Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus
Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Detta är en handbok i kreativt skrivande för lärare och elever. Kreativt skrivande ingår i gymnasieämnena svenska, nivå 1 och 2, svenska som andraspråk, nivå 1 och 2, samt ämnet kreativt skrivande, enligt Gy25.
Vad är kreativt skrivande? I vid mening kan det påstås att allt skrivande är kreativt. En snävare definition pekar i stället ut det skönlitterära skrivandet som kreativt. Med skönlitteratur avses här lyrik och prosa. Att skriva pjäser, dramatik, brukar förvisso räknas till skönlitteraturen, men tas här inte med. Dialog tillsammans med scenanvisningar kommer till liv genom skådespelare på en scen – en nog så kreativ process – men denna handbok fokuserar enbart på det skrivna ordet och dess gestaltande uttryck.
Som många av övningarna kommer att visa, finns utrymme för inslag av genreöverskridande skrivande. Kreativt skrivande är ett lekfullt skrivande. Det är lek med ord, formuleringar och språk – tills samma budskap blivit skrivet på ett nytt sätt. Framstående skönlitterära verk hyllas just för sin originalitet, det vill säga sättet att säga något som redan är sagt på ett nytt sätt. Detta kallas förfrämligande1 och är ett stilistiskt grepp som går ut på att skildra något vardagligt så att det framstår som främmande. Genom att bryta mot läsarens förväntningar kan triviala företeelser ses i ett nytt ljus och därmed uppfattas på ett mer medvetet vis.
Ett mått på skönlitterär kvalitet är därmed frånvaron av slitna uttryck, klichéer. AI kan (än så länge) frambringa en hel deckare på bara några sekunder, men enbart av sådant som redan skrivits, medan den unika mänskliga hjärnan kan tänka nytt. Dikter om kärlek och svek, noveller om vänskap, romaner om äventyr, krig och vampyrer, allt finns redan skrivet, men kan – bör! – berättas igen på nya vis.
Kreativt skrivande är också ett hantverk, som kräver övning. Liksom musiker övar skalor, behöver skribenter skriva för att bli bättre på att skriva. Liksom musiker spelar covers, behöver skribenter följa givna mallar, innan de skapar sina egna. Denna handbok erbjuder de övningar, mallar och checklistor, som krävs. Exempel ur världslitteraturen och samtiden presenteras rikligt.
1 Sjklovskij, 1917
Lärarhandledning
Innehållet är fördelat på tre kapitel, varav det första behandlar det skönlitterära språket, det andra lyriken och det tredje prosan. Inom varje kapitel presenteras ett antal skrivarverkstäder, som kan användas som delar av eller hela lektioner. Det är inte nödvändigt att genomföra alla, eller att göra det i exakt kronologisk ordning. Övningarna inom skrivarverkstäderna är dock ordnade så att en progression finns från den första till den sista övningen inom varje verkstad.
Förslagsvis inleds det första momentet av kreativt skrivande i nivå 1 med ett valfritt antal övningar från skrivarverkstäder som utvecklar det skönlitterära språket, för att därefter fortsätta med kapitlen om lyrik och prosa.
Som inledning på kreativt skrivande i nivå 2 rekommenderas några av de senare övningarna från skrivarverkstäderna som utvecklar skönlitterärt språk, för att sedan arbeta med de senare övningarna inom lyrik och prosa.
Ett undantag är skrivarverkstaden om romanen, där övningarna bygger på varandra och är numrerade från 1 till 11, vilket kan passa ämnet kreativt skrivande.
Att hinna igenom hela handboken inom ramen för nivå 1 och 2, eller ens kreativt skrivande, låter sig dock svårligen göras. Tanken är att välja ur innehållet efter behov.
Vikten av textrespons kan inte nog betonas. Hur det skrivna uppfattas av läsare, kan endast läsare svara på. Därför är kamratrespons en vital del av processen inom kreativt skrivande. Redan till några av de första övningarna ges förslag till diskussion. I slutet av första kapitlet (sidorna 36–40) följer ett längre avsnitt om kamratrespons med instruktioner till både lärare och elever.
Uppsala den 3 maj 2025
Linda Åhgren
1
Det skönlitterära språket
Det skönlitterära språket används både inom lyrik och prosa. Det syftar till att stimulera skapandet av egna bilder i läsarens fantasi. Texten ska inte vara redogörande, inte skriva läsaren på näsan, utan endast stimulera till egna tolkningar. På detta vis dras läsaren in i berättelsen och blir medskapare och på samma vis utvecklar läsaren sina egna tankar genom att läsa en skönlitterär text. För att som författare lyckas med detta finns en rad knep att ta till. I den här boken kommer du att få lära dig dessa knep. De olika teknikerna och skönlitterära stilmedlen förklaras och introduceras efter hand i sina sammanhang. De skrivs första gången i kursiv stil så att du blir uppmärksam på att något nytt presenteras.
Bildspråk
Med bildspråk menas användandet av liknelser och metaforer i texten, men också till exempel en målande skildring av en miljö, som förstärker hela berättelsen. För att uppnå effekt är det viktigt att likna abstrakta känslor eller skeenden vid konkreta ting. Det konkreta blir symbol för det abstrakta. I liknelsen ”Min väns svek var som ett knivhugg i ryggen…” finns ingen verklig kniv, endast en känsla som gör att det känns som en kniv. Använd alla sinnena – hörsel, lukt, smak, syn, känsel – för att måla upp denna känsla för läsaren: ”… Mina egna andetag överröstade vännens ord, lukten av svett efter den långa språngmarschen stack i näsan och några salta svettdroppar letade sig in mellan mina läppar. Jag såg hur han flackade med blicken. Jag förstod. Min väns svek var som ett knivhugg i ryggen …”
Liknelse
Min väns svek var som ett knivhugg i ryggen.
Metafor
Min väns svek var ett knivhugg i ryggen.
(Kniven är fortfarande en symbol för något abstrakt.)
Målande beskrivning genom hela berättelsen:
Sveket utspelas i en miljö där knivar, dolkar och svärd är vanligt förekommande. Vapnen kan i sammanhanget skapa en hotfull stämning.
En bild är konkret. Bildspråk används inom skönlitteraturen för att konkretisera något abstrakt. ”Han skrek ut sina inneboende aggressioner” blir på bildspråk ”Han röt som ett lejon”. Bilden med lejonet hjälper oss inte bara att förstå hur en person skriker, utan ger oss också vidare associationer. Nu jämför vi personen med ett lejon och lejonets tillhörande attribut, såsom mod, styrka, farlighet. Med hjälp av bilder kan du styra läsarens associationer. Med hjälp av bilder ger du din text liv.
TEXT + = LIV
En bild ska vara träffande. Använd hellre en väl vald bild, än tre slumpartade ”Han röt som en traktormotor, som en tbchostande patient, som en tiger” innehåller visserligen konkreta bilder, men de pekar åt olika associationshåll. Dessa ogenomtänkta bilder ger en splittrande effekt.
Ibland förekommer ändå flera bilder efter varandra. De bör i så fall ha en funktion. Funktionen kan vara stegrande ”Han röt som ett vilt djur, som ett lejon”, eller kontrasterande ”I ena stunden röt han som ett lejon, för att i nästa stund pipa som en sparv”.
Med hjälp av bilder kan du bättre hålla ihop en text. När du vet textens tema, välj då en passande ämnessfär, till exempel djungelns djur eller stadens nattliv. Om bilderna i en text hämtas från en enhetlig ämnessfär från början till slut, bidrar detta till textens sammanhållning och förstärker textens innehåll.
Om en roman handlar om en dödgrävare, bör bildspråket vara hämtat ur en sfär som ligger kyrkor, kyrkogårdar, gravstenar och likkistor nära. Dödgrävaren kan bo i en hyrd källare, nästan som i en krypta. När han äter sitt hårdkokta ägg, gröper han ur bitar av ägget så som han annars gröper jord ur marken. Hans hy kan vara likblek. Hans andedräkt påminna om döden själv …
Bilderna bör vara originella. Även en helt ordinär sak kan bli till en originell bild, om den används i ett originellt sammanhang, till exempel liknelsen mellan att äta ägg och gräva gravar. Inte sällan ger det ordinära – i ett ovanligt sammanhang – mycket goda bilder. Det hårdkokta frukostägget är enkelt att förstå och dra en parallell till. Alltför pretentiösa bilder riskerar istället att bli för tunga och ”ta över”, skymma innehållet i texten. Ett exempel på en alltför pretentiös bild i dödgrävarsammanhanget skulle kunna vara en tekniskt avancerad grävmaskin, som kräver förklaringar i flera led.
SKRIVARVERKSTAD:
Bildspråk
Övning: Liknelser, metaforer, stegringar och kontraster
Utveckla bildspråket genom att göra en lista över abstrakta saker som du tycker om. Lägg en konkret liknelse eller metafor till varje abstrakt ord i din lista. Försök att hämta alla bilderna ur en och samma ämnessfär. Gör om övningen med saker du inte tycker om.
Kärlek… är som bubblorna i min Coca Cola.
Vänskap… är som jordgubbar på en gräddtårta.
Lojalitet… är chokladströsslet på min glass.
Hat… är strössel så hårt att det krossar tänderna.
Falskhet… är som avslagen Coca Cola.
Otrygghet… är glass som smält och ingen har kunnat göra något åt det.
Titta nu på följande liknelser:
Svältande, som en varg utan bytesdjur. Småsugen, som efter kvällsbion.
Hungrig, som precis innan middagen.
Rangordna liknelserna så att den som uttrycker svagast känsla kommer först och den som uttrycker starkast känsla kommer sist. Gör samma rangordning från listan med dina egna liknelsen och/eller metaforer. Du skapar nu en stegring och har kanske redan skrivit en dikt!
Se över dina meningar, igen. Hittar du några, som uttrycker varandras motsatser? Placera dessa intill varandra. Hittar du inga, skriv till nya meningar.
Till exempel: Fötter, lätta som moln, ett hjärta tungt som sten. Du skapar på så vis kontrasterande meningar och har kanske redan skrivit ännu en dikt!
✒ Läs upp, eller läs varandras meningar. Notera liknelser, metaforer, stegringar och kontraster. Vilka känslor förmedlar det skönlitterära språket genom bilderna?
Övning: Besjälning
Besjälning innebär att ge döda ting levandes egenskaper: Träden sträcker sina kala armar mot skyn, regnet smattrar mot plåttaket, vägen slingrar sig som en orm genom landskapet, telefonen stör mig stup i kvarten ...
Besjälning är en effektiv metod för att skapa bilder som visar läsaren vad som händer eller hur någonting är. Beskriv din väg till skolan. Allt du passerar kan besjälas! Lägg till liknelser eller metaforer! Till exempel: Regnet smattrar som en trumvirvel mot plåttaket …
✒ Läs varandras besjälningar. Diskutera vilka stämningar som skapas genom besjälningarna.
Övning: Detaljrikedom
Rikligt med konkreta detaljer ger tydligare bilder. Jämför meningarna ”Han gick förbi området där det växte en massa på marken” med ”Han släpade sig fram på såriga fötter förbi tistlarna vid vägrenen och lämnade dalen med den slokande olivlunden bakom sig”.
Den första meningen är vag. Den senare meningen är svår, eftersom den är laddad med ett koncentrat av information, men den ger också en tydligare bild. Verbet för hur karaktären rör sig framåt är preciserat, fötterna är omnämnda och beskrivna med ett konkret adjektiv, vad han passerar och var är beskrivet, samt exakt vad han lämnar bakom sig och hur det ser ut.
Gå tillbaka till en tidigare text, som du har skrivit – eller skriv en ny.
Komplettera den med konkreta detaljer. Tänk på att välja så träffsäkra detaljer som möjligt.
✒ Läs varandras texter. Diskutera: Vilken effekt får texterna av fler detaljer?
Övning: Parafras
Nästa övning bygger på Höga Visan i Bibelns Gamla testamentet, en av världens mest kända kärleksdikter. Här är ett utdrag:
Vad du är skön, min älskade, vad du är skön!
Dina ögon äro duvor, där de skymta genom din slöja.
Ditt hår är likt en hjord av getter som strömma nedför Gileads berg.
Dina tänder likna en hjord av nyklippta tackor, nyss uppkomna ur badet,
allasammans med tvillingar, ofruktsam är ingen ibland dem.
Ett rosenrött snöre likna dina läppar, och täck är din mun.
Lik ett brustet granatäpple är din kind, där den skymtar genom din slöja.
Din hals är lik Davids torn, det väl befästa; tusen sköldar hänga därpå, hjältarnas alla sköldar.
Din barm är lik ett killingpar, tvillingar av en gasell, som gå i bet ibland liljor.
Till dess morgonvinden blåser och skuggorna fly, vill jag gå bort till myrraberget, till den rökelsedoftande höjden.
Du är skön alltigenom, min älskade, på dig finnes ingen fläck.
HV 4:1–7
En parafras är en omformulering av en text med egna ord, utan att ändra den ursprungliga textens mening. En välkänd parafras till Höga Visan är
Artur Lundkvists dikt Höga Visan, moderniserad från 1963. Här är ett utdrag: Du är som en flygvärdinna i genomskinlig klädnad av plast, du räcker fram glaset med whisky on the rocks, klingande av isbitar så att det påminner om getflockar på väg utför bergsluttningar, du är som en amason med brösten skyddade av ståltrådsgaller, dina örhängen består av förhudar uppträdda på nålar, dina pilar är tillskurna av lianer med spetsar av läppstift, dina ben är av svarvat stål och klädda med renrakat skinn från ofödda lamm, dina knän rymmer kullager i kokosfett, dina lår är bländande instrument i etuier klädda med violett sammet
✒ Jämför stämningarna i Gamla testamentets Höga Visan och Lundkvists Höga Visan, moderniserad. Vad beror likheter och skillnader på?
Skriv om Höga Visan till en modern kärleksdikt med bilder hämtade ur en enhetlig ämnessfär som du kan känna igen dig i och som är relevant för dig. Titta på enskilda liknelser och försök komma på alternativ som fungerar bättre i vår tid och miljö. Vilka bilder talar till oss idag? Vad kan vi likna vår älskades ögon, hår och tänder vid? Och vad kan ersätta myrraberget, den rökelsedoftande höjden? Till exempel: Ditt hår glänser som en sprillans ny BMW.
✒ Läs varandras texter. Diskutera: Vilka nya bilder har dykt upp och ersatt de gamla? Vilka stämningar skapar de nya bilderna? Korresponderar det med stämningarna i Gamla testamentets Höga Visan?
Övning: Allegori
En allegori är en historia där hela berättelsen handlar om en konkret sak, som egentligen står för något annat. Ett känt exempel är Olof von Dalins Sagan om hästen (1740). Hästen som får nya ägare är egentligen landet Sverige och de olika ägarna är olika kungar. En annan känd allegori är
Djurfarmen av George Orwell (1945), där grisen Napoleon symboliserar Josef Stalin. Allegorin måste inte innehålla djur. Allegorin är en berättelse, där konkreta karaktärer representerar abstrakta idéer.
Skriv en kort allegori. Det räcker med en sida. Låt något abstrakt framgå genom att beskriva något konkret. Till exempel: Konflikter mellan länder kan framställas genom kiv mellan barn i sandlådan.
✒ Testa: Når det fram till läsarna vad din text egentligen handlar om? Finns det kanske utrymme för läsaren att göra en helt annan tolkning än vad du avsåg?
Litterär gestaltning
Med litterär gestaltning menas att man visar istället för att tala om. Skriv så konkret och målande som möjligt vad som sker, så att läsaren själv kan se det framför sig. Då blir det nämligen överflödigt att förklara. I beskrivningen av liknelser på sidan 10 skildras hur en person upplever ett svek. Att efter sista meningen lägga till en förklaring där det står ”Jag kände mig verkligen sviken av min vän” behövs inte. Det skulle tvärtom förta något av den bild som faktiskt målats upp.
Låt oss föreställa oss en man som gråter. Vad uppfattar vi med våra sinnen? Tårar i ögonen, blöta kinder, kanske axlar som skakar, ett hulkande läte? Bara med hjälp av dessa korta fraser kan du göra dig en egen bild av mannen. Jämför med frasen ”mannen var ledsen”. Här saknas konkreta ord som ger läsaren bilder.
Se exemplet med den abstrakta känslan ”rädsla”:
Känsla Hur agerar någon med denna känsla? Hur visa konkret genom (något av dina) fem sinnen?
Bildspråk Undvik, eftersom det blir överflödigt!
Rädsla Hon frös till is hastigt, eftersom det verkligen var läskigt och hon var rädd.
Varför är meningen ”Hon frös till is” bättre än ”Hon frös till is hastigt, eftersom det verkligen var läskigt och hon var rädd”?
Det första exemplet visar, medan det andra talar om. Varför ska man inte tala om, då? Därför att då gör man texten redogörande, snarare än skönlitterär. Skönlitteratur är en konstform, som bör erbjuda läsaren egna tolkningsmöjligheter. Undvik att skriva läsaren på näsan. Lägg krut på att visa och lita på att läsaren fattar.
Men om läsaren faktiskt inte förstår vad som gestaltas? Då behöver gestaltningen bli tydligare.
SKRIVARVERKSTAD:
Litterär gestaltning
Övning: Förklara inte – visa!
Öva dig genom att beskriva en känsla hos en person, utan att nämna känslan vid namn, till exempel ilska, rädsla eller längtan. Koncentrera dig på att visa hur personen agerar, eller ser ut. Hur kan du konkret använda de fem sinnena? Hur kan du ta hjälp av bildspråk? Du undviker förstås att lägga till överflödiga förklaringar och redogörande ord för hur personen gör olika saker. Adverb är i detta sammanhang bannlysta.
Gestalta fem positiva och fem negativa känslor.
✒ Läs och diskutera varandras gestaltningar! Vad uppfattar läsarna?
Stämmer det med författarnas avsikter?
✒ Är det lättare eller svårare att gestalta positiva, respektive negativa, känslor?
Övning: Från sött till surt och tillbaka till sött
Skriv cirka en sida om en person som befinner sig i ett visst stämningsläge, som förändras till sin motsats, till exempel från att med hög förväntan bitit i ett åtråvärt äpple, till att känna äckel då äpplet innehöll en mask. Skriv sedan ytterligare en halv sida där personens känsla återställs till det första läget. Gör detta genom att visa och inte tala om. Använd inte de abstrakta orden för känslorna.
✒ Testa: Når det fram till läsarna vilka olika känslor du gestaltar?
Variera övningen genom att beskriva en persons kroppshållning från att vara pigg till att känna sig trött och sedan bli pigg, igen – utan att använda orden pigg och trött, eller genom att enbart beskriva en persons ansiktsuttryck när personen äter något sött, sedan något surt och därefter något sött igen – utan att använda orden sött och surt.
Det
skönlitterära ordförrådet
Ditt ordförråd behöver både utvecklas och förnyas för att göra det skönlitterära skrivandet rättvisa. Det sker automatiskt när du läser skönlitteratur. Du har också utvecklat det genom övningarna du har jobbat med i den här boken. Nu följer ytterligare övningar som syftar till att vidga ditt ordförråd och därmed ditt skönlitterära språk.
SKRIVARVERKSTAD:
Det skönlitterära ordförrådet
Övning: Nya ord
Ett enkelt sätt att förnya sitt ordförråd är helt enkelt att skapa nya ord. Gör så här: Vik ett papper på längden, så att endast vänsterspalten är uppslagen. Skriv ner så många adjektiv du hinner på en minut. Du har nu en spalt med adjektiv. Vänd pappret, så att endast den tomma högerspalten är uppslagen. Byt papper med en kamrat. Skriv ner så många substantiv du hinner på en minut. Vik upp pappret och du har en rad nya sammansättningar: mysbulle, sötsås, gulcykel, dumpenna och gladhäftapparat.
mysig söt gul dum glad bulle sås cykel penna häftapparat
Variera övningen genom att växla mellan olika ordklasser. Pröva gärna att ha tre spalter istället för två. Välj ut dina nyskapade guldkorn och använd dem i en kortare text.
✒ Läs varandras texter. Diskutera: Vad tillför de nyskapade orden? Vilken skillnad gör de, jämfört med om samma text vore skriven med ”gamla” ord?
✒ Jämför med följande dikt av Bob Hansson från 1998: Vad förmedlar hans sammansättningar av ord?
För er våtblygeyra & rakryggenervösa, er som helar, som har rymdskepp och regnskogsfrö i era garderober, töprövande.
För er som bjuder på kaffe.
För verklingsfontäner som forsar och brölar och bubbledrösar sig hela vägen in, förändrar alltihop med ett ryck lite grand
Övning: Originella uttryck
En kliché, eller klyscha är ett slitet uttryck, som bör undvikas. Det är något som man säger och som har sagts så länge och så många gånger att det mist sin ordagranna betydelse. Det kan vara ord och fraser, till exempel ”den slanka blondinen”. Det kan också vara bilder och föreställningar som blivit slitna, till exempel att den slanka blondinen går i högklackat och att den kvinnojägare som åtrår henne är snygg och vältränad. Motsatsen till slitna uttryck är originella uttryck.
Gör en lista över slitna uttryck och bilder. Skapa ett originellt alternativ till varje kliché. Så här:
Slitna uttryck
Dum blondin
En bov som liknar en gorilla
Hans enda vän var flaskan
Originella uttryck
Den skarpaste hjärnan fanns innanför de blonda lockarna.
Ingen misstänkte att mannen i Armanikostym och välansat skägg var den som handgripligen tagit strupgrepp på henne i gränden. Han hade rena naglar och den smutsiga gränden var ingen plats man kunde föreställa sig honom på.
Spriten var hans ovän. Han försökte undvika ett möte, men varje gång han trodde sig ha valt en ny väg, stötte han på flaskan, igen.
Välj ett eller flera av de originella uttrycken och skriv en kortare berättelse.
✒ Läs varandras texter. Diskutera: Vilken effekt har de originella uttrycken i texten?
Övning: Kärlekstext
Bland det svåraste som finns är att gestalta kärlek och åtrå på ett originellt vis. Skriv en sida om ett lyckligt par. Undvik klichéer.
Du får inte använda följande ord eller fraser, eftersom de är slitna i sammanhanget:
person med hjärtat på rätta stället slank blondin hetlevrad brunett kär kärlek ögon blick len kind len som sammet persikolen kurvig midja breda axlar hårlock/lockigt hår mjuka läppar bröst yppig urringning längta höga klackar kort och/eller snäv kjol muskulösa överarmar rufsigt hår skäggstubb leende brinnande mörk röst viskar viskning smekning
Kommer du på fler slitna uttryck? Undvik dem.
Hoppsan, det var många ord att undvika! Vilka återstår? Jo, dina egna, originella ord och uttryck. Här ett exempel av poeten André Breton från 1937: Min kvinna med hår som skogseld med tankar som värmeblixtar med midja som timglas min kvinna med midja som utter i tigergap.
✒ Läs varandras texter. Diskutera: Vilka originella ord och uttryck används i din text för att gestalta det lyckliga paret?
✒ Vad tillför de originella uttrycken till texten? Hur påverkar de läsupplevelsen?
✒ Jämför med Bretons dikt. Upplevs hans bildspråk relevant för dagens läsare? Skulle du vilja använda dig av hans formuleringar, eller ersätta dem med egna – vilka i så fall?
De kreativa musklerna och fritt flöde
Begreppet fritt flöde kommer från engelskans stream of conciousness, vilket syftar på det undermedvetnas ström, som flödar genom handen och pennan ner på pappret, utan att alltför mycket hindras av tankens hämmande censur. Uttrycket har blivit känt genom sista kapitlet i James Joyces roman Ulysses (1922). Där återges karaktären Molly Blooms inre monolog i ett till synes oredigerat skick, som ett fritt flöde utan tydligt sammanhang och utan punkt och stor bokstav:
Ja för det har då aldrig hänt förr att han har bett att få sin frukost på säng med ett par ägg sen vi bodde på City Arms hotellet när han brukade låtsas ligga sjuk och gjorde rösten ynklig och var förnäm av sig för att göra sig intressant för den där gamla harpan mrs
Riordan som han trodde han var så tumme med och hon gav oss inte ett kopparöre en gång …
SKRIVARVERKSTAD:
Fritt flöde
Du kan använda fritt flöde som en teknik för att komma igång med ditt skrivande. Strunta i allt vad språkregler heter. Grubbla inte. Sätt dig med penna och papper eller dator och bara skriv i cirka femton minuter. Låt vad som helst poppa upp, associera vilt, censurera inte – detta är ju bara för dig. Syftet är att kreativiteten ska lossna. Om övningen görs regelbundet tränar du dina ”skrivmuskler” och du kommer att försätta dig i en situation där du själv skapar din inspiration.
Övning: Fritt flöde till musik, bild och i främmande miljöer
Du kan variera fritt flöde genom att till exempel skriva till musik. Växla mellan olika slags musik, såsom meditativ musik, klassisk musik, musik i dur med upptempo, musik i moll, och så vidare.
Skriv fritt flöde till en eller flera bilder. Du kan välja tavlor av kända konstnärer, fotografier av ansikten eller miljöer, eller bilder föreställande mönster …
Skriv fritt flöde i annorlunda miljöer. Testa att sätta dig på ett kafé eller på en busstation ... och skriv! Flöda okontrollerat i denna miljö, låt dina associationskedjor brytas av förbipasserandes prat, fantisera om resenärernas innersta hemligheter … Vad händer med det skrivna?
Övning: Fritt flöde som reflektion
Fritt flöde kan även ske utifrån ett givet ämne. Kanske arbetar din skola, eller klass, med ett gemensamt tema, som är tacksamt att reflektera över genom fritt flöde. Inom klassen kan ni bestämma ett ord eller ett särskilt ämne att flöda kring. Eller varför inte reflektera över den egna inlärningen, över det egna skrivandet och den egna utvecklingen?
Övning: Fritt flöde med tema och variation
Den här övningen är en variant av fritt flöde och har samma syfte. Du bestämmer dig för ett ord, vilket som helst, som du gör till ditt tema och håller fast vid det genom hela övningen. Alternativt kan klassen komma överens om ett gemensamt ord, till exempel ordet spegel. Precis som i fritt flöde ska du glömma bort att skriva korrekt, utan bara skriva.
Skriv vad som helst, helt förutsättningslöst om ditt tema, 5–10 minuter.
Växla till att skriva så positivt du någonsin kan om ditt tema. Lovebomba 5–10 minuter.
Växla till att skriva så negativt du kan om ditt tema. Dissa 5–10 minuter.
Växla till att skriva om ditt tema med enbart repliker, 5–10 minuter.
Övning: Trivialt och seriöst
Ett intressant sätt att variera fri flödesskrivning är att skriva om något trivialt tema på ett så seriöst sätt som möjligt. Ett trivialt tema kan till exempel vara ”Att skala en banan”. Behandla temat som om det vore svårt att skala bananen och av största vikt att göra det på rätt sätt. Gestalta svårigheterna, de kritiska punkterna och strävan efter att lyckas.
✒ Läs varandras texter. Diskutera: Vad blir effekten av att skriva om något trivialt tema på ett så seriöst sätt som möjligt?
Förtätat språk
Ett förtätat språk är koncist, träffsäkert, samt fritt från vaga formuleringar, pratighet och överflödiga omtagningar. Vad betyder det? Titta på följande stycke:
Det fanns en gård i närheten av vårt hus. Det bodde en pojke i den gården. Det var han som var Peter. Han hade en hund. Peters hund hette Sudden.
Om vi markerar vilka ord som verkligen bär på nödvändig och ny information, ser det ut så här:
Det fanns en gård i närheten av vårt hus. Det bodde en pojke i den gården. Det var han som var Peter. Han hade en hund. Peters hund hette Sudden
Den nödvändiga informationen handlar om en närliggande gård, där det fanns en pojke som hette Peter. Om vi talar om hans namn, framgår det att han är en pojke och det behöver därför inte påpekas. Peter har en hund som heter Sudden. Om vi nu förtätar den ursprungliga texten, kan det bli så här:
På gården i närheten av vårt hus bodde Peter. Hans hund hette Sudden.
Formuleringen är kortare, men innehåller fortfarande samma nödvändiga information. De ursprungliga trettio orden har minskat till tretton. Ordvalen är genomtänkta. Alla ord som är kvar har en funktion.
Men är det inte meningen att man ska skriva mycket och fylla sidorna?
Jovisst, men inte med överflödiga eller upprepande formuleringar. Fyll sidorna med träffsäkra och konkreta detaljer.
Några vanligt förekommande skrivfel inom samtliga genrer på gymnasiet är att texter blir vaga på grund av brister i träffsäkerhet vad gäller ordval och koncist språkbruk, samt struktur. Texter tappar i kvalitet på grund av att informationen i innehållet är utspridd och återkommer med olika omtagningar. Det går att åtgärda så här:
Detaljnivå, ord och fraser
Vad exakt vill jag uttrycka?
Hitta det mest träffsäkra ordvalet.
Helhet/struktur
Planering
Ordna/sortera innehållet
Disposition/synopsis (Mer om detta finns i kapitlet om prosa.)
Se på följande exempel:
Det var en man som var typ 50 eller nåt. Han hade lite grått hår så där på sidan fast inget upptill och han gick lite böjt liksom framåt och han verkade inte alls ung, för hans frisyr var gammaldags ungefär som gamla har, fast han hade ju knappt nåt hår alls …
Beskrivningen av den här mannen är vag och tenderar att bli tjatig, eftersom samma saker upprepas, om än med olika ord. Omtagningarna förvirrar, eftersom de är motstridiga. Har han hår eller inte? Här behöver man bestämma sig för hur han ser ut och beskriva det med ord som tydligt talar om vad man menar:
Det var en man i femtioårsåldern med grånade tinningar, kal hjässa och kutrygg.
Precis som i det tidigare exemplet med pojken Peter och hunden Sudden, har vår man nu beskrivits med färre ord, men det är träffsäkra ord. Alla ord som är med har en funktion.
När det kommer till struktur, behöver varje text, oavsett texttyp, planeras. Hur ska texten börja, vad kommer i mitten, hur ska den sluta? Vad ska vara med och vad ska inte vara med? När ska viss information presenteras?
Vad behöver läggas till och vad behöver strykas?
Olika typer av texter har olika mallar, som är till hjälp vid planeringen – du hittar dem längre fram i denna bok.
Ibland drabbas man av inspiration och skriver långt av bara farten, utan att ha planerat något alls. Det är en underbar känsla att vara i ett sådant flow 2 . En sådan text mår bra av att få vila en tid. Plocka fram den efter ett tag och bearbeta den utifrån en tänkt struktur. Det kan handla om att stycken måste byta plats eller strykas, eller att något avsnitt måste skrivas om. Det kan sannolikt också handla om att finna mer träffsäkra ordval och förtätade formuleringar.
2 Csíkszentmihályi, 1997
SKRIVARVERKSTAD:
Förtätat språk
Förtätning handlar om att stryka överflödig text. Att vara ekonomisk med utrymmet och inte pladdra på enbart för att fylla ett visst antal sidor.
Förtätning handlar om att formulera sig så träffsäkert att den nödvändiga informationen presenteras med det eller de ordval som bäst beskriver vad man vill ska framgå och så tydligt att det räcker att nämnas en gång. Vad händer då? Jo, texten blir mer koncentrerad – förtätad – och förmedlar på ett mer träffsäkert sätt vad du vill ha sagt. Genom att stryka onödiga omtagningar rensas även tendenser till långrandighet bort.
Övning: Förtäta
Öva dig på följande stycke. Försök förtäta texten genom att göra den så kort som möjligt, utan att något av den nödvändiga informationen försvinner.
Jämför med klasskamraterna och se vem som har fått till den mest förtätade versionen.
Hennes namn var Luiza. Hon körde bil till jobbet varje dag. Luizas bil brukade inte krångla eller gå sönder, men en dag gjorde den det. Hon tänkte att det kanske var motorn i bilen som hostat ihjäl sig och gått sönder på det viset. Eller något i den stilen. Att köra till jobbet varje dag hade varit kul, Luiza gillade att köra. Men nu när bilen hade gått sönder var det slut på det roliga. Hon kunde inte köra till jobbet med en bil som krånglade och var trasig. Nu måste hon byta till ett miljövänligare alternativ. Plötsligt fick Luiza en snilleblixt. Snilleblixten, som hon just fått, sa henne att hon kunde bli busschaufför och börja köra buss. Då skulle hon kunna fortsätta köra, som var kul, och samtidigt vara miljövänlig och hon skulle inte längre behöva sin trasiga bil för att få köra.
Övning: Bearbeta och förtäta
Kreativt skrivande handlar till stor del om att skriva och skriva om.
Välj ut någon av dina tidigare texter, förslagsvis en fri flödestext. Bearbeta den, så att den blir så förtätad som möjligt.
✒ Läs varandras texter. Diskutera: Jämför varandras förtätade versioner med hur texterna såg ut tidigare. Hur blir resultatet?
kreativt skrivande
Kreativt skrivande är ett läromedel i skönlitterärt skrivande framtaget för Gy25. Det vänder sig till elever och lärare i gymnasiets samtliga ämnen i svenska och svenska som andraspråk samt, givetvis, i ämnet kreativt skrivande. Genom ett personligt tilltal vägleds läsaren, på ett lekfullt vis, i att utveckla ett skönlitterärt språk och med det som verktyg skapa dikter och prosa. Kreativt skrivande innehåller konkreta skrivråd, mängder av övningar med stegrande svårighetsgrad och förslag på hur korta och långa texter kan vidareutvecklas – ända fram till en fullbordad roman.
Linda Åhgren är legitimerad gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia med mångårig erfarenhet av undervisning på gymnasium, folkhögskola, studieförbund samt på skrivarkurser i egen regi. Hon har författat såväl läromedel som skönlitteratur – senast Kafé Kyiv som handlar om kriget i Ukraina och människors flykt.
