nederlag. Den som känner sin synd kan ha förbarmande med andra. Den som lärt 5
IOTA-inlaga.indd 5
2012-04-26 15.21
Introduktion till iotakorset
svenska språket som ett uttryck för exakthet och trovärdighet.
I den tidiga kyrkans liv växte flera olika traditioner fram att illustrera texter och kristna symboler. Det är en skatt som bevarats för eftervärlden med en mängd variationer i olika kyrkor och under olika tidsepoker. I den koptiska kyrkan har målandet av iotan utvecklats till en konstart som förändrats över tid och är känd för sin gestaltning av helighet, enkelhet, originalitet och skönhet.
Det finns också en mystiktradition som visar hur benämningar, uttryck, släkttillhörighet och egenskaper som Jesus bar på började just med bokstaven iota. Dessa benämningar bekräftar hans helighet och är en lek med bokstäver och siffror som uttrycker en gudomlig verklighet utöver vår förmåga att uppleva. Iotat blir ett slags markör för läsaren som visar att det finns en djupare verklighet bakom ordet eller bokstaven. Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig.
Att måla iotakors under bön Vad är iota?
När munkarna i den tidiga kyrkan målade iotakors skedde det under bön. Den bön man oftast bad var Jesusbönen. Sankt Macarius, som levde i den koptiska kyrkan 300–391 gav följande råd till munkarna inför målandet:
Iotakorset är uppbyggt kring bokstaven iota som är den minsta i det grekiska alfabetet och den första bokstaven i namnet Jesus. Namnet Jesus är en grekisk form av Josua och betyder Herren frälser. Man har funnit kors målade i taken i koptiska kyrkor från 400-talet. De är färgglada och utan den korsfäste Kristus. Det är inte nederlagets kors, utan ett kors som förknippas med livet. Smyckandet och iotamålandet blev ett uttryck som förenade det konstnärliga skapandet med det kontemplativa livet. Konstformen kom att blomstra i klostren och mängder av olika varianter utvecklades som ett resultat av kreativitet och inspiration. Dessa kan vi finna i de rikt illustrerade handskrifter som bevarats för eftervärlden.
Uttala det heliga namnet gång på gång, namnet på vår Herre Jesus Kristus, som är likt pärlan som den vise tjänaren sålde allt för att få, och han förde den till sitt hus och fann den sötare än honung och honungs kakor på sin tunga. Traditionen att måla iotakorset under bön och kontemplation är fortfarande levande. Det finns kors, inramningar och andra dekorationer som med olika tekniker bygger på bokstaven iota. Det är vanligt att flätade rader av iotan bildar bakgrund åt och utgör en del av det mer uppenbara korset.
I det koptiska alfabetet är iota den tionde bokstaven (nionde i det grekiska alfabetet). När man i den tidiga kyrkan skrev Jesu namn, var det vanligt förekommande att man bara skrev ett iota.
Olika typer av kors De koptiska påvarna Kyrillos V (1830–1927) och Macarius III (1872–1945) beslutade att försöka samla ihop olika typer av kors som bär det som beskrivs som typiskt just för iotakorset, nämligen formen och det specifika utförandet. De fann i huvudsak två olika skolor. Den ena bygger på den fyrkantiga iotatekniken och
Bokstaven iota finner vi nämnd på olika ställen i Bibeln. I Matteusevangeliet 5:18 nämns iotat som ett bevis för respekt inför lagen. Inte något får ändras eller förvans kas! Inte ett jota! Uttrycket har även smugit sig in i det
6
IOTA-inlaga.indd 6
2012-04-26 15.21
den andra på den rektangulära (den senare är mer ovanlig). I Egypten kan man finna iotatekniken på alla möjliga föremål i och utanför kyrkor, på väggar, ramar, i bokstäver och illustrationer.
Iotamålandet har tydlig kristen symbolik då det är ett uttryckssätt för en tro och ett liv inom kyrkan. Iotatekniken är inte bunden till tid eller plats utan i ständig förändring – liksom tron och vi själva. Korset är tänkt att vara öppet i sin form, inbjudande och omfamnade. Innan korset blev en allmän symbol för de kristna, var fisken ett kännetecken. Augustinus berättade att från de olika namnen på Kristus – Jesus Kristus, Guds Son, Frälsare – tog man den första bokstaven i respektive ord och tillsammans bildade dessa ordet fisk (ictus) på grekiska. Ictus börjar med bokstaven iota. I den tidiga kristna församlingen i Alexandria var fisken ett samlingstecken för de kristna. Först långt senare blev korset ett samlande tecken. Alltså existerade dessa tecken parallellt. Det finns också exempel på fiskar målade i iotateknik.
Två av biskoparna i den koptiska kyrkan, biskop Demitrius och biskop Thomas, har idag på ett mer aktivt sätt arbetat för att föra traditionen vidare. Biskop Thomas har bl.a. uppmuntrat fyra bröder från samma familj i El Qussia att utforma iotakors. De har blivit något av specialister på detta. Biskop Demitrius har i en skriftserie om det koptiska språket också berört iotatekniken.
Varje detalj har symbolisk betydelse När två flätade rader möts bildas bokstaven X, som i det grekiska språket är den första bokstaven i Kristus.
Att måla iotakors är en möjlighet att närma sig en tro genom enkla uttryckssätt i form och färg. Det är också en möjlighet att bevara en urgammal tradition och visa på en relation mellan Gud och människa genom tusentals år. Korsets ändar är tredelade; en symbol för treenigheten. Tillsammans utgör förgreningarna de tolv apostlarna. Många kristna ser dagligen dessa tekniker framför sig i olika typer av liturgiska böcker. Trots det är det ett fåtal som känner deras fulla innebörd.
7
IOTA-inlaga.indd 7
2012-04-26 15.21
Iotakorsmeditation
Vi bär alla olika minnesbilder med oss i olika färgsättningar. Till exempel att de ljusa färgerna lyfter och de mörka mer påminner om svåra händelser.
Varför meditation? Meditation handlar om att i stillhet och tystnad närma sig sitt inre. Det är ett sätt att stanna upp och fundera kring existentiella frågor som handlar om relationen till Gud, sig själv och andra människor.
Under målandet kommer frågor om vår identitet upp: Vem är jag och varför är jag som jag är? Var är jag idag och vart är jag på väg? För vem är jag värdefull? Är jag värdefull i mina egna ögon – och i Guds?
I iotakorsmeditationen målar man olika delar av ett kors med olika färger. Varje färg har en egen betydelse. De olika färgerna är en hjälp att närma sig olika frågor i livet.
Minnen och händelser kan utgöra ankare i våra liv. Om vi blir ankrade mot vår vilja och på en plats vi inte hade önskat, är det dags att lägga av det som tynger oss så vi får kraft att segla vidare! Ett ankare kan också stå för trygghet och fasthet i tillvaron.
När? Meditation behöver få ta tid. Den kan spridas ut under till exempel adventstiden, fastan eller över en hel termin.
Hur? Det vanligaste iotakorset består av fyra färger: rött, grönt, gult och vitt. Dessa fyra färger används i en illustrerande process av livet och tron, ljuset och mörkret, och omges sedan av en svart gräns gentemot världen utanför det. Man målar korset med en färg i sänder under det att man funderar över de frågeställningar som respektive färg står för i det egna livet. Det kan ta kort eller lång tid, och det finns inget som är rätt eller fel. Det är inte resultatet som räknas, utan vägen dit. Bokstaven iota och färgerna pekar på olika delar av Jesu liv och verk, men de pekar också på olika delar av det egna livet. På 400-talet började man måla in sitt eget liv i korset. Det egna livet sågs som oskiljaktigt från Jesu liv och i djupet berört av Guds kärlek. Detta är ett centralt motiv i iotakorsmålandet ännu idag. Samhörigheten med Gud kan beskrivas som en lodlinje som sträcker sig nerifrån och upp (från djupet inom oss som strävar mot Gud). Målandet inleds vanligtvis med ljusa färger och går mot allt mörkare – också för att kunna dölja eventuella misstag som behöver rättas till under målandets gång. 8
IOTA-inlaga.indd 8
2012-04-26 15.21
Iotakorsets färger
Svart Svart – skapar en gräns mellan korset och livet i övrigt. Den svarta färgen kan stå för sorgen och det svåra i livet. Den kan också stå för en bevarande gränssättning. Den svarta färgen ger då uttryck för det som skyddar och bevarar våra liv från gränslöshet och konturlöshet. Gränsen värnar det sårbara och unika i oss, men gör oss också medvetna om livets ändlighet och betydelsen av att ta tillvara det liv vi fått.
Rött Rött – är blodets färg och står för återlösning och frälsning. Den röda färgen fyller huvudflätan och går runt hela korset eftersom offret på korset är universellt för hela skapelsen. Den personliga frågan till var och en som målar: Är jag redo att korsfästa min barlast av egna och andras misslyckanden? Att lyfta fram det som gjort mig ont är ett erkännande av det.
Iotakorset kan också innehålla andra färger. I kapitlet Exempel på iotakorsmeditationer under kyrkoåret (sid. 25) finns meditationer som innehåller ytterligare färger och i kapitlet Att måla iotakors med barn och unga (sid. 35) ingår den blå färgen som en av grundfärgerna i korset.
Grönt Grönt – står för växten och mognaden i våra liv i Jesu efterföljd. Förutsättningen för att ett frö ska växa är att det planteras i rätt miljö och ges rätt sorts näring. Detta är en påminnelse om att vi ska söka oss till miljöer som ger våra liv möjlighet att växa. För att växa behöver vi ett mått av ordning och regelbundenhet i våra liv. Att växa är att förstå mer om vem man är och vad som är källan till livet. Den gröna färgen påminner om behovet av andlig vägledning och rör främst fyra områden i det egna livet: miljö, näring, ordning och ledning.
Vitt Vitt – det rena gudomliga ljuset som strålar ut från korset. Det vita har något outgrundligt och obeskrivligt över sig. Vi kan inte beskriva ljuset på ett rättvist sätt. Det kan bara erfaras. De vita fälten utgörs av bakgrunden, papyrusen, och kan – men behöver inte – målas. Gult Gult – står för Guds avbilds återsken i människan. När det vita gudomliga ljuset återspeglas i människan läggs också något till människans karaktär. En människa som låter sig uppfyllas av Gud utstrålar något speciellt. Det finns en enhet mellan det gudomliga och det mänskliga. Människa och Gud är förenade med varandra men inte absorberade av varandra. Gult är också glädjens färg. Guds glädje när vi låter Gud leva i oss. Det gula ljuset uttrycker förening. Evigheten bryter igenom. Gult används ibland för att uttrycka guld, prakt och konungslighet.
9
IOTA-inlaga.indd 9
2012-04-26 15.21