9789147083145

HISTORIA

Sandberg

EPOS-familjen består av följande komponenter: • Epos A • Epos A och B • Epos Lärarhandledning • Epos Tema

Björkman

Best nr 47-08313-8 Best nr 47-09290-1 Best nr 21-18441-0 Best nr 47-08314-5

Molin

EPOS

Tema

HISTORIA

ett alternativ för dem som vill lägga tyngdpunkten på 1900-talets historia.

I Epos Tema finns mycket svensk historia, men här behandlas också några av de stora händelserna och de svåra frågorna i världen.

Epos Tema passar också alla dem som vill fördjupa eller komplettera sina studier kring de teman vi valt att behandla.

Epos Tema kommer även att vara användbar i lärarutbildningen.

EPOS HISTORIA

EPOS Tema är tänkt att kunna passa för gymnasieskolans A-kurs, som

Robert Sandberg Jenny Björkman Karl Molin

Best.nr 47-08314-5 Tryck.nr 47-08314-5

Omslags Orig EposTema.indd 1

09-07-01 09.22.59

ISBN 978-91-47-08314-5 © 2009 Liber AB Redaktör:

Christian Laring

Bildredaktörer: Formgivning:

Inga-Britt Liljeroth och Margareta Söderberg

Birgitta Dahlkild och Lotta Rennéus

Kartor och diagram: Omslagbild:

Stig Söderlind

Jan Delden

1950-tal och begynnande välfärd i Sverige.

Bagarmossen söder om Stockholm. Eller är det Björkhagen i närheten?

Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Indien 2009

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år, samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn: 08–690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08–690 93 30, fax: 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Epos Tema del A rom1-s170.indd 4

09-07-01 11.02.45

Innehåll 1. 1800-talet

1

Allting har ett före 1 Franska revolutionen 2 Inga krig men många uppror 3 Sverige, Finland och Norge 4 Sveriges befolkning växer 6 Mer mat 7 Inflyttningen till städerna 8 Europa och Sverige industrialiseras 8 Amerikaemigrationen 9 Europa lägger under sig världen 10 Vetenskapens segertåg 11 Ståndssamhället i Sverige 12 Den nya borgerligheten 15 Liberalismen 15 Industrialismens baksida 15 Arbetarna organiserar sig 17

2. Sveriges, Europas och världens befolkning

19

Varför blir vi fler? 20 Mönstret ändras 21 Barnafödandet går i vågor 22 Jämlikheten blir större 23 De tre gisslen 23 Det första gisslet: krig 23 Det andra gisslet: pest 25 Det tredje gisslet: hungersnöd 28 Den demografiska omvandlingens faser 31 Uppgifter och analys 34

Epos Tema del A rom1-s170.indd 5

09-07-01 11.02.45

3. Individen och samhället

37

Ska all sjukvård vara gratis? 38 En ny socialpolitik i början av 1900-talet 38 Folkhemmet 41 Utbyggd välfärd efter kriget 45 1980- och 1990-tal 46 En annan välfärdspolitik i Sverige? 48 Alkoholpolitiken 48 Uppgifter och analys 52

4. Ungdomarnas historia

55

Ungdomarnas århundrade? 56 Skolan 56 Pressen – en ny maktfaktor 56 Tonåringen – 1900-talets mest bestående uppfinning? 58 Idrottsrörelsen 61 Ungdomar och identitet 61 Amerikaniseringen av populärkulturen 61 Ungdomar och politik under 1960-talet 62 De unga och sexualiteten 63 Staten och sexualiteten 64 Sexualundervisning 65 Preventivmedel 66 Rätten att ha sex med vem man vill 68 Från fri sex till aids 68 En ny syn på sex 68 Uppgifter och analys 69

5. Migration

71

Den flyttande människan 72 Den stora Amerikamigrationen 72 Inflyttningen till städerna 75 Från utvandrarland till invandrarland 76 På flykt 77 Globalisering 84 Uppgifter och analys 86

Epos Tema del A rom1-s170.indd 6

09-07-01 11.02.45

6. Den svenska demokratins historia

89

Två principer och två problem 90 Toleransens gränser 95 Uppgifter och analys 100

7. Brott och straff

103

Brott och straff säger mycket om samhället 104 Brottsligheten förändras över tid 104 Olika brott 108 Organiserade brott och ekonomisk brottslighet 111 Brottslingarna 112 Straff och kriminalpolitik 115 Uppgifter och analys 119

8. Folkmord

123

Två typer av folkmord 124 Krig, totalitära regimer och folkmord 124 Turkiet 124 Tyskland 125 Sovjetunionen 128 Kambodja 130 ”Etnisk rensning” och folkmord 131 Hur ska övergreppen stoppas? 134 Uppgifter och analys 136

9. Vägen till kunskapssamhället

139

Kunskapssamhället 140 Folkskolan 140 Exemplet Lappskolan 141 Folkskolan och läroverken 142 En särskild skola för flickor

143

Enhets- och grundskolan 143 Den nya gymnasieskolan 145 Uppgifter och analys 150

Epos Tema del A rom1-s170.indd 7

09-07-01 11.02.45

10. Teknik och industri

155

Tre revolutioner 156 Den första industriella revolutionen 156 Den andra industriella revolutionen 157 Den tredje industriella revolutionen 166 Uppgifter och analys 169

11. Man, kvinna, människa 171 Rätten att rösta 172 Rätten att arbeta 174 Kvinnoöverskott tvingade fram fler jobb 174 Hushållet som enhet 175 Byxtillägg 176 Den delade arbetsmarknaden 176 Hemmafruns uppgång och fall 177 Rätten till familjen 179 Faderskapets historia 180 1960-talets kvinnorörelse 182 Från hushåll till individ 183 Kvinnofridslagar och mer jämställdhet 184 Historien om jämställdhet 185 Uppgifter och analys 188

12. Världskrigens tid 191 Krig och politik 192 Utgångspunkt – stormakterna 192 Skottet i Sarajevo 194 Generalernas planer och krigets verklighet 196 Offensivens omöjlighet 196 1916 – det mörkaste året i Europas historia? 197 Ubåtskrig – USA:s krigsförklaring 197 Krig och fred i öst 198 Varför bröt kriget ut? 200 Versaillesfreden 202 Kortlivade demokratier 204 Diktatorer på marsch 207

Epos Tema del A rom1-s170.indd 8

09-07-01 11.02.45

Vägen till kriget 209 Blixtkrig 1939–1940 209 Slaget om Storbritannien 211 Sovjet på marsch i Polen, Finland och Baltikum 212 Operation Barbarossa 213 USA griper in 213 Tre vändpunkter 214 Europa befrias 216 Hiroshima 217 Krigsmålen 218 Världskrigens tid – katastrofernas tid 220 Uppgifter och analys 221

13. Från kolonialism till globalisering 225 Kolonialism – avkolonisering –globalisering 226 Frigörelsen 230 Tredje världen – en splittrad värld 232 FN samordnar västvärldens bistånd 235 Globaliseringsdebatten 237 Uppgifter och analys 239

14. Fredens vägar 243 Avskräckning eller samarbete 244 Maktbalans och stormaktsrivalitet 244 Nationernas Förbund 244 Nytt världsförbund – Förenta Nationerna 246 Det europeiska samarbetet 248 Terrorbalansen 249 Avspänning – Brandts initiativ 250 Europeiska säkerhetskonferensen 252 Bakslag för avspänningen 253 Gorbatjov – isen smälter 254 Revolution i Polen – kalla krigets slut 255 FN:s återkomst? 256 Den enda supermakten 257 Europas bidrag 259 Ett osäkert tillstånd 260 Uppgifter och analys 261

Epos Tema del A rom1-s170.indd 9

09-07-01 11.02.45

15. Från sjukvård till friskvård 263 Många friska mår allt sämre 264 Koleran och 1800-talets epidemiskräck 264 De sjuka skulle märkas 265 Rädslan för smitta låg bakom miljöinsatser 265 Tandborsten – hälsa som status 266 Tuberkulos 267 Den nervösa tidsåldern 268 Idrotts- och motionsrörelsen startar 270 Lukt 272 Bättre hälsa 273 Välfärdens sjukdomar 274 Utseendeideal som klassfråga? 275 Långtidssjukskrivningar och utmattningsdepressioner 275 Psykisk ohälsa – nya problem 275 Sjukt eller friskt? 276 Nya hot – hiv och aids 277 Uppgifter och analys 278

16. Människan och miljön 281 Två revolutioner 282 Världen vid sekelskiftet 1900 282 Världskrigens tid 283 Europa startar om 283 Ruhrområdet 284 Inte bara luften 285 Miljörörelsen vaknar 286 Oljekrisen 288 Kärnkraft 290 Djur och natur 291 Människan påverkar klimatet 292 Hållbar utveckling 293 Uppgifter och analys 294

Epos Tema del A rom1-s170.indd 10

09-07-01 11.02.46

1. 1800-talet Allting har ett före För att vi ska kunna förstå den värld vi lever i måste vi veta en del om vår bakgrund. Det är ett viktigt skäl till att vi läser och studerar historia. Det finns fler orsaker, men vi kan börja med denna fråga: Vad är det som har gjort att vår värld ser ut som den gör idag?

Den här boken handlar först och främst om 1900-talets historia. Det är inte så konstigt.

Nog är det en poäng att förstå något av det som hände under det förra århundradet. Det ligger trots allt så nära oss själva i tiden. Både vi som skriver den här boken och ni som läser den är alla födda på 1900-talet.

Nu finns det förstås ett problem med detta.

Det är naturligtvis också så, att ska vi förstå vad som hände på 1900-talet så underlättar det om vi vet något om det som hände dessförinnan.

1900-talets historia har sina rötter i 1800-talet. Alltså måste vi gå bakåt i tiden och också studera detta århundrade.

Så där kan vi hålla på hur länge som helst.

Historien håller på hela tiden, förr i tiden har Det finns alltid ett före, och vi har överallt historien kring oss, bara vi tittar efter. Ibland är det lättare att se det förflutna, som här i Verona i Norditalien. Verona grundades av romarna för mer än tvåtusen år sedan, och de byggde den här amfiteatern. Den användes då för gladiatorspel och idag för operaföreställningar och konserter. Det var i Verona som Shakespeares Romeo och Julia utspelade sig, och Julias hus finns kvar några kvarter ifrån amfiteatern.



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:1

09-07-01 10.29.31

När Napoleonkrigen äntligen tagit slut samlades statsmännen i Wien för att göra upp om Europas framtid. Överenskommelsen skrevs ner i ett dokument med många sidor, och statsmännen satte sina namn och sina sigill på de sista sidorna. Sedan fick de olika länderna var sitt exemplar. Det här tillhör förloraren Frankrike och finns i Utrikesministeriets arkiv i Paris.

en gång varit nu och nutiden kommer snart att vara förr. Historien har ingen början om vi inte går tillbaka till jordens födelse, och till och med då fanns det något före. Historien har heller inget slut. Historien är ett flöde, och vi lever alla i den.

Men ändå. Någonstans måste vi börja vår berättelse. Vi har valt att koncentrera vår bok på 1900-talets historia, men för att förstå 1900-talet måste vi ta avstamp i 1800-talet, och därifrån kommer vi att skicka ut små trådar till de teman vi sedan tar upp. Det skulle gå att ta upp mycket mer, men att skriva historia är att göra ett urval.

Det har hänt så oändligt mycket, och vi måste välja vad vi vill berätta om.

Franska revolutionen Faktiskt tar vi till och med avstamp lite före 1800-talet, nämligen 1789. Det är ett viktigt år i Europas historia, ett av de mest laddade och känslofyllda. Det året började den frans-

ka revolutionen med sitt budskap om frihet, jämlikhet och broderskap. Den gamla regimen med en enväldig kung och en adel och en kyrka som ägde den mesta jorden kastades överända av borgare och arbetare i städerna och av bönder på landsbygden. I slutändan fick visserligen varken arbetare eller bönder del av makten, men adeln och prästerna fick aldrig tillbaka sina privilegier i Frankrike.

Vid sekelskiftet 1800 låg makten i Frankrike hos Napoleon. Napoleon var en ung och segerrik general som kommit sig upp tack vare revolutionen. Han kallade sig år 1800 förste konsul, men några år senare skulle han utropa sig till kejsare. Frankrike var Europas mäktigaste land med den största armén, och Napoleon siktade på att lägga under sig större delen av Europa. Han var på väg att lyckas, men till slut besegrades fransmännen av en allians med Storbritannien i spetsen.

Då är vi framme vid 1815. Ledarna för de krigförande länderna samlades i Österrikes hu-



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:2

09-07-01 10.29.34

De många revolutionerna i Europa 1848 satte igång när Paris befolkning gjorde uppror i februari.

Skördarna hade slagit fel flera år i rad och många var arbetslösa. Parisarna krävde politiska reformer, och när soldater öppnade eld mot demonstranter övergick oroligheterna till uppror. Kungen avsade sig tronen och flydde till England, och under några år var Frankrike republik.

På målningen av Felix Philippoteaux står poeten Alphonse de Lamartine vid rådhuset och talar till folket. Lamartine var den nye utrikesministern, och här lyckas han hindra att parisarna byter ut den franska flaggan trikoloren mot en röd fana.

vudstad Wien för att göra upp om freden och hur Europa skulle se ut i framtiden. Segrarna ville ha ett lugnt och stabilt Europa. De ville inte vara med om några fler revolutioner, utan ville att det mesta skulle vara som det varit före franska revolutionen och Napoleonkrigen. De satte tillbaka en kung på Frankrikes tron, och de tre mäktiga länderna Österrike, Preussen och Ryssland kom överens med förloraren Frankrike om att tillsammans hindra alla försök att ändra på den gamla ordningen i Europa. Det var bara Storbritannien som ställde sig vid sidan om. I Storbritannien låg den mesta makten hos parlamentet och inte hos kungen, och den engelska regeringen ville inte riskera att något annat land lade sig i dess politik.

Inga krig men många uppror Hur gick det med stormakternas politik? Jo, den fungerade så till vida att det dröjde innan det blev några fler stora krig i Europa. Stor-

makterna lyckades också slå ner en del uppror.

Men de kunde inte hindra att tiderna förändrades. Franska revolutionen hade sått ett frö som grodde på många håll i Europa. Fler och fler människor vägrade att acceptera att den mesta makten fortfarande skulle ligga hos kung, adel och kyrka. Det var så mycket nytt på gång i samhället. Den europeiska ekonomin och näringslivet förvandlades i rask takt. Det föddes många fler människor, och alla behövdes inte i jordbruket utan fick istället arbete i fabriker.

Städerna växte snabbt. Det högre borgerskapet i städerna tjänade pengar och ville inte värderas sämre än adeln, och arbetarna och de lägre tjänstemännen och hantverkarna ville också ha mer att säga till om.

Därför blev det också fler uppror och revolutioner. I Frankrike skedde det gång på gång, 1830, 1848 och 1870, och runtom i Europa var särskilt 1848 ett stort revolutionsår. Fast de flesta oroligheter slogs ner av dem som hade makten.



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:3

09-07-01 10.29.36

Sverige, Finland och Norge Sverige tillhörde också de länder som segrade i Napoleonkrigen. Sverige hade anslutit sig till alliansen mot Frankrike i slutet av kriget.

Några år tidigare hade vi istället varit i krig mot Ryssland, som nu var det folkrikaste landet i Europa. Det kriget kunde bara sluta på ett sätt.

I freden tog Ryssland nästan halva det svenska riket, den östra delen Finland.

Finland och Sverige hade varit ett gemensamt land ända sedan 1200-talet, i mer än 500 år. Efter kriget 1808–1809 tvingades Sverige avstå från Finland, som istället blev en ganska självständig del av det ryska riket. Missnöjet i Sverige blev så stort att den svenske kungen Gustav IV Adolf avsattes. Kungen hade styrt nästan enväldigt, men nu fick Sverige en ny grundlag, 1809 års regeringsform, som faktiskt gällde ända till 1974.

I den nya regeringsformen bestämdes det att landet skulle styras av kungen och riksdagen tillsammans. Det var en form av maktdelning mellan en lagstiftande riksdag, en regerande kung och självständiga domstolar som flera länder i Europa och Amerika införde ungefär samtidigt. Mest berömd är författningen i USA, som fortfarande ser likadan ut. Där finns det ingen kung utan en vald president, men det viktiga är att makten är fördelad jämnt mellan kongressen, presidenten och högsta domstolen.

I Sverige vägde det inte lika jämnt, utan kungen hade än så länge mest att säga till om.

Bernadotte blir kung i Sverige

Efter statskuppen 1809 behövde Sverige en ny regent. Tillsvidare blev Gustav IV Adolfs farbror Karl XIII ny kung, men han var gammal och hade inga barn. Därför valde riksdagen en tronföljare, och det blev en av Napoleons generaler. Han hette Jean Baptiste Bernadotte och fick som kung i sitt nya land namnet Karl XIV Johan. Han är farfars farfars farfar till Sveriges nuvarande kung Karl XVI Gustav.

De som hade valt Napoleons general till svensk kung hoppades att han skulle försöka

ta tillbaka Finland från Ryssland, men så blev det inte. Tvärtom förde han in Sverige i kriget på samma sida som Ryssland och mot sitt gamla hemland Frankrike. Det var därför som Sverige stod på den segrande sidan i Napoleonkrigens slutskede. Som tack för hjälpen fick Sverige fritt fram att ge sig på Norge istället för att ta tillbaka Finland. Norge tillhörde Danmark, som haft oturen att stå på Frankrikes sida. Norge tvingades att gå in i en union med Sverige med Karl XIV Johan som kung.

Den svensk-norska unionen bestod i nästan hundra år. Unionen upplöstes fredligt 1905, men det var inte så långt ifrån att det då hade blivit krig mellan Sverige och Norge.

Kriget mellan Sverige och Ryssland 1808–1809 är inget krig som lyfts fram i den svenska krigshistorien.

Det var dåligt skött från svensk sida, och så slutade det ju med att hela Finland erövrades av Ryssland. Men fyrtio år senare skrev den finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runeberg ett diktverk om kriget, Fänrik Ståls sägner, som blev enormt populärt både i Finland och i Sverige. Runeberg lyfte fram enskilda personer, både verkliga och påhittade, och skapade hjältar i ett krig som knappast haft några. En av dikterna handlar om Lotta Svärd, som följer med trupperna i fält och gör livet lättare för soldaterna. Hon har fått ge namn åt lottakåren i båda länderna. Här ser vi Lotta Svärd i en svensk utgåva av Fänrik Ståls sägner, som utkom 1862 med illustrationer av C.F. Staaff.



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:4

09-07-01 10.29.37

ď™ˆ

Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:5

09-07-01 10.29.37

Folk på kö för att vaccineras mot smittkoppor under en epidemi i Frankrike 1898. I Sverige vaccinerades alla barn mot smittkoppor fram till 1976, men nu anses sjukdomen vara i det närmaste utrotad.

Sveriges befolkning växer När Sverige förlorade Finland var det många svenskar som sörjde. I själva verket hade svenskarna nog tur. Utan Finland var Sverige ett betydligt mindre land, och ingen stormakt uppfattade Sverige som ett hot längre. Sedan dess har Sverige inte varit med i något krig utan hela tiden kunnat hålla sig neutralt.

Den svenske författaren och biskopen Esaias Tegnér skrev i en dikt att Sverige skulle erövra Finland åter inom sina egna gränser. Med det menade han att nu skulle svenskarna lägga all sin energi på att odla upp det egna landet, ta vara på alla naturtillgångarna och se till att befolkningen växte och mådde bra. Sverige skulle inte ge sig in i några fler utrikespolitiska äventyr.

Det var också så det blev. Under 1800-talet växte Sveriges befolkning från 2,3 miljoner till 5,1. Ungefär likadant såg det ut i större delen av Europa: Europas befolkning mer än fördubblades. Det som hände var att det gamla

mönstret med höga födelsetal och nästan lika höga dödstal ändrades. Först var det dödstalen som började sjunka. När det dog färre personer trots att det fortfarande föddes många barn, så steg befolkningen snabbt. Varför det inte dog lika många människor längre diskuterar forskarna fortfarande. ”Freden, vaccinet och potäterna” menade Esaias Tegnér. Förmodligen ligger det mycket i det som Tegnér sa. Det var färre krig i Europa under 1800-talet, och jordbruket gav mer mat även om det inte bara var potatis. Det vaccin Tegnér talade om var mot smittkoppor, som under 1700-talet varit den allra värsta sjukdomen.

Men det räcker inte helt som förklaring, för nedgången i dödstalen började lite innan vaccinet kom och jordbruket blev effektivare.

Det är troligt att människokroppen just då också hade ett litet övertag i kampen mot de mikroorganismer som ger sjukdomar. Det har nämligen visat sig att den kampen går i vågor. Ibland har bacillerna ett övertag, ibland



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:6

09-07-01 10.29.40

De nya jordbruksmaskinerna gjorde arbetet enklare och snabbare, men gjorde också många på landsbygden arbetslösa. Den första riktigt fungerande skördetröskan gjordes av den skotske prästen och uppfinnaren Patrick Bell vid 1800-talets mitt. Som synes drar inte hästarna skördetröskan, utan skjuter den framför sig.

människokroppen. Vad som sedan hände med födelsetalen och dödstalen kan du läsa mer om i kapitlet om Sveriges, Europas och världens befolkning.

Mer mat Befolkningen hade inte kunnat växa så kraftigt vare sig i Sverige eller i resten av Europa om inte produktionen av mat hade ökat lika snabbt.

Det konstiga var att den faktiskt gjorde det.

Det var konstigt därför att det gick stick i stäv med vad nationalekonomerna trodde att den skulle göra. I slutet av 1700-talet hade en engelsk nationalekonom som hette Thomas Malthus förklarat att befolkningen alltid skulle växa snabbare än produktionen av mat. Därför skulle det förr eller senare komma någon slags katastrof som tog död på en massa människor och återställde balansen. Sedan skulle befolkningen börja öka igen, tills det inträffade ett nytt bakslag.

Malthus teori hade dittills verkat stämma bra. Men det blev annorlunda i Europa på 1800-talet. Visst kom det bakslag även då, men i det stora hela blev jordbruket så mycket effektivare att de flesta européer klarade sig hyggligt, trots att de blev så många fler. Det hade flera orsaker. Redskapen blev bättre, och efter hand började bönderna använda maskiner som kunde göra arbetet enklare och snabbare.

Det kom nya grödor, och de som redan fanns förbättrades så att avkastningen blev högre. En del bönder började använda konstgödsel så de blev mindre beroende av den dynga som korna lämnade. Dessutom fick bönderna mer mark att plöja upp. Genom att gräva diken leddes vattnet bort från våtmarker, och på sina ställen torrlade man hela sjöar.

På många håll i Sverige bytte bönderna också åkertegar med varandra så att varje gård fick sin jord samlad på några få ställen. Det kallades att skifta jorden. Tidigare hade varje gård haft en mängd små tegar utspridda bland



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:7

09-07-01 10.29.40

de andra bybornas tegar, och då hade det varit svårt att sköta sin gård på ett effektivt sätt. Nu blev det lättare för var och en att själv odla sina åkrar så som han ville.

Inflyttningen till städerna När jordbruket blev effektivare och befolkningen växte fanns det inte arbete för alla på landsbygden. Då tog sig många in till städerna där de hoppades få jobb. I Sverige, som i början av 1800-talet var ganska omodernt jämfört med Västeuropa, bodde vid mitten av århundradet bara en tiondel av befolkningen i städer, och de flesta städerna var väldigt små. Stockholm var överlägset störst med drygt 90 000 invånare.

Sedan började den stora inflyttningen. Vid sekelskiftet 1900 hade Stockholm hela 300 000 invånare, och då bodde lite drygt en femtedel av alla svenskar i städer. Ändå var Sverige sent ute. I England bodde en betydligt större del av befolkningen i städerna, och Europas största stad London hade över 6,5 miljoner invånare.

Vad fick alla nya stadsbor för arbete? För unga kvinnor från landet var det lättast att få jobb som pigor, medan männen kunde bli hantlangare och diversearbetare. Men med tiden var de nya fabrikerna de viktigaste arbetsplatserna. Där arbetade både män och kvinnor och till och med barn.

Europa och Sverige industrialiseras Under 1800-talet industrialiserades nämligen Europa. I Sverige kom industrialiseringen igång mot slutet av århundradet. Det var sent jämfört med en del andra områden. I England började det redan på 1700-talet, och sedan följde länder i norra Europa som Belgien och Tyskland efter under det nästa seklet.

Det var många faktorer som måste falla på plats för att en industrialisering skulle komma igång. Det behövdes energi, råvaror, arbets-

kraft, bra transporter, kapital och lagar som gjorde det lätt att starta företag och bygga fabriker, och inte minst driftigt folk som vågade satsa. Den kanske allra viktigaste förutsättningen var god tillgång till billig energi.

Engelsmannen James Watt hade byggt en ångmaskin som hade stenkol som bränsle, och England liksom Belgien och Tyskland hade gott om kol. Det hade inte Sverige, men här fanns en massa ved istället. Sverige fick faktiskt sina första ångmaskiner redan alldeles i början av 1800-talet. En av dem byggdes i Stockholm på platsen där Stadshuset nu ligger, och gick under namnet Eldkvarn.

Eldkvarn blev ingen succé. Den kom för tidigt för Sverige. Här fanns visserligen energi och massor av järn och skog, och snart skulle befolkningsökningen ordna arbetskraft. Men än så länge härskade det gamla samhället. Fortfarande var Sverige ett ståndssamhälle, där det hade större betydelse vilken grupp du tillhörde än att du var duktig och företagsam. Du fick inte starta en verkstad eller öppna en affär om du inte var borgare i en stad och hade alla tillstånd, och det var inte lätt att få låna pengar.

Först kring 1800-talets mitt skapades de rätta förutsättningarna. Då ändrades lagarna steg för steg så att det blev fritt fram för vem som ville att starta ett företag. Det blev också lättare att få folk att satsa pengar i företagen genom införandet av aktiebolag, där man bara riskerade att förlora de pengar som satsats, inte mera.

Industrialiseringen av Sverige tog fart efter 1870. Först var det i mindre bruksorter som de nya fabrikerna växte fram, men snart blev det städernas tur. Det var när industrialiseringen nådde Stockholm som befolkningen där ökade så snabbt. Ångbåtar och järnvägar

Ångmaskinerna kunde driva andra maskiner i fabriker, men de kunde också placeras i båtar och i en ny sorts fordon som rullade fram på spår. Den första järnvägen byggdes i England



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:8

09-07-01 10.29.41

Möjligheten att bilda aktiebolag fick stor betydelse för det svenska näringslivet. Här är ett aktiebrev från 1800-talets sista år som ger innehavaren en andel i Gefle Kapsylfabrik. Aktiebreven kunde köpas och säljas, och brev av den här typen fanns kvar under en stor del av 1900-talet. Numera utfärdas inga aktiebrev, utan alla ägarbevis registreras digitalt. Enklare kanske, men nog var det vackrare och mer påtagligt dessförinnan.

på 1820-talet, och ungefär 30 år senare fick Sverige sina första järnvägar. Sedan gick det fort, så redan 1862 stod en stambana klar mellan Stockholm och Göteborg. De första järnvägarna hade byggts av privata företag, men stambanorna bekostades av staten.

Det låter kanske inte så märkvärdigt, men järnvägarna vände upp och ner på alla begrepp.

Sverige är stort, och före järnvägarna gick det knappt att färdas några längre sträckor utom till sjöss. Vägarna var inget att skryta med, och det var obekvämt och mödosamt att åka med häst och vagn. Dessutom var det bara de välbeställda som hade råd att färdas några längre sträckor på det viset. Lite bättre var det på vintern, då det gick att resa en smula bekvämare med häst och släde.

Järnvägarna revolutionerade både Sverige och andra länder. Med järnvägen kunde många fler människor färdas fram lugnt och säkert. De olika delarna av Sverige knöts närmare varandra. Det tog nu bara 14 timmar att resa från Stockholm till Göteborg.

Ett tåg passerar järnvägsbron över Södertälje kanal 1880. Se på den större båten som är på väg att passera under bron. Den har kvar mast och rigg för att kunna segla, men drivs nu av en ångmaskin. Den nya tiden är på väg att ta över.

Med järnvägen visste resenärerna också när de skulle komma fram. Tack vare tågens tidtabeller blev man till och med tvungen att se till att alla klockor i landet visade samma tid.

Solen går ju upp lite tidigare i östra Sverige än i västra så Östsverige ligger egentligen före i tiden, men det dög inte när tidtabellerna skulle hållas.

Nästan lika omvälvande blev det för trafiken till sjöss. Där hade det visserligen gått att transportera både människor och framför allt varor i stora mängder tack vare vind och segel, men med ångbåtar blev det mycket pålitligare och billigare. Mot slutet av 1800-talet gick det att resa till Amerika på mindre än två veckor från Göteborg, och biljetten kostade bara en spottstyver jämfört med tidigare.

Amerikaemigrationen De billiga Amerikabiljetterna hade förstås stor betydelse för alla fattiga svenskar och andra européer som drömde om ett bättre liv på



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:9

09-07-01 10.29.41

om både utvandring och invandring i kapitlet om migration längre fram i boken.

Europa lägger under sig världen

En fransk expedition utforskar ett område i Nigeria 1892.

Expeditionen leds av den ende europén löjtnant Mizon, men all utrustning bärs av afrikaner, inberäknat den franska flaggan.

andra sidan Atlanten. Det var det många som gjorde.

När befolkningen på landsbygden växte så snabbt tog sig massor av människor till städerna och fabrikerna, men det fanns en annan möjlighet. Det var att emigrera, flytta till ett nytt land. Det gjorde mängder av européer under 1800-talet och början av 1900-talet.

De flesta emigrerade till USA, men en del tog sig till Sydamerika eller Australien. Under de dryga hundra åren från 1821 till 1930 utvandrade 50 miljoner européer, varav 33 miljoner till USA. Uppåt en och en halv miljon av dem var svenskar. De svenska torpare och bönder som utvandrade hade det svårt hemma, och de reste i hopp om att få det bättre. Många fick det också bättre och friare, speciellt de unga kvinnor som emigrerade. Andra fick det eländigt även i det nya landet, och en hel del reste tillbaka så småningom. Du kan läsa mer

De allra flesta europeiska emigranterna var fattiga bönder eller arbetare som hade det svårt därhemma. Men det fanns också en annan typ av européer som tog sig till andra världsdelar under 1800-talet. Det var alla de militärer, ämbetsmän, köpmän och äventyrare som hjälpte till att erövra och berika sig på länderna bortom haven. Ända sedan 1400-talets slut hade européerna lagt under sig områden utanför sin egen världsdel. Hela Amerika hade erövrats och koloniserats, liksom Sibirien, Australien, Sydafrika, större delen av Indien och delar av Sydostasien, förutom smärre områden här och var på jordklotet. Men under andra hälften av 1800-talet släppte alla spärrar. Framför allt var det Afrika som var målet för de europeiska ländernas erövringslusta. På några få decennier lade Europa under sig nästan hela Afrika.

England och Frankrike var värst, men också Tyskland, Italien och Belgien deltog i det som kallats ”kapplöpningen om Afrika”. (Läs mer om detta i temat om kolonialism.)

Det fanns en rad orsaker till att det blev så.

Det kunde vara ekonomiskt väldigt lönsamt med kolonier, både genom handel och genom ren plundring. Det gav militära fördelar att ha baser runtom på jordklotet, och det gav prestige hemma i Europa. Men dessutom bidrog en allt mer utbredd rasism. Det blev vanligt såväl bland vetenskapsmän som bland politiker och allmänheten att se på icke-europeiska folk som lägre stående. Den vita rasen var överlägsen och hade rätt att lägga under sig andra världsdelar, menade man. Européerna och framför allt nordeuropéerna var skyldiga att sprida kristendomen och civilisationen till resten av världen. Den här inställningen bidrog till att européerna kunde uppträda oerhört



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:10

09-07-01 10.29.42

grymt och hänsynslöst i sina kolonier. Men de som trodde på en raslära lurade sig själva.

Numera vet vetenskapsmännen att det är meningslöst att tala om olika människoraser.

Alla människor på jorden är släkt med varandra, och skillnaden mellan individer inom det som förr kallades raser är större än mellan dessa grupper. Vi vet också att individens egenskaper inte har något med utseendet att göra.

Vetenskapens segertåg Det kan kanske tyckas märkligt att vetenskapen kunde bidra till att rasismen fick så stor spridning i Europa. Men egentligen är det inte så konstigt. Under 1800-talet gick vetenskapen framåt med stormsteg. Vetenskapens framsteg fick människor att tro att nästan allt var möjligt, och liksom industrialismen var vetenskapens segertåg en europeisk företeelse.

Det var bara européerna och den vita rasen som kunde åstadkomma allt detta, menade många. Europeiska vita män förstås, för precis som den vita rasen var överlägsen alla andra folk, var männen överlägsna kvinnorna. Så tyckte förmodligen de flesta män inom alla samhällsklasser.

Charles Darwin vid 65 års ålder 1874, 15 år efter att han givit ut sin bok Origin of Species (Om arternas uppkomst). I själva verket hade Darwin varit klar över sin teori om utvecklingsläran långt tidigare, men han tvekade länge innan han publicerade sina rön. Han visste att många inte skulle tro honom.

Darwin

Den vetenskapliga upptäckt som mest bidrog till de rasistiska föreställningarna var utvecklingsläran, läran om arternas uppkomst. Det var engelsmannen Charles Darwin som kunde visa att det var anpassningen till miljön och kampen om överlevnad som gjorde att växter och djur förändrades och att nya arter uppkom efter hand. Darwins uppfattning gick stick i stäv med allt som kyrkan lärt i alla år. Det stod ju i Bibeln att Gud skapade världen och alla som levde där på sex dagar, inklusive människan. Det Gud en gång skapat förändrades inte, menade kyrkan. Nu påstod Darwin och andra med honom att till och med människan hade en lång utvecklingshistoria bakom sig. Darwin menade att det var det naturliga urvalet som

styrde alla arters uppkomst och utveckling.

De individer som var bäst anpassade till att klara sig i den omgivande miljön kunde få en avkomma som hade samma egenskaper, och på så sätt förändrades arten efter hand.

Det låg nära till hands att överföra Darwins rön till olika människoraser och kulturer, även om Darwin själv aldrig menade så. Många ansåg att det pågick en ständig kamp mellan raserna, och att den ras som var starkast skulle överleva på alla andras bekostnad. Naturligtvis menade de som hade den uppfattningen att det var den vita rasen som var den starkaste.



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:11

09-07-01 12.22.15

Ståndssamhället i Sverige

Nästan alla vetenskapsmännen var just män, vilket inte var så underligt då kvinnor var nästan helt utestängda från universiteten. Men det fanns undantag.

Den mest berömda kvinnliga vetenskapsmannen var fransyskan Marie Curie, som ursprungligen kom från Polen. Marie Curie fick Nobelpriset till och med två gånger. Första gången var 1903, då hon fick fysikpriset tillsammans med sin man Pierre. Den andra gången 1911 fick hon priset ensam i kemi. Marie Curie fick priserna för sin upptäckt av radium, men det kostade henne livet. Hon dog 1934 av sjukdomar hon fått av att utsättas för radioaktiv strålning.

”Inte bara biologin”

Men de vetenskapliga framstegen gällde de flesta områdena, inte bara biologin. Inom medicinen upptäcktes bakteriernas roll, och läkarna började nu förstå hur sjukdomar spreds och hur de kunde botas. Fysiker och kemister kartlade grundämnena och trängde in i atomernas värld, och astronomerna spanade längre och längre ut i universum. Många av de upptäckter vetenskapsmännen gjorde ledde också fram till nya uppfinningar som kunde förbättra livet. Tänk bara på upptäckten av elektriciteten och hur den redan mot seklets slut började lysa upp Europas och Amerikas städer. Vetenskapsmännen och uppfinnarna tillhörde 1800-talets stora hjältar!

Den samhällsgrupp som mest tog till sig de nya vetenskapsidealen var borgarklassen. Det var också borgarklassen som till en början tjänade mest på industrialiseringen och näringsfriheten.

Det var visserligen sant att borgarna i städerna i ett land som Sverige i hundratals år ensamma haft rätten att bedriva handel och hantverk, och det privilegiet förlorade de nu. Men istället öppnade sig stora möjligheter för så många fler mäniskor att tjäna pengar på att starta företag och verkstäder, bygga fabriker, köpa och sälja fritt och handla med värdepapper.

Den nya borgarklassen inte bara tjänade pengar, den tog också över den politiska makten. I Sverige bestod riksdagen ända fram till 1860-talet av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Stånden hade en röst var, så trots att prästerna och adelsmännen var väldigt få hade de hälften av makten i riksdagen.

I verkligheten hade de ännu större makt. De statsråd och rådgivare kungen utsåg var för det mesta adelsmän, och prästerna hade mycket att säga till om ute i församlingarna.

Den här situationen blev alltmer ohållbar.

I det moderna samhälle som höll på att växa fram gick det inte an att den politiska makten låg hos kungen och en liten privilegierad grupp, medan allt mer av den ekonomiska makten fanns hos andra. Det gällde inte bara borgerskapet. Den mesta jorden ägdes numera av bönderna, och det var de som betalade största delen av skatterna. Sedan fanns det också en viktig grupp som inte ens fick delta i riksdagen därför att de inte tillhörde något stånd. Det var bruksägare och företagare utanför städerna, jurister, universitetslärare och andra som varken var adelsmän, präster eller borgare. Och så förstås: Den stora massan hade inget alls att säga till om. Jordbruksarbetare och torpare på landet, liksom arbetare i städerna och på bruken, stod alla utan politiska rättigheter. Likadant var det för kvinnorna, som i de flesta fall inte ens var myndiga med rätt att bestämma över sig själva.



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:12

09-07-01 10.29.44

Det var adeln som hade mest att förlora på att ståndsriksdagen avskaffades. Motståndet mot reformen leddes av greve Henning Hamilton, som här sitter som talman på riddarhuset tecknad av Fritz von Dardel. Hamilton hade varit officer, landshövding, statsråd och ambassadör, satt i Första kammaren 1867–1881 och var 1874–1881 ständig sekreterare i Svenska Akademien.

Att han avgick från bägge posterna 1881 berodde på att han var inblandad i en förfalskningsaffär, ett mindre ärorikt slut på grevens karriär.

Ståndsriksdagen går i graven

Till slut bestämde ståndsriksdagen att avskaffa sig själv. Efter mycken vånda gick adeln och prästerna med på att riksdagen istället skulle bestå av två kamrar, där de gamla stånden inte hade någon betydelse. Till den första kammaren skulle landstingen och städerna välja medlemmar, och till den andra kammaren skulle det vara direkta val. Men det innebar

inte att det blev demokrati. Bara de med en viss inkomst eller förmögenhet skulle få rösträtt.

Gränsen sattes så högt att inga småbönder eller arbetare nådde den. Inte ens var tionde man fick rösträtt till den nya riksdagen, och naturligtvis inga kvinnor. Men den politiska makten gick från adeln och prästerna till borgarna och de bönder som ägde sina gårdar.



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:13

09-07-01 10.29.45

Det borgerliga hemmet skulle vara en idyll, där frun i huset skötte sina husliga sysslor och kunde umgås med andra kvinnor. Ett stilla samtal med handarbete var en lämplig umgängesform. Konstnären heter Odoardo Borrani.



Epos Tema del A rom1-s170.indd Avs1:14

09-07-01 10.29.47

Bildförteckning EPOS Tema AKG/Scanpix 78, 126, 193, 195 ©Albert Engström/BUS 2009 101 AP Photo/Scanpix 199, 251 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 59:1, 89, 92, 97, 173 Arnstad, Lennart/Aftonbladet Bild 184 Art Media/HIP/Topfoto/Scanpix 227 BAL/IBL Bildbyrå 2, 3, 190 BAL/Getty Images 10 Barck Pettersson, Bertha/Landskrona museum/IBL Bildbyrå 37, 175 Barukcic, Elvis/AFP/Scanpix 131 Bertrand, Louis/Keystone-France/eyedea/IBL Bildbyrå 243 Bettmann/Corbis/Scanpix 192, 194, 247 Bildagentur Huber/Lubeow/INA Agency 1 Bilderwelt/Roger-Viollet/IBL Bildbyrå 137 Bonnierarkivet/Scanpix 42 Borrani, Odoardo/White Images/Scala 14 Bracklow, Robert L./©Photo Collection Alexander Alland, Sr./Corbis/Scanpix 289 Brunnsgård, Henrik/Aftonbladet Bild 111 Cafrey, Conor/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 22 Cakmak, Sinan/Anzenberger/Ina Agency 290 Carlsberg Sveriges arkiv/Centrum för Näringslivshistoria 58 Cattermole, Gareth/Staff/Getty Images 280:1 Ceije, Martin/Scanpix 106 Collsiö, Jan/Scanpix 145 Corbis/Scanpix 209 *C.R.D.A-Gaillarde/Gamma/IBL Bildbyrå 125 Danielsson, Pär-Olof/IBL Bildbyrå 271 von Dardel, Fritz/Fototeket, Nationalmuseum 13 Das, Saurabh/AP Photo/Scanpix 237:2 David, J./Gävle stadsarkiv 269 Doré, Gustave/BAL/IBL Bildbyrå 152 Dudzik, Kasper/Scanpix 165 Düsing, Jan/Scanpix 118 Editions Hirle/Gamma/eyedea/IBL Bildbyrå 216 Eisenstaedt, Alfred/Time & Life Pictures/ Getty Images 287 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 191 Eskilsson, Roger/IBL Bildbyrå 163 Everett Collection/IBL Bildbyrå 71, 74 EyePress News/AFP/Scanpix 130 Faas, Hors/AP Photo/Scanpix 234 Faget, Dominique/AFP/Scanpix 201 Farnsworth, Alexander/Scanpix 164 Fenno Jacobs, Charles/Time & Life Pictures/ Getty Images 284 Franken, Owen/Corbis/Scanpix 33 Glase, Gösta /Nordiska museets 45 ©Greenpeace/Elaine Hill 286 Gävle Stadsarkivs samlingar 9:1 Hagströmerbiblioteket/Karolinska Institutet 176

Hallgren, Magnus/Scanpix 149, 292 Hamilton, Rolf/Scanpix 277 van Hasselt, John/Corbis/Scanpix 218 Henkel Nordens arkiv/Centrum för Näringslivshistoria 266 Henriksson, Janerik/Scanpix 99 Hernried, Karl Heinz/Nordiska museet 66 HIP/IBL Bildbyrå 7, 172, 176, 264 Historical Picture Archive/Corbis/Scanpix 123 Hjerling, Fredrik/Aftonbladet Bild 274 Horvat, Boris/AFP/Scanpix 35 Hulton Archive/Getty Images 19, 196, 215, 217, 223, 228, 205:2 Håkansson, Åke/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 83 Höjer, Ulf/Aftonbladet Bild 116 IBL Bildbyrå 75, 103, 114, 143, 212, 213 IBL Bildbyrå/Karl Sandels Samling 21, 96 Jamtli/okänd fotograf 272 Joe, Alexander/AFP/Scanpix 28 Karlsson, Yngve/SvD/Stockholms stadsmuseum 60 Keystone-France/eyedea/IBL Bildbyrå 206 Krogh, Christian/Nasjonalgalleriet, Oslo 64 Kungliga Biblioteket 18, 267 Landskrona Museum/IBL Bildbyrå 112, 157 Leligny, Jean-Michel/Photononstop/AFP/ Scanpix 291 Lindahl, Björn/Aftonbladet Bild 93 Lundh, Gunnar/IBL Bildbyrå 177 Långholmens museum 120 Löwstedt, Staffan/SVD /Scanpix 62 Mary Evans Picture Library/IBL Bildbyrå 210 Maslennikov, André/Scanpix 285 McCurry, Steve/Magnum/IBL Bildbyrå 257 Meyer, Linus 237:1 Monteforte, Filippo/AFP/Scanpix 182 MPL/IBL Bildbyrå 9:2, 17, 61:2, 73 Nordiska museet 20, 57:1, 104, 263 Normanska arkivet/IBL Bildbyrå 171 Norrköpings stadsmuseum 91, 155 Nya Moderaterna 53:2 Nyberg, Lars/Scanpix 108 Nyman, Lars/Scanpix 281:2 Ohlsson, Birger/IBL Bildbyrå 146 Ohm, Otto/IBL Bildbyrå 41, 139 ©Peter Tillberg/BUS 2009/Moderna Museet/Bildbyrån 144 Pitarakis, Lefteris/AFP/Scanpix 231 Popperfoto/Getty Images 198, 205:1 Rehnman, Lennart/Scanpix 110 Remissa, Mak/AFP/Scanpix 135 Rex Features/IBL Bildbyrå 84 von Reybekiel, Ann-Christin 280:2 RFSU 67:1 RIA Novosti 214

RIA Novosti/Topfoto/Scanpix 281:1, 281:3 RMN/IBL Bildbyrå 6 Rykoff Collection/Corbis/Scanpix 245 Rüster, Reijo/Kungliga Biblioteket 180 Rönnquist, Lotten /Stockholms stadsmuseum 55 Sandel, Karl/IBL Bildbyrå 50 Sanguinetti, Alessandra /Magnum/IBL Bildbyrå 79 Scanpix 61:1 Scanpix Historical/Scanpix 43, 82 Schweitz, Arne/Scanpix 57:2 Segermark, Peter/Nordiska museet 39 Sjöberg Bild 40, 67:2, 105:2, 142:1 Sjöberg, Sven-Erik/Scanpix 29 SPL/IBL Bildbyrå 11, 12, 167 Staaff, C. G./Kungliga Biblioteket 5 Stadt-Kehl/Peter Heck 248 Starkenberg, Ivar/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 53:1 Steele-Perkins, Chris/Magnum/IBL Bildbyrå 133 STR/AP Photo/Scanpix 258 Stuart, Peter/Rex/IBL Bildbyrå 63 Sundahl, Sune/Artiktekturmuseets Arkiv 178 Swarup, Manish/AP Photo/Scanpix 236 Svensson, B. Jörn/Skogen Bild 166 SVT Historiska Bildarkivet 26 Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 87, 105:1, 159 Södergren, Gunnar/Aftonbladet Bild 270 Sörquist, Patrick/Scanpix 81 Tekniska museet/okänd fotograf 16 Thomasson, Nils/Jamtli 59:2 Time & Life Pictures/Getty Images 254 Tom Stoddart Archive/Hulton Archive/Getty Images 233, 255 Topfoto/HIP/Scanpix 207 Topfoto/Scanpix 244 Topham Picturepoint/Topfoto/Scanpix 211 Tramonto/age fotostock/Imagestate 252 Tullberg, Hasse W./Stockholms Stadsmuseum 281:4 Turesson, Roger/Scanpix 107 Ullstein Bild 24, 220 Ullstein Bild/Keystone Pressedienst 128 Ullstein Bild/Novosti 129 Ullstein Bild/The Granger Collection 225, 249 United Nations Photo 246 Upplandsmuseet 54, 142:2 Uppsala Universitetsbibliotek 49, 70 Vattenfall 160 Werngren, Carl/Norrköping stadsmuseum 158 Widholm, Gunnar/ Nordiska museet 53:3 Zemlianichenko, Alexander/AP Photo/Scanpix 260 Zerla, Walter/Ina Agency 31 Åberg, Bertil S-son/SVT Bild 77 Åhléns ABs arkiv/Centrum för Näringslivshistoria 161 Ärnbäck, Göran/Scanpix 47 Östberg, Harald/Västerbottens Museum 141



Epos Tema del B s171-310.indd 309

09-07-01 11.08.21

HISTORIA

Sandberg

EPOS-familjen består av följande komponenter: • Epos A • Epos A och B • Epos Lärarhandledning • Epos Tema

Björkman

Best nr 47-08313-8 Best nr 47-09290-1 Best nr 21-18441-0 Best nr 47-08314-5

Molin

EPOS

Tema

HISTORIA

ett alternativ för dem som vill lägga tyngdpunkten på 1900-talets historia.

I Epos Tema finns mycket svensk historia, men här behandlas också några av de stora händelserna och de svåra frågorna i världen.

Epos Tema passar också alla dem som vill fördjupa eller komplettera sina studier kring de teman vi valt att behandla.

Epos Tema kommer även att vara användbar i lärarutbildningen.

EPOS HISTORIA

EPOS Tema är tänkt att kunna passa för gymnasieskolans A-kurs, som

Robert Sandberg Jenny Björkman Karl Molin

Best.nr 47-08314-5 Tryck.nr 47-08314-5

Omslags Orig EposTema.indd 1

09-07-01 09.22.59