HYBRID Supplement publicerar forumgranskade rapportersamt tematiskavolymerdär sakkunniggranskade artiklar kombineras med annat, mer populärt skrivt material och är gratis att laddaner på http://publicera.kb.se/hyb, samt kanbeställassom print-ondemand på http://bod.se/bokshop eller andra nätbokhandlar.Anvisningar för medverkande återfinnspåhemsidan.
Ansvarigutgivare: David Davage
Redaktör:David Davage (david.davage@altutbildning.se)
Redaktionssekreterare: MariaLedstam (maria.ledstam@altutbildning.se)
Recensionsansvarig: Mikael Hallenius (mikael.hallenius@altutbildning.se)
Omslagsdesign: David Davage
Designinlaga: David Davage
Akademi förLedarskap och Teologi Åstadalsvägen 2 Box1623 70116 Örebro
Förlag:BoD·BooksonDemand, Östermalmstorg1,11442Stockholm,Sverige, bod@bod.se
Tryck:LibriPlureosGmbH,Friedensallee273, 22763Hamburg,Tyskland
http://publicera.kb.se/hyb hybrid@altutbildning.se
©2025 HYBRID och MariaLedstam
DOI: 10.58412/hyb.v3i2.17650
ISBN (tryckt bok): 978-91-8097-033-4
ISSN 2004-5425
E-ISSN 2004-5417
Örebro2025
INNEHÅLL
ABSTRACT
Denna explorativaoch induktiva studieundersöker hur ledare inom fyra frikyrkliga diakonala organisationer –Erikshjälpen,Hela Människan, Göteborgs Räddningsmissionoch Hyllie Park Talentbyrå –förstår sin roll som civilsamhällesaktörer iett föränderligt välfärdslandskap.Genom fokusgruppsintervjuer analyserasledarnas uppfattningar om samhällsbidrag,identitet,hotmotorganisationernassärartsamterfarenheteravreligionsmöten. Studien bygger på tematisk analys och belyser spänningen mellanoffentligfinansieringochideologiskintegritet,liksommöjligheten till interkulturell gästfrihet iett mångreligiöst samhälle. Resultaten visar att ledarna värnaromorganisationernaskristna värdegrund, samtidigt som de navigerar komplexa kravfrån både stat och marknad. Studien bidrar till kunskap om idéburen välfärd och lägger grund förvidare forskningomreligiöstmotiveratsocialtarbeteiSverige.
PROJEKTET
Rapporten är en del av projektet ”Omförhandlingpågår: En kvalitativ studieavfyradiakonalaorganisationerssjälvförståelsesomcivilsamhällesaktörer”, som leds av Roland Spjuth och är finansierat medbidrag från BerntGustafssonsminnesfond.
BILAGA 1
Omförhandlingpågår:Frågeguideförfokusgrupperhösten2022.....................71
TACK
Jag vill framföra ett varmt tack till organisationerna Erikshjälpen, Hela Människan, Göteborgs Räddningsmissionoch Hyllie Park Talentbyrån förderasgenerösamedverkanidenstudiesomliggertillgrundfördenna rapport. Ettsärskilt tack riktastill de kontaktpersoner som samordnade intervjutillfällena,samt till de ledare somdeltog ifokusgruppsintervjuerna–tackförertengagemangochdeinsiktsfullasamtalen.Etttackockså till forumgranskarna Björn Cedersjö, DuncanLevinsohn,RolfLidskog ochPaulinaLindgrenförvärdefullakommentarer.
Örebroden9maj2025, MariaLedstam
INLEDNING BAKGRUND
Forskningen om svensk väckelsehistoriahar visat hur frikyrkorörelserna påverkade framväxten av det moderna Sverige, inte minst vadgäller demokratisk fostranoch folkbildning.1 Det som varit mindre framträdande iforskningen ärbetydelsenavväckelserörelsernas aktivism som inteminsttogsiguttryckiettstarktsocialtengagemangförutsattamänniskor. Tidigt kanaliserades detta engagemang genom bildandet av olika föreningar föratt ge stödtill missbrukare, lågutbildade, barn och fattiga, någotsombidrogtillattformaettsolidarisktsamhällsklimat.2
Efterandravärldskrigetfickfrikyrkligtsocialtarbeteenrejälnedgång, framför allt eftersomstaten utvecklade generella välfärdssystem.Frikyrkans samhällsengagemang reducerades därmedofta tillopinionsbildning ochförsvaravkristnavärdengentemotpolitiskabeslutsfattare.3
1 Se till exempel Sven Lundkvist, Folkrörelserna idet svenska samhället 1850–1920 (Uppsala: Universitetsförlaget, 1977); Gunnar Hallingberg, Läsarna: 1800-talets folkväckelse ochdet moderna genombrottet(Stockholm:Atlantis,2010);ÅsaBengtsson,Nyktrakvinnor:Folkbildare,företagareoch politiska aktörer: Vita Bandet 1900–1930 (Göteborg: Makadam, 2011); Mats Larsson, Vi kristna ungaqvinnor:AskersJungfruförening1865–1903–Identitetochintersektionalitet(ActaUniversitatis Upsaliensis; Uppsala universitet: Avhandling, 2015); Arne Rasmusson, ”Kyrkan och kampen förett bättresamhälle:Enalternativhistoria”STK96/2(2020),173–199.
2 Roland Spjuth, ”Diakonins historia: Från fornkyrka till framtid”, i Diakonins perspektiv,red. Helene Wallskär (Stockholm: Verbum, 1999), 32–46; Ulrik Josefsson, Liv ochöver nog: Den tidiga pingströrelsensspiritualitet(BibliothecaTheologiaePracticae77;Skellefteå:Artos&Norma,2005)
3 Spjuth, ”Diakonins historia”.Framväxten av generella välfärdssystem påverkade självfallet även svenskakyrkansdiakoni.SetillexempelStigLinde,”Frånvälfärdsstattillvälfärdsmix,frånstatskyrka tillcivilsamhällesaktör”,iDia-koni–reflektionochpraktik,red.ElisabethChristianssonDrake,Mats J.HanssonochStigLinde(Stockholm:Verbum,2022).
Under det senaste årtiondet haridéburna organisationer fått ökade möjligheter att verka somutförare inomdet offentligt finansierade välfärdssystemet –enutveckling som haruppmuntrats av staten.4 Flera aktörermedrötteri1800-taletsfrikyrkorörelserhartagitenaktivdelide nyamöjligheter som givits och bedriveridag medstöd av offentlig finansieringomfattandeverksamheter.Mycketavdagensfrikyrkligasocialaengagemang kanaliserasdärmedgenomsådana verksamheter inom bland annatförskola,skola,secondhand-verksamhetmedarbetsträning,öppna socialaverksamheter, härbärgen och boenden. Denna utvecklinghar medfört att frikyrkliga diakonala organisationer, som tidigare främst bedrivit egenfinansierade diakonala initiativi nära anslutningtill lokala församlingar, iallt större utsträckning omvandlas till statligt finansierade välfärdsproducenter.
Trots ett ökat intresse föridéburen välfärd och den förändrade roll som idéburna organisationer fått somoffentligt finansieradevälfärdsaktörer,saknas fortfarande kunskapomhur denna utvecklingupplevs ochförståsavdemsomverkarinomsektorn.Tidigareforskningharihög grad fokuserat på politiska förutsättningar, organisationsformer och strukturellaaspekter,medanindividnivånärrelativtoutforskad.5
Motdennabakgrundfinnsetttydligtforskningsbehov:attundersöka hur ledare inom frikyrkliga diakonala organisationer förstår sitt uppdrag ochsittsamhällsbidragochdespänningarsomeventuelltuppstårimötet medkravfråndetoffentliga.6
4 Samuel Engblom, Idéburen välfärd: Betänkande av Utredningen om Idéburna aktörer i välfärden(SOU2019:56).Online:https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentligautredningar/2019/12/sou-201956/
5 EbbaHenreksonoch Truls Neubeck, ”Idéburen välfärd iSverige –ensystematisk litteraturstudie”,Socialvetenskapligtidskrift29/1(2022),1–25.
6 Forskare som till exempel Luke Bretherton, ”A Postsecular Politics?Inter-faith Relations as a Civic Practice”, Journalofthe AmericanAcademyofReligion 79/2 (2011), 199–215; idem Resurrecting Democracy: Faith, Citizenship, andthe Politics of Common Life (New York: Cambridge University Press, 2015); idem, Christ andthe Common Life: PoliticalTheology andthe Case for Democracy (New York: Cambridge University Press, 2019); Stig Linde, ”Från välfärdsstat till välfärdsmix,frånstatskyrkatillcivilsamhällesaktör”,iDiakoni–reflektionochpraktik,red.Elisabeth Christiansson Drake, Mats J. Hansson och Stig Linde (Stockholm: Verbum, 2022), 95–118; Paul
Behovetavfördjupadkunskapbottnarinte enbart iden förändrade välfärdsrollen, utan också ihur frikyrkligt engagemang formas iett alltmermångkulturelltsamhälle.Frikyrkanväxteframiettsvensktenhetssamhällemedmångagemensammaövertygelseromvadsomutmärkteett gott samhälle.7 Ettalltmerpluralistiskt samhälle innebär olika uppfattningar om vadsom ärett gott samhälle och att intressekonflikter kan uppståmellanolikagrupperochmellandemochmyndigheter.Detfinns behovatt undersöka om frikyrkligt samhällsengagemang ger rum för mångkulturmedreellaolikhetermensomändåbidrartillettgemensamt ochblomstrandecivilsamhälle.8 Detfinnsenoroattcivilsamhälletsaktörer alltmer blir intresseorganisationer fördeegna medlemmarna och därigenom försvagas somfolkrörelservilka ger röst åt marginaliserade grupper. Här finns tendenseratt såvälromantisera religiösa aktörers roll som attosynliggöradem,9 inteminstipolicydokumentochbeslutsprocesser.10 Detta aktualiserar behovetavatt undersöka hur frikyrkliga diakonala aktörer självaförstår sitt uppdragi en samhällskontext som präglas av såväl ökadreligiösmångfaldsomförändradeformerförvälfärdsproduktion.
Iden här rapportenriktas strålkastarljuset mot de fyradiakonala organisationerna Erikshjälpen, Hela Människan, Göteborgs Räddningsmission och HyllieParkTalentbyrånmed särskiltfokus på deras
Lichterman, Elusive Togetherness: ChurchGroups Trying to Bridge America’s Divisions (Princeton: PrincetonUniversityPress,2005);MortenSager,”Mellanidéburenvälfärdochevidens:Enbreddad synpå kunskap”, Socialmedicinsktidskrift 100/6 (2023), 786–799, har pekat på relevanta aspekter i dettasammanhang,vilkadiskuterasvidareiavsnittet”Tidigareforskningochteoretiskaperspektiv”.
7 Fredrik Wenell, Omvändelsens skillnad: En diasporateologiskgranskning av frikyrklig ungdomskulturifolkkyrkaochfolkhem(Uppsala:ActaUniversitatisUpsaliensis,2015).
8 Se Luke Bretherton, Christianity andContemporaryPolitics (Oxford: Wiley Blackwell, 2010), idem, Resurrecting Democracy;Arne Rasmusson, ”The Church as a’CreativeMinority’: On Being Church in Today’s Europe”, i Religions andChurches in aCommon Europe,red.Janos Wildman (Bremen: Europäischer Hochschuleverlag, 2012), 72–88 och Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet:Religion,modernitet,politik(Göteborg:GläntaProduktion,2009).
9 Se Adam Dinham, ”Reimaging Religion and Belief in the Public Sphere”, Modern Believing 61/2(2020),141–151,sombeskriverdiskussioneniEngland.
10 Se Niklas Holmefur, Den osynligareligionen: Analys av policy för svenskutvecklingspolitik 2010–2014(StudiaMissionaliaSvecana117;Uppsala:UppsalaUniversitet,2016);LinneaLundgren, ARiskoraResource? AStudy of theSwedishState’s Shifting Perception andHandlingofMinority ReligiousCommunitiesbetween1952–2019(Stockholm:ErstaSköndalBräckehögskola,2021).
självbeskrivningar av att vara civilsamhällesaktörer. Rapporten bygger på en kvalitativ undersökning medledare idefyra organisationerna. Rapporten är tänkt att fungera som ett förstudium förvidare forskning.
Studien har därmedenexplorativansats då den syftar tillatt undersöka ettrelativtobeforskatområdeförattskapaenförstaförståelse,identifiera mönsterochgenereranyaforskningsfrågor.11
SYFTEOCH PROBLEMFORMULERING
Syftetmeddennastudieärattundersökahurledareifyrafrikyrkligadiakonalaorganisationerförstårsinrollsomcivilsamhällesaktörer.Motbakgrundavdeomfattandesamhällsförändringarsomredogörsföristudiens bakgrund formuleras följande problemformulering: Vilkacentralautmaningarochmöjligheterbehöveruppmärksammasavfrikyrkligaidéburnaorganisationeriderasrollsomcivilsamhällesaktörer?Genomkvalitativa fokusgruppsintervjuer belyser studienhur ledarna beskriver sitt samhällsbidrag,hur de upprätthåller sin kristna identitet,12 vilka hot de uppfattar mot organisationens särart,13 samt hur de erfar och beskriver religionsmöteninomverksamheten.
Dentematiskaanalysenavmaterialetikapiteltretarsinutgångspunkt iledarnas egna berättelser, medan teoretiska perspektiv används ikapitel fyra som tolkningsverktyg. Studienföljer därmed en induktiv ansats, där empiringesföreträdeochteorinbidrartillattfördjupaförståelsenavmaterialet.Följandeforskningsfrågorväglederstudien:
11AlanBryman,Samhällsvetenskapligametoder(Stockholm:Liber,2018).
12 Förenbeskrivning av begreppet identitet,seavsnittet ”Tidigare forskning och teoretiska perspektiv”.
13Medsärartavsesistudiendetsomgörenidéburenorganisationannorlundaänoffentligaeller kommersiellaaktörer.Detkanhandlaomideologiskgrund(tillexempelkristentro),organisering(till exempel volontärer, nätverk, icke-hierarkiska strukturer), metoder (till exempel holistiska eller relationella arbetssätt), se Pernilla Hultén och Filip Wijkström, Särart ochmervärde iden ideella sektorn: En studieavledares syn på de idéburna organisationernas betydelse (Stockholm: Socialstyrelsen,2006).
