Issuu on Google+

IMPULS

GEOGRAFI

Lärarhandledning Joel Knöös NATUR & KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tel 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm Tel 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90  info@nok.se  www.nok.se Projektledare: Magnus Öljemark, Hanna Qwist, Christiaan Hollander Textredaktörer: Ulf Bergqvist, Christiaan Hollander Grafisk form: Caroline Bagge Layout: Måns Björkman/Typ & Design AB

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Abonnenten har rätt att skriva ut lärarhandledningen för eget bruk samt att mångfaldiga kopieringsunderlagen i pappersform för användning i den egna undervisningen. All annan kopiering liksom allt annat mångfaldigande är förbjudet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning och skadestånd till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur Upplaga 1:2 ISBN 978-91-27-41445-7


IMPULS Geografi – presentation

1

IMPULS Geografi 7–9 för grundskolans senare del består av: • Tre grundböcker • Stadiebok • Lärarhandledning

Grundböckerna Geografiämnet handlar mycket om naturgeografi, alltså den del av geografin som behandlar den fysiska miljön på jorden, det vill säga mark, luft och vatten. Men ämnet handlar i lika hög grad om kulturgeografi eller samhällsgeografi, det vill säga hur människan på olika sätt använder och förändrar jorden. Att kunna se sambanden mellan naturen, människan och samhället är därför mycket viktigt i geografiämnet och något som genomsyrar grundböckerna. En annan ambition med grundböckernas text är att stimulera elevernas egna tankar och frågor. Boken undviker att inom många områden ge tvärsäkra svar och försöker också nyansera bilden av det studerade. Grundböckerna behandlar naturgeografi, kulturgeografi och världs­delarna, som utgör en syntes av de första.

Impuls 1: Naturgeografi Boken inleds med kapitlet Jorden och kartan, som tar upp jordens plats i solsystemet och hur detta påverkar tiden och årstiderna. Kapitlet ger också en kortfattad introduktion till kartografi och diskuterar hur jorden återges på en karta, i stor eller liten skala. De övriga tre kapitlen tar i huvudsak upp naturgeografiska ämnesområden: Jordskorpan – grunden för liv, Klimat och vegetation samt Jordens vatten. Naturligtvis diskuteras även människans roll.

Impuls 2: Kulturgeografi I den andra avdelningen står människan i centrum. I sex kapitel diskuteras olika aspekter på hur människan använder jordytan och vilka faktorer som påverkar människans utnyttjande. Kapitelrubrikerna visar vilka områden som behandlas: Världens befolkning, Marken, maten och landskapet, Städer, Näringslivet i världen, Energi samt Geografi och politik. I det sistnämnda kapitlet berörs ex-

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

2

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

empelvis gränsers betydelse, världens orättvisor, globalisering och samhällsplanering.

Impuls 3: Världsdelarna Den tredje grundboken behandlar de sex världsdelarna. En rad exempel visar på den mångfald som finns i alla världsdelar. Dessa regionala kapitel kan läsas som en syntes av det som behandlats i de två tidigare grundböckerna. Men det är också möjligt att inleda med grundbok 3. De två andra grundböckerna kan då ses som fördjupningar av de olika ämnesområden som tas upp i världsdelskapitlen.

Textens huvuddrag Varje avdelning i grundboken inleds med en kort ingress som avser att fånga elevernas intresse för den text som följer. Faktatexten är rikt illustrerad med fotografier, teckningar, tabeller och kartor. Varje kapitel avslutas med en så kallad Hållplats, som tjänar som ett underlag för diskussion. Viktiga begrepp återges i kursiv form. Notera också att innerflikarna innehåller mer information. Text på tonplatta

Många viktiga begrepp förklaras i särskilda rutor i marginalen. Texter på tonplatta kan också handla om fördjupningar av särskilt intressanta fenomen. I marginalen ges också en rad intresseväckande exempel och fördjupningar, som kompletterar den löpande texten.

Lärarhandledning Lärarhandledningen inleds med kapitlet Kunskap och pedagogik . Här beskrivs hur Impuls motsvarar de innehållsliga krav som kursplanen i geografi ställer. Här presenteras de grundläggande tankar som innehållet i handledningen bygger på. Kapitlet tar upp användbar information rörande kvantitativ och kvalitativ kunskap samt färdigheter elever borde tränas i. Lärarhandledningen samma kapitelrubriker som grundboken. Varje kapitel i lärarhandledningen har samma upplägg:

Övergripande introduktion Kort presentation över vad grundbokens kapitel tar upp. Uppräkning över vilka färdigheter som kan tränas i lärarhandledningens kapitel, eventuellt med förslag till integration. Det ämnesspecifika syftet med grundbokens kapitel. Förslag på kunskapsmål. Litteraturtips.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

3

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Arbetsgång Lärarhandledningen följer i stort grundbokens underrubriker. Vissa avsnitt slås samman av pedagogiska skäl. Arbetsgången börjar oftast med ett förslag till introduktion. I lärarhandledningen finns hänvisningar till kopieringsunderlag och grundbokens och stadiebokens sidor. Där sidorna i grundbok och stadiebok är olika står stadiebokens sidhänvisningar inom parentes.

Kopieringsunderlag Varje kapitel i lärarhandledningen innehåller kopieringsunderlag, som består av kartmaterial, övningar, fördjupningstexter samt repetitionsuppgifter.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

4

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


Kunskap och pedagogik

2

Vad kräver kursplanen? Impuls bygger på kursplanen i geografi och syftar till att utveckla elevens förmåga att • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Dessa förmågor ska utvecklas med hjälp av kursens centrala innehåll, vilket är indelat i tre delar: Livsmiljöer, Geografins metoder, begrepp och arbetssätt och Miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Dessa delar är sin tur indelade flera ”underdelar”. Tabellerna nedan visar hur delarna hänger ihop med innehållet i Impuls-böckerna.

Livsmiljöer Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Jordens klimat- och vegatationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

Impuls 1, kapitlet Klimat och vegetation

Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Impuls 1, kapitlet Klimat och vegetation Impuls 2, kapitlet Marken, maten och landskapet Impuls 3, avsnittet om klimat och vegetation i resp. världsdelskapitel

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

1

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KUNSKAP OCH PEDAGOGIK

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelssmönster har förändrats över tid.

Impuls 2, kapitlet Näringslivet i världen

Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Impuls 2, kapitel Världens befolkning

Impuls 2, kapitlet Geografi och politik Impuls 3, se resp. världsdelskapitel

Impuls 2, kapitlet Städer Impuls 3, se till exempel kapitlen om Europa, Nord- och sydamerika

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Impuls 3, se kartorna som inleder respektive världsdelskapitel

Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.

Impuls 1, kapitlet Jorden och kartan

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Impuls 1, kapitlet Jorden och kartan. Se särskilt hållplatsen på s. 28-29

Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

En del av frågerutorna i Impuls 1 går att använda när man gör fältstudier, t.ex. i kapitlet Jordskorpan - grunden för liv

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Många begrepp tas upp och förklaras i elevböckerna Även lärarhandledningen har övningar som tränar detta, se t.ex. begreppshierarkierna i kapitel 4 och kapitel 10

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

2

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KUNSKAP OCH PEDAGOGIK

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Centralt innehåll

Var behandlas detta i Impuls?

Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.

Impuls 1, kapitlet Jordskorpan grunden för liv Impuls 2, kapitlet Marken, maten och landskapet Impuls 3, till exempel kapitlet Afrika (avsnittet När miljön förstörs eller förändras)

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Se ovan

Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Impuls 1, kapitlet Jordens vatten Impuls 2, kapitlet om Marken, maten och landskapet (till exempel avsnittet om Beroende och orättvisor Impuls 2, kapitlet om Geografi och politik Impuls 3, avsnitten som handlar om hoten mot miljön i resp. världsdelskapitel

Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och videnergi och alternativa drivmedel.

Impuls 2, kapitlet Energi, se särskilt hållplatsen Etanol - ett miljövänligt bränsle?

Förekomst av och orsaker till fattigdom och fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

Impuls 2, kapitlet Världens befolkning Impuls 2, Marken, maten och landskapet Impuls 2, kapitlet Geografi och politik Impuls 3, världsdelskapitlen tar upp fattigdomsfrågor, under rubriker som Flest i världen (Asien) och Befolkningen ojämnt fördelad (Afrika)

Samband mellan fattigdom, ohälsa, och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

Impuls 2, Världens befolkning Impuls 3, se ovan

3

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KUNSKAP OCH PEDAGOGIK

Kunskapskrav och betyg En viktig del i kursplanen är kunskapskraven. Dessa ligger till grund för elevernas betyg och graderas med ord som ”grundläggande”, ”goda” och ”mycket goda” eller ”enkla”, ”utvecklande” och ”välgrundande”. Det skapar en kunskapsprogression, där betyget E är det lägsta och betyget A är det högsta. Mer om kunskapskraven och betygsystemet kan du läsa på Skolverkets hemsida. Ett sätt att förhålla sig till kunskapskraven och dess ”graderingsord” är att skilja på kvantitativ och kvalitativ kunskap samt på färdigheter. Kvantitativ kunskap motsvarar då i regel de lägre betygen medan kvalitativ motsvarar de högre. Kvantitativ kunskap – beskrivande kunskap

Denna kunskap omnämns ofta som ”har grundläggande kunskaper om”, ”kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang” och liknande. Denna kunskap bryter ner sammanhang i små delar. Den beskriver oftast detaljer och fenomen. Kvantitativ kunskap är en förutsättning för att kunna utveckla kvalitativ kunskap. Det går inte att förstå eller värdera sammanhang eller fenomen utan att först veta vad de är. En undervisning byggd enbart på kvantitativ kunskap ger eleven en massa faktakunskaper men inga redskap för att förstå sin värld. Kunskaperna tenderar att bli snabbt bortglömda. Vid memorering används hjärnans korttidsminne och kvantitativ kunskap inhämtas oftast med hjälp av memorering. Kvalitativ kunskap – reflekterande kunskap

Denna kunskap omfattar begrepp som ”förstå”, ”reflektera”, ”analysera”, ”värdera” och liknande. Denna kunskap kräver att det som studeras också bearbetas. Detta i sin tur kräver en större intellektuell och känslomässig mognad – vilka inte är statiska tillstånd utan kan utvecklas. Vid denna typ av tankearbete aktiveras långtidsminnet. Kvalitativ kunskap ger sammanhang, känns mer meningsfull och leder ofta fram till utvecklade och väl underbyggda resonemang. Färdigheter

All kunskap som eleven tillägnar sig måste hon också kunna redovisa på något vis: skriftligt eller muntligt, genom att diskutera, redovisa, skriva prov eller uppsats eller liknande. Det är också viktigt att eleven bär med sig ett förhållningssätt till information samt införskaffar sig en grundläggande studieteknik. Dessa förmågor kan vi kalla för färdigheter. Det är naturligtvis viktigt att eleven får möjlighet att träna på detta, vilket ställer krav på en varierande undervisning. Och detta är just vad Impuls erbjuder!

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

4

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


3

Jorden och kartan Grundbokens kapitel handlar om • universum och vårt solsystem • tider och årstider • planeten jorden • gradnätet • tidszoner • kartor och kartprojektioner. I detta kapitel övas begreppsförståelse och systemtänkande. Flera uppgifter tränar elevens kreativa förmåga. Kapitlets olika avsnitt har täta kopplingar till NO-ämnet och någon form av integration är eftersträvansvärt. Arbetet med kartan kan med fördel sammanföras med idrottsämnet (orientering). Ett samarbete med matematikämnet är också att förorda, framför allt när det gäller arbetet med skalan.

Syfte Att kunna se jorden i ett större sammanhang Ett genomgående syfte är att placera jorden i ett större sammanhang. Eleverna ska så långt möjligt förstå att vår planet är en mycket liten del i något väldigt stort, och att jordens typiska drag har utvecklats inom en mycket lång tidsrymd.

LITTERATUR Hall. O (red), 2003: Introduktion till kartografi och geografisk information. Studentlitteratur, Lund. ISBN 91-44-04050-4

Att kunna använda kartan ”Kartan är geografens viktigaste redskap” är ett flitigt använt citat inom geografin. I allt geografiskt arbete har vanligtvis kartan en cent­ ral plats, både som uttrycksmedel och informationskälla. Kartan är således ett verktyg som alla elever måste kunna använda på ett naturligt sätt i sitt arbete inom geografiämnet. När eleverna är färdiga med avsnittet ska de ha en stabil grund att stå på inför uppgifter som är mer omfattande och som kräver större självständighet.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

1

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Kunskapsmål – förslag Förslag på kunskapsmål som kan ligga till grund för bedömning av kunskapskraven och elevens förmåga att • enkelt kunna förklara hur jorden och universum tros ha uppkommit • kunna förklara varför det finns årstider samt dag och natt • kunna hitta och ange olika platsers läge på jorden med hjälp av gradnätet samt ge exempel på hur gradnätet kan användas i olika situationer • med utgångspunkt från svensk tid kunna ge exempel på vad klockan är i andra länder vid samma tidpunkt • kunna definiera vad en karta är och hur den kan användas i olika sammanhang • känna till hur olika projektioner påverkar en kartas egenskaper och användningsområden • kunna förstå och tillämpa en kartas skala • känna igen de vanligaste karttecknen som symboliserar vägar, sjöar, hus, åker och skog • kunna ge exempel på olika typer av kartor och ge några exempel på deras speciella användningsområden.

Arbetsgång Universum – en svårlöst gåta Vårt solsystem Förslag till introduktion:

Ladda ner gratisprogrammet Celestia från www.shatters.net/celestia Förutsättningen är att du kan projicera en datorskärm till storskärm i klassrummet. Celestia är ett 3D-dataprogram som simulerar rymdfärder. Du kan med den fara kors och tvärs i det kända universum, zooma in planeter och stjärnor och annat. Det går också att välja den grafik du vill ha för att till exempel illustrera stjärnbilder eller planeternas omloppsbana runt solen. Det tar inte så många minuter att lära sig programmet för att kunna visa det i klassrummet. Inled samtidigt en dialog med eleverna. Det här ämnet väcker ofta ett spontant intresse hos många elever, så det är inte säkert att du ens behöver ha några frågor på förhand. Om det ändå är lite trögt, kan du använda vanliga frågor om avstånd och hastighet, om eleverna känner till namnen på några av planeterna och om hur universum har uppkommit. I grundboken sidan 8 står ett antal fler frågor.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

2

Grundbok 1 s. 8–11

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Diskussionerna kan både bli intressanta och långa. Många frågor kräver kunskap om avancerad fysik, men det viktiga här är inte att ge korrekta vetenskapliga svar utan att försöka ingjuta en känsla av förundran inför världsalltet. Efter upplevelsen är det bra att bearbeta den skriftligt. Skriv upp följande centrala begrepp på tavlan: Universum, galax, stjärna, solsystem, asteroider och planeter. Eleverna kan sedan utifrån begreppen sortera dem i storleksordning. Be dem ta hjälp av grundboken. Här finns det stoff de behöver för att lösa uppgiften. Till slut kan eleverna också skriva en liten text om universums uppkomst. Du kan, i mån av kunskap, berätta om alternativa (religiösa) teorier. Vad tror eleven själv?

Jorden – vår planet Avsnittet kan med fördel behandlas före ”Tider och årstider”. Du som lärare kan använda berättandets form eller tavelundervisning för att hålla en dialog kring avsnittets kunskaper. Det är en omtumlande insikt att jorden rör sig med en sådan hastighet i rymden. Solsystemet rör sig också med en enorm hastighet runt ett annat centrum. Allting i rymden snurrar runt någonting annat. Jorden tillkom för cirka 4 600 miljoner år sedan. Det är en svindlande tidsrymd som är svår att förstå. Det kan därför vara både roligt och fruktbart att överföra denna långa tid till något som eleverna kan relatera till. Exempelvis kan du be dem göra kopieringsunderlaget Jordens ålder i ett annorlunda perspektiv. Jämför sedan den vetenskapliga förklaringen med Bibelns (1 Mos 1:1–2:4*). Låt eleverna göra en egen tabell som innehåller tid och ordningsföljd för Bibelns skapelseberättelse. Kring andra planeter och liknande kan många spännande saker göras. Avancerade elever kan lära sig om atmosfären på Mars och skriva en liten uppsats om varför liv finns på jorden men förmodligen inte på Mars. Fram till år 2009 har man upptäckt förekomsten av över 330 exoplaneter – planeter utanför vårt solsystem – varav flera antas ha gynnsamma förhållanden för liv. Avancerade elever kan få i uppgift att ta reda på vad som krävs för att en planet ska ha ”gynnsamma förhållanden för liv”.

Grundbok 1 s. 15–16 Kopieringsunderlag 3:1

* = Detta är den första av Bibelns två (ihopsatta) skapelseberättelser.

Tider och årstider Förslag till introduktion:

Denna övning är relativt enkel att genomföra och bidrar till att konkretisera varför årstiderna växlar på norra och södra halvklotet: Ställ en ljuskälla som symboliserar solen, till exempel en lampa eller en overheadapparat, i mitten av klassrummet. Släck lamporna i rummet. Håll jordgloben i ett konstant läge och rör dig ett varv kring ljuskällan. Be en elev rikta ljuskällan så att ljuset alltid träffar jordgloben. Berätta att jorden kretsar kring solen och att ett varv

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

3

Grundbok 1 s. 12–14 Kopieringsunderlag 3:2

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

motsvarar 365 dagar – ett år. Berätta att jordaxeln lutar (med cirka 23,5 grader). Detta är ett förhållande som alla elever måste ta till sig om de ska kunna förstå varför det finns årstider. Visa tydligt att norra halvklotet lutar mot solen under sommaren och lutar bort från solen under vintern – samt att axeln inte lutar mot solen under höst och vår. Betona att årstidsväxlingar hade varit i stort sett obefintliga om jordaxeln varit helt rät. Sätt gärna en liten tejpbit eller något liknande på Sverige. Visa hur jorden roterar runt sin egen axel (dag och natt). På detta vis kan eleverna se att dagen är längre på sommaren och kortare på vintern (tejpbiten ska hamna i skugga på natten). Gör om allting men nu får eleverna samtidigt anteckna vad som händer på kopieringsunderlaget Varför finns det årstider och natt och dag? Notera att grundbokens högra flik visar en bild över natt och dag över jorden. Därefter kan ni läsa i grundboken sidorna 12–14. Hoppa över rutan ”Olika sätt att räkna tiden”. Fråga eleverna vad de lärde sig mer genom att läsa texten. Vad har de för svar på frågan på sidan 13? Peka ut vändkretsarna på jordgloben. Rutan ”Olika sätt att räkna tiden” på sidan 12 kräver något slags kännedom om muslimer och judar, kalendrar och nymåne. Det kan bli en intressant insikt för eleverna att olika människor faktiskt firar nyår på olika dagar! Kommentarer till kopieringsunderlaget

Position 1: Norra halvklotet lutar mot solen. När jorden befinner sig i detta läge är det sommar på norra halvklotet, eftersom solinstrålningen där är maximal. Dagarna är som längst och nätterna som kortast. I områden belägna norr om polcirkeln råder midnattssol. På södra halvklotet är det vinter, och där är förhållandena precis tvärtom. Söder om polcirkeln på södra halvklotet råder det till exempel polarnatt. Position 2: Inget av halvkloten lutar mot solen, vilket gör att det är höst på norra halvklotet och vår på det södra. Dagarna och nätterna är lika långa överallt på jorden. Position 3: Södra halvklotet lutar mot solen. Nu är det vinter på norra halvklotet eftersom jordaxeln lutar ifrån solen, vilket minskar solinstrålningen. Dagarna är som kortast och nätterna som längst. Det är polarnatt i områdena längst norrut. Södra halvklotet har sommar. Dagarna är som längst och nätterna som kortast. Midnattssol råder i områdena söder om polcirkeln. Position 4: Inget av halvkloten lutar mot solen, vilket gör att våren börjar på norra halvklotet och hösten på det södra. Dagar och nätter är lika långa överallt på jorden.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

4

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Gradnätet anger läget Gradnätet är en abstrakt företeelse, vilket gör att många elever har svårt att ta det till sig. Arbetet med gradnätet underlättas därför väldigt mycket om eleverna från början vet syftet med ett påhittat rutsystem som täcker in jordens alla områden. Utgå därför gärna från frågeställningar som: Varför finns gradnätet? I vilka situationer kan det vara viktigt att veta den exakta positionen för en plats? Efter ovanstående genomgång kan det mer praktiska arbetet ta vid. Låt eleverna med hjälp av texten och bilderna i grundboken definiera begrepp som parallellcirkel, ekvatorn, breddgrad, latitud, meridian, längdgrad, longitud och nollmeridian. Därefter kan de arbeta med uppgiften på kopieringsunderlaget Har du koll på gradnätets begrepp? Avsluta gärna arbetet med en gemensam genomgång med utgångspunkt i nedanstående figur.

Grundbok 1 s. 17–18 Kopieringsunderlag 3:3

N

Ö

V

Ekvatorn

© Hans Drake

S

Nollmeridianen

Kommentarer till figuren

Rita upp figuren på tavlan. Figuren gör inga anspråk på att vara korrekt. Den är till exempel inte klotformad, och meridianerna är olika långa. Tanken med figuren är att eleverna ska lära sig tillämpa principerna i gradnätssystemet. Rita in prickar på olika positioner i rutnätet och låt eleverna reda ut vilka koordinaterna är. Gå igenom hur man anger latitud och longitud. Exempelvis position 1: 10° N 10° Ö osv. När det märks att eleverna börjar förstå hur systemet fungerar, kan de övergå till att arbeta med kopieringsunderlaget Gradnätsövningar.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

5

Kopieringsunderlag 3:4

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Gradnätsövningar – Facit 1. I vilka länder är du om du befinner dig på följande positioner:

2. Ta reda på följande städers ungefärliga latitud och longitud.

3. Vilka städer har följande latitud och longitud?

30° N 30° Ö

Egypten

Stockholm

59,5° N 18° Ö

34° N 118° V

Los Angeles

10° S 60° V

Brasilien

Sydney

34° S

12° S 78° V

Lima

30° S 20° Ö

Sydafrika

S:t Petersburg

60° N 30° Ö

30° N 90° V

New Orleans

20° N 100° V

Mexico

Addis Abeba

10° N

20° S 35° Ö

Beira

35° N 135° Ö

Japan

Philadelphia

40° N 75° V

52° N 0

London

Rio de Janeiro

23° S

40° N 0

Castellón

150° Ö 38° Ö 43° V

Tidszoner Många elever har varit utomlands och upplevt verkan av att olika tidszoner existerar. Avsnittet bör inte ges särskilt mycket tid eftersom det ändå har en liten praktisk påverkan på våra liv. Efter den teoretiska genomgången kan eleverna få formulera några matteuppgifter som de sedan kan testa på andra elever.

Grundbok 1 s. 19

Kartan – en gammal historia Del 1: Kartan som fenomen och kartprojektioner

Grundbok 1 s. 20–22 Kopieringsunderlag 3:5 Kopieringsunderlag 3:6 Kopieringsunderlag 3:7

Två förslag till introduktion: 1. Låt eleverna rita en karta på fri hand En intressant inledning på kartavsnittet kan vara att låta eleverna rita en världskarta på fri hand utan någon förlaga. Be dem markera var Sverige ligger. Övergå sedan till en diskussion, till exempel utifrån följande frågor: Var ligger centrum på din världskarta? Varför just där? Hur skulle en världskarta ritad av en kines eller amerikan se ut? Varför använder människan kartor? 2. Låt eleverna rita en karta Ett annat sätt att väcka intresset hos eleverna är att spela upp ett litet scenario. Berätta för eleverna att du är nyinflyttad i området. Du behöver hjälp med att hitta till en viss plats. Välj en plats i elevernas närområde, så att de har en chans att hjälpa dig. Be dem förklara hur du hittar till den aktuella platsen. Låtsas att du har svårt att förstå deras vägbeskrivningar. Till slut kommer någon med all säkerhet att börja rita en karta för att få dig att förstå vägbeskrivningen. Först då visar du att du förstår elevernas mödosamma försök att förklara vägen. Led i detta läge in dem i en diskussion kring kartans funktion. När de försökte hjälpa dig visade det sig säkert att många av dem hade olika syn på hur närområdet såg ut.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

6

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Efter introduktionen: Titta på kartan på sidan 20 i grundboken. Läs bildtexten. Jämför med en modern atlas. Ställ frågorna: Vad är det som är fel på den gamla kartan? Varför kunde inte kartritaren på 1500-talet få kartan mer rätt? Jämför sedan med vad som sägs på sidorna 26–27 i grundboken: ”Moderna hjälpmedel”. Jämför ”kartbilden” på en jordglob med en plan världskarta (förslagsvis en stor tavelkarta). Ställ frågorna: Vad är det som skiljer ”kartorna” åt? Varför skiljer sig ”kartorna” åt? Använd gärna grundbokens exempel med en apelsin i verkligheten. Rita en litet land på apelsinen. Skala (kräver en viss fingerfärdighet!) och gör en platt ”karta” av den. Introducera sedan begreppet kartprojektion. Att förklara hur kartprojektioner fungerar rent tekniskt är ingen lätt uppgift, och det finns ingen anledning att lägga ned en massa tid på detta. Målet med undervisningen bör dock åtminstone sträcka sig till att eleverna förstår att projektionen påverkar en kartas egenskaper och användningsområde. Det bör dock poängteras att ”vinkelriktig karta” är en karta där länderna ligger rätt mot varandra och att ”ytriktig karta” visar ländernas riktiga storlek. Kartprojektionerna på sidan 22 i grundboken kan diskuteras om klassen verkar ha fattat intresse för ämnet. Om du vill öka elevernas förståelse, kan de göra kopieringsunderlagen Stämmer kartan med verkligheten?, När man avbildar jordklotet på en plan yta och Rätt projektion för rätt situation! Del 2: Skala och olika typer av karta

Avsnittet kan med fördel integreras med matematik (skala) och idrott (orientering – topografiska kartor). Skalan – i närmiljön Kartan är inte bara en förenklad bild av verkligheten, utan den är också en förminskad sådan. Skalförståelse är en färdighet som är nödvändig när man använder kartan praktiskt. Arbetet kan inledas med att eleverna funderar på frågan: Hur kan Sverige få plats på ett A4-papper? När de har funderat kring detta ett tag är det dags att gå igenom skalan mer i detalj. Använd grundbokstexten som utgångspunkt. Rita sedan på tavlan upp ett par exempel på olika objekt i elevernas närområde, till exempel klassrummet, skolkorridoren eller skolgården. Låt dem rita av och skriva in måtten på de olika objekten. Ange skalan och låt eleverna räkna ut objektens verkliga mått. Övningen förutsätter förstås att man som lärare vet objektens verkliga storlek.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

7

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Skalan – uppskatta avstånd Ett annat bra sätt att öva skalförståelse är att arbeta med kartboken. Ge eleverna uppgifter där de får uppskatta avståndet mellan olika orter eller länder utifrån kartan och dess skala. De kan också mäta noggrant, men då blir övningen lite mer tidskrävande. Påpeka för eleverna att storskaliga kartor, till exempel i skala 1:50 000, visar en liten del av världen. Småskaliga kartor däremot, till exempel i skala 1:15 miljoner, visar en större del av världen. Ju storskaligare en karta är, desto större detaljrikedom kan den ha. En småskalig karta har en högre generaliseringsgrad och kan därför inte visa detaljer på samma sätt. Karttecknen Karttecknen kan tränas genom att eleverna arbetar med orienteringskartor över hembygden. Gör uppgifter som testar elevernas kunskaper om karttecken, skalor etc. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att jämföra kartans bild med verkligheten. Ett samarbete med idrottsämnet är därför att rekommendera. I en annan övning kan eleverna få i uppgift att studera en topografisk karta och skriva ned vilken information kartan ger. Denna övning är mycket bra eftersom den ger dig som lärare en ganska klar bild av hur olika elever uppfattar kartan. Olika typer av kartor Det är viktigt att reda ut att olika kartor visar olika information. Ett bra sätt är att lägga fram olika kartor inför eleverna och fråga dem vilken information de får ut av dem. Om möjligt, kan du visa kartor hämtade från Internet på en storbildsskärm. Du kan naturligtvis också använda kartorna på sidorna 24–25 i grundboken men observera att de saknar kartförteckning. För hela tiden en dialog med eleverna: vad slags information kan vi få ut av kartan? Det viktiga är att eleven förstår att det gäller att titta på kartförteckningen för att kunna läsa rätt information och att olika kartor behövs beroende på vilken information eleven är ute efter. Om eleven har förstått detta, behöver inte mer undervisning läggas på detta, men du kan naturligtvis låta eleverna fördjupa sin förståelse. Här följer två förslag på hur detta kan gå till.

Grundbok 1 s. 23

Grundbok 1 s. 24–25

1. Låt eleverna göra en tematisk karta över sitt närområde och sedan formulera ett antal frågor vars svar går att utläsa av kartan. Eleverna kan sedan byta karta och frågor med varandra i klassen. 2. Låt eleverna skriva en liten uppsats om ett land i världen där de bygger all sin information på vad olika tematiska kartor kan ge (kräver en bättre atlas – alternativt Internet).

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

8

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

LEK TIONSFÖRSLAG

Jorden och kartan Avsnittet förutsätter att eleverna har tillgång till Google Earth. Efter att ha förstått hur detta gratisprogram fungerar, kan eleverna få formulera uppgifter för sina klasskamrater, som till exempel att de ska hitta en viss plats på jorden som de själva hittat. Eleverna kan också bli ombedda att försöka hitta positionsangivelserna för

Grundbok 1 s. 28–29

1. Globen i Stockholm 2. Big Ben i London 3. St.Peterskyrkan i Rom 4. Pyramiderna vid Ghiza (utanför Kairo) 5. Kinesiska muren Och liknande sevärdheter.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

9

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 1

Jordens ålder i ett annorlunda perspektiv 1. Tänk dig att jordens hela historia ska visas och få plats på en film som är 100 minuter lång. Ta reda på när fenomenen nedan dyker upp på jorden. Använd grundbokens innerflik. 2. Efter ungefär hur lång tid uppkommer samma fenomen i filmen, om du överför dem till filmens tidsdimension?

Ledtråd: Räkna ut hur mycket en minut i filmen motsvarar i verkliga år. Fenomen

Efter ett antal minuter i filmen

Efter ett antal år i verkligheten

Bakterier De första fiskarna Kräldjur Blommor Dinosaurier Människan

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

10

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

11

1.

Jordens rotationsriktning

Södra vändkretsen

Ekvatorn

Norra vändkretsen

Norra polcirkeln

Nordpolen

4.

1.

23,5°

Norra vändkretsen

Solen i zenit vid

2. Beskriv även hur natt och dag uppstår.

Solen i zenit vid ekvatorn

2.

SOLEN

4.

2.

3.

Södra vändkretsen

Solen i zenit vid

3.

1. Figuren visar hur jordklotet cirklar runt solen. Skriv vad som händer när jorden befinner sig i de olika positionerna.

Varför finns det årstider och natt och dag?

GEOGRAFI KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 2

© Hans Drake

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 3

Har du koll på gradnätets begrepp? Skriv vad de olika linjerna i figuren kallas.

N

V

Ö

S

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

12

© Hans Drake

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 4

Gradnätsövningar Ta hjälp av kartboken när du löser uppgifterna. 1. I vilka länder är du om du befinner dig på följande positioner:

30° N  30° Ö 10° S  60° V 30° S  20° Ö

20° N  100° V 35° N  135° Ö

2. Ta reda på följande städers ungefärliga latitud och longitud.

Stockholm Sydney S:t Petersburg

Addis Abeba Philadelphia Rio de Janeiro

3. Vilka städer har följande latitud och longitud?

34° N  118° V 12° S  78° V 30° N  90° V

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

20° S  35° Ö 52° N  0 40° N  0

13

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 5

Stämmer kartan med verkligheten? 1. Ta hjälp av kartan och rangordna länderna och områdena i rutan efter ytstorlek. 2. Ta reda på ländernas exakta storlek och gör en ny rangordning. 3. Jämför dina båda rangordningar. Vilka slutsatser kan du dra?

Algeriet

Nya Zeeland

Canada

Saudiarabien

Ecuador

Sudan

Egypten

Sverige

Grönland

Venezuela

Indien

Yemen

Kenya

© Hans Drake Rangordning 1

Rangordning 2

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

14

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 6

När man avbildar jordklotet på en plan yta När vi ska beskriva hur jordklotet ser ut, använder vi ofta kartorna i en atlas. Men när jordklotet plattas ut, blir bilden av jorden felaktig. Figuren här nedanför visar vad som händer om vi klipper sönder klotets skal för att kunna platta ut det. Tomrummen måste förstås fyllas i, men det innebär också att världsdelarnas former och storlek blir felaktiga.

© Hans Drake IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

15

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 7

Rätt projektion för rätt situation! För att kunna genomföra aktiviteterna nedan behöver du olika kartor. Men vilken projektion bör de olika kartorna ha? Ange vilken typ av kartprojektion som är lämplig att använda. Motivera dina svar!

Typ av kartprojektion 1. Du ska flyga ett plan från Stockholm till New York. 2. Du ska jämföra Sverige och Kenya och ta reda på vilket av länderna som har mest jordbruksmark. 3. Du ska ta reda på om Kamerun är större eller mindre än Sverige. 4. Du ska uppskatta avståndet mellan London och Kairo. 5. Du ska segla jorden runt.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

16

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 8

Jorden och kartan – repetition 1. Redogör för planeternas läge i förhållande till solen. Rita gärna en figur i din redogörelse.

9. Förklara vad en karta är och ge tre exempel på hur en karta kan användas. 10. Varför kan en platt karta av jorden aldrig bli helt korrekt?

2. Varför tar det längre tid för planeten Neptunus att kretsa ett varv kring solen än vad det tar för jorden att göra samma sak?

11. Tänk dig att du ska segla jorden runt. Vilken typ av kartprojektion skulle du då använda?

3. Varför har människan hittat på ekvatorn och vändkretsarna, tror du?

12. En karta har skalan 1:600 000. Hur mycket är då 1 cm på kartan i verkligheten?

4. Varför är ett år cirka 365 dygn, en månad cirka 30 dygn och ett dygn 24 timmar?

13. Hur skulle du symbolisera följande om du fick i uppgift att rita en karta: hus, sjöar, skog, åker, kyrkor, jordbruksmark och vägar?

5. Hur kommer det sig att det finns natt och dag? 6. Varför finns det årstider?

14. Ge några exempel på olika slags tematiska kartor. Ta hjälp av kartboken.

7. Hur ser fördelningen mellan landmassa och hav ut på jorden? 8. Varför har människan uppfunnit gradnätet? Förklara begreppen parallellcirkel och meridian.

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

17

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


GEOGRAFI

KOPIERINGSUNDERLAG  3 : 9

Jorden och kartan – fördjupning 1. Redogör för hur universum, solsystemet och jorden har uppkommit och ser ut. Använd följande begrepp i din redogörelse: universum, galax, Big Bang, stjärna, Vintergatan, solsystemet, asteroidbältet och planeter.

6. Varför kan du aldrig se solen gå ned i Öster­sjön om du befinner dig i Kalmar? 7. Varför är det viktigare att veta vilken kartprojektion som har använts för att avbilda ett stort område jämfört med ett litet område, till exempel en stad?

2. Varför har vi fyra årstider i Sverige? 8. Tänk dig att du ska avbilda följande områden på fyra olika kartor: världen, Sydamerika, Sverige och Malmö. Ange lämplig skala för vart och ett av områdena. Ta hjälp av kartboken i ditt arbete.

3. Varför är dagarna mycket längre på sommaren jämfört med på vintern? 4. Var befinner du dig om solen aldrig går ner och det är den 21 december?

9. Klipp ut en väderkarta ur en dagstidning och förklara med hjälp av symbolerna hur vädret ska bli.

5. Vad är klockan i New York, Tokyo och New Delhi om den är 12:00 i Stockholm?

IMPULS

Geografi  Lärarhand ledning

18

© 2009 Petter Bengtsson, Joel Knöös och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-41445-7


9789127414457