Sรถren Olsson โ ข Anders Jacobsson
och ryska invasionen
Bjรถr n a Ga lin a
Darja
H am p us
Ir in a
Ă…k e
Bert
Li ll-Er ik
To rlei f
Klimpen
Sh ir in
Sรถren Olsson & Anders Jacobsson
och ryska invasionen Illustrationer: Kwok-Hei Mak
Vill du veta mer om Sören och Anders och allt vad de håller på med? Skriv till: Sören & Anders Egmont Kärnan 205 08 Malmö E-post: sune.bert@trollen.se www.soren-anders.se
Egmont Kärnan AB © Text: Sören Olsson och Anders Jacobsson 2009 Bild: Kwok-Hei Mak Sättning & layout: Grassman Ord&Bild Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2009 ISBN: 978-91-7405-138-4
Bert Ljung talar igen! Sommaren är varm och skön. Det var en lögn. Det finns statistik som visar att ungdomar blir lyckligare av att ljuga än att tala bitter sanning. Det har regnat 5 dygn i ett streck. Farsan ringde försäkringskassan och krävde ett halvt basbelopp i ersättning för bortregnade semesterdagar. Försäkringskvinnan skrattade i flera minuter och erbjöd farsan att komma till deras sommarfest och sköta fiskdammen och berätta roliga historier vid chokladhjulet. Han avböjde. Nu funderar han på att googla efter ingredienser till mobila förstörelsevapen. Hoppas han skämtar. Jag ringde Åke. – Det regnar, sa jag. – Verkligen? Jag trodde det var solstrålarna som lät mot fönstret. – Dåre, sa jag. – Det finns människor som föds utan armar och ben. – Jag vet, snäste jag. Vad är det med det, då? – Om de människorna skulle hitta ett ben eller en arm, som de kunde använda i vardagen, så skulle de utan tvekan kunna stå ut med regn varenda dag resten av livet. 6
– Jag fattar ingenting, sa jag. – Vad är ett evigt regnande mot ett upphittat ben? – Dåre. Åke sjöng en sång till regnets ära. Han skrattade och sa att nu slapp han riskera att bli solbränd. – Det är snyggt att vara brun. – Föddes jag vit ska jag dö vit, hävdade Åke och lade på. Jag var ilsken i magen i går. Ilskan ville inte försvinna av sig själv. Jag var tvungen att bryta sönder en baguette i fyra lika delar för att må lite bättre. Jag stoppade de olika delarna i brevlådan hos 4 av grannarna. Jag skickade med en lapp. ”Giv bröd till dina bröder, systrar och inneboende. Skänkt av Bageriföreningen Muffins och Mandelkubb.” Jag hatar mandelkubb. De smakar halsmandlar med beläggning. Kanske halsfluss. I dag ska jag och mitt gäng åka till stan. Mitt gäng består av mig, Åke, Lill-Erik och Reza. Hans föräldrar är från Teheran. Lill-Eriks är från Sundsvall. Åkes farsa är äkta öreskoging. Hans morsa är död. – Det är hon inte. Hon vistas i den yttre Ektoplasmadimensionen. – Vad är det? undrar jag. – En tillvaro bortom tid och rum. 7
– Hur ser din morsa ut nu för tiden? Som ett skelett? – Absolut inte! Hon ser väl ut som alla andra i den yttre Ektoplasmadimensionen, sa Åke uttråkat. – Hur ser man ut där, då? sa jag dramatiskt. – Ungefär som gröna gelégrodor, fast utan färg. Jag ska aldrig mer äta lösgodis. Jag kan ju få i mig en bit av Åkes morsa. Vi ska till centrum och idka umgänge. Idka umgänge gör man bäst i grupp. Först ska vi stå i leksaksaffären och gratisspela krigsspel. När vi blivit utslängda ska vi åka upp och ner i rulltrappan i gallerian. Lill-Erik ska ta hissen. Han får inte åka i rulltrappa utan hjälm för sin mamma. Därefter ska vi försöka köra med cyklarna inne på biblioteket. Åke ska krascha in i lyrikhyllan. Han hatar dikter! Jag har idkat umgänge. Nu är jag hemma. Eller jag vet inte om det här är mitt hem längre. Allt gick så bra i dag. Vi spelade 3 och ett halvt spel innan leksakstanten sa att vi fick gå. – Släng inte ut oss! vädjade Reza. Vi är föräldralösa. När vi cyklade inne på bibblan slängde personalen trasiga böcker på oss. Åke fick Fröding i skallen. Han snodde med sig den och bläddrade snabbt igenom sidorna. – Vad menar de egentligen? frågade han argt. 8
Spegel Bli skärvor I mina ögons Tystnad – Jag tror det handlar om att pippa, sa Reza. Det är jag nästan säker på. – Kan det vara en hemlig formel av nåt slag? föreslog Lill-Erik. – Dårar! sa jag. Ni vet ingenting om poesi. Det handlar om att man ska ha skyddsglasögon på sig när man svetsar, eller nåt annat poetiskt. Diskussionen var avslutad. Efter bibblan var det dags att idka umgänge på McDonalds. Jag tog QP-meny. Åke tog en likadan. Reza också. LillErik åt en Happy Meal med hamburgare utan lök, senap, ketchup och gurka. Han funderade en stund på att skippa brödet. Tjejen i kassan suckade och sa att Lill-Erik kunde få en klump köttfärs och ett sugrör om han ville. Men det ville han inte. Tar man en Happy Meal får man leksak också. Lill-Erik fick bokmärken med änglar på. Han blev så besviken att han ville byta. Det fick han. Till bokmärken med fjärilar. – Bränn upp skiten, bad Lill-Erik Åke. 9
Åke eldade upp de oskyldiga pappersfjärilarna på 7 sekunder blankt. Reza ville anmäla honom för plågsamma djurförsök. 10
Sen skulle vi åka hem. Ingenting intressant hände. Jo. Det stod en främmande buss utanför JC. RUS53876533 stod det på den. – Va? Vilket land är det där? sa Reza. – Ruskitanien, förklarade Åke. – Det låter oroväckande, pep Lill-Erik. Jag tog Åke i örat. – Det är ju en buss från Ryssland, förklarade jag. – Det heter väl inte Rusland! hojtade Åke och vevade med sina armar. – Det är en rysk buss! Min gammelfarfar var ryss. Jag vet allt om mitt gamla modersland. Lill-Erik var vit i ansiktet. – Har den ryska invasionen börjat? sa han ängsligt och tänkte automatiskt på andra världskriget och lite på första också. – Javisst, sa jag. Nu måste alla ha samma frisyr som Putin. Vi skrattade åt Lill-Eriks skräck. Sen cyklade vi hem. Då upptäckte jag att Lill-Erik hade haft helt rätt. Till ettusentrettiofyra procent. Ryska invasionen hade verkligen börjat. Tack och hej rysk pastej
11
Problem: Bert får oväntat besök. Och måste flytta in i garderoben. Med endast för liten tältsäng och dator. Anledning: Föräldrarna har hyrt ut hans rum till en rysk flicka vid namn Darja, som är en överdängare på gymnastik. Åtgärd: Avslöja ryska Darjas skumma avsikter så att SÄPO kan kasta ut henne ur landet och - framför allt ur Berts rum! Komplikation: Darja visar sig vara en svår nöt att knäcka. Hon är till exempel mycket sötare än vad som borde vara tillåtet för en inkräktare. Med hjälp av goda vänner, äldre släktingar och sitt ryska ursprung tar Bert itu med problemen...
12