MAKRO
Biologi Anders Henriksson
LÄRARPÄRM
1 Biologipärmen – en introduktion 2 Det gäller livet 3 Växterna 4 Svamparna 5 Djuren 6 Bakterier och virus 7 Växternas liv 8 Ekologi och exkursioner 9 Etologi 10 Människokroppen 11 På tal om sex 12 Farligt beroende 13 Genetik 14 Evolution 15 Människan och miljön 16 Svar till lärarpärmens Repetera-frågor 17 Svar till faktabokens Fundera-frågor 18 Svar till faktabokens Klarar du detta-frågor 19 Eget material 20 Eget material
1. Biologipärmen – en introduktion Biologipärmens uppläggning
Eleven bygger sin egen arbetsbok
Pärmens innehåll är disponerat enligt faktaboken ”Makro Biologi” (ISBN 978-91-40-66816-5) för grundskolans senare årskurser. Flertalet laborationer och arbetsuppgifter är dock utformade så att de även kan användas till andra faktaböcker. Biologipärmen är uppdelad i 18 avsnitt. Se förteckningen längst fram i pärmen. Varje avsnitt inleds med en egen innehållsförteckning. Där används följande symboler för att ge en snabb anvisning om momentens användningsområden.
Flertalet laborationer och arbetsuppgifter i biologipärmen saknar skrivlinjer. Tanken är att eleverna ska komplettera laborationer, arbetsblad och texter som kopierats från biologipärmen med anteckningsblad där uppgifterna redovisas och frågorna besvaras. Eleverna samlar lämpligen allt material i personliga A4-pärmar. Många gånger är det en stor fördel om eleverna kan förbereda sig inför laborationerna så att man kan diskutera deras tankar och synpunkter innan en uppgift ska utföras. Det är viktigt att eleverna tränas i konsten att formulera sig, att föra tydliga anteckningar och att sammanfatta information. Bland annat kan följande punkter repeteras med jämna mellanrum. – Skriv med blyerts. – Märk dina blad med namn och datum. – Håll alla blad rena och skrynkelfria. – Skriv rubrik på varje anteckningsblad. – Numrera svarsuppgifterna. – Svara med fullständiga meningar. – Börja varje ny uppgift på ny rad. – Använd alltid linjal när du ritar räta linjer (t.ex. när du ritar diagram och tabeller). – Skriv bildtexter när du redovisar med hjälp av bilder.
laboration, demonstration arbetsuppgift att studera (information, fördjupning) exkursion
S
kopieringsunderlag till stordia
?
repetitionsuppgifter
Många laborationer och arbetsuppgifter följs av tips och kommentarer till läraren.
Fri kopiering Samtliga sidor i biologipärmen får kopieras fritt för användning inom den egna skolan. Pärmen ersätter därmed traditionella elevarbetsböcker. Den kan också användas som en idébank för läraren som själv vill utforma laborationer och arbetsuppgifter.
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Faktaboken inläst på mp3 Makro Biologi faktabok är inläst på mp3. Ljudfilerna kan avlyssnas eller laddas ner gratis på Gleerups hemsida www.gleerups.se.
Makro Biologi lärarpärm
5
2. Det gäller livet
Innehåll 2.1 Lupp och stereolupp 2.2 Ljusmikroskop 2.3 Undersökning av celler 2.4 Växternas och djurens namn 2.5 Läs mer om Linné 2.6 Repetera
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
?
Makro Biologi lärarpärm
7
Lupp och stereolupp
2.1
DU BEHÖVER – lupp – stereolupp – petriskül – preparerad fjäril (eller annan insekt) – jord (fÜrna) – bestämningsbok med smüdjur
Lupp En lupp brukar fÜrstora 8 eller 10 günger. Hüll luppens ena sida nära Ügat. Hüll fÜremület du ska studera ganska nära luppens andra sida. Ändra avstündet mellan luppen och fÜremület tills du ser en tydlig bild. 1. UndersÜk bilden pü sidan 10 i läroboken. Med lupp ser du att bilden bestür av smü, färgade punkter. Vilka olika färger har punkterna som ingür i den blü himlen?
Sü här använder man en lupp. okular
2. Titta pü din egen hud med hjälp av lupp och beskriv vad du ser. Du kan ocksü undersÜka om det är rent under naglarna. 3. Välj andra fÜremül som du kan studera med luppen. Beskriv vad du ser.
Stereolupp En stereolupp brukar fĂśrstora 20 – 40 gĂĽnger. Bilden till hĂśger visar stereoluppens delar. Det är lämpligt att lägga det man vill studera i en Ăśppen petriskĂĽl (en lĂĽg, genomskinlig plastskĂĽl). SkĂĽlen placeras sedan pĂĽ stereoluppens objektbord. 1. UndersĂśk en insekt och beskriv t.ex. Ăśgonens och vingarnas utseende. GĂśr sĂĽ här när du ställer in stereoluppen. t 1MBDFSB JOTFLUFO J FO ĂšQQFO QFUSJTLĂŒM TPN ställs pĂĽ stereoluppens objektbord. t 5ĂŠOE MBNQBO TPN MZTFS NPU PCKFLUCPSEFU (Vissa stereoluppar saknar lampa. DĂĽ fĂĽr man använda en fristĂĽende lampa som riktas mot objektbordet.) t 7ĂŠMK PCKFLUJW t 7SJE QĂŒ JOTUĂŠMMOJOHTTLSVWFO TĂŒ BUU EV TFS UZEligt.
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
inställningsskruv (inställning av skärpan)
objektiv Ăśppen petriskĂĽl objektbord
Stereolupp. Lampan har inte markerats eftersom den kan vara olika placerad pĂĽ olika stereoluppar.
2. UndersÜk jord (fÜrna) frün det Üversta markskiktet i en skog. Sprid jord i en petriskül och undersÜk jordens innehüll med hjälp av stereolupp. a) Kan du se nügra dÜda växtdelar bland jordpartiklarna? b) Kan du hitta nügra djur? Rita i sü fall av djuren och ta reda pü vilka djurgrupper de tillhÜr. JämfÜr med de bilderna pü sidan 188 i läroboken. Du kan ocksü leta i en lämplig djurbok.
Makro Biologi lärarpärm
9
Ljusmikroskop
2.2
DU BEHÖVER – ljusmikroskop – objektglas med färdigt preparat – vatten i droppflaska (eller droppipett) – objektglas – täckglas – pincett
Inställning av mikroskopet Det är viktigt att man kan ställa in ett mikroskop pü rätt sätt. Öva pü ett färdigt preparat som du für av din lärare. t 5ÊOE NJLSPTLPQFUT MBNQB t ,MÊN GBTU PCKFLUHMBTFU QSFQBSBUFU NFE IKÊMQ av klämmorna pü objektbordet.
okular
t 7SJE QĂŒ SFWPMWFSO TĂŒ BUU EFU LPSUBTUF PCKFLUJWFU pekar nedĂĽt. Man ska alltid bĂśrja med den minsta fĂśrstoringen.
revolver objektbord objektiv
objektklämma
grovinställning
t 7SJE HSPWJOTUĂŠMMOJOHTTLSVWFO TĂŒ BUU PCKFLUJWFU kommer nära intill preparatet (se frĂĽn sidan). Dock inte närmare än 0,5 cm. t 4F J NJLSPTLPQFU PDI WSJE MĂŒOHTBNU QĂŒ HSPWinställningsskruven tills du ser tydligt. t 4UĂŠMM JO CMĂŠOEBSFO TĂŒ BUU CJMEFO CMJS MBHPN MKVT och fĂĽr bra djupskärpa.
bländare
fininställning
t 4UĂŠMM JO EFU OĂŠTU NJOTUB PCKFLUJWFU t #ĂŠUUSB QĂŒ TLĂŠSQBO NFE fininställningsskruven. Var fĂśrsiktig sĂĽ att inte objektivet och preparatet krockar.
lampa
Ljusmikroskop.
Mikroskopets delar Titta pü bilden ovan och lär dig vad ljusmikroskopets delar heter. Det man studerar i ett mikroskop ligger pü ett objektglas och täcks av ett tunt täckglas.
t 1SPWB NFE BUU ĂŠOESB JOTUĂŠMMOJOHFO QĂŒ CMĂŠOEBren fĂśr att fĂĽ bästa mĂśjliga bild. t 4UĂŠMM JO EFO TUĂšSTUB GĂšSTUPSJOHFO EFO OĂŠTU stĂśrsta om mikroskopet har fyra objektiv). Bättra pĂĽ inställningen med fininställningsskruven och bländaren. t -ĂŒU MĂŠSBSFO LPOUSPMMFSB EJO JOTUĂŠMMOJOH
FÜrstoring Ett ljusmikroskop brukar fÜrstora 40–1000 günger. Ofta finns det tre eller fyra objektiv pü ett ljusmikroskop. Man für veta hur münga günger ett mikroskop fÜrstorar genom att multiplicera fÜrstoringen som anges pü det inställda objektivet med fÜrstoringen som anges pü okularet. Hur mycket fÜrstorar skolans mikroskop vid de olika objektivinställningarna?
10 Makro Biologi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
2.2 GĂśr ett preparat av hĂĽrstrĂĽ t 4ĂŠUU FO ESPQQF WBUUFO QĂŒ FUU PCKFLUHMBT t -ĂŠHH FO CJU BW FUU IĂŒSTUSĂŒ J WBUUFOESPQQFO t -ĂŠHH QĂŒ FUU UĂŠDLHMBT 0N EV HĂšS TPN QĂŒ CJMderna nedan slipper du stĂśrande luftblĂĽsor under täckglaset. t 4UVEFSB EJUU IĂŒSTUSĂŒ J FUU MKVTNJLSPTLPQ 'ĂšMK anvisningarna under â€?Inställning av mikroskopetâ€?. t $JSLMBSOB UJMM IĂšHFS GĂšSFTUĂŠMMFS IFMB CJMEFO EV ser i mikroskopet vid olika fĂśrstoringar. Skriv under varje ring hur mĂĽnga gĂĽnger mikroskopet fĂśrstorar. Rita därefter hĂĽrstrĂĽet sĂĽ stort som du ser det vid de olika fĂśrstoringarna.
HĂĽrstrĂĽ.
gĂĽngers fĂśrstoring.
HĂĽrstrĂĽ.
gĂĽngers fĂśrstoring.
HĂĽrstrĂĽ.
gĂĽngers fĂśrstoring.
(Du kan läsa om hüret pü sidan 266 i läroboken.) täckglas vattendroppe med hürstrü
1
objektglas 2
3
Du undviker stÜrande luftblüsor om du lägger pü täckglaset sü här.
1. Ställ täckglasets ena kant mot objektglaset en bit frün vattendroppen. 2. FÜr täckglaset sü att det für kontakt med vattendroppen. 3. Fäll ned täckglaset Üver vattendroppen och hürstrüet.
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
Makro Biologi lärarpärm
11
UndersÜkning av celler DU BEHÖVER – rÜdlÜk – stjärnmossa (eller vattenpest) – mikroskop – objektglas – täckglas – pincett – tändsticka – vatten i droppflaska (eller droppipett) – metylenblütt
Celler frĂĽn rĂśdlĂśk t %SB BW FO MJUFO CJU BW EFO NĂšSLSĂšEB PDI tunna hinnan som finns mellan varje â€?lagerâ€? inne i en rĂśdlĂśk. t 5B UJMM WBSB EFO UVOOBTUF EFMFO BW IJOOBO PDI placera den i en droppe vatten pĂĽ ett objektglas. t -ĂŠHH QĂŒ UĂŠDLHMBT PDI TUVEFSB J NJLSPTLPQ t 3JUB FO MĂšLDFMM PDI TĂŠUU VU OBNO QĂŒ EF DFMMEFlar du kan se. JämfĂśr med sidan 12 i läroboken.
Celler frĂĽn stjärnmossa (I stället fĂśr stjärnmossa kan man använda vattenpest.) t 1MBDFSB FUU CMBE GSĂŒO TUKĂŠSONPTTB J FO ESPQQF vatten pĂĽ ett objektglas. t -ĂŠHH QĂŒ FUU UĂŠDLHMBT PDI TUVEFSB J NJLSPTLPQ
2.3
Celler frĂĽn människa t 4LSBQB QĂŒ UVOHBO NFE FO UĂŠOETUJDLB IĂŒMM J tändsatsen). DĂĽ lossnar en del celler frĂĽn tungans yta och hamnar pĂĽ tändstickan tillsammans med saliv. t 4USZL VU CMBOEOJOHFO BW DFMMFS PDI TBMJW J FUU skikt pĂĽ ett objektglas. t 5JMMTĂŠUU FO ESPQQF NFUZMFOCMĂŒUU PDI MĂŠHH QĂŒ FUU täckglas. MetylenblĂĽtt färgar cellkärnan blĂĽ. t 4UVEFSB J NJLSPTLPQ %V IJUUBS DFMMFSOB genom att de har blĂĽaktig cellkärna. Andra celldelar syns bara svagt. t 3JUB FO BW EJOB FHOB DFMMFS PDI TĂŠUU OBNO QĂŒ de celldelar du kan se. JämfĂśr med fotot pĂĽ sidan 12 i läroboken.
Frügor om celler 1. Vilka likheter finns mellan växtceller och djurceller? 2. Vilka skillnader finns mellan växtceller och djurceller? 3. Ge en kort fÜrklaring till fÜljande celldelar a) cellvägg b) cellmembran c) cellplasma d) cellkärna e) kloroplast 4. Ge exempel pü nügon celldel som du inte kan se i ljusmikroskopet.
t 3JUB BW OĂŒHPO BW TUKĂŠSONPTTBOT DFMMFS PDI TĂŠUU namn pĂĽ de celldelar du kan se. JämfĂśr med Ăśvre bilden pĂĽ sidan 15 i läroboken.
12 Makro Biologi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
Växternas och djurens namn DU BEHÖVER – flora (fröväxter) – fågelbok
Namn som berättar $BSM WPO -JOOÏ JOGÚSEF FUU TZTUFN TPN BOWÊOET J hela världen när man ger växter och djur vetenskapliga artnamn. Enligt detta system består varje artnamn av två ord. Det första ordet skrivs alltid med stor bokstav. Det gäller t.ex. smörblomma som heter Ranúnculus ácris. Det första ordet i artnamnet berättar vilket släkte arten tillhör. Vi kan alltså se att smörblomma tillhör släktet Ranunculus. Här nämns några andra arter som tillhör släktet Ranunculus. Ranunculus bulbósus (knölsmörblomma) Ranunculus répens (revsmörblomma) Ranunculus aquátilis (vattenmöja) 1. Leta upp smörblomma, knölsmörblomma, revsmörblomma och vattenmöja i en flora. Eftersom arterna tillhör samma släkte finns det likheter mellan dem. Vilka likheter hittar du? 2. Det andra ordet i artnamnet berättar något om växten. Några sådana ord förklaras i ordlistan till höger. Studera bilderna och läs om smörblomma, knölsmörblomma, revsmörblomma och vattenmöja i en flora. Försök förklara varför dessa växter har fått de vetenskapliga namn som nämns ovan. 3. Slå upp bilderna på talgoxe, blåmes och tofsmes i en fågelbok. a) Alla tre fågelarterna tillhör släktet Párus. Vilka likheter kan du se mellan de tre arterna? b) Vilka vetenskapliga artnamn skulle du vilja ge de tre fågelarterna? Använd fåglarnas släktnamn och lägg till något av orden från listan till höger. c) Vilka är de tre fåglarnas rätta artnamn? d) Försök förklara varför fåglarna har fått just dessa namn.
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
2.4
Några ord som kan ingå i vetenskapliga artnamn acetósa, syrlig ácris, skarp, bitter álba, álbus, vit alpínus, växer i fjälltrakter ánnuus, ettårig aquátilis, växer nära eller i vatten arenárius, växer på sandiga ställen arvénsis, växer på åkrar barbátus, skäggig biénnis, tvåårig boreális, nordlig bulbósus, med lök caerúleus, blå campéstris, växer på fält ciliátus, hårkantad críspus, krusig cristátus, kamlik cyánus, blå echinátus, taggig glaciális, växer vid is gigánteus, stor glutinósus, klibbig lacústris, växer vid sjöar lanátus, ullig latifólius, bredbladig litorális, växer på havsstränder longifólius, har långa blad májor, större mínor, mindre nemorósus, växer i lundar nígra, svart odorátus, välluktande officinális, används som läkemedel palústris, växer i kärr perénnis, mångårig praténsis, växer på ängar pusíllus, liten répens, krypande rivális, växer vid bäckar rúber, röd stelláris, stjärnlik sylváticus, växer i skog trícolor, trefärgad urbánus, växer i städer vernális, blommar på våren virídis, grön vulgáris, vanlig
Makro Biologi lärarpärm
13
Läs mer om LinnÊ
2.5
LinnÊ som barn LinnÊ fÜddes ür 1707. Dü var Karl XII kung i Sverige. Det var därfÜr naturligt att LinnÊ fick fÜrOBNOFU $BSM LinnÊs fÜdelsehem finns fortfarande kvar i Stenbrohults fÜrsamling i sÜdra Smüland. LinnÊs far, som var präst, hade blommor som ett fritidsintresse. LinnÊ delade tidigt sin fars intresse och i familjens trädgürd kunde han odla sina egna växter. När LinnÊ var nio ür skickades han till VäxjÜ fÜr att gü i skola. Där skolkade han ofta eftersom han helst ville vara i naturen där han kunde studera växter. Trots düliga betyg kom LinnÊ in pü gymnasieskolan i VäxjÜ. Där var grekiska, hebreiska, teologi och vältalighet viktiga ämnen. Det var inte dessa ämnen som LinnÊ var mest intresserad av. Han var duktigast i naturkunnighet och han lärde sig tala latin flytande.
Studerade i Lund och Uppsala När LinnÊ var 20 ür reste han till Lund fÜr att studera vid universitetet. Pü LinnÊs tid fick man lära sig mycket om växter och djur när man studerade medicin. Det var därfÜr naturligt att LinnÊ valde att bli läkare. FÜräldrarna blev fÜrst besvikna eftersom de hade Ünskat att sonen skulle bli präst. I Lund blev LinnÊ snart känd fÜr sin arbetsvilja. Han jobbade outtrÜttligt med att studera växter, djur och stenar. Efter ett ür i Lund fick den flitige studenten rüdet att fortsätta sina studier i Uppsala där undervisningen ansügs vara bättre. DärfÜr valde LinnÊ att flytta. När LinnÊ kom till Uppsala var staden nyligen brandhärjad. DärfÜr hade han stora problem den fÜrsta tiden, bl.a. att skaffa bostad.
Vetenskapliga framsteg I Uppsala fick LinnÊ kontakt med framstüende forskare som uppskattade hans begüvning och som gav honom sitt stÜd. När LinnÊ var 25 ür fick han pengar till en efterlängtad Lapplandsresa. Pü 1700-talet var det ett stort äventyr att rida mot denna Üdsliga och outforskade del av Sverige. Kartorna var mycket bristfälliga och LinnÊ tog sig fram med hjälp av samiska tolkar och vägvisare. FÜrutom växter och 14 Makro Biologi lärarpärm
Carl von LinnÊ 1707 – 1778.
djur studerade LinnÊ bl.a. samernas redskap och rennäringen. När LinnÊ kom tillbaka till Uppsala väntade münga arbetsuppgifter. Bland mycket annat undersÜkte LinnÊ vad blomväxternas stündare och pistiller har fÜr uppgift. När han jämfÜrde pollen med sperma och frÜn med ägg mÜttes han av vissa protester. Pü den tiden var det djärvt att jämfÜra växters kÜnsliv med djurs och människors. Med stÜd av vetenskapsmän som LinnÊ träffade i Holland kunde han ür 1735 ge ut den fÜrsta upplagan av sin bok Systema Naturae (Naturens System). I den grupperade LinnÊ växter pü ett nytt sätt som grundade sig pü antalet stündare och pistiller. Denna praktiska indelning används fortfarande i münga floror. I Systema Naturae delades även djuren in i olika grupper. Här fick ocksü människan vara med, vilket vissa strängt religiÜsa reagerade mot. Människan är enligt Bibeln skapad till Guds avbild. DärfÜr ansügs det olämpligt att sortera in människan bland djuren.
LinnÊ som läkare Efter att ha arbetat i Holland och England ütervände LinnÊ till Sverige ür 1738 där han arbetade en tid som läkare i Stockholm. Det gjorde han fÜr Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
2.5 att få ett fast och avlönat arbete, vilket var ett krav för att han skulle få gifta sig med sin Sara Elisabeth. Linné var en populär läkare. Han uppmärksammades bl.a. då han behandlade könssjukdomen gonorré med kvicksilversalva. Gonorré var en vanlig sjukdom på 1700-talet.
Linné som professor År 1741 blev Linné professor i Uppsala. Vissa av hans föreläsningar handlade om människans hälsa. Han berättade t.ex. om dryckenskap, kaffe och tobak. Sprit fördömdes eftersom det ”sänker människor till djurens plan”. Enligt Linné kunde kaffe försämra synen och minnet. Han ansåg däremot att tobaken var en ny och förträfflig upptäckt. Rökningen skulle dock betraktas som medicin och inte som ett njutningsmedel. Linné rökte själv för att lindra sin tandvärk. Han erkände att rökningen gör tandköttet lösare och förstör matlusten. Samma år som Linné blev professor gjorde han en uppmärksammad resa till Öland och Gotland. Senare besöktes även Västergötland och Skåne. Under dessa resor studerade och beskrev Linné natur, jordbruksmetoder, gruvnäring, människors vardag m.m. Det var betydelsefullt eftersom även kungligheter och andra myndighetspersoner hade bristfälliga kunskaper om Sverige på Linnés tid.
Intryck från hela världen Som professor kunde Linné skicka ut medarbetare på forskningsresor runt hela jorden. De samlade bl.a. växter och djur som Linné aldrig tidigare sett. Två av de mer kända resenärerna var Solander och Sparrman. De deltog båda som OBUVSWFUBSF VOEFS LBQUFO $PPLT CFSÚNEB KPSEFOruntresor. Det är imponerande att så många som 23 av Linnés studenter blev professorer som på olika sätt fortsatte hans arbete. Linné dog vid 70 års ålder år 1778.
djur. Det var lättare att överblicka de kända växterna och djuren på Linnés tid än vad det är idag. Nu är över en miljon djurarter och närmare en halv miljon växtarter kända av biologerna.
Några frågor om Linné 1. Var föddes Linné? 2. Vem var kung i Sverige när Linné föddes? 3. Beskriv Linnés barndom och hans första skolår. 4. Vad utbildade Linné sig till när han studerade vid universitetet? 5. Vilka svårigheter mötte Linné under Lapplandsresan, som dagens resenärer inte behöver brottas med? 6. Nämn något som man kan läsa om i Systema Naturae. 7. Varför protesterade vissa inom kyrkan mot innehållet i Systema Naturae? 8. Vad ansåg Linné om alkohol, kaffe och tobak? 9. Varför ansågs Linnés forskningsresor inom Sverige vara så viktiga? 10. Linné sände ut flera lärjungar i världen. Läs om Solander och Sparrman i en uppslagsbok. Vart reste de? Vilka upptäckter gjorde de? 11. Linné gav växter och djur vetenskapliga artnamn. Ge exempel på något sådant artnamn.
Växter och djur fick namn Linné är främst känd för att han gav växter och djur vetenskapliga namn som nu används i hela världen. Enligt Linnés system består ett artnamn av två ord, t.ex. Homo sápiens (människa). Linné gav själv namn åt 4400 växter och 7700
Får kopieras inom skolenheten! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Makro Biologi lärarpärm
15
Repetera – Det gäller livet (sid. 9–22) 1. Vad betyder ordet biologi?
?
2.6
11. a) Vad är en vävnad? b) Ge exempel pü olika vävnader.
2. Vad är en organism? 3. GÜr en lista Üver südant som är utmärkande fÜr levande varelser (som skiljer levande frün icke-levande). 4. Man kan püstü att människan für sin energi frün solen. FÜrklara hur det gür till.
12. a) Vad är ett organ? b) Ge exempel pü olika organ. 13. a) FÜrklara ordet art. b) Ge exempel pü olika djurarter. c) Ge exempel pü olika växtarter.
5. Hur stor är världens stÜrsta cell?
14. a) FĂśrklara ordet hybrid. b) Ge exempel pĂĽ hybrider.
6. Räkna upp nügra delar som finns i en cell och fÜrklara vilka uppgifter de olika celldelarna har.
6OEFS WJMLFU ĂŒSIVOESBEF MFWEF $BSM WPO LinnĂŠ?
7. a) Vilka skillnader finns mellan växtceller och djurceller? b) Vilka likheter finns mellan växtceller och djurceller? 8. Hur fÜrÜkar sig celler?
16. LinnÊ gav växter och djur vetenskapliga namn. Nämn nügot om fÜrdelarna med dessa namn. 17. Använd en flora och skriv namn i rutorna nedan. Välj andra arter än de som finns i motsvarande figur pü sidan 18 i läroboken.
9. Ge exempel pü celler som finns i människan och som delar sig ofta. 10. a) Ge exempel pü levande varelser som bestür av en enda cell. b) Nämn nügra �arbetsuppgifter� som denna enda cell müste klara pü egen hand.
FAMILJ
SLĂ„KTE
ART
16 Makro Biologi lärarpärm
SLĂ„KTE
ART
ART
ART
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
Svar till Repetera 2.6 Det gäller livet (sid. 16) 1. Vad betyder ordet biologi? Biologi betyder läran om livet. 2. Vad är en organism? En organism är en levande varelse.
3. GĂśr en lista Ăśver sĂĽdant som är utmärkande fĂśr levande varelser (som skiljer levande frĂĽn ickelevande). Levande varelser t CFTUĂŒS BW DFMMFS t GĂšSĂšLBS TJH t CFIĂšWFS FOFSHJ t UBS VQQ ĂŠNOFO GSĂŒO PNHJWOJOHFO t BWHFS ĂŠNOFO UJMM PNHJWOJOHFO t SFBHFSBS QĂŒ PNHJWOJOHFO 4. Man kan pĂĽstĂĽ att människan fĂĽr sin energi frĂĽn solen. FĂśrklara hur det gĂĽr till. 7ĂŠYUFS UJMMWFSLBS TPDLFS NFE IKĂŠMQ BW TPMFOFSHJ /ĂŠS FO WĂŠYU CMJS VQQĂŠUFO BW FUU EKVS LPNNFS FO EFM BW TPDLSFU J WĂŠYUFO BUU PNWBOEMBT UJMM FYFNQFMWJT GFUU J EKVSFU /ĂŠS FO NĂŠOOJTLB ĂŠUFS EKVSFU FMMFS ESJDLFS NKĂšML GSĂŒO EKVSFU LPNNFS IPO BUU GĂŒ J TJH GFUUFU 'FUUFU LPNNFS BMMUTĂŒ VSTQSVOHMJHFO GSĂŒO TPMFOFSHJO TPN MBHSBEFT J CMBEFU TPN EKVSFU ĂŒU 5. Hur stor är världens stĂśrsta cell? 7ĂŠSMEFOT TUĂšSTUB DFMM ĂŠS DN J EJBNFUFS %FU ĂŠS HVMBO J TUSVUTFOT ĂŠHH TPN ĂŠS TĂŒ TUPS
6. Räkna upp nĂĽgra delar som finns i en cell och fĂśrklara vilka uppgifter de olika celldelarna har. $FMMNFNCSBOFU ĂŠS FO IJOOB TPN IĂŒMMFS JIPQ DFMMFO PDI LPOUSPMMFSBS WJMLB ĂŠNOFO TPN TMĂŠQQT JO PDI VU $FMMLĂŠSOBO JOOFIĂŒMMFS WĂŒSB BSWTBOMBH TPN LBMMBT HFOFS %F CFTUĂŠNNFS PSHBOJTNFOT FHFOTLBQFS $FMMQMBTNBO Ä•OOT NFMMBO DFMMLĂŠSOBO PDI NFNCSBOFU %FO JOOFIĂŒMMFS NFTU WBUUFO NFO ĂŠWFO PMJLB DFMMEFMBS .JUPLPOESJFSOB Ä•OOT J DFMMQMBTNBO %F ĂŠS TNĂŒ wLSBÄ™WFSLw TPN GSJHĂšS FOFSHJO TPN Ä•OOT J TPDLFS TĂŒ BUU DFMMFO LBO MFWB
7. a) b)
Vilka skillnader finns mellan växtceller och djurceller? 7ĂŠYUDFMMFS IBS FO TUĂšEKBOEF DFMMWĂŠHH VUBOGĂšS NFNCSBOFU PDI EF ĘFTUB WĂŠYUDFMMFS IBS ĂŠWFO LMPSPGZMM TPN GĂŒOHBS JO TPMFOT FOFSHJ %KVSDFMMFS IBS WBSLFO DFMMWĂŠHH FMMFS LMPSPGZMM Vilka likheter finns mellan växtceller och djurceller? #ĂŒEF WĂŠYUDFMMFS PDI EKVSDFMMFS IBS DFMMNFNCSBO PDI DFMMLĂŠSOB
8. Hur fÜrÜkar sig celler? $FMMFS GÚSÚLBS TJH HFOPN EFMOJOH 9. Ge exempel pü celler som finns i människan och som blir gamla utan att dela sig. /FSWDFMMFS CMJS HBNMB VUBO BUU EFMB TJH 10. a) b)
Ge exempel pĂĽ levande varelser som bestĂĽr av en enda cell. "NĂšCPS PDI NJLSPTLPQJTLB BMHFS CFTUĂŒS BW FO FOEB DFMM Nämn nĂĽgra â€?arbetsuppgifterâ€? som denna enda cell mĂĽste klara pĂĽ egen hand. &O FODFMMJH PSHBOJTN NĂŒTUF LMBSB ĘFSB TBLFS UJMM FYFNQFM BUU TLBÄŒB OĂŠSJOH SĂšSB QĂŒ TJH PDI fĂśrsvara sig.
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
Makro Biologi lärarpärm
249
Svar till Repetera 11. a) b)
Vad är en vävnad? &O WĂŠWOBE CFTUĂŒS BW DFMMFS TPN MJLOBS WBSBOESB PDI IBS TBNNB VQQHJÄ™ Ge exempel pĂĽ olika vävnader. #FOWĂŠWOBE NVTLFMWĂŠWOBE PDI OFSWWĂŠWOBE
12. a) b)
Vad är ett organ? &UU PSHBO ÊS FO LSPQQTEFM NFE FO TQFDJFMM VQQHJę TPN ÊS VQQCZHHE BW PMJLB WÊWOBEFS Ge exempel pü olika organ. )KÊSUB MFWFS MVOHPS PDI OKVSBS
13. a) b) c)
FĂśrklara ordet art. 0SHBOJTNFS TPN UJMMIĂšS TBNNB BSU LBO GĂšSĂšLB TJH NFE WBSBOESB PDI GĂŒ FO GSVLUTBN BWLPNNB Ge exempel pĂĽ olika djurarter. 5 FY HSĂŒTQBSW SĂšEIBLF IĂŠTU ĂŒTOB PDI IVOE Ge exempel pĂĽ olika växtarter. 5 FY SĂšELMĂšWFS WJULMĂšWFS IBMMPO IKPSUSPO PDI QMPNNPO
14. a) b)
FĂśrklara ordet hybrid. &O IZCSJE ĂŠS FO LPSTOJOH NFMMBO UWĂŒ PMJLB BSUFS )ZCSJEFO ĂŠS PGSVLUTBN Ge exempel pĂĽ hybrider. .VMPS PDI NVMĂŒTOPS ĂŠS IZCSJEFS
6OEFS WJMLFU ĂŒSIVOESBEF MFWEF $BSM WPO -JOOĂ? $BSM WPO -JOOĂ? MFWEF QĂŒ UBMFU 16. LinnĂŠ gav växter och djur vetenskapliga namn. Nämn nĂĽgot om fĂśrdelarna med dessa namn. /BNOFO CFTUĂŒS BW UWĂŒ EFMBS EFO GĂšSTUB EFMFO LBMMBT TMĂŠLUOBNO PDI EFO BOESB EFMFO LBMMBT BSU FQJUFU 4MĂŠLUOBNOFU UBMBS PN GĂšS PTT WJMLB WĂŠYUFS TPN ĂŠS CFTMĂŠLUBEF NFE WBSBOESB PDI BSUFQJUFUFU CFSĂŠUUBS OĂŒHPU PN WĂŠYUFOT VUTFFOEF FMMFS WBS EFO WĂŠYFS %F WFUFOTLBQMJHB OBNOFO JOOFIĂŒMMFS WJLUJH JOGPSNBUJPO PN BSUFO 17. Använd en flora och skriv namn i rutorna nedan. Välj andra arter än de som finns i motsvarande figur pĂĽ sidan 18 i läroboken. Se elevfigur.
3.12 Växterna (sid. 34) 1. a) b)
Ge exempel pü olika frÜväxter. 5 FY WJUTJQQB UVMQBO PDI NBTLSPT Ge exempel pü olika sporväxter. 5 FY BMHFS NPTTPS PDI PSNCVOLBS
2. Ge exempel pĂĽ vilken nytta en frĂśväxt har av a) roten 3PUFO TVHFS VQQ WBUUFO PDI OĂŠSTBMUFS HĂšEOJOHTĂŠNOFO GSĂŒO NBSLFO b) stammen 4UBNNFO MFEFS WBUUFO NFE OĂŠSTBMUFS GSĂŒO SĂšUUFSOB UJMM CMBEFO * TUBNNFO USBOTQPSUFSBT ĂŠWFO TPDLFSMĂšTOJOH GSĂŒO CMBEFO UJMM SĂšUUFSOB 4UBNNFO HFS ĂŠWFO WĂŠYUFO TUĂšE PDI HĂšS BUU EFO LBO TUĂŒ VQQSĂŠUU QĂŒ MBOE c) bladen #MBEFO GĂŒOHBS JO TPMFOFSHJO NFE IKĂŠMQ BW LMPSPGZMM d) blommorna #MPNNPSOB ĂŠS UJMM GĂšS BUU WĂŠYUFO TLB LVOOB GĂšSĂšLB TJH
250 Makro Biologi lärarpärm
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
Svar till Klarar du detta-frügorna i Makro biologi Kapitel 1 Det gäller livet Klarar du detta? (sid. 14) A 1.1
Läran om livet.
1.2
Levande varelser bestür av celler, kan fÜrÜka sig, tar upp ämnen frün omgivningen, ger ämnen till omgivningen samt reagerar pü sin omgivning.
1.3
Tulpan, gräs, potatis, träd och snäcka är levande. Kruka, büt, jord, gata och sten är icke-levande.
1.4
En levande varelse.
$FMMFS 1.6
a) En vävnad bestür av en sorts celler, t.ex. nervceller i nervvävnad eller muskelceller i muskelvävnad. b) Ett organ bestür av olika sorters vävnader.
1.7
a) Benvävnad, nervvävnad, muskelvävnad. b) Hjärta, njure, lever.
B 1.8
Ett cellmembran hĂĽller ihop cellen och pĂĽverkar vilka ämnen som cellen tar in respektive släpper ut. En cellkärna innehĂĽller gener (arvsanlag) som bestĂĽr av DNA. Allt mellan cellmembranet och cellkärnan kallas cellplasma. I den finns bl.a. mitokondrier som är cellens â€?kraftverkâ€?. (I växtceller kan cellplasman även innehĂĽlla klorofyllkorn. I dessa finns klorofyll som växterna BOWĂŠOEFS GĂšS BUU GĂŒOHB MKVTFOFSHJ :UUFSTU IBS WĂŠYUDFMMFS FO TUĂšEKBOEF cellvägg.)
C 1.9
Endast växter har fotosyntes. Det innebär att de tillverkar socker med hjälp av solenergi (samt vatten och gasen koldioxid). Sockret kan i sin tur omvandlas till andra energirika ämnen som fett och protein. Djur som t.ex. grisar och kor für de energirika ämnena när de äter växter. Energin som finns i djurens kÜtt kommer alltsü ursprungligen frün solen.
1.10 1024 st
Klarar du detta? (sid. 19) A 1.11 Svampar och bakterier är varken växter eller djur. 1.12 Den har büde cellvägg och klorofyllkorn. 1.13 De fortplantar sig inte med varandra. 1.14 1700-talet.
Für kopieras inom skolenheten! Š FÜrfattaren och Gleerups Utbildning AB
Makro Biologi lärarpärm
305