9789151100111

Ann Kristin Larsen

Metod helt enkelt EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD

2 UPPL.

Förord Denna bok är tänkt som en första introduktion i samhällsvetenskaplig forskningsmetod. Tanken är vidare att den som ska göra mindre ­eller enklare samhällsvetenskapliga undersökningar ska kunna använda boken som ett uppslagsverk Boken riktar sig till studenter som redan kan lite om forsknings­ metoder, och som kanske för första gången ska genomföra en undersök­ ning. Boken kan vara till nytta för den som ska skriva uppsats och gör undersökningar i samband med detta, eller på vidareutbildningar där undersökningar och rapportskrivande ingår. Den är inte skriven med tanke på speciella högskoleprogram eller universitetsämnen, men passar för de flesta utbildningar där samhällsvetenskapliga metoder används.

Den uppmärksamma läsaren kommer att upptäcka att komplet­ terande litteratur kan behövas, och efter varje kapitel föreslås därför litteratur för vidare läsning.

Boken innehåller också förslag på hur man kan lägga upp en under­ sökning, och hur man kan disponera och skriva en uppsats. Men det är dock inget facit som läggs fram här, det finns många olika till­väga­ gångssätt.

Boken innehåller många exempel som bygger på diverse samhälls­ företeelser. Utöver dessa finns ett exempel som löper genom hela boken, som utgår från en konkret problemformulering för att visa hur man kan genomföra en undersökning med hjälp av olika metoder. Detta exempel kallas ”Min undersökning”. Övningsuppgifter finns inlag­ da i slutet av varje kapitel och de uppgifterna bör göras fortlöpande.

Begreppet ”forskare” används i denna bok inte enbart om yrkesfors­ kare, utan om alla som genomför vetenskapliga undersökningar. Det vill säga du som läser och använder boken medan du forskar.

Boken är uppbyggd så att den kan användas som en introduktion till eller en handledning i de olika faserna i en forskningsprocess. I del 1 behandlas teman som är gemensamma för olika metoder, och denna del bör läsas först, oberoende av vilka metoder man avser att använda.

Därefter kan man efter behov övergå till del 2 eller del 3. Del 4, som handlar om uppsatsskrivning, kan också läsas oberoende av vilken metod man har valt att använda.

Oslo, 22 maj 2017 Ann Kristin Larsen

Innehåll

del i F orskningsmetoder och forskningsprocesser

11

Kapitel 1 Om samhällsvetenskaplig forskning

13

Mina upplevelser och samhället runt omkring mig Forskningsbaserad kunskap kontra kunskap i allmänhet Säger forskningsrön något som gäller för alla?

Genomsnitt och variationer Är forskningsrönen pålitliga?

Objektivitet Forskning och etik

Kapitel 2 Om samhällsvetenskaplig metod Vad är metod?

Vad är samhällsvetenskaplig metod?

Skillnader mellan vetenskapsteori och metod Faser i forskningsprocessen Att utforma en forskningsplan Forskningens utgångspunkt: val av ämne och ­problemformulering Val av ämne Problemformulering

Deduktivt och induktivt upplägg

13 13 14 14 15 15 16

19 19 20 20 21 22 24 24 25 29

Kvantitativ och kvalitativ metod Olika data Vad avgör vilken huvudtyp av metod vi ska använda?

Fördelar och nackdelar med de två huvudmetoderna Fördelar med kvantitativa metoder Nackdelar med kvantitativa metoder Fördelar med kvalitativa metoder Nackdelar med kvalitativa metoder

Metodtriangulering

31 31 32 34 35 35 36 37 37

del ii Kvantitativa metoder

41

Kapitel 3 Fas 1: Problemformulering

43

Problemformulering i kvantitativa undersökningar Motivera, precisera, utveckla och avgränsa ­problemformuleringen Teoretiska och operationella definitioner

Kapitel 4 Fas 2: Bestämning av urval och variabler Vad är enheter, variabler och värden?

Att välja ut enheter Sannolikhetsurval Urvalets storlek

Att välja variabler Att välja värden Indikatorer och index Variablernas datanivå Validitet och reliabilitet Validitet

Begreppsmässig validitet Reliabilitet

43 44 46

49 49 50 51 52 54 54 56 57 59 59 60 61

Kapitel 5 Fas 3: Datainsamling Sekundärdata Kvantitativa insamlingsmetoder Enkäter där forskaren läser upp frågor och svarsalternativ Survey

Att utforma en enkät Öppna eller slutna frågor

Nyttiga råd vid utformningen av en enkät

Kapitel 6 Fas 4: Bearbetning av data

65 66 67 67 68 68 69 71

79

Bortfall och svarsprocent Klassifikationstabell Kodning och datamatriser

79 80 81

Kapitel 7 Fas 5: Analys av data

85

Univariat analys Tabeller Grafiska framställningar Statistiska mått

Bivariat analys Tabeller Grafiska framställningar Statistiska mått: Korrelation

Multivariat analys Tabeller Grafiska framställningar Statistiska mått

Kapitel 8. Fas 6: Tolkning av resultaten Att tolka tabeller Att tolka grafiska framställningar Att tolka statistiska mått Statistiska mått, univariat analys Statistiska mått, bivariat analys

86 86 88 89 92 92 95 95 96 97 98 99

101 101 104 106 106 107

Metodologiska och substantiella förklaringar Metodologiska förklaringar Substantiella förklaringar Felslut

107 107 109 109

del iii Kvalitativa metoder

113

Kapitel 9 Fas 1: Problemformulering

115

Problemformulering i kvalitativa undersökningar Fortsatt arbete med problemformuleringen

115 117

Kapitel 10 Fas 2: Val av enheter och planering av ­datakategorier

123

Urval av enheter Olika former av icke-sannolikhetsurval

Planering av datakategorier Validitet och reliabilitet Validitet Reliabilitet

123 125 127 129 129 131

Kapitel 11 Fas 3: Datainsamling

135

Primär- och sekundärdata Planering av datainsamlingen Den kvalitativa intervjun

135 136 137 138

Strukturerad intervju: intervju med intervjuformulär Semistrukturerad intervju: intervju med flexibel intervjuguide Ostrukturerad intervju: intervju med öppen intervjuguide Samtalsintervju eller djupintervju: intervju med utgångspunkt i ett ämne Gruppintervju eller fokusgruppintervju

139 139 140 141

Att ställa frågor i intervjuer Observation som metod Laboratorieobservationer Fältundersökningar Strukturerade och ostrukturerade observationer

Kapitel 12 Fas 4: Bearbetning av data Bearbetning av intervjudata Bearbetning av observationsdata

Kapitel 13 Fas 5: Analys av insamlat material Innehållsanalys Kodning och kategorisering av kvalitativa data Att hitta mönster Andra analysmetoder Diskursanalys Konversationsanalys Dokumentanalys

Kapitel 14 Fas 6: Tolkning av insamlat material Felslut vid intervjuer Intervjueffekt Frågeeffekt Kontexteffekt

Felslut vid observation

142 146 147 147 150

155 155 156

159 160 160 164 167 167 168 169

173 176 176 177 177 177

del iv Uppsatsen

181

Kapitel 15 Fas 7: Uppsatsskrivande

183

Tips om uppsatsskrivande Innehållsmässiga krav Uppsatsens struktur och innehåll Innehåll i varje kapitel Förord Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Teori Metod Presentation av resultat Diskussion Alternativ till att dela upp resultat och diskussion Avslutning Litteraturlista

Vad betyder det att diskutera?

Referenser i uppsatsen

183 185 186 187 187 187 187 188 189 189 190 191 191 192 192 193 195

DEL I Forskningsmetoder och forskningsprocesser I denna del ska vi titta på vad begreppen forskning, forsknings­process och metod står för. Vi ska dessutom diskutera ­problemformuleringar och skillnaden mellan kvalitativa och k­ vantitativa metoder.

11

Kapitel 1 Om samhällsvetenskaplig forskning Vad går forskning egentligen ut på? Vad skiljer kunskap som är inhäm­ tad genom forskning från allmän kunskap? Kan vi lita på att forsk­ ningsresultat är riktiga? Vi ska titta närmare på dessa frågor.

Mina upplevelser och samhället runt omkring mig Vi har lätt för att dra slutsatser utifrån oss själva och vårt eget liv. Alla gör vi erfarenheter, och vi tar ibland för givet att de flesta andra gör liknande erfarenheter. Vissa skulle till exempel säga att vi i dag har ett jämställt samhälle, mot bakgrund av att vi upplever vår egen tillvaro som jämställd. Bilden förstärks ytterligare om man dessutom noterar att ens vänner lever i jämställda förhållanden. Sådana erfarenhets­ baserade generaliseringar är vanliga, men inte nödvändigtvis riktiga.

En generalisering som utgår från oss själva och våra närmaste kan aldrig omfatta en hel befolkning. När man ska studera samhället måste man se bortom det privata och personliga.

Forskningsbaserad kunskap kontra kunskap i allmänhet Vad skiljer forskningsbaserad kunskap från kunskap i allmänhet? Då och då läser vi om forskningsrön i tidningar eller i facklitteratur och tänker kanske: ”Varför läggs det ner så mycket tid och pengar på att 13

Metod helt enkelt komma fram till det här? Detta vet väl alla redan?” Och det stämmer säkert i enstaka fall. Men man kan likväl inte lita på att denna allmän­ kunskap faktiskt är korrekt. Kanske är det så att det har uppstått myter, eller kanske saker och ting har förändrats. Man kan inte veta säkert att det man tror faktiskt är riktigt. Det krävs forskningsbaserad kunskap för att beskriva, förklara och förstå, och för att eventuellt utveckla och förändra. Det går inte att bygga på antaganden, föreställningar och myter. Forskningsbaserad kunskap skiljer sig från annan kunskap.

Säger forskningsrön något som gäller för alla?

När vi lyckas hitta mönster genom vår forskning bör vi ha klart för oss att dessa rön inte gäller för alla. En forskare försöker inte visa hur alla har det, utan försöker i stället fastställa vad som gäller generellt. Det kommer alltid att finnas undantag från hur ”de flesta” har det. När man visar att kvinnor utför mer hushållsarbete än män, stämmer detta, även om det inte gäller för alla. Det är med andra ord ofta intressant att komma fram till det som gäller för de flesta.

Genomsnitt och variationer Även om vi i forskningen ofta ägnar oss åt att skaffa kunskap som gäller för de flesta, är forskaren också ute efter att hitta vad det är som gör att människor är olika. Den genomsnittliga åldern för kvinnor som föder sitt första barn är i dag ungefär trettio år. Det är intressant kunskap, och forskare intresserar sig för varför kvinnor är äldre när de föder sitt första barn än de var för ett antal decennier sedan, och vad det betyder för familjeliv och arbetsliv. Genomsnittssiffran säger oss dock bara att de flesta kvinnor är runt trettio år när de föder sitt första barn. Vissa är äldre, medan andra är yngre. Det är viktiga upplysningar som ger oss en mer nyanserad bild. Skillnaderna är intressanta: Vilka är kvinnorna som får barn tidigt eller sent i livet? Varför skiljer de sig från genomsnittet?

Spelar utbildning och geografi någon roll? Forskningen ska alltså också hitta förklaringar till rön som detta. Forskningen kan inrikta sig både på det som är gemensamt för många och på det som avviker.

14

1. Om samhällsvetenskaplig forskning

Är forskningsrönen pålitliga?

Seriös och sanningsenlig forskning ger oss pålitlig kunskap. Samtidigt måste hänsyn tas till att det alltid råder viss osäkerhet. Det finns till exempel alltid en viss felmarginal när forskningsrön läggs fram i siffror.

När det gäller rön som har tagits fram via intervjuer och observationer bör man också ta hänsyn till att rönen kan vara förknippade med osäker­ het. Kanske hade rönen sett annorlunda ut om de hade inhämtats några veckor senare? Ibland påverkas respondenter av ledande frågor, eller av andra omständigheter som kan spela in. Man kan säga att ju fler obe­ roende undersökningar som ger samma resultat, desto pålitligare är de.

Objektivitet Beroende av forskningstraditioner och val av metoder varierar det i hur hög grad det är viktigt att vara objektiv i forskningen. Objektiv likställs ibland med att vara distanserad till det man undersöker, något som kan gå på tvärs med hermeneutiska och fenomenologiska ansatser, där långvarig närhet till och djup kännedom om det man studerar är en dygd. Det råder också olika syn på i hur hög grad det är möjligt att vara objektiv, och om objektivitet är ett mål. Det beror bland annat på det vetenskapsteoretiska synsättet. Det är viktigt att komma ihåg att bakom all forskning står människor som har sina egna erfarenheter, värderingar och attityder. Det är svårt att lägga detta åt sidan när man forskar. Vilken syn man har på kunskap, liksom vilka erfarenheter och värderingar man har, kan ha betydelse för vilket tillvägagångs­ sätt man väljer i sin forskning, hur problemformuleringarna ser ut och vilka begrepp och teorier man använder. Dessa faktorer påverkar också i viss utsträckning hur svaren tolkas. Det är alltså omöjligt att vara helt objektiv när man sysslar med forskning. Det är dock viktigt att sträva efter att vara öppen kring hur man har gått till väga, och att man är ärlig och noggrann. Andra kan då lättare bedöma i vilken utsträckning forskningen är präglad av forskarens val. Även om absolut objektivitet inte är möjlig, är det dock ofta på sin plats att ha objekti­ vitet som ett ideal.

15

Kapitel 3 Fas 1: Problemformulering Problemformulering i kvantitativa undersökningar I kvantitativa undersökningar bör problemformuleringen ange vilka personer som ska undersökas (enheterna) och vilka egenskaper studien ska belysa (variablerna). Problemformuleringen ska alltså ge informa­ tion om vilka och vad undersökningen handlar om. Enheterna refere­ rar till vem som ska undersökas, och variablerna refererar till vad som ska undersökas. Man kan mycket väl utforma problemformuleringen som frågor eller hypoteser.

I kvantitativa undersökningar används för det mesta konkreta och avgränsade problemformuleringar, men hur avgränsade de är varierar.

En kvantitativ problemformulering kan dessutom antingen referera till ett fenomen eller till samband som man vill undersöka. Här följer några exempel på hur problemformuleringar kan variera när det gäller både vilka samband som undersöks och hur avgränsade de är:

Exempel från Min undersökning: problemformulering och ­samband Hur upplever nyutexaminerade övergången från högskola till arbetslivet?

Denna problemformulering handlar inte om samband. Den syftar bara på variationen inom ett fenomen, nämligen upplevelsen av övergången.

Frågeställningen är också ganska öppen, den är inte avgränsad till något konkret i fråga om upplevelsen av övergången från högskola till arbetsliv.

43

Metod helt enkelt Vilken betydelse har handledning för nyutexaminerades upplevelse av övergången från högskola till arbetslivet?

Här syftar problemformuleringen på ett samband mellan handledning och upplevelsen av övergången från högskola till arbetslivet. Problemformuleringen är klart avgränsad, här är det enbart detta samband som ska undersökas.

Hur upplever nyutexaminerade sin övergång från högskola till arbetsliv beroende på om de har gjort praktik på sin första arbetsplats, och om de får handledning under den första tiden på arbetet?

Här ser vi att det finns två olika samband i problemformuleringen: det gäller om praktik på den egna arbetsplatsen och handledning kan ha betydelse för upplevelsen av övergången från högskola till arbets­livet. Även denna problemformulering är klart avgränsad, det är dessa två samband som ska undersökas – inte andra sidor av övergången.

När problemformuleringen är fastställd är det dags att arbeta vidare med följande: • Motivera, precisera, utveckla och avgränsa problemformuleringen • Formulera teoretiska och operationella definitioner av begrepp Vi ska titta närmare på detta.

Motivera, precisera, utveckla och avgränsa problemformuleringen I den färdiga uppsatsen ska inledningen innehålla en motivering till varför man har valt just den problemformulering som man har valt.

Det kan dock vara klokt att fundera kring detta redan nu, eftersom man då blir medveten om vad man ska undersöka och varför. En sådan motivering bör vara förankrad i teori och/eller tidigare forskning.

En precisering och utveckling av problemformuleringen i denna fas ska bidra till att göra det lättare att gå vidare med forskningsproces­ sen. Därför kan det vara klokt att skriva ner en sådan precisering och utveckling nu. Den förklarar och utvecklar närmare vad som ska un­ 44

3. Fas 1: Problemformulering dersökas. Om man tar till exempel denna problemformulering: ”Vilken betydelse har arbetsmiljön för lärares trivsel” måste man säga något om vad som menas med arbetsmiljö, och vad som menas med trivsel.

Problemformuleringen måste också avgränsas både vad gäller vilka och vad undersökningen handlar om. Om det till exempel står lärare som i exemplet ovan, avser det sällan alla lärare i Sverige. Man måste sannolikt också avgränsa sig tematiskt och säga något om vilka om­ ständigheter och samband som man inte studerar närmare. Det kan till exempel hända att man inte tar upp andra omständigheter som kan vara viktiga, som sambandet mellan arbetsmiljö och sjukanmälningar, mellan arbetsmiljö och mobbning, trivsel och skolledning och så vidare.

Om det finns begrepp i problemformuleringen som behöver definie­ ras är det också bra att göra det när man preciserar den. Särskilt viktigt är det att definiera och konkretisera nyckelbegrepp.

Exempel från Min undersökning: problemformulering Jag bestämmer mig för att i den fortsatta undersökningen använda denna problemformulering: Vilka omständigheter har betydelse för hur nyutexaminerade upplever sin övergång från högskola till arbete?

I exemplet ser vi att problemformuleringen säger något om vilka och vad: Vilka: nyutexaminerade som har börjat att arbeta Vad: omständigheter som har betydelse för upplevelsen av övergången från högskola till arbetsliv Det är nödvändigt att ytterligare förtydliga vad det är jag vill undersöka, och därför avgränsas undersökningen till följande omständigheter: • Huruvida övergången till arbetslivet var svår, och vad som eventuellt var svårt • Förväntningar på yrket och hur dessa förhöll sig till upplevelsen av den första tiden på arbetet • Internutbildning och handledning på arbetsplatsen • Relevant yrkeserfarenhet före utbildningen • Yrkestyper

45

Metod helt enkelt Detta kan preciseras och utvecklas så här: Jag vill ta reda på om övergången från studier till arbete upplevs som svår och vad som i så fall var svårt. Vidare vill jag försöka ta reda på om upplevelserna varierar mellan respondenterna, och vad som kan förklara eventuella variationer. Förväntningar förmedlas av både lärare och praktiklärare, och undersökningen ska bland annat titta närmare på om dessa förväntningar stämde med den verklighet de nyanställda mötte på arbetet.

Det blir då intressant att ta reda på om det kan ha betydelse för hur övergången till arbete upplevdes. Det är också relevant att titta närmare på i vilken grad de nyanställda fick handledning och internutbildning, och om detta har samband med upplevelsen. När jag tittar närmare på upplevelsen av övergången, är det med utgångspunkt i nyutexaminerade, och deras upplevelser. Med nyutexaminerade avses förskollärare, specialpedagoger, socionomer och sjuksköterskor. Detta är nyutexaminerade som har haft en betydande mängd praktik i sin utbildning. Det skulle vara intressant att se om det råder några skillnader mellan dessa yrken. Det kan hända att de nyutexaminerade upplever övergången som att vissa arbetsuppgifter innebär större svårigheter. Därför är det önskvärt att skilja mellan olika arbetsuppgifter som de möter som nyanställda.

Teoretiska och operationella definitioner Det är i regel nödvändigt med vissa definitioner vid formuleringen av ämne och problemformulering. Först och främst bör teoretiska de­ finitioner av begrepp som antingen är facktermer eller på andra sätt inte är vardagliga ord presenteras. På så sätt konkretiserar vi problem­ formuleringen. Dessutom är det nödvändigt med vissa operationella definitioner. Dessa talar om hur forskaren går till väga i undersök­ ningen, vilka operationer som görs för att undersöka ett fenomen.

Ett exempel är en undersökning av människors politiska aktivitet.

En teoretisk definition av en persons politiska aktivitet kan vara: ”En person som är medlem i ett politiskt parti eller en ideell organisation.

Utöver medlemskapet deltar personen i möten i de respektive organi­ sationerna.”

Detta säger dock inte så mycket om hur vi ska gå tillväga för att 46

3. Fas 1: Problemformulering ta reda på om människor är politiskt aktiva. Därför kan vi dessutom tänka oss en operationell definition: ”Med politisk aktivitet avses här personer i intervjuer och enkäter som själva svarar på om de är medlemmar, och om de deltar i möten i olika typer av politiska orga­ nisationer.”

Det ställs två krav på operationella definitioner: De måste vara så precisa som möjligt när det gäller hur upplysningarna ska samlas in, och de måste vara så täckande som möjligt för det som man vill säga något om (Hellevik 2002, s. 51). Det första kravet ska garantera nog­ grannhet, det vill säga att olika forskare får samma resultat när de registrerar en upplysning med hjälp av operationella definitioner. Detta kan säkra stor reliabilitet. Det andra kravet ska garantera relevansen, alltså att upplysningarna som samlas in kan användas för att belysa problemformuleringen. Det handlar om validitet. Detta kommer vi att gå in på närmare längre fram.

DETTA KAPITEL HAR HANDLAT OM • Hur man utformar bra kvantitativa problemformuleringar • Vad det innebär att precisera, utveckla och avgränsa problemfor­ muleringar • Vad som är skillnaden mellan teoretiska och operationella defini­ tioner

ÖVNINGSUPPGIFTER • Välj nu en problemformulering anpassad för en kvantitativ under­ sökning, gärna i form av en fråga. Du kan till exempel se om det går att använda den som du formulerade i övningen i del 1.

• Avgränsa, konkretisera och utveckla problemformuleringen.

• Skriv ner några exempel på teoretiska och operationella definitioner.

47

Metod helt enkelt

ANDRA UPPLAGAN

En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Ann Kristin Larsen Det finns viktiga skillnader mellan forskningsbaserad kunskap och allmänt vetan­ de. Vi kan inte säkert veta att det vi tror verkligen stämmer. Våra beslut kan inte grundas på antaganden, föreställningar, myter eller personliga erfarenheter. För att förstå och förklara det som sker i vår omvärld och för att utveckla och förändra behöver vi forskningsbaserad kunskap.

METOD HELT ENKELT fungerar som en handbok till grundläggande forsknings­ uppgifter genom att steg för steg belysa hur man kan arbeta med en samhälls­ vetenskaplig undersökning. Boken ger en introduktion till hur exempelvis ett examensarbete kan planeras och genomföras, samt hur man kan disponera och skriva en uppsats. Denna andra upplaga är genomgående reviderad, utvidgad och går mer på djupet än den första upplagan.

Ann Kristin Larsen är lektor i sociologi vid förskollärarutbildningen, Högskolan i Oslo och Akershus. Hon har lång erfarenhet av undervisning i metod och har publicerat flera artiklar och kursböcker, bland annat om barns uppväxt, profes­ sionsutveckling, samt organisation och ledarskap i förskolan. Översättning: Hans Dalén Fackgranskning: Magnus Erlandsson, lektor i ledarskap vid institutionen för skol­ utveckling och ledarskap, Malmö universitet.

ISBN 978-91-51-10011-1

9 789151 100111