24 mm
Lantz Isaksson Löfsten
Björn Lantz är docent i industriell ekonomi vid Chalmers tekniska högskola. Han har främst forskat kring förutsättningarna för operativ styrning av olika typer av verksamheter. Anders Isaksson är universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola. I sin forskning fokuserar han på gränslandet mellan finansiering och entreprenörskap, framför allt på riskkapital och venture capital. Hans Löfsten är professor i Teknikens ekonomiska analys vid Chalmers tekniska högskola. Forskningsområdet omfattar huvudsakligen utvecklandet av modeller för en effektiv resursallokering för främst teknikbaserade företag.
INDUSTRIELL EKONOMI – grundläggande ekonomisk analys
| INDUSTRIELL EKONOMI
INDUSTRIELL EKONOMI – grundläggande ekonomisk analys Som lärare i industriell ekonomi har författarna under en längre tid efterlyst en lärobok inom ekonomisk analys som är heltäckande, utan att samtidigt innefatta andra, för ämnet mindre relevanta, områden. Det har saknats en grundläggande bok med tydligt kalkylfokus som omfattar produktkalkylering, investeringskalkylering och finansiell analys på en operativ nivå, och som dessutom innehåller bra övningsuppgifter. Författarna bestämde sig för att själva skriva den boken – det här är resultatet. Industriell ekonomi – Grundläggande ekonomisk analys är en kombinerad textbok och övningsbok. Varje kapitel avslutas med ett antal övningar av varierande svårighetsgrad. Till alla övningar finns fullständiga lösningar, vilket gör boken lämplig även för självstudier. Boken är anpassad för en läskurs om ca 7,5 hp i industriell ekonomi. Den är främst avsedd som kurslitteratur för blivande civilingenjörer eller högskoleingenjörer som läser en grundkurs i industriell ekonomi med inriktning mot ekonomisk analys. Boken lämpar sig också som litteratur på kurser i företagsekonomi med inriktning mot kalkylering, eller som uppslagsverk för yrkesverksamma ekonomer och ingenjörer.
Art.nr 38345
Björn Lantz Anders Isaksson Hans Löfsten
ISBN 978-91-44-09714-5
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09714-5_01_cover.indd Alla sidor
9 789144 097145
2014-12-05 13:32
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38345 ISBN 978-91-44-09714-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/Sergey Nivens Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark
978-91-44-09714-5_book.indd 2
2014-10-20 13.44
3
INNEHÅLL
1 Introduktion till ekonomisk analys 7
Ekonomi och industriell ekonomi 7 Ekonomisk analys 8 Företaget och dess sammanhang 10 Hur företaget ”mår” och ”går” 12 Företagsformer 14 En kort översikt över boken 15 2 Grundläggande begrepp 17
Affärshändelsen och dess ekonomiska konsekvenser 17 Kostnadsanalys 20 Tre perspektiv på kostnadsanalys 21 Rörliga och fasta kostnader 22 Direkta och indirekta kostnader 25 Kalkylering baserad på sär- och samkostnader 26 Sammanfattning 28 Några viktiga begrepp 30 Övningsuppgifter 31 3 Resultatanalys och periodkalkylering 35
Fasta kostnader 35 Rörliga kostnader 36 Resultatanalys 37 Periodkalkylering 41 Halvfasta kostnader och döda zoner 45 Resultatanalys med icke-linjära samband 46 Sammanfattning 49 Några viktiga begrepp 51 Övningsuppgifter 52
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 3
2014-10-20 13.44
4
Innehåll
4 Självkostnadskalkylering 57
Inledning 57 Självkostnad 58 Påläggskalkylering 60 Självkostnadskalkylering i tillverkande företag 64 Självkostnadskalkylering i andra typer av företag 70 ABC-kalkylering 75 Sammanfattning 81 Några viktiga begrepp 83 Litteraturfördjupning 84 Övningsuppgifter 85 5 Bidragskalkylering 91
Inledning 91 Täckningsbidrag 92 Enkel bidragskalkylering 95 Koppling till resultatanalys 96 Stegkalkyl 98 Restkalkyl 99 Trånga sektioner 101 Bidragskalkyl vs självkostnadskalkyl 108 Sammanfattning 109 Några viktiga begrepp 111 Litteraturfördjupning 112 Övningsuppgifter 113 6 Linjär programmering 117
Inledning 117 Matematisk formulering av beslutsproblemet 118 Lösning av LP-modell 120 Känslighetsanalys 123 Några typiska beslutsproblem 126 Blandad heltalsprogrammering 138 Förutsättningar för LP 143 Sammanfattning 144 Några viktiga begrepp 146 Litteraturfördjupning 147 Övningsuppgifter 148
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 4
2014-10-20 13.44
I nnehåll 5
7 Investeringskalkylering – del A 153
Det grundläggande planeringsproblemet 153 Långsiktiga lönsamhetsbedömningar 155 Diskontering och kapitalisering – referenstidpunkten 158 Betalningsströmmarna 160 Kalkylmetoder 163 Rangordning av olika alternativ 174 Ersättningsinvesteringar 178 Investeringar och verksamhetsmål 183 Sammanfattning 186 Några viktiga begrepp 188 Litteraturfördjupning 190 Övningsuppgifter 191 8 Investeringskalkylering – del B 195
Företagsekonomiska kalkylräntor 196 Livslängd 199 Skattekonsekvenser 201 Inflation/prisförändringar 213 Risk och osäkerhet i investeringskalkylerna 215 Hur begränsar finansiella villkor investeringar? 220 Sammanfattning 225 Några viktiga begrepp 228 Litteraturfördjupning 229 Övningsuppgifter 230 9 Årsredovisningen 235
Behovet av extern redovisning 235 Bokföring 236 Regelverket 237 Årsredovisningens innehåll 244 Koncerner 264 Sammanfattning 268 Några viktiga begrepp 270 Övningsuppgifter 272
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 5
2014-10-20 13.44
6
Innehåll
10 Finansiell analys 277
Den finansiella analysens dimensioner 277 Den finansiella analysens intressenter 278 Analysmetoder 279 Olika typer av nyckeltal 280 Beräkningsteknik 282 Genomsnittsmetoden 282 Kapitlets exempelföretag: ABM 283 Lönsamhetsmätning 285 Räntabilitet på totalt kapital 287 Räntabilitet på sysselsatt kapital 288 Nyckeltal för att mäta företagets tillväxt 297 Nyckeltal som mäter företagets finansiella balans 300 Sammanfattning 303 Några viktiga begrepp 305 Övningsuppgifter 306 Lösningsförslag till övningsuppgifter 313
Beteckningar i lösningarna 313 Kapitel 2 313 Kapitel 3 316 Kapitel 4 320 Kapitel 5 325 Kapitel 6 328 Kapitel 7 338 Kapitel 8 347 Kapitel 9 356 Kapitel 10 359 Appendix 365 Tabell A. Slutvärdet av enstaka betalningar 365 Tabell B. Nuvärdet av enstaka betalningar 367 Tabell C. Nuvärdet av löpande betalningar 369 Tabell D. Annuiteter 371 Sakregister 373
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 6
2014-10-20 13.44
Resultatanalys och periodkalkylering
3
Det här kapitlet behandlar huvudsakligen ekonomisk kalkylering baserad på rörliga och fasta kostnader. Rörliga kostnader är kostnader som förändras när produktions- eller försäljningsvolymen förändras, medan fasta kostnader är kostnader som inte förändras när produktions- eller försäljningsvolymen förändras.
Fasta kostnader Modellmässigt brukar man skilja mellan tre typer av fasta kostnader: • Helt fasta kostnader, som är desamma för varje möjlig produktions-
volym inklusive noll
• Driftsbetingade fasta kostnader, som är desamma för varje möjlig
produktionsvolym, förutom då ingen produktion alls äger rum
• Halvfasta kostnader, som är helt fasta på en viss nivå i ett visst
volymintervall, men helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall.
Total fast kostnad
Fast kostnad per styck
Figur 3.1 visar hur en helt fast kostnad kan illustreras grafiskt, antingen som en total fast kostnad eller som en fast kostnad per styck. Den fasta kostnaden per styck blir förstås lägre för högre volymer eftersom man beräknar den genom att dividera den totala fasta kostnaden med volymen.
Volym
Volym
Figur 3.1 Total fast kostnad och fast kostnad per styck.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 35
2014-10-20 13.44
36
3 R e sultata n alys och per iod k al k y l ering
Total halvfast kostnad
Figur 3.2 Total halvfast kostnad och halvfast kostnad per styck.
Halvfast kostnad per styck
Figur 3.2 visar hur en halvfast kostnad kan illustreras grafiskt, antingen som en total halvfast kostnad eller som en halvfast kostnad per styck. Den halvfasta kostnaden sjunker generellt när volymen ökar av samma skäl som för helt fasta kostnader, men ”börjar om” från en högre nivå varje gång ett nytt volymintervall påbörjas.
Volym
Volym
Modellmässigt är det oftast relativt enkelt att hantera fasta och halvfasta kostnader. I praktiken är det ibland betydligt mer komplicerat, eftersom en kostnad skulle kunna vara fast inom ett visst volymintervall, men övergå till att vara helt eller delvis rörlig i ett annat volymintervall t.ex. p.g.a. att en annan produktionsteknologi med högre eller lägre grad av mekanisering måste användas.
Rörliga kostnader Modellmässigt brukar man skilja mellan tre typer av rörliga kostnader: • Proportionellt rörliga kostnader, som förändras linjärt med
produktions- eller försäljningsvolymen
• Progressivt rörliga kostnader, som ökar snabbare än volymen
(t.ex. lönekostnader vid arbete som utförs på övertid)
• Degressivt rörliga kostnader, som ökar långsammare än volymen
(t.ex. kostnader för inköp av råmaterial när kvantitetsrabatter erhålls).
Figur 3.3 visar hur proportionellt rörliga kostnader kan illustreras grafiskt, antingen som totala rörliga kostnader eller som rörliga kostnader per styck. Figurerna 3.4 och 3.5 visar hur progressivt rörliga kostnader respektive degressivt rörliga kostnader kan illustreras grafiskt, antingen som totala rörliga kostnader eller som rörliga kostnader per styck. Rörliga kostnader antas kalkylmässigt ofta vara proportionellt rörliga även om det i praktiken finns en viss progressivitet eller degressivitet. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 36
2014-10-20 13.44
Totala rörliga kostnader
Rörliga kostnader per styck
3 R esultatanalys och periodk alkylering 37
Volym
Volym
Figur 3.4 Progressivt rörliga kostnader.
Volym
Figur 3.5 Degressivt rörliga kostnader.
Totala rörliga kostnader
Rörliga kostnader per styck
Volym
Figur 3.3 Proportionellt rörliga kostnader.
Totala rörliga kostnader
Rörliga kostnader per styck
Volym
Volym
Om de fasta kostnaderna kan antas vara helt fasta innebär det nämligen en avsevärd förenkling av kalkylerna om de rörliga kostnaderna kan antas vara proportionella eftersom räta linjens ekvation i så fall kan ligga till grund för beräkningarna i kalkylen. När det däremot finns en påtaglig progressivitet eller degressivitet i hur de rörliga kostnaderna utvecklar sig kan detta förfarande naturligtvis inte rekommenderas.
Resultatanalys Ett av de vanligaste sätten att kalkylera med fasta och rörliga kostnader är att göra en resultatanalys. En resultatanalys är precis var det låter som – en modellmässig analys av ett ekonomiskt resultat. I den allra enklaste formen genomförs en resultatanalys baserat på proportionellt © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 37
2014-10-20 13.44
38
3 R e sultata n alys och per iod k al k y l ering
rörliga intäkter (vilket innebär att de totala intäkterna kalkyleras som försäljningspris/st multiplicerat med volymen, vilket i grafisk form motsvarar en rät linje som går igenom origo) samt helt fasta kostnader och proportionellt rörliga kostnader (vilket innebär att de totala kostnaderna kan illustreras med en rät linje som skär y-axeln i nivå med de fasta kostnaderna). En resultatanalys kan dock även baseras på icke-linjära samband, t.ex. progressivt rörliga kostnader. Den punkt där de totala intäkterna och de totala kostnaderna är lika kallas kritisk punkt. I figur 3.6 är den kritiska punkten alltså den punkt där totala intäkter och totala kostnader skär varandra. Andra namn på denna punkt förekommer också, t.ex. nollpunkt, eller break-even-punkt. Den volym som motsvarar den kritiska punkten kallas kritisk volym. På samma sätt kallas den omsättning som gäller vid den kritiska punkten för kritisk omsättning. Vid volymer lägre än den kritiska är total kostnad högre än total intäkt, vilket innebär att det kalkylmässiga resultatet (total intäkt minus total kostnad) är negativt. Vid högre volymer råder det motsatta förhållandet, och det kalkylmässiga resultatet är då positivt. Skillnaden mellan verklig volym och kritisk volym brukar kallas säkerhetsmarginal, och uttrycks i procent av den verkliga volymen. Säkerhetsmarginalen visar alltså hur stor andel av den verkliga volym som ligger över den kritiska volymen. Totala intäkter
Kr Verklig omsättning
⎫Resultat ⎬ ⎭
Totala kostnader
Kritisk omsättning Fasta kostnader
⎫ ⎪ ⎪ ⎪ ⎬ ⎪ ⎪ ⎪ ⎭
Säkerhetsmarginal
Figur 3.6 Resultatanalys.
Kritisk volym
Verklig volym
Volym
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 38
2014-10-20 13.44
3 R esultatanalys och periodk alkylering 39
EXEMPEL 3.1
AB ZYX tillverkar och säljer för 950 kr/st en produkt vars fasta kostnader uppgår till 66 000 kr/mån. Produktens rörliga kostnader är 750 kr/st. Förra månaden tillverkades och såldes 550 st av produkten. Beräkna • • • •
resultat kritisk volym kritisk omsättning säkerhetsmarginal.
LÖSNING
Resultat: total intäkt – total kostnad = 950 · 550 – (66 000 + 750 · 550) = 44 000 kr Kritisk volym 950x = 66 000 + 750x 200x = 66 000 x = 330 Kritisk omsättning: 950 · 330 = 313 500 kr Säkerhetsmarginal: (550 – 330) / 550 = 40 %
Det ska betonas att den enkla resultatanalysen med linjära samband innebär en påtaglig förenkling av verkligheten som inte alltid är lämplig att använda. T.ex. förutsätter den att företaget i princip bara har en produkt, eller åtminstone en produktmix som är konstant, och att andra faktorer som priser och produktivitet inte ändras när volymen ändras. En stor fördel med den linjära modellen är dock dess enkelhet, vilket är den främsta förklaringen till dess stora spridning och användning i praktiken. Det är till exempel enkelt att använda den för att göra käns lighetsanalyser av olika slag, vilket innebär att man förändrar en eller flera förutsättningar och studerar vad detta får för effekt. EXEMPEL 3.2
Det lilla industriföretaget POM AB tillverkar endast en produkt och uppvisade under föregående år följande uppgifter rörande sin produkt: Försäljningspris: 280 kr/st Försäljningsvolym: 2 000 st Proportionellt rörliga kostnader: 40 kr/st Helt fasta kostnader: 450 000 kr Vilken volym krävs minst för att företagets resultat inte ska försämras om priset på produkten sänks med 10 kr, allt annat oförändrat? LÖSNING
Företagets resultat föregående år: 280 · 2 000 – (450 000 + 40 · 2 000) = 30 000 kr Ny volym kallas x: (280 – 10)x − (450 000 + 40x) ≥ 30 000 → x ≥ 2 087 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 39
2014-10-20 13.44
40
3 R e sultata n alys och per iod k al k y l ering
Med hjälp av kalkylprogram som t.ex. Excel kan mer komplicerade känslighetsanalyser enkelt göras med utgångspunkt från en resultatanalys. På så sätt kan effekten på marginalen av förändringar i volymer, priser och/eller kostnader analyseras på ett strukturerat sätt. EXEMPEL 3.3
Utgå från föregående exempel, och analysera på ett strukturerat sätt effekterna av följande förändringar: a) b) c) d) e)
Rörliga kostnader per styck ökar med 37,5 % Fasta kostnader minskar med 10 % Priset minskar med 5 % Volymen ökar med 20 % Både rörliga kostnader per styck och priset minskar med 10 %.
LÖSNING
Utgångsläge Intäkter Pris Volym Omsättning Kostnader Rörlig kostnad per styck Totala rörliga kostnader Totala fasta kostnader Totala kostnader Resultat Analys Kritisk volym Kritisk omsättning Säkerhetsmarginal
d
e
280 280 280 266 280 2 000 2 000 2 000 2 000 2 400 560 000 560 000 560 000 532 000 672 000
252 2 000
40
a
b
c
504 000
55
40
40
40
36
80 000 110 000
80 000
80 000
96 000
72 000
450 000 450 000 405 000 450 000 450 000
450 000
530 000 560 000 485 000 530 000 546 000
522 000
30 000
0
75 000
2 000 126 000 −18 000
1 875 2 000 1 688 1 991 1 875 525 000 560 000 472 500 529 646 525 000 6,3 % 0,0 % 15,6 % 0,4 % 21,9 %
2 083 525 000
−4,2 %
Olika grader av automatisering i en verksamhet leder typiskt sett till olika förhållanden mellan fasta och rörliga kostnader. En starkt automatiserad verksamhet drivs huvudsakligen med maskinell utrustning, t.ex. industrirobotar, och endast en liten personalstyrka. En sådan verksamhet brukar benämnas kapitalintensiv, eftersom den huvud sakligen baseras på realkapital snarare än arbetskraft. En kapitalintensiv verksamhet har normalt höga fasta kostnader och låga rörliga kostna© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 40
2014-10-20 13.44
3 R esultatanalys och periodk alkylering 41
der. Motsatsen till en kapitalintensiv verksamhet är en arbetsintensiv verksamhet, som har en låg grad av automatisering och huvudsakligen baseras på personalens manuella arbete. En sådan verksamhet har typiskt sett låga fasta kostnader och höga rörliga kostnader. Effekten av detta blir att den kritiska volymen blir betydligt högre i en kapitalintensiv verksamhet. Medan en kapitalintensiv verksamhet därmed har ungefär samma totala kostnader oavsett volym, varierar den totala kostnaden påtagligt med volymen i en arbetsintensiv verksamhet. Följden av det blir att resultatet kommer att variera betydligt mindre mellan låg- och högkonjunktur i en arbetsintensiv verksamhet eftersom volymen och därmed de totala intäkterna kommer att samvariera närmare med de totala kostnaderna i en arbetsintensiv verksamhet än i en kapitalintensiv sådan.
Periodkalkylering När ett företag bara har en enda vara eller tjänst använder man sig ofta av dess självkostnad som grund för olika beslut, t.ex. prissättning. Med självkostnad avses den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla varan eller tjänsten. I självkostnaden ingår då alla kostnader för varan eller tjänsten fram till dess den är producerad, levererad och betald. Vid beräkning av självkostnaden för en produkt används ofta s.k. periodkalkylering, vilket innebär att man fastställer de totala kostnaderna för en viss period och relaterar dessa till periodens volym, vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck. En periodkalkyl kan göras antingen som förkalkyl, d.v.s. baserad på förväntade eller budgeterade kostnader och volymer för en framtida period, eller som efterkalkyl, d.v.s. baserad på faktiska kostnader och volymer för en period som redan har inträffat. Syftet med förkalkyler är att ge underlag för olika typer av beslut, medan efterkalkyler normalt syftar till att ge underlag för utvärdering och uppföljning av verksamheten. Man använder ibland även efterkalkyler för att förbättra sina förkalkyler. Den mest grundläggande formen av periodkalkyl är en divisions kalkyl, där självkostnaden beräknas genom att de totala kostnader för perioden divideras (därav namnet på kalkylen) med den verkliga volymen för perioden.
Divisionskalkyl: Självkostnad kr/st =
Totala kostnader för perioden Verklig volym
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 41
2014-10-20 13.44
42
3 R e sultata n alys och per iod k al k y l ering
Ett potentiellt problem med divisionskalkylen är att självkostnaden kan komma att variera mycket mellan olika perioder om det är så att volymen varierar mellan perioderna t.ex. p.g.a. varierande efterfrågan. Ett sätt att lösa detta problem är att utgå från en normal volym. Den normala volymen kan t.ex. beräknas som ett genomsnitt av de senaste periodernas volymer. Om man kalkylmässigt relaterar de fasta kostnaderna till den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, erhålls ett stabilare värde på självkostnaden mellan perioderna. Detta sätt att kalkylera självkostnad på kallas normalkalkyl eller normalmetod. Fasta kostnader Normalkalkyl: Självkostnad kr/st = Normal volym
+
Rörliga kostnader Verklig volym
Genom att de fasta kostnaderna relateras till den normala volymen eliminerar normalkalkylen den s.k. utnyttjandegradens inverkan. Med utnyttjandegrad avses förhållandet mellan den verkliga volymen för en viss period och den normala volymen. Utnyttjandegraden anges normalt i procent, och när den ligger över 100 % innebär det alltså att verklig volym är högre än normal volym. Verklig volym Utnyttjandegrad = Normal volym
En nära släkting till divisions- och normalkalkylen, som egentligen inte är en självkostnadskalkyl, är den s.k. minimikalkylen. I en minimikalkyl kalkyleras en rörlig kostnad per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen. Detta är naturligtvis särskilt intressant när den rörliga kostnaden inte är proportionell, utan progressiv eller degressiv. När den rörliga kostnaden per styck är proportionell så är den ju konstant för alla volymer. Rörliga kostnader Minimikalkyl: Rörlig kostnad kr/st = Verklig volym
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 42
2014-10-20 13.44
3 R esultatanalys och periodk alkylering 43
Vi illustrerar nu de tre typerna av periodkalkyl med ett exempel. EXEMPEL 3.4
AB ZYX tillverkar en produkt vars fasta kostnader uppgår till 66 000 kr/mån. Produktens rörliga kostnader är 750 kr/st. Förra månaden producerades 550 st av produkten, vars normalvolym är 500 st. Beräkna • Utnyttjandegrad Kostnad per styck, baserat på • Divisionskalkyl • Normalkalkyl • Minimikalkyl LÖSNING
Utnyttjandegrad: 550 / 500 = 110 % Divisionskalkyl: (66 000 + 750 · 550) / 550 = 870 kr/st Normalkalkyl: 66 000 / 500 + (750 · 550) / 550 = 882 kr/st Minimikalkyl: (750 · 550) / 550 = 750 kr/st
En nackdel med normalkalkylen är att den kalkylerade självkostnaden per styck inte längre stämmer överens med den verkliga självkostnaden per styck (enligt divisionskalkylen) så snart verklig volym avviker från normal volym. I perioder när utnyttjandegraden är lägre än 100 procent kommer normalkalkylen att visa en självkostnad som innebär att företaget inte får full täckning för sina kostnader, s.k. undertäck ning av kostnader. I perioder när utnyttjandegraden är högre än 100 procent kommer normalkalkylens självkostnad i stället att bli högre än den verkliga självkostnaden, vilket då kallas övertäckning av kostnader. Tanken är förstås att under- och övertäckning av kostnader ska ta ut varandra över tid, men problemet kan i vissa fall leda till felaktiga beslut i enskilda perioder.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
978-91-44-09714-5_book.indd 43
2014-10-20 13.44
24 mm
Lantz Isaksson Löfsten
Björn Lantz är docent i industriell ekonomi vid Chalmers tekniska högskola. Han har främst forskat kring förutsättningarna för operativ styrning av olika typer av verksamheter. Anders Isaksson är universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola. I sin forskning fokuserar han på gränslandet mellan finansiering och entreprenörskap, framför allt på riskkapital och venture capital. Hans Löfsten är professor i Teknikens ekonomiska analys vid Chalmers tekniska högskola. Forskningsområdet omfattar huvudsakligen utvecklandet av modeller för en effektiv resursallokering för främst teknikbaserade företag.
INDUSTRIELL EKONOMI – grundläggande ekonomisk analys
| INDUSTRIELL EKONOMI
INDUSTRIELL EKONOMI – grundläggande ekonomisk analys Som lärare i industriell ekonomi har författarna under en längre tid efterlyst en lärobok inom ekonomisk analys som är heltäckande, utan att samtidigt innefatta andra, för ämnet mindre relevanta, områden. Det har saknats en grundläggande bok med tydligt kalkylfokus som omfattar produktkalkylering, investeringskalkylering och finansiell analys på en operativ nivå, och som dessutom innehåller bra övningsuppgifter. Författarna bestämde sig för att själva skriva den boken – det här är resultatet. Industriell ekonomi – Grundläggande ekonomisk analys är en kombinerad textbok och övningsbok. Varje kapitel avslutas med ett antal övningar av varierande svårighetsgrad. Till alla övningar finns fullständiga lösningar, vilket gör boken lämplig även för självstudier. Boken är anpassad för en läskurs om ca 7,5 hp i industriell ekonomi. Den är främst avsedd som kurslitteratur för blivande civilingenjörer eller högskoleingenjörer som läser en grundkurs i industriell ekonomi med inriktning mot ekonomisk analys. Boken lämpar sig också som litteratur på kurser i företagsekonomi med inriktning mot kalkylering, eller som uppslagsverk för yrkesverksamma ekonomer och ingenjörer.
Art.nr 38345
Björn Lantz Anders Isaksson Hans Löfsten
ISBN 978-91-44-09714-5
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09714-5_01_cover.indd Alla sidor
9 789144 097145
2014-12-05 13:32