9789140675774

Pedagogiskt arbete Tove Phillips

Det här och mycket mer diskuteras i Pedagogiskt arbete.

Boken är skriven för dig som vill arbeta i skola eller barnomsorg eller som intresserar dig för pedagogik och skolfrågor. Den tar upp allt ifrån lagstiftning och barns rättigheter till planering, genomförande och dokumentation av pedagogiska aktiviteter.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Pedagogiskt arbete, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Pedagogiskt arbete

Vad är en bra pedagog? Varför är leken en så viktig del i barns uppväxt och lärande? Hur kan man planera en pedagogisk verksamhet så att den tillgodoser alla barns behov?

Pedagogiskt arbete Tove Phillips

Innehåll 1. Pedagogiska verksamheter........................................7 Barnomsorg och förskoleklass......................................................................8 Grundskola.......................................................................................................16 Skolbarnsomsorg och fritidsverksamheter...............................................25 Gymnasium och vuxenutbildning...............................................................29 Sammanfattning.............................................................................................32

2. Barn är olika..............................................................35 Normalitet och avvikelse...............................................................................36 Barn med behov av särskilt stöd................................................................40 Ett inkluderande arbetssätt..........................................................................54 Sammanfattning.............................................................................................60

3. Lek och lärande........................................................63 Lekens betydelse...........................................................................................64 Olika typer av lek...........................................................................................69 Vuxnas roll i leken...........................................................................................73 Sammanfattning..............................................................................................78

4. Lagar och regler........................................................81 Lagar och förordningar..................................................................................82 Läroplaner........................................................................................................86 Internationella överenskommelser...............................................................92 Sammanfattning.............................................................................................94

5. Den demokratiska värdegrunden.............................97 Värdegrundens innebörd..............................................................................98 Att arbeta med värdegrunden....................................................................102 Barnkonventionen.........................................................................................107 Sammanfattning............................................................................................112

4

6. Arbetsmiljö och säkerhet........................................115 Bestämmelser kring arbetsmiljö................................................................116 Barnsäkerhet.................................................................................................122 Barnolycksfall................................................................................................129 Sammanfattning...........................................................................................136

7. Planera och genomföra..........................................139 Planering........................................................................................................140 Aktiviteter........................................................................................................147 Genomförande..............................................................................................157 Dokumentation och utvärdering................................................................161 Sammanfattning...........................................................................................166

8. Uppföljning och dokumentation.............................169 Barnobservationer........................................................................................170 Dokumentation och analys.........................................................................177 Åtgärder..........................................................................................................182 Sammanfattning............................................................................................188

9. Pedagogens roll...................................................... 191 Vuxnas betydelse.........................................................................................192 Yrkesroll och ledarskap...............................................................................198 Samverkan....................................................................................................206 Utvecklingssamtal........................................................................................217 Sammanfattning...........................................................................................220 Ordlista..........................................................................................................222 Index...............................................................................................................223 Bildförteckning..............................................................................................224

5

Emil går andra året på Barn- och fritidsprogrammet och ska göra APL på en fristående förskola. Han vet att de arbetar med en speciell pedagogik på förskolan men han är osäker på hur den i övrigt skiljer sig från ”vanliga” förskolor.

– Jag fattar inte att det ska finnas fristående förskolor, suckar Emils mamma vid frukostbordet. Skolan borde vara kommunens ansvar helt och hållet.

– Äsch, det är väl jättebra med lite konkurrens på utbildningsmarknaden, då kanske de kommunala förskolorna blir lite bättre, svarar hans pappa.

– Men så blir det ju inte... dom vill ju gå med vinst och använder våra skattepengar för att göra det!

6

– Varför måste du alltid automatiskt tro att allt privat är dåligt? Visst finns det fristående skolor som misskött sig, men det finns det också inom det kommunala.

Och det finns mängder av fristående förskolor och skolor som fungerar jättebra!

– För rika barn, ja...

Diskussionen får Emil att börja fundera.

Vad innebär det att en skola är fristående? Kostar det pengar att gå där? Är den finare på något sätt? Kan vem som helst gå där? Måste lärarna där följa samma regler som lärare i andra skolor?

Emil skriver ner en lång lista med frågor och bestämmer sig för att lära sig allt om skillnaden mellan fristående och offentliga skolor.

1. Pedagogiska verksamheter Det finns många olika typer av pedagogiska verksamheter och institutioner i vårt samhälle. Det här kapitlet går igenom de vanligaste verksamhetstyperna, hur de är organiserade och vilken betydelse de har. I detta kapitel får du lära dig om:

• Barnomsorg och förskoleklass • Grundskola • Skolbarnsomsorg och fritidsverksamheter • Gymnasium och vuxenutbildning

diskutera

· fundera på

1. Vad har du för kunskaper om skillnaderna mellan privata och offentliga skolor?

2. Vad har du för erfarenheter av skola och barnomsorg som drivs i privat regi?

3. Vad har du för synpunkter när det gäller privat respektive offentlig skola och barnomsorg? Varför?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Innehållet i, bakgrunden till och framväxten av olika pedagogiska verksamheter, deras organisation och institutionernas roll i samhället”

7

Barnomsorg och förskoleklass I vid mening handlar begreppet barnomsorg om all typ av omsorg och fostran av barn, och kanske speciellt sådan som utövas av andra personer än vårdnadshavaren. Men vad de flesta av oss menar med barnomsorg är den organiserade barnomsorgsverksamhet som anordnas inom olika samhällsinstitutioner. Den svenska barnomsorgen utgörs av förskola, öppen förskola och pedagogisk omsorg och den riktar sig till barn i åldern 1-5 år. För barn i åldern 6-12 år finns skolbarnsomsorg.

Bakgrund och utveckling samhällsinstitution – samhällsinrättning som finansieras av skattemedel och styrs av stat, kommun eller landsting.

T.ex. skolor och sjukhus barnkrubba – äldre tiders förskola, framför allt riktad till fattiga barn välbärgad – rik, förmögen

8

Samhällsstödd barnomsorg har funnits i Sverige i olika former i nästan tvåhundra år. De första barnkrubborna som öppnade vid mitten av 1800-talet var framför allt till för att ta hand om fattiga barn medan deras mammor arbetade.

Barnkrubborna drevs till en början ofta av församlingar, stiftelser och föreningar som en typ av välgörenhet. Först i början av 1930-talet övertog många kommuner ansvaret för barnomsorgen.

Då ökade också behovet av barnomsorg för barn i största allmänhet, eftersom allt fler mödrar gick ut i arbetslivet. Barnkrubbornas främsta uppgift var att ta hand om barnen, att passa dem och ge dem omsorg. Det var alltså inte fråga om att bidra aktivt till barnens lärande, så som är tanken med dagens förskola.

För de mer välbärgade barnen fanns det i vissa städer barnträdgårdar (Kindergarten) , en typ av pedagogisk verksamhet för barn i åldern 4-7 år. Barnträdgården var avgiftsbelagd och hade, till skillnad från barnkrubborna, som syfte att bidra till barnens utveckling genom lek och lärande.

Dagis, lekis och förskola Under 1940-talet ersattes barnkrubborna av daghem (dagis).

Barnträdgårdarna försvann och istället kom lekskolan (lekis).

Den stora skillnaden mellan daghemmet och dagens förskola var att dagis skulle vara så likt hemmet som möjligt, medan förskolan ska vara en lärmiljö som erbjuder annat än det som finns i hemmet. Det är därför man idag är mån om att använda namnet förskola istället för dagis. Lekskolan var framför allt till för de barn vars mödrar var hemma eller arbetade deltid – det var en pedagogisk deltidsomsorg som kan jämföras med dagens förskoleklass.

Den svenska barnomsorgen Den svenska barnomsorgsmodellen är välkänd i andra delar av världen och ses av många länder som en förebild. Det är flera saker som gör den svenska barnomsorgen unik:

•

För det första har alla barn som är bosatta i Sverige rätt till barnomsorg. Enligt Skollagen ska alla barn från ett års ålder erbjudas förskola när deras föräldrar studerar eller arbetar. Även barn till arbetslösa föräldrar har rätt till viss tid i förskola. Det är kommunernas ansvar att ordna barnomsorg.

•

För det andra är barnomsorgen styrd och finansierad av stat och skattemedel. Det innebär bland annat att alla förskolor ska följa regler och riktlinjer i Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Den avgift som föräldrar betalar för barnomsorg är därför ganska låg. Det finns också förskolor som drivs privat, men även dessa är subventionerade av skattemedel och styrda av Skollag och läroplaner.

•

subventionerad – som får ekonomiskt stöd av staten

För det tredje finns det i den svenska barnomsorgen en tydlig tanke om att förskolan ska vara en betydelsefull del i barnets fostran och lärande. Förskolan är ett försteg till skolan och ska därför ha en tydlig pedagogisk tanke och högutbildad personal som bedriver pedagogisk verksamhet av hög kvalitet. Det ska alltså inte bara vara fråga om passning och omsorg.

9

Förskolans uppdrag Förskolans uppdrag är att bedriva pedagogisk verksamhet för barn i åldern 1-5 år. Verksamheten ska bidra till barnets utveckling och fostran och ge barnet en grund för fortsatt lärande. Förskolan ska vara en rolig och trygg plats där barnen har möjlighet att upptäcka, utforska, leka och lära. Där ska finnas utbildade förskollärare, men också annan personal som bidrar till barnens utveckling.

Eftersom många barn tillbringar mycket tid på förskolan är det viktigt att verksamheten har hög kvalitet. En del barn tillbringar mer vaken tid på förskolan än i hemmet, så det är också viktigt med ett bra samarbete mellan hem och förskola. En av förskolans funktioner är just att vara ett stöd för föräldrar i deras roll som fostrare.

Förskolepersonalen kan aldrig överta föräldrarnas roll, men de kan ändå ha oerhört stor betydelse för många barn.

10

Organisation Förskolan kan vara organiserad på olika sätt i olika kommuner. I många kommuner ligger ansvaret hos en utbildningsförvaltning eller en barn- och ungdomsförvaltning. Kopplad till förvaltningen finns en politisk nämnd som fattar viktiga beslut om den kommunala förskolan. Fristående förskolor lyder inte under den kommunala förvaltningen, utan har en egen styrelse som fattar beslut om den egna förskolan. Däremot är det den kommunala nämnden som beviljar ansökningar om att starta fristående förskola. Nämnden utövar också tillsyn av fristående förskolor för att kontrollera att de följer nationella lagar och regler.

Den som har det administrativa och pedagogiska ansvaret för förskolan kallas förskolechef. Tidigare benämndes förskolechefen rektor, men detta har man ändrat för att göra det tydligare att rektorer arbetar i skolan. En förskolechef kan ansvara för en eller flera förskolor och även vara rektor i skolan samtidigt. Kommunala förskolor har förskolechefer som är anställda av kommunen, medan fristående förskolor har sina egna förskolechefer.

förvaltning – enhet som ansvarar för drift och förvaltning av ett visst verksamhetsområde, exemplevis i en kommun. T.ex. utbildningsförvaltning nämnd – politisk enhet som fattar beslut om ett visst verksamhetsområde. Nämnden är sammansatt av politiker utifrån valresultat. T.ex. utbildningsnämnd

11

Personal I förskolan kan det finnas flera olika yrkesgrupper, men de allra flesta är förskollärare eller barnskötare. Huvudprincipen är att förskollärarna har ett större verksamhetsansvar än barnskötarna.

Förskollärarna ansvarar bland annat för planering och utvärdering av aktiviteter samt observation, dokumentation och uppföljning av enskilda barn. De håller i utvecklingssamtal och samverkar med andra yrkesgrupper, som specialpedagog och logoped.

Förskollärarna har förskollärarutbildning från högskolan.

För att bli barnskötare ska man ha fullgjort utbildning, t.ex. på gymnasial nivå genom Barn- och fritidsprogrammet. Barnskötarna samarbetar med förskollärarna i omsorgen och den pedagogiska verksamheten kring barnen.

Förutom förskollärare och barnskötare kan det ibland finnas fritidspedagoger, specialpedagoger och assistenter på förskolan.

Förskolan i siffror

bolag – företag, organisatioin som ofta har som syfte att gå med vinst ekomomisk förening – förening som har som syfte att förvalta medlemmaras ekonomiska intressen kooperativ – förening eller organisation där medlemmarna själva förvaltar och styr verksamheten

12

Nästan alla barn i Sverige går i förskola. År 2011 var 83 procent av alla barn i åldern 1-5 år inskrivna i förskolan. I åldern 3-5 år gick så många som 95 procent av alla barn i förskolan. Det har skett en kraftig ökning av barn i förskolan sedan mitten av 1990-talet, då endast 56 procent av alla ett- till fem-åringar gick i förskola. (SCB 2011).

Det har också skett en ökning av andelen utbildad personal i förskolan. Drygt hälften av all personal utgörs av förskollärare, men på fristående förskolor är siffran lägre. En genomsnittlig barngrupp består av 16,8 barn, med 5,4 barn per personal. (SCB 2011) 19 procent av alla förskolebarn går i en fristående förskola. Det är vanligast med fristående förskolor i storstäder och förorter till storstäder. De flesta fristående förskolor drivs som bolag, men det finns också många som drivs som ekonomiska föreningar, t.ex. i föräldra- eller personalkooperativ eller genom en församling.

Under 2010 var den totala kostnaden för svensk förskola cirka 53 miljarder kronor. Det gör att kostnaden per inskrivet barn var drygt 117 000 kr per barn och år. Den allra största kostnaden är personalens löner och den näst största kostnaden är lokaler. (SCB 2011).

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg kallades tidigare familjedaghem. Det är en form av barnomsorg som exempelvis kan ordnas av en förälder i det egna hemmet eller i olika flerfamiljslösningar. Idag är det relativt få barn som deltar i pedagogisk omsorg – under 2011 var det bara tre procent. Enligt skollagen ska följande krav uppfyllas för att man ska få hålla i pedagogisk omsorg:

•

Lokalerna ska vara ändamålsenliga.

•

Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

•

Verksamheten ska utgå från varje barns behov.

•

Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek.

Anordnare som uppfyller kraven kan ge pedagogisk omsorg till barn i åldern 1-12 år.

Pedagogisk omsorg gör det möjligt för föräldrar att ordna barnomsorg för egna och andras barn i det egna hemmet.

13

Öppen förskola I många kommuner finns det öppna förskolor dit föräldrar kan gå med sina barn för att träffa andra barn och föräldrar. Här finns utbildad personal som tillsammans med föräldrarna ger barnen möjlighet till lek och pedagogisk verksamhet. Den öppna förskolan är för barn som inte är inskrivna i förskolan, men den kan också vara ett komplement till förskolan. Samma krav gäller för öppen förskola som för pedagogisk omsorg.

Omsorg på obekväm tid En del föräldrar arbetar kväll eller natt och kan därför ha svårt att ordna barnomsorg till sina barn. Kommunerna är inte skyldiga att anordna omsorg på obekväm tid, men de ska sträva efter att erbjuda barnomsorg till de barn vars föräldrar arbetar kvällar eller nätter.

Förskoleklass Att börja skolan är ett stort steg för många barn. De ska snart gå in i en värld som kommer att vara deras vardag i många år. För att förbereda barnen för skolgången finns förskoleklassen. Förkoleklassen är en egen skolform för barn som är sex år. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda och anordna förskoleklass. Den är frivillig, men så gott som alla svenska barn går i förskoleklass. Det finns dock möjlighet för vissa barn att påbörja grundskolan redan vid sex års ålder eller att stanna kvar i förskolan i ytterligare ett år.

Verksamheten styrs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Förskoleklassen är tänkt att vara en bro mellan förskolan och skolan, ett inskolningsår som förbereder barnen för skolgång. Det är därför vanligt att verksamheten bedrivs i byggnader som ligger i anslutning till grundskolan och tillsammans med personal från grundskolan. På så sätt får barnen en mjukstart där de vänjer sig vid nya lärare och lokaler. Förskoleklassen pågår under ungefär tre timmar per dag, ofta på förmidagen. Efter detta går de flesta barn till fritids, som på många ställen finns i samma lokaler och bedrivs av samma personal.

14

Att börja i förskoleklass När barnet börjar förskoleklass är det mycket som påminner om förskolan, men det blir också mycket som är nytt. Det är fortfarande mycket lek, samtidigt som verksamheten blir mer lik skolan, med bänkar, böcker, genomgångar och pedagogiska hjälpmedel. Några av de nyheter som möter barnen i förskoleklassen är:

•

Man har förberedande läs- och skrivträning genom att arbeta med språklig medvetenhet och språklekar.

•

Man arbetar med grundläggande matematiska begrepp, form, vikt, volym, storlek och antal.

•

Barnen går från att vara äldst i förskolan till att vara yngst i skolan.

•

Barnet blir ofta del i en större grupp än det är vant vid från förskolan. Detta kan vara påfrestande för vissa barn, samtidigt som det ger möjligheter att knyta nya vänskapsband.

•

Barnet får ta större ansvar för sitt agerande och beteende.

Man lär sig flera av de skrivna och oskrivna normer och regler som finns i samhället, t.ex. att räcka upp handen, att stå i kö och att vara tyst och lyssna.

diskutera

· fundera på

1. Gick du i förskola som barn? Vad minns du i så fall från den tiden?

2. Hur många timmar i veckan tycker du är ”lagom” för barn att gå i förskolan? Varför?

3. Tror du att förskolan kan ta över hemmets och föräldrarnas roll? Varför/varför inte? Utveckla dina tankar.

4. Finns det några fristående förskolor där du bor? Vad vet du i så fall om dem?

5. Skulle du helst vilja arbeta som förskollärare eller barnskötare?

Varför?

15

Sammanfattning

32

•

Den svenska barnomsorgen utgörs av förskola, öppen förskola och pedagogisk omsorg och den riktar sig till barn i åldern 1-5 år. För barn i åldern 6-12 år finns skolbarnsomsorg.

•

Sverige har en välutbyggd offentlig förskola som ger alla föräldrar möjlighet att arbeta. Den svenska förskolan är skattefinansierad och styrs av Läroplanen för förskolan. Nästan alla barn i Sverige går i förskola. Som alternativ till förskola finns pedagogisk omsorg, som anordnas i hemmet, och öppen förskola, dit föräldrar kan gå tillsammans med sina barn.

•

Förskoleklassen är en frivillig skolform för barn som är sex år. Det är en bro mellan förskola och skola, där barnen får möjlighet att förbereda sig för skolgången. En del av verksamheten påminner om förskolan, men man arbetar också med språk- och matematikträning.

•

I Sverige har vi en obligatorisk grundskola med skolplikt för alla barn. Det innebär att alla barn har rättighet till avgiftsfri utbildning, men det betyder också att alla barn har skyldighet att delta i utbildningen. Grundskolan är för barn i åldern 7-16 år. Till grundskolan hör också grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, som alla är egna skolformer.

•

Skolbarnsomsorg erbjuds till alla barn i åldern 6-13 år när deras föräldrar arbetar. Den utgörs framför allt av fritidshem, men det finns ibland öppen fritidsverksamhet för barn i åldern 10-12 år och pedagogisk omsorg som kan anordnas i hemmet.

•

Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men nästan alla svenska ungdomar går där. Kommunal vuxenutbildning på grund- och gymnasienivå ska erbjudas alla vuxna som ej fullgjort sin skolgång. Andra typer av vuxenutbildningar är folkhögskola och YH-utbildningar. Den högsta utbildningsinstansen är universitet och högskolor.

instuderingsfrågor

1.

Vad var barnkrubbor och barnträdgårdar?

2.

Vad är det som gör den svenska barnomsorgen så speciell?

3.

Vad är förskolans uppdrag?

4.

Vad är förskoleklassen?

5.

Vad innebär den svenska skolplikten?

6.

Vad var folkskolan och när infördes den i Sverige?

7.

Vad är skillnaden mellan fristående skolor (friskolor) och privatskolor?

8.

Vilka är de fyra skolformerna i den svenska grundskolan?

9.

Vilka styrdokument styr den svenska grundskolan?

10. Vad är en huvudman?

11. Vad är syftet med fritidshem?

12. Vem ansvarar för gymnasieutbildning och vem kan anordna den?

13. Vad är YH-utbildning?

uppgifter

1.

Arbeta i grupp. Kartlägg hur skola och barnomsorg är organiserade i er kommun. Vilken förvaltning/nämnd ansvarar för vad, hur många skolor, förskolor och fritidshem det finns och vilka rektorer ansvarar för vilka skolor?

Ta också reda på vilka förskolor och skolor som är fristående.

2.

Tillbaka till Emil. Gör ett fördjupningsarbete om en fristående förskola, grundskola eller gymnasium. Samla information genom skolans hemsida, genom intervjuer och genom studiebesök om möjligt. Ta reda på hur skolan är organiserad samt vad man har för mål och arbetssätt.

33

Pedagogiskt arbete Tove Phillips

Det här och mycket mer diskuteras i Pedagogiskt arbete.

Boken är skriven för dig som vill arbeta i skola eller barnomsorg eller som intresserar dig för pedagogik och skolfrågor. Den tar upp allt ifrån lagstiftning och barns rättigheter till planering, genomförande och dokumentation av pedagogiska aktiviteter.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Pedagogiskt arbete, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Pedagogiskt arbete

Vad är en bra pedagog? Varför är leken en så viktig del i barns uppväxt och lärande? Hur kan man planera en pedagogisk verksamhet så att den tillgodoser alla barns behov?

Pedagogiskt arbete Tove Phillips