__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Informatik i vården Hälsoinformatik för sjuksköterskor

Lene Martin


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39769 ISBN 978-91-44-12234-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Helena Nilsson Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Mascha Tace/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2018


INNEHÅLL

Förord 11

1  Inledning  15 Hälsoinformatikens födelse  15 Informatik inom hälso- och sjukvård  16 Informatik i den svenska hälso- och sjukvården  17 Informatik i hälso- och sjukvården i ett EU-perspektiv  17 Informatik i hälso- och sjukvården i ett globalt perspektiv  18 Litteraturförteckning 19 2  Informatik – vad är det?  23 Sjuksköterskans kärnkompetenser  25 Sjuksköterskan och informatiken  26 Litteraturförteckning 29 3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)  33 Kort historik  33 Digitalisering 34 Information 34 Information – dator, server och ”molnet”  37 Kommunikation 38 Verktyg för att hantera information  40 Vårdspecifika program  45 Utvärdering av IKT-satsningar i hälso- och sjukvården  57 EMRAM 57 ©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

3


Innehåll

”Värdet av digital teknik i den svenska vården”  57 Future Health Index  58 Människa–dator-interaktion 58 Biverkningar av digitalisering  59 Hälso- och sjukvårdens digitalisering i framtiden  60 Att diskutera  61 Litteraturförteckning 62 4  Fackspråk inom hälso- och sjukvård  67 Informationsstruktur och dokumentation  68 Nationell informationsstruktur  68 Patientjournalens struktur och innehåll  69 Klassifikationer, termer och begrepp  71 Termer och begrepp  72 Terminologiarbete 73 Standardisering 75 Terminologier inom hälso- och sjukvård  76 DRG 76 KVÅ och KPP  76 CNI 77 ACG/ADG 77 SVF 78 Medicinska diagnoser  78 Läkemedel 80 Dokumentation av omvårdnad  83 VIPS 83 NANDA 85 ICNP 86 CCC 87 Att diskutera  87 Litteraturförteckning 87

4

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


Innehåll

5  Digital kommunikation i vården  93 Kommunikationsmodellen SBAR  95 Omvårdnad via telefon – ett exempel  96 E-hälsotjänster för att öka eller förbättra kommunikation  97 Digitala trygghetstjänster– en ny form av kommunikation  97 Digitalt utanförskap  101 Ålderism – åldersdiskriminering och IKT  102 Samordnad digital vårdplanering  103 Digitalt stöd i hemsjukvård  104 Vård med hjälp av elektroniska processer och IKT  105 Digitala vårdmöten  105 Videokonsultationer 106 Internet of Things och bärbar teknologi  108 God kommunikation – grunden för delaktighet  110 Kognitiv bias – ett hinder för god kommunikation  110 Att diskutera  112 Litteraturförteckning 112 6  Beslutsstöd – en väg till evidensbaserad vård och stöd för teamarbete  119 Behövs beslutsstöd i vården?  119 Vad är ett beslutsstöd?  121 Historik 124 Hur fungerar och används ett beslutsstöd?  126 Nationella riktlinjer  127 Kliniska beslutsstödsystem vid läkemedelshantering och läkemedelsgenomgångar 128 Erfarenheter från implementering av beslutsstöd  129 Beslutsstödets karakteristika  129 Yttre och inre miljö  130 Personlighetsfaktorer 130 Processen 131 Framgångsfaktorer 131

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

5


Innehåll

Utveckling av beslutsstöd – ett exempel  132 Förberedande aktiviteter – problembeskrivning och datainsamling  133 Rådgivningsstödet RGS  135 Kvalitetssäkring 136 Framtiden 138 Att diskutera  139 Litteraturförteckning 139 7  Egenvård och rådgivning på distans  145 Hälsoinformation på nätet – ett bra stöd för egenvård?  147 Wikipedia – ett medicinskt uppslagsverk på nätet?  148 Kan man lita på informationen på hälsosajter?  148 Stöd och behandling på distans  150 Hälsosajter för stöd, råd och behandling  150 Telefonrådgivning 152 Patientbloggar 153 Värdering av behandlingsprogram via internet  154 Hälsoappar 154 Exempel på studier om egenvård med hjälp av digital teknik  156 Egenvård som ett samarbetsprojekt  159 Att diskutera  161 Litteraturförteckning 161 8  Informationssäkerhet, patientsäkerhet och etik  167 Patientsäkerhet 167 Behandling av personuppgifter  167 Informationssäkerhet i vården  168 Lagar, regler och föreskrifter  171 Allmänna dataskyddsförordningen, GDPR och PSI-lagen  171 Regler kring datalagring  172 Erfarenheter från vården  173 Dataintrång 175 Olika typer av intrång och hot  176 Missbruk av lösenord  177 6

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


Innehåll

Sabotageprogram – skadlig kod  177 Gisslan och utpressning  178 Denial of service (DoS)  178 Virus och maskar  178 Trojan 179 Att skydda data mot intrång  179 Informationssäkerhet och etik  182 Egenmätningar och etik  184 Sociala medier och etik  185 IMIA etisk kod  186 Att diskutera  188 Litteraturförteckning 189 9  Kvalitetsregister  195 Senior alert  196 Uppföljning 197 Nationella Diabetesregistret  198 Riskmotor för typ 1- och typ 2-diabetes  198 Diabetesenkäten 199 SPOR, Svenskt Perioperativt Register  199 Informatik och kvalitetsregister  200 Kvalitetsarbete i kliniskt arbete  201 Att diskutera  202 Litteraturförteckning 203 10  Informatik i utbildning och forskning  207 Utbildning 207 Övningsmodeller och simulering  208 Virtuella patienter  210 Virtuell verklighet  212 Kurslitteratur som open access  213 Examensarbeten 213 Forskarutbildning 214

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

7


Innehåll

Informatik i forskning  214 Registrering av kliniska studier  214 Samla in empiriska data  215 Metod 217 Analys av data  219 Presentation och publicering av forskningsresultat  219 Forskningsfinansiering 221 Att diskutera  221 Litteraturförteckning 222 11  Informatik i vårdverkligheten  227 Exempel från en vårdcentral  227 Exempel från en annan vårdcentral  231 Erfarenheter av telefonrådgivning  233 Exempel från en privatmottagning  235 Exempel från ett äldreboende  238 Informatik i utbildningen  238 Sammanfattning 240 Att diskutera  241 Litteraturförteckning 241 12  Vårdsektorn – styrning, processer och informatik  245 Styrning av vården  247 Administrativ styrning  247 Målstyrning (service management)  248 Vetenskaplig arbetsledning – taylorism  248 Human relations  248 Lean production  249 Självstyrande grupper  249 Systemteori 250

8

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


Innehåll

Komplexitetsteori 250 Värdeskapande och värdebaserad vård  251 Vårdlogistik 252 Processer inom hälso- och sjukvård med stöd av informatik  252 En invånares kontakt med vården, nuläge  253 Invånarens kontakt med vården – Vision e-hälsa 2025  257 Hinder för IT-utveckling inom vården  259 Att diskutera  262 Litteraturförteckning 262 13  Vård i en uppkopplad värld  267 Framtidens vårdinformationsmiljö  267 Framtida brist på vårdpersonal  270 AI och maskininlärning  271 Teknologisk singularitet  274 Samtalsrobotar – framtidens lösning på brist på vårdpersonal?  274 Vårdbesök virtuellt eller online  276 DNA-tester på postorder och sensorstyrd hälsa  276 Vem samlar in vad – och varför?  281 Tekniken blir bättre och vårdsektorn växer – hur går det med mänskligheten? 282 Att diskutera  283 Litteraturförteckning 284 Person- och sakregister 287

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

9


FÖRORD

Denna bok beskriver informatik och digital vård så som den är i dag – och kanske hur den kommer att bli i morgon. Det uttryckliga målet är ju ”2025 är Sverige bäst i världen på e-hälsa”. Mänskligheten älskar digital teknik – i synnerhet mobiltelefoner, surfplattor och datorspel. Digitalisering har också skapat vinster i näringslivet genom ökad effektivitet och minskade kostnader, men vinsterna har inte kommit omedelbart, i många branscher har det tagit tiotals år. Inom hälso- och sjukvård har specifika problem gjort utvecklingen ännu långsammare. Integritets- och säkerhetshänsyn försvårar den informationsöverföring som är nödvändig för effektivitetsvinster. De elektroniska journalsystemen har utvecklats oberoende av varandra och kan inte kommunicera. Ett enkelt och lättanvänt system för vårdpersonal, patienter och anhöriga är mycket svårt att utveckla med den omoderna teknologi som fortfarande används. Tekniken har heller inte gjort verksamheten totalt sett effektivare och billigare, som i praktiskt taget alla andra verksamheter, utan snarare mer arbetskrävande och dyrare. Ändå har tekniken redan lett till närmast sensationella framsteg. ­Digital röntgen innebar en revolution. Laboratorieverksamheten har effektivi­serats och många kliniska undersökningar är numera enkla, snabba och ger omedel­bar information, ibland direkt till patienten, till exempel blodtryck och glukoshalt. Möjligheterna till egenvård ökar explosionsartat. Med tiden kommer digitaliseringen att leda till högre kvalitet, säkrare och billigare hälso- och sjukvård och bättre hälsa i befolkningen. Denna bok berättar om digitalisering, vad det är, hur den har använts och (troligen) kommer att användas och hur den (kanske) kommer att förändra vården – i ett perspektiv på cirka tio år. Boken är skriven för att kunna läsas ©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

11


Förord

av alla i vården, men vänder sig i första hand till sjuksköterskestudenter – ni har minst 30 års yrkeskarriär framför er. Jag lovar att den kommer att bli spännande! Jag vill tacka alla mina medarbetare på akademin för hälsa, vård och välfärd för all uppmuntrande feedback under arbetet med boken. Ett särskilt tack till fil.dr Annelie Gusdal, fil.dr Rose-Marie Johansson-Pajala, fil.dr Charlotta Åkerlind, docent Christine Gustafsson och professor Inger K. Holmström för alla uppmuntrande tillrop och värdefulla bidrag. Tack också till Ingrid Krona, Sara Lyckner, Annelie Amigelius och Helena Nilsson, för att ni så villigt lät er intervjuas och delade med er av era erfarenheter. Helena, du gjorde också ett fantastiskt jobb med faktagranskningen. Tack också till alla er som gav mig berättelser från vårdverkligheten – jag respekterar er önskan om anonymitet. Tack också till docent Peter Wanger för tålmodig hjälp med alla de trista detaljer som följer med författandet av en lärobok (det roliga har jag gjort själv!) Stockholm/Eskilstuna juni 2018

12

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


KAPITEL 3

Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Ordet digitalisering används flitigt och i alla möjliga sammanhang. Det avser ursprungligen omvandling från analog information (vanliga ljud, texter eller bilder) till grupper av ettor och nollor, som snabbt och effektivt kan hanteras elektroniskt. Vi använder digital teknik alltid och överallt, för att betala med kort, öppna portar som har kodlås, titta på tv – nästan allt i det moderna samhället använder ettor och nollor. Miljarder kronor satsas på utbyggnad av internet, elektroniska tjänster för bankärenden, deklaration och inte minst handel. E-handeln växer på grund av sin bekvämlighet – och antalet små butiker minskar i tätorter. Trots stora och ökande investeringar bedöms hälso- och sjuk­ vården ligga efter i den digitala utvecklingen. Mer miljarder till IKT i vården anses kunna ge besparingar på ännu fler miljarder. Ska det bli så måste alla inom vården ha förståelse för tekniken och hur den kan användas i praktiken.

Kort historik Historiens första programmerare var en kvinna, Lord Byrons dotter, grevinnan Ada Lovelace (1815–1852). Hon var både matematiker och skribent och beskrev sitt arbetssätt som ”poetisk vetenskap”. I sitt arbete med matematikern Charles Babbages mekaniska dator, den så kallade differensmaskinen, förde hon anteckningar som innehåller instruktioner, avsedda att utföras av en maskin – en föregångare till dagens datorprogram. Babbage lär ha kallat henne för ”talens förtrollerska” och sa att hon ”har kastat sin magiska förtrollning över den mest abstrakta av vetenskaper och har förstått den på ett sätt som få manliga intellekt hade klarat”.

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

33


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Digitalisering Digitalisering innebär alltså att information, till exempel siffror, text, bilder eller musik, omformas för att kunna lagras och bearbetas i dator och överföras mellan datorer. Det innefattar både informationsdigitalisering, det vill säga processen där analog information förs över till digitalt format, och samhällelig digitalisering, det vill säga den större samhällsprocess där olika former av IT-stöd integreras allt tätare i verksamheter och påverkar dem i grunden (Vision e-hälsa 2025, 2016). Datorer arbetar internt med binärkod, det vill säga siffror som byggs upp av nollor och ettor (digit är det engelska ordet för siffra, släkt på långt håll med det latinska ordet digitus, som betyder finger). Varje etta eller nolla kallas för bit, samma ord på engelska och svenska. I början arbetade datorerna med 8 bitar/bits, som kan betyda en siffra mellan 0 och 255. Moderna datorer använder 32 eller 64 bits, det vill säga siffror mellan 0 och många miljarder. Som en jämförelse kan nämnas att det svenska alfabetet innehåller 28 bokstäver, som kodas med två siffror var – en för stor och en för liten bokstav. Få människor känner till att Karl XII redan år 1718 föreslog ett binärt talsystem med 64 bits. Uppfinnaren och vetenskapsmannen Emanuel Swedenborg (1668–1772), svensk vetenskapsman, filosof, teolog och mystiker, som Karl XII samarbetade med, tyckte att 64 bits var för mycket och rekommenderade 8 bits (Dunér, 2002). Ungefär 250 år senare kom de första hemdatorerna, med 8 bits som bas, och moderna datorer arbetar nu med 32 eller 64 bits, så Karl XII var mer framsynt än Emanuel Swedenborg. Å andra sidan är Swedenborg mer världsberömd på grund av rörelsen Nya Kyrkan, som i sin tur gett inspiration till skapandet av kooperationen, slavhandelns avskaffande och organisationen Anonyma Alkoholister (Wikipedia).

Information Information är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet. För att stödja en patient måste vårdgivaren ha tillgång till en mängd uppgifter. Det kan vara en enkel siffra, till exempel ålder, eller avancerad text, till exempel ett utlåtande från en magnetkameraundersökning – eller hela bilden. I denna bok används ordet data som sammanfattande begrepp (till exempel ålder, längd 34

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

och vikt är data från en patient). En datamängd betyder alla de uppgifter som används i ett visst syfte, till exempel som underlag för beslut om en patient vid ett visst vårdtillfälle. När man träffar en patient, tar i hand och hälsar, flödar en stor mängd information omedelbart in i vårdgivarens hjärna, 40 procent genom synen (till exempel svullnader, rodnader), resten genom känsel (handslaget; är huden torr, fuktig, varm, kall?), hörsel (det patienten säger; sluddrigt eller osamman­hängande?) och ibland via luktsinnet (till exempel acetondoft vid akut hyperglykemi, alkoholdoft vid berusning). Det uppstår alltså en datamängd inom loppet av några sekunder, som kan ligga till grund för vårdgivarens beslut och omedelbara åtgärder. Men i de flesta fall ställer vårdgivaren också frågor för att öka mängden information. En typisk fråga gäller tidsförloppet – om patienten söker för smärtor i buken frågar vård­ givaren ”hur länge har du haft ont?” Tidsfaktorn är ofta medicinskt viktig, men kan vara besvärlig att hantera i ett dokumentationssystem, i synnerhet om patienten har flera sjukdomar och har varit på många besök. I den bästa av världar drar vårdgivaren rätt slutsats från den tillgängliga datamängden, vidtar rätt åtgärd och dokumenterar den tillsammans med den relevanta informationen om patienten. Dokumentation fordrar i praktiken kommunikation mellan vårdgivarens terminal och ett lagringssystem, till exempel en server (värddator eller server är ett datorsystem som betjänar andra system i ett datornätverk och beroende på sammanhang kan ”server” syfta på en fysisk dator eller en viss programvara) på vårdenheten, eller via internet till landstingets gemensamma lagringssystem. Det moderna sättet att lagra stora datamängder är i datorhallar, som kan innehålla tusentals datorer. Det kallas populärt för lagring i ”molnet”. Datalagring innebär att mottagande server (eller molntjänst) har ett program, som förstår den datamängd som skickas, hanterar den så att den kan hämtas och läsas när det behövs, och lagrar den på ett säkert sätt, med ”back-up”, en säkerhetskopia någonstans i systemet. Dataöverföring innebär att binärkod (ettor och nollor) skickas mellan terminaler, datorer och servrar. En terminal kan vara en mobiltelefon (med internetkontakt), en surfplatta eller en förenklad dator utan egen hårddisk (permanent lagringsminne). Bandbredd är ett mått på hur mycket data som kan överföras per sekund (tabell 3.1). Enheten kilobits motsvarar 1 024 bits per sekund. Kilobits är i praktiken en mycket långsam överföring. 2016 var den genomsnittliga hastigheten i Sverige 59 Mbit/s för att ta emot data och ©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

35


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Tabell 3.1  Multipler av bits. Symbol

Namn

Faktor

kb

Kilobits (tusen)

103

Mb

Megabits (miljon)

106

Gb

Gigabits (biljon)

109

Tb

Terabits

1012

Pb

Petabits

1015

Eb

Exabits

1018

Zb

Zettabits

1021

Yb

Yottabits

1024

35 Mbit/s för att skicka data (Bredbandskollen, 2017). I moderna system kan man ha gigabits, det vill säga 1 000 gånger snabbare överföring (tabell 3.1). Det räcker för att hämta en långfilm i färg på några sekunder och används inom vården för att skicka till exempel datortomografibilder. För att ange datamängd används ordet byte (B), och en byte består av åtta bits. Högupplösta bilder kan vara flera hundra megabyte, stora databaser kan vara petabyte. Enligt Post- och telestyrelsens årliga mätning av tillgången till bredband hade vid den senaste mätningen (oktober 2015) mer än 99,99 procent av alla hushåll och 99,99 procent av alla arbetsställen i Sverige, tillgång till internetuppkoppling om minst 1 Mbit/s. Regeringens vision i den nationella bredbandsstrategin är ”ett helt uppkopplat Sverige”. Det innebär på kort sikt att målsättningen är att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. I oktober 2016 hade cirka 71 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s (PTS, 2017). Dataöverföring kan medföra säkerhetsrisker. Trafiken kan avlyssnas, informationen kopieras och skadlig kod lagras på användarens dator, om den inte är skyddad mot virus, maskar, trojaner och utpressningsattacker. Inom sjukvård är kraven på sekretess mycket höga. Det medför med nödvändighet krångliga inloggningsrutiner och höga krav på användarnas disciplin. Mer om detta i kapitel 8. 36

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Information – dator, server och ”molnet” Allt man kan se på skärmen är uppbyggt av binära tal, serier av ettor och nollor, men det visas som siffror, text, bilder eller video. Datorer används (i princip) på två sätt: som arbetsstation, den som användaren har framför sig, eller som server, en annan dator som vanligen huvudsakligen lagrar information. Hårdvara är helt enkelt allting som man kan ta på – såsom mobiltelefoner, surfplattor, datorer, kablar och USB-minnen – medan mjukvara är ett slarvigare ord för programkod, det som gör datorn eller mobilen användbar. Mängden kod är oftast stor; dels behövs ett operativsystem, som är den grundläggande koden för funktioner som att starta och stänga av datorn, dels applikationsprogram som kan visa något meningsfullt på skärmen. Koden för kommunikation bygger på specifika protokoll, där det vanligaste är HTTP (Hypertext Transport Protocol) som används för internet. En senare och säkrare variant är HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure) som krypterar transporten av data med HTTP-protokollet. URL är en förkortning av unified resource locator. Den visas i adressfältet överst på en webbsida och är helt enkelt adressen till webbsidan. Testa www.kvalitetsregister.se/ och https://1177. se. På den senare webbsidan syns en liten skylt med ordet Säkert och ett låst hänglås längst till vänster i adressfältet! När man ser det är risken för skadlig kod mycket mindre än på vanliga oskyddade webbsidor. För användaren är det skärmbilden som styr upplevelsen. Man styr datorn genom att skriva på tangentbordet, peka med musen eller peka på skärmen, och man ser vad man gör. Den bakomliggande koden har man sällan anledning att bry sig om, men det kan vara bra att veta vad som kan finnas bakom skärmen. Från början fanns programkoden i datorn och det fanns inget annat att välja på. Numera finns det fler alternativ. En dynamisk webbsida från internet kan se exakt likadan ut som ett program i datorn, i synnerhet om man ställer in webbläsaren på helskärmsläge. Koden kan köras delvis i datorn och delvis på servern utan att man märker någon skillnad om uppkopplingen är tillräckligt snabb. Men den som sköter servern kan se allt användaren gör och har man hamnat på en ”elak” webbsida kan det bli problem. Appar är en förkortning av applikationer, som i sin tur är ett annat ord för datorprogram. Mobiltelefoner innehåller många appar från tillverkaren, oavsett om användaren behöver dem eller inte. Dessutom kan användaren köpa appar från en ”butik”. Butiksägarna (de stora är Apple och Google) gör vad de kan för att förhindra spridning av skadlig kod. Numera finns det ©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

37


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

”web apps”, alltså dynamiska webbsidor som (delvis) lagras i mobilen eller på datorn och delvis i ”molnet”. Det är ett effektivt sätt att bygga informationssystem som kan användas av ett stort antal människor. Ett informationssystem eller IT-system definieras som ett system som ger IT-stöd och används för att samla in, lagra, bearbeta och distribuera information inom ett specifikt ämnesområde och därigenom stödjer kommunikation och samarbete inom och mellan organisationer. Informationen (data) kan lagras på den lokala arbetsstationen, på en flyttbar hårddisk, ett USB-minne eller i ”molnet” – serverhallar med tusentals datorer. Molntjänster gör det möjligt att lagra stora mängder data till låg kostnad. Data hanteras med mycket avancerade program, som ger stor säkerhet genom automatisk ”back-up”, en reservlagring som sedan aktiveras automatiskt om data på den vanliga lagringsplatsen inte är tillgängliga. Datainspektionen har föreskrifter om rutiner för säkerhetskopiering. Även som privatperson bör man göra säkerhetskopior tillräckligt ofta, prova regelbundet att det går att återskapa säkerhetskopian och förvara kopian skyddad. För mer information, se Datainspektionens allmänna råd – Säkerhet för personuppgifter (2008). Mer om detta i kapitel 8. På en vanlig persondator lagras dokument (datafiler) i ett så kallat filträd. Det är utrymmeskrävande och innebär svårigheter när man vill söka bland sina dokument. Ett effektivare sätt för datalagring är i en databas, det finns många olika typer. Numera är molntjänster för lagring av till exempel bilder och textdokument tillgängliga även för privatpersoner. Apples ICloud, Microsofts Office 365 och Google Drive kombinerar molntjänster med lokalt körda applikationer.

Kommunikation Överföring av information kan vara synkron (samtidig), som vid vanligt telefonprat, asynkron – avsändaren lämnar ett meddelande, mottagaren svarar när det passar, en till en (vårdgivare–patient), en till många (från en vårdcentral till alla listade patienter), många till en (flera patienter till samma vårdgivare), eller många till många (typ Facebook). Ingen obehörig ska kunna lyssna, läsa, kopiera eller blanda in störande information i meddelanden, utan alla meddelanden ska skickas och tas emot korrekt. Informationsöverföringen inom hälso- och sjukvård regleras av Social­ 38

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

styrelsens föreskrifter. Överföring av information, mellan vård- och omsorgsgivare gällande vård- och omsorg i samband med in- och utskrivning av patienter i den slutna hälso- och sjukvården regleras av Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:27), medan rutiner då en patient är utskrivningsklar, beträffande samverkan, informationsöverföring och vårdplanering mellan landsting och kommuner, regleras i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) samt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:27).

Kommunikationsbärare Traditionell koppartråd finns i många fastigheter för telefoni och tv. Fiber­ optik har betydligt större bandbredd (antal bits som transporteras per sekund) eftersom ljuset i glasfibern rör sig avsevärt snabbare än elektronerna i koppartråden. Fiberoptik installeras överallt där kundunderlaget är tillräckligt stort. Radiovågor gör mobilt internet möjligt och kombinationen fiberoptik och lokal trådlös knutpunkt (router) möjliggör kommunikation mellan flera datorer och internet eller annat nätverk. Förkortningen WiFi är ett varumärke för WiFi Alliance, företaget som äger tekniken. Under 2017 kom EU:s medlemsländer överens om att lägga motsvarande 1,2 miljarder svenska kronor på fritt wifi – på torg, sjukhus, bibliotek och liknande platser (Dagens Industri, 2017). Satelliter kan också användas för kommunikation, mest känt är GPS, en förkortning av Global Positioning System. Det används för navigering i hela världen och är åtkomligt från bland annat mobiltelefoner. Mer om kommunikation finns i kapitel 5.

Big data Begreppet ”big data” användes för första gången på 1990-talet och är en term för informationsmängder som är så stora eller komplexa att traditionella program för databehandling inte kan hantera dem. Utmaningarna med big data inkluderar insamling, lagring, analys, sökning, delning, över­ föring, visualisering, användning och uppdatering. Sekretess är en tung del i systemet. På senare tid används termen big data ofta i samband med så kallad prediktiv analys, användarbeteendeanalys eller andra avancerade analysmetoder som kan dra slutsatser av data. ©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

39


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Användning av big data inom hälso- och sjukvårdssektorn öppnar fantastiska möjligheter. Det kan handla om att samköra journalinformation i en akut situation för att hitta samband som skulle vara svåra att upptäcka annars. Det kan också handla om att samla in vårt ”digitala DNA”, det vill säga alla spår vi lämnar efter oss när vi använder IKT. Det är så Google gör för att till exempel kunna skicka individuellt riktade annonser när vi söker information på nätet. Genom att matcha data från smartphones med lämpliga statistiska metoder kan till exempel behandling sättas in hos en person med specifika symtom och ge både patienter och vårdgivare bättre kliniska verktyg. En persons beteende kan registreras i till exempel mobiltelefonen, som slår larm om beteendet ändras. Detta kan till exempel användas som en indikator på att en person med psykiatriska besvär är på väg att bli manisk – om personen börjar ringa eller sms:a okontrollerat, jämfört med under en frisk period (Torous, Staples & Onnela, 2015). Inom vården började datateknik användas för mer än fyrtio år sedan och numera är praktiskt taget all vårdverksamhet mer eller mindre datorstödd. Det gäller grundfunktioner som tidbok, journal och remisser. Ett stort problem, som nu står på högkant, är att många av systemen har utvecklats oberoende av varandra, inte kan utbyta information med varandra, är svåra att underhålla och dyra att vidareutveckla. Inom de närmaste åren kommer säkert dessa system att ersättas av ett eller flera nya, som bygger på den senaste teknologin. Se vidare avsnittet om informationsstruktur i kapitel 4.

Verktyg för att hantera information Alla processer i hälso- och sjukvården bygger på föreskrifter och regelverk, kunskapsunderlaget och etik och värdegrund. Underlaget för processtöd finns i de personella och materiella resurserna och verksamhetsstrukturerna. Detta gäller såväl det faktiska mötet mellan patient och profession som i informationshanteringen. Här beskrivs främst kunskapsunderlaget och de materiella strukturerna i informationshanteringsprocessen. Mer om verksamhetsstrukturer finns att läsa i kapitel 12. För att använda den information som lagrats behövs givetvis program – det finns många olika kategorier och ett stort utbud inom varje kategori. Texter kan visas i ett enkelt textprogram eller i ett avancerat system för ordbehandling och trycksaksproduktion. För att höra ljud behövs ett ljudkort 40

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur


3  Digitalisering, informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

och högtalare, där båda måste ha hög kvalitet för att musik ska bli njutbar. Bilder och video kan visas i separata program, en del följer med datorn, andra kan hämtas gratis eller köpas på internet. De vanligaste ­programmen är e-post och kontorspaketen med ordbehandling, kalkylark och presenta­ tionsprogram med bild och text (till exempel Office-paketet). Vanliga ­program inom vården är tidbok, journal, remisser och remissvar samt labblistor. En beskrivning av vårdspecifika program ges senare i kapitlet.

Strukturera information Ju mer data eller information som lagras, desto svårare blir det att hitta den när den behövs. Därför måste data struktureras, och det finns flera olika sätt att göra detta. På hemmadatorns hårddisk har man en katalog, en lista med namn på de dokument man skapat eller hämtat. Varje namn i den listan kan göras till en ny katalog – då uppstår en tabell. Flera tabeller kan sätts samman till en databas. Då blir det lättare och snabbare att hitta den information man är intresserad av. Databaser skapas, används och underhålls av programmerare, som också skriver den kod som behövs för att söka i informationsmängden. Under de senaste tio åren har intresset ökat kraftigt för att använda datorn mer aktivt – den kan till exempel tränas med så kallad maskininlärning att identifiera sjukliga förändringar i bilder från röntgenundersökningar. Under samlingsnamnet AI har detta tilldragit sig stort intresse bland allmänheten och skapat en livlig debatt; läs mer i kapitel 6 och 13. Enhetliga och tydliga begrepp, informationsmodeller och livscykel­ hantering är en förutsättning för att information ska kunna lagras och distri­ bueras gemensamt och dela presentationsyta. Därför har Socialstyrelsen publicerat dokumentet Informationsspecifikationer för kunskapsstöd inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (2017) för arbetet med kunskapsstöden nationella riktlinjer och försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Det ska ge stöd vid systemutveckling genom att definiera en gemensam begreppsmodell för kunskapsstöden, en modell för deras livscykel samt en översiktlig informa­ tionsmodell för hela området. Det innehåller referensmodeller för att underlätta och säkerställa ett enhetligt språkbruk och kommer att utökas efter hand som nya kunskapsstöd tas fram (figur 3.1).

©  F ö rfattaren och S tudentlitteratur

41


Lene Martin är senior professor vid Mälardalens högskola, där hon verkat som professor i vårdvetenskap, dekan och forskningsledare och drivit forskning inom bl.a. hälso- och välfärdsteknik. Lene startade landets kanske första nätbaserade utbildning i hälsoinformatik på Hälsohögskolan i Stockholm på 1990-talet, som följdes av magisterutbildning i hälsoinformatik och senare kandidat- och magisterutbildning i medicinsk informatik vid Karolinska Institutet.

Informatik i vården Hälsoinformatik för sjuksköterskor Många är fascinerade av digital teknik. Digitalisering har också skapat vinster genom ökad effektivitet och minskade kostnader. Inom hälso- och sjukvård har specifika problem gjort utvecklingen långsam och integritets- och säkerhetshänsyn försvårar den informationsöverföring som är nödvändig för effektivitetsvinster. Tekniken har heller inte gjort verksamheten totalt sett effektivare och billigare, i motsats till praktiskt taget alla andra verksamheter, utan snarare mer arbetskrävande och dyrare. Ändå har tekniken redan lett till närmast sensationella framsteg. Digital röntgen innebar en revolution. Laboratorieverksamheten har effektiviserats och många kliniska undersökningar är numera enkla, snabba och ger omedelbar information, ibland direkt till patienten. Möjligheterna till egenvård ökar explosionsartat och med tiden kommer digitaliseringen att leda till högre kvalitet, säkrare och billigare hälso- och sjukvård – och bättre hälsa i befolkningen. Denna bok berättar om digitalisering, vad det är, hur den har använts och (troligen) kommer att användas och hur den kanske kommer att förändra vården – i ett perspektiv på cirka tio år. Boken är skriven för att kunna läsas av alla i vården, men vänder sig i första hand till sjuksköterskestudenter.

Art.nr 39769

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144122342  

9789144122342  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded