9789127822450

IDEN SOM UNGDOM och ung vuxen rymmer såväl hopp och­

Fotograf: Anna von Brömssen

­framtidsdrömmar som oro och osäkerhet. I denna grundbok ­för­djupas 1. Utgångspunkter sammanfattar olika perspektiv på vad utveckling egentligen är samt går igenom centrala utvecklingsteoretiska ­synsätt, liksom teoriernas aktualitet idag.

2. Utvecklingsområden beskriver bland annat fysisk, kognitiv och socio­ emotionell utveckling, samt sexualitet och identitet.

3. Utvecklingskontexter behandlar centrala sammanhang för ung­domar

­Göteborgs universitet, leg. psykolog och leg. psyko­

och unga vuxna, såsom familj och jämnåriga, skola/­utbildning och

terapeut. Hans forskning handlar främst om barns,

internet.

­ungdomars och unga vuxnas psykologiska utveckling.

4. Risker och svårigheter synliggör problem som kan debutera längs

Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs

­vägen mot vuxenlivet, med fokus på att kunna förebygga dessa.

universitet och leg. psykolog. Hennes forskning rör

Här berörs depression, ätstörningar, mobbning, droger och a­ ntisocialt

­ungdomars och unga vuxnas utveckling och livsvillkor – med speciellt fokus på identitet, kroppsuppfattning och

beteende.

Författarna har mångårig erfarenhet av att forska och undervisa inom

Björn Nilsson är beteendevetare och internationellt

området, och är särskilt uppskattade för sin förmåga att p ­ resentera

­verksam inom grupp- och ledarutveckling. Hans

­gedigen kunskap både tillgängligt och läsvänligt.

­forskningsområden har varit bl.a. socialpsykologi,

Boken är skriven för studerande och yrkesverksamma som ­träffar ung­

­samtalsanalys och social rättvisa.

domar och unga vuxna, såsom lärare, fritidspedagoger och ­fritidsledare,

Författarna har tidigare skrivit flera uppskattade böcker

poliser, vårdpersonal, socionomer och psykologer, samt för föräldrar och

om barn och unga.

andra som är intresserade av ämnet.

& UNGA VUXNA

mobbning.

UNGDOMAR

Philip Hwang är professor i tillämpad psykologi vid

kunskapen om ungas livssituation utifrån fyra teman:

Hwang • Frisén • Nilsson

T

Philip Hwang Ann Frisén Björn Nilsson

»För att bättre förstå ungdomar måste man

UNGDOMAR

& UNGA VUXNA

veta något om vart de är på väg, och för att förstå unga vuxna ­måste man veta var de kommer ifrån.« Philip Hwang, Ann Frisén och Björn Nilsson

UTVECKLING OCH LIVSVILLKOR

ISBN 978-91-27-82245-0

9 789127 822450

Ungdomar_omslag_gk.indd Alla sidor

2017-12-13 15:04

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 2

2017-12-21 13:07

INNEHÅLL

Förord 7 Inledning 11 DEL I UTGÅNGSPUNKTER 16 1. Ung i dag 19 2. Teoretiska perspektiv 30 DEL II UTVECKLINGSOMRÅDEN 56 3. Fysisk utveckling 59 4. Kognitiv utveckling 75 5. Socioemotionell utveckling 99 DEL III UTVECKLINGSKONTEXTER 124 6. Familj 127 7. Vänner, kärleksrelationer och sexualitet 153 8. Utbildning och arbete 166 9. Internet 180 DEL IV RISKER OCH SVÅRIGHETER 192 10. Depression 195 11. Ätstörningar 210 12. Mobbning 219 13. Alkohol- och droganvändning 230 14. Antisocialt beteende 240

till slut … 251 referenser 253 register 269

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 5

2017-12-21 13:07

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 6

2017-12-21 13:07

FÖRORD

Den period i livet då man är ungdom eller ung vuxen skapar speciella minnen hos de flesta människor. Det är mycket som händer under den här livsperioden, dels med individen själv och dels med individens förhållande till andra människor och världen i stort. Det uppfattas därför av många som en turbulent och spännande tid som innefattar såväl en bra frihetskänsla som ångestkänslor över alla livsval. Den här boken handlar om just den tiden i livet. Vi vill se närmare på den period då man går från barndomens relativa omognad till den vuxna ålderns mognad och erfarenhet.

Våra egna erfarenheter av den här tiden är än i dag mycket aktuella för oss. Något vi som författare har gemensamt är dock att vi tycker att den här tiden i livet på det hela taget var ganska jobbig, men vi har svårt att sätta ord på vad som egentligen var komplicerat. Känslan vi som ungdomar hade var att vi var obekväma med det mesta, att vi inte trivdes riktigt med vilka vi var och att vi i grunden inte hade en aning om vart vi var på väg i livet. Det mesta skavde, man var besvärad av sin kropp, vännerna drog åt olika håll, man försökte smälta in i olika grupperingar och föräldrarna var oftast mest tröttsamma. Men trots ungdomsårens turbulens var det också för vår del en tid som präglades av en förutsägbar vardag. Vi bodde kvar hemma och på dagarna var det skolan som gällde. Vi kunde med andra ord vila i förvissningen om att vi visste vad vi skulle göra på dagarna och att vi hade någonstans att ta vägen på kvällarna och nätterna.

Efter skoltiden försvann delvis lugnet. Frågan vi ständigt fick besvara som unga vuxna var: Vad ska du göra nu? Vi flyttade hemifrån, var inneboende, bodde i studentrum, andrahandslägenheter, prövade på

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 7

2017-12-21 13:07

8 • UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA

olika tillfälliga jobb (Ann jobbade bland annat på kollo, Philip testade att arbeta i hamnen i Göteborg och Björn prövade om han passade som yrkesmilitär). Det var en spännande tid som präglades av att precis allt var möjligt – och inget var omöjligt. Efter en del resande (och festande) började vi alla tre läsa på universitetet. Till att börja med läste vi mer eller mindre slumpvisa kurser men så småningom sökte vi till psykolog­ utbildningen. När Ann var 25 fick hon sitt första barn (Isak). Philip fick sitt första när han var 31 (Jakob) och Björn fick Ola när han var 32. ­Tiden som ung vuxen led mot sitt slut.

Det finns en hel del skillnader mellan oss tre – bland annat hur mycket vi festade och hur gamla vi var när vi fick vårt första barn – men det finns också likheter. Gemensamt var vår upptagenhet av nuet och vår känsla av att utbildningar stundtals var tråkiga; vi hade oron över att inte passa in gemensamt samt längtan efter att flytta hemifrån och vi delade spänningen vi kände när vi började vårt första jobb. Nuet var viktigt men med tiden fick också tanken på framtiden och vad den skulle innebära allt större betydelse.

Forskning har visat att människor kommer ihåg händelser som inträffat under den tidsperiod som den här boken behandlar bättre än under någon annan tid i livet (även sådant som händer närmare i tiden).

Att det är på det viset gör det både lättare och svårare att förmedla kunskap om ungdomar och unga vuxna. Lättare eftersom de flesta, oavsett ålder, kan relatera till vad det innebär att vara ung och svårare eftersom det ibland kan vara nästintill omöjligt att skilja på vad som rör unga i allmänhet och vad som rör en själv och ens egna personliga erfarenheter av den här tiden i livet. Vi har därför även valt att ta del av andra människors erfarenheter. Det är många som bidragit med goda råd, synpunkter på och research för boken. Vi vill dock särskilt tacka våra kolleger Bengt Andersson, Sofia Berne, Kristina Holmqvist Gattario, Jan Johansson, Carolina Lunde, Therése Skoog och Maria Wängqvist samt de studenter på psykologprogrammet som varit behjälpliga med research för några av kapitlen: Ragnar Bern, Andreas Bygdell, Simon Erling, Sierra de Goldsmith, Annika Nilsson och Milla Räsänen. Ann och Philip vill även tacka följande organisationer som på olika sätt bidragit till att boken blivit till: Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Svenska institutet i Paris, Svenska institutet i Rom, Stiftelsen San Michele samt Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd).

Ett särskilt varmt tack till Åsa Norrman på förlaget som förutom att

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 8

2017-12-21 13:07

Förord • 9

hon alltid har stått oss bi i vårt stundtals mödosamma arbete med boken, även bidragit med underfundiga och humörhöjande meddelanden på mejl. Tack också till vår redaktör Theres Lagerlöf som gjort ett proffsigt jobb med boken.

Ann och Philip vill även nämna sina sju barn: Jakob, Christopher, Isak, Vidar, Simon, Aron och Klara. Tack för allt roligt, spännande, inspirerande, tankeväckande och ibland oroväckande som ni lärt oss om ungdomar och unga vuxna.

Göteborg våren 2018 Philip Hwang Ann Frisén Björn Nilsson

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 9

2017-12-21 13:07

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 10

2017-12-21 13:07

INLEDNING

Den här boken handlar om ungdomar och unga vuxna. Vi menar att tiden som ungdom och som ung vuxen inleds vid omkring 12 års ålder och fortsätter upp till dess att man är 30 år. Första delen av denna period, mellan cirka 12 och 19 års ålder, kallas vanligtvis för ungdomstiden och åren mellan cirka 20 och 30 års ålder för de unga vuxenåren.

Det finns flera anledningar till att vi skrivit den här boken. Vi vill dels beskriva hur tiden som ung har kommit att bli allt längre i takt med samhällets utveckling, men också lyfta fram att åldersgränsen mellan ungdom och ung vuxen inte är konstant utan mer rörlig, »flytande«, och kanske även i ständig förändring. Vi menar att för att bättre förstå ungdomar måste man veta något om vart de är på väg, och för att förstå unga vuxna måste man veta var de kommer ifrån. Vi vill också beskriva den relativt nya åldersgruppen/livsfasen som benämns ung vuxen eller som med en annan term kallas för vuxenblivandet. Det engelska ordet för denna period »emerging adulthood« (ungefär vuxenblivandet) fångar kanske bättre än ung vuxen den period i livet då man är på väg in i vuxenvärlden.

Det finns många böcker som handlar om ungdomar, men väldigt få svenska böcker som handlar om unga vuxna och ännu färre som behandlar både tiden som ungdom och ung vuxen. Vad innebär det då att vara ungdom och att vara vuxen? Det är inte helt lätt att svara på den frågan. Förr menade man generellt sett att en människa ansågs vara vuxen när hon gått färdigt folkskolan, fått ett fast arbete eller flyttat hem­ifrån. Det är inte länge sedan man räknade med att få ett arbete så snart man slutade skolan och man kunde oftast också välja bland flera olika yrken. I dag sker inträdet på arbetsmarknaden för många betydligt

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 11

2017-12-21 13:07

12 • UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA

senare, och det bidrar till att det dröjer innan man uppfattar sig som riktigt vuxen. Utbildningsfasen har på så sätt förlängts i takt med arbetslivets krav på specialiserade kunskaper.

De som läser på en högre utbildning kan av ekonomiska skäl, eller på grund av bostadsbrist, bo kvar hemma hos sina föräldrar ett bra tag efter det att de fyllt 20 år. Det är i dag också relativt vanligt att det efter gymnasietiden kan dröja 10 år eller mer tills de flesta har lyckats få en bostad och ett någorlunda fast arbete samt har bildat familj. Detta är särskilt tydligt i storstadsregionerna. Vägen till vuxenlivet har med and­ ra ord blivit betydligt längre.

Vuxenblivandet infaller alltså mellan ungdomen och de tidiga vuxenåren, det vill säga från cirka 20 till omkring 30 års ålder. Att en ny livsfas ser dagens ljus och får ett namn är inte något helt nytt. I början av 1950-talet uppstod och myntades exempelvis en i dag välkänd företeelse, »tonår«, som markerade perioden mellan barndom och vuxen ålder.

Den nya livsfasen som ung vuxen har bland annat uppkommit som en följd av aktuella forskningsrön som rör denna tid i livet inom exempelvis psykologi, sociologi, pedagogik och neurovetenskap. Här har också ungas egna röster bidragit genom exempelvis nätet, massmedia, film och litteratur.

En forskare som beskrivit denna livsfas är den amerikanske utvecklingspsykologen Jeffrey Arnett (2004; 2013) som menar att begreppet ung vuxen exempelvis rymmer sådana aspekter som identitetsutforskning (att man funderar över vem man är och hur ens vuxna liv ska utvecklas), en känsla av att vara »mitt emellan« (att man varken är ungdom eller vuxen) och en tid med många möjligheter (man känner ofta stor optimism och framtidstro). Detta beskrivs utförligare i kapitel 2.

Lite förenklat kan man säga att begreppet bland annat innebär förändrade attityder till arbete, nära relationer, utbildning och karriär. Samtidigt som föräldrakontrollen har minskat har en självständig utforskning av liv och omvärld blivit möjlig genom exempelvis resande, olika former av boende och nya relationer.

Men livsfasen som ung vuxen rymmer inte enbart positiva aspekter, här finns även sådant som kan uppfattas som svårt och ansträngande.

Det handlar bland annat om att klara sig själv, stå på egna ben och fatta egna beslut. I en krönika kommenterar författaren Sara Kadefors (2017) detta på följande sätt:

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 12

2017-12-21 13:07

Inledning • 13

Jag träffar på en bekant vars barn blivit vuxna. Mantrat som ofta upprepas är hur tufft det är att separera från sina barn. Denna person ­beskriver sitt motsatta problem: barnen hänger sig kvar hemma. De har visserligen varit ute på den obligatoriska utlandsresan, men väl tillbaka har de gonat in sig i lägenheten igen. Det går inte ens att klaga på att de är passiviserade och lata. De pluggar eller arbetar och beter sig på de flesta sätt som vuxna, med skillnaden att de diggar sin ursprungsfamilj så pass att de inte ser någon anledning att separera från den.

Till skillnad från tidigare är det inte heller särskilt tydligt när man går från ungdom till vuxen. Gränserna är flytande och varierar från individ till individ och från sammanhang till sammanhang. För en del sker skiftet när man fortfarande av andra betraktas som tonåring, medan det för andra inträffar många år senare. En del unga är fortfarande barn när de är 13 år gamla, medan andra klarar utmaningar som någon betydligt äldre skulle ha svårt att klara av. En sextonåring som har flyttat hem­ ifrån och som går en yrkesförberedande utbildning på en annan ort har antagligen hanterat betydligt fler åldersrelaterade utvecklingsuppgifter än en tjugotvååring som fortfarande bor hemma – och som ännu inte har bestämt sig för vad hen ska göra.

På liknande sätt kan man se stora individuella variationer när det gäller de olika utvecklingsområden och kontexter som vi tar upp i den här boken (områden och kontexter som dessutom överlappar och samverkar med varandra). Man skulle lite tillspetsat kunna säga att varje individ skulle behöva en egen bok om sig själv och sin utveckling för att man ska få en rättvisande bild av denna tid i livet för just denna person. En konsekvens av detta är att vi genomgående har avstått från att göra åtskillnad mellan ungdomar och unga vuxna. Från och till tar vi upp en särskild grupp (exempelvis ungdomar), men oftast handlar det om båda dessa grupper utan att vi anger när det rör sig om den ena eller den and­ ra gruppen. För att undvika alltför många upprepningar frångår vi ibland begreppet »ungdomar och unga vuxna« för att i stället använda begrepp som »unga«, eller »tiden som ungdom och ung vuxen«. Några avsnitt i boken handlar specifikt om ungdomar respektive unga vuxna, det kan gälla exempelvis pubertetsutvecklingen eller sådant som kännetecknar den socioemotionella utvecklingen under de unga vuxenåren, och i de fallen använder vi begreppen ungdomar respektive unga vuxna.

Vi har valt att dela in bokens innehåll i fyra olika delar eller teman: Del I, »Utgångspunkter«, rymmer dels en sammanfattande syn på

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 13

2017-12-21 13:07

14 • UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA

olika aspekter av tiden som ungdom och ung vuxen, och dels en genomgång av några teoretiska synsätt som kan tillämpas på denna tid i livet.

Del II, »Utvecklingsområden«, består av tre viktiga sådana områden, nämligen fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling.

Del III, »Utvecklingskontexter«, handlar om olika kontexter eller sammanhang som ungdomar och unga vuxna befinner sig i: familj, vänner och jämnåriga, skola/utbildning och internet.

Del IV, »Risker och svårigheter«, tar upp depression, ätstörningar, mobbning, droger och antisocialt beteende.

När vi har skrivit och undervisat om ungdomar och unga vuxna har vi mött ett stort intresse för unga människors utveckling och livsvillkor, ett intresse som inte minst reklam och media tagit fasta på. Många föräldrar och lärare kan också känna sig lite vilsna inför unga människor: Hur ska man förklara de häftiga humörsvängningarna? Varför tänker de inte på konsekvenserna av sina handlingar? Hur kommer det sig att de ibland uppför sig som barn och ibland mer vuxet? Vilka krav kan man ställa på dem?

Utifrån den nya kunskap som har vuxit fram under senare år vill vi med den här boken ge en så heltäckande bild som möjligt av denna period i livet. Vår förhoppning är att man genom att läsa boken ska få en bättre och mer fördjupad bild av vad det innebär att vara ungdom och ung vuxen i dag. Boken kan användas inom utbildning och fortbildning av olika yrkesgrupper som har kontakt med ungdomar och unga vuxna, bland andra lärare, fritidspedagoger, fritidsledare, poliser, jurister, socionomer och psykologer samt – inte minst – föräldrar. *** Vad händer då efter tiden som ungdom och ung vuxen? Lite självkritiskt kan vi säga att det är en fråga som vi inte lyfter särskilt mycket i boken.

Förklaringen till detta har främst att göra med vår önskan att koncentrera oss på den spännande och i många avseenden föränderliga tiden som ungdom och ung vuxen (tiden därefter faller så att säga utanför bokens ram).

Den amerikanska psykologen Bernice Neugarten (Neugarten & Neugarten, 1996) introducerade begreppet social klocka, ett slags tidtabell i samhället för när man förväntas ha uppnått vissa mål. Den sociala klockan skiljer sig från generation till generation och från kultur till kultur och

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 14

2017-12-21 13:07

Inledning • 15

som vi beskriver i boken är enigheten kring denna tidtabell för när man är vuxen betydligt mindre i dag än förr. Den bestämda uppfattningen om när man ska ha påbörjat och avslutat olika perioder i sitt liv har alltså med tiden luckrats upp. Individens liv kan med andra ord utvecklas i en rad olika riktningar efter ungdomsåren och de unga vuxenåren.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 15

2017-12-21 13:07

DEL I

& UtgĂĽngspunkter

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 16

2017-12-21 13:07

SYNEN PÅ UNGDOMAR och unga vuxna är i ständig förändring. Historiskt kan vi

se hur synen på barnet, ungdomen och den vuxne förändrats i takt med stora samhällsförändringar. Blickar vi ut i världen kan vi också se att man i olika ­samhällskontexter har en mycket varierande syn på hur individen ska betrak­ tas och förstås. Inte minst då det gäller ungdomar och unga vuxna. Det är med andra ord inte alldeles lätt att formulera vad som är kännetecknande för den­ na fas i livet.

Den första delen av den här boken tar upp några grundläggande infalls­ vinklar på vårt tema – tiden som ungdom och ung vuxen. Dels för att där­ igenom ge en översiktlig bild av denna tid i livet, dels för att beskriva ett antal teoretiska perspektiv som kan tillämpas då man försöker närma sig tiden som ungdom och ung vuxen ur ett vetenskapligt perspektiv.

Kapitel 1, »Ung i dag«, tar upp olika perspektiv på vad utveckling egentligen är, och hur vi definierar begreppet ålder. Här diskuteras också om begreppen ungdom och ung vuxen är sociala konstruktioner, liksom vad den omgivande kontextens sociala och ekonomiska förutsättningar får för konsekvenser för individen.

Kapitel 2, »Teoretiska perspektiv«, går igenom och presenterar de sex ­perspektiv som vi sedan använder oss av i diskussioner i en del av bokens ­kapitel.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 17

2017-12-21 13:07

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 18

2017-12-21 13:07

1. UNG I DAG

VAD ÄR UTVECKLING? Det är inte en alldeles enkel fråga att besvara. I det här

kapitlet presenteras några olika perspektiv som utgår ifrån till exempel ­utveckling som en samverkan mellan individen och omvärlden, och som en process påverkad av ett kulturellt och historiskt sammanhang.

De svenska psykologerna David Magnusson och Håkan Stattin (1998) betraktar utveckling som en växelverkan mellan individen och omvärlden med hjälp av en så kallad holistiskt interaktionistisk modell.

Enligt dem är en central fråga i all utvecklingsforskning att förstå varför man tänker, känner, handlar och reagerar som man gör. De menar att individen aktivt och avsiktligt samspelar med miljön/den omgivande kontexten och inte enbart är en passiv mottagare av den. Ett exempel på detta är ungas användning av informations- och kommunikationsteknologi (till exempel internet).

Magnusson och Stattin menar också att individen utvecklas som en integrerad och odelbar helhet. Det går alltså inte att skilja på exempelvis kognitiva funktioner (tänkande) och beteende (handlingar), utan dessa två är sammankopplade med varandra. Vi tänker och sedan handlar vi därefter. Från och till gäller även det motsatta, det vill säga att vi handlar först och tänker sedan, alternativt att vi tänker men låter bli att handla.

Utvecklingen kan alltså ses som ett dynamiskt och dubbelriktat skeende. Man tar inte passivt emot en påverkan utifrån utan gör oftast en aktiv tolkning av det som händer och förvandlar den sedan till något speciellt för sig själv, allt utifrån bland annat personlighet och tidigare erfarenheter. Vi kan till och med i linje med Magnusson och Stattin

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 19

2017-12-21 13:07

20 • Del I Utgångspunkter

(2006) påstå att ungdomar och unga vuxna bidrar till att forma och skapa sin omgivning genom sitt sätt att reagera på omvärlden.

Den tyske psykologen Paul Baltes (Baltes, Smith & Lindenberger, 2006) har närmat sig frågan »Vad är utveckling?« på ett likartat men ändå annorlunda sätt. Han menar att individens utveckling kan beskrivas utifrån ett antal kännetecken, till exempel de följande:

• Utvecklingen är livslång. Utveckling är inte något som enbart gäller barn eller ungdomar, utan det handlar om en livslång process.

Det betyder att utvecklingen inte tar slut vid någon speciell ålder, även om de tydligaste förändringarna under utvecklingen äger rum fram till 25–30 års ålder.

• Utvecklingen innebär både vinster och förluster. Man skulle

kunna tro att allting under ungdomsåren och de tidiga vuxenåren successivt blir allt bättre i kognitiv bemärkelse och att det därefter blir allt sämre. Men Baltes menar att oftast när något blir bättre, förloras också något annat. Ett exempel är att när ungdomar blir allt bättre på att tänka logiskt så finns det också risk för att de förlorar delar av sitt kreativa tänkande.

• Utvecklingen ingår i ett historiskt och kulturellt sammanhang. Det betyder att en femtonåring i dag inte lever i samma samhälle som en femtonåring gjorde för femtio år sedan – andra erfarenheter och krav påverkar utvecklingen.

• Utvecklingen påverkas av såväl inre biologiska som yttre sociala

faktorer som fungerar i ett samspel med varandra. Detta är särskilt tydligt under tiden som ungdom när exempelvis kroppsliga förändringar i samband med puberteten påverkar hur man blir bemött av andra. Detsamma gäller en ung vuxen som inte har en stabil ekonomi och ett fast arbete.

• Utvecklingen ska beskrivas utifrån olika teoretiska perspektiv;

den styrs av allt från biokemiska faktorer till historiska skeenden i samhället. Det innebär att den inte kan förklaras av en enda vetenskaplig disciplin eller av ett visst sätt att tänka – och att exempelvis psykologer, pedagoger, sociologer, biologer, ekonomer och socialantropologer alla har mycket att bidra med när det gäller förståelsen av ungdomar och unga vuxna.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 20

2017-12-21 13:07

Ung i dag • 21

Vi ställde tidigare frågan »Vad är utveckling?«. Ett delvis annat sätt att närma sig svaret på denna fråga när det gäller ungdomar och unga vuxna är att dela upp utvecklingen i olika områden: fysisk, kognitiv samt socioemotionell utveckling. De tre utvecklingsområdena kommer att behandlas mer utförligt i kapitel 3, 4 och 5, men kortfattat kan de beskrivas så här:

• Den fysiska utvecklingen inbegriper både inre och yttre kroppsliga

förändringar, bland annat ökad vikt och längd. De kroppsliga eller fysiska förändringarna under slutet av barndomen och början av ungdomstiden handlar om pubertet och innebär exempelvis att både flickor och pojkar blir könsmogna.

• Den kognitiva utvecklingen innefattar alla de mentala processer

som används för att få information om omgivningen, för att ta fram kunskaper ur minnet och för att bli medveten om sig själv och andra personer. Språk, tänkande, fantasi, värderingar, begrepp, inlärning och beslut är ytterligare exempel på sådant som brukar hänföras till den kognitiva utvecklingen. Tankeförmågans utveckling under denna tid är slående, inte minst när det gäller hypotetiskt tänkande (»som-om«-tänkande), det vill säga tankar om vad som kan komma att hända, och utvecklingen av abstrakta begrepp. Följderna av denna tankeförmåga påverkar förstås hur man uppfattar såväl sig själv som ungdom eller ung vuxen och andra som den omgivande verkligheten; en förbättrad färdighet att argumentera kan till exempel förvåna föräldrar och vänner och även leda till diskussioner och konflikter.

• Den socioemotionella utvecklingen handlar om att ungdomar och

unga vuxna utvecklas känslomässigt till unika individer och samtidigt också socialt till samhällsvarelser. »Socioemotionellt« står även för aspekter som är både psykologiska och sociala till sin art och inbegriper utveckling av exempelvis identitet (»Vem är jag?«), av anknytning till andra människor (»Vem känner jag mig trygg med?«) och av självständighet (»Vad kan jag påverka?«).

De flesta ungdomar – oavsett vilken kultur de lever i – upplever dessa förändringar, men säkert inte på samma sätt. Förändringarna är förstås beroende av den miljö där ungdomar och unga vuxna lever. Vi kan med andra ord inte förstå utvecklingen om vi inte tar hänsyn till den kontext (det sammanhang) som individen befinner sig i och de situationer som

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 21

2017-12-21 13:07

22 • Del I Utgångspunkter

individen hamnar i eller upplever. Och även om vi ofta delar upp människors utveckling i dessa olika aspekter menar vi, på liknande sätt som Magnusson och Stattin (2006), att de utgör delar av en helhet. Det är endast i tanken det går att skilja dessa aspekter åt; i det verkliga livet griper aspekterna in i varandra på olika sätt och påverkar varandra.

När är man ung och när blir man vuxen?

Alla samhällen skiljer mellan barn och vuxna, och i många samhällen skiljer man mellan barn, ungdomar och vuxna. »Minderårig« är till exempel ett typiskt uttryck för det faktum att man ännu inte är vuxen eller har en vuxens rättigheter och skyldigheter. Vi kan även skilja mellan »tidiga ungdomsår« (10–16 år eller delar av grundskoletiden), »senare ungdomsår« (17–19 år eller gymnasietiden) och tiden som »ung vuxen« (20–25/30 år). Denna godtyckliga åldersindelning medför dock nya problem. Ska vi till exempel uppfatta en 24 år gammal student som bor hemma hos sina föräldrar som vuxen eller som ungdom? Det finns naturligtvis inte några svar som är rätt eller fel på sådana frågor, utan det handlar mer om bedömningar och åsikter från fall till fall.

Det finns med andra ord inget entydigt svar på frågan om när man blir vuxen. En del individer har en ganska klar bild, men de flesta är osäkra på när de blir eller är vuxna. I många kulturer markeras övergången mellan barndom och vuxen ålder med hjälp av olika typer av övergångsriter – rites de passages – men detta är inte lika markerat i industrialiserade samhällen. Individernas status förändras då de passerar tonåren, men det sker förhållandevis omärkligt och i många steg. Möjligen har det som i vårt samhälle i dag kallas »studenten« fått karaktär av en sådan övergångsrit, men överlag finns det ingen tydlig gräns som man kan ta som intäkt för ett inträde i vuxen ålder. Det innebär att de unga ibland behandlas som vuxna och ibland som barn. Sådana motstridiga förväntningar kan göra tiden som ungdom och ung vuxen till en förhållandevis svår passage.

En viktig fråga i detta sammanhang är hur vi uppfattar begreppet ålder. Menar vi kronologisk, biologisk, psykologisk eller social ålder?

• Den kronologiska åldern innebär det antal dagar, månader och år som gått sedan en person föddes. Oftast är det den kronologiska åldern som man avser då man säger att en person är »gammal« eller »ung«.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 22

2017-12-21 13:07

Ung i dag • 23

• Den biologiska åldern säger i första hand något om hur »gam-

mal« kroppen är i fysisk bemärkelse. Det kan ibland kännas som om kroppen är ung, medan den kronologiska åldern i själva verket säger något annat (något som vi som skriver boken känner igen oss i).

• Den psykologiska åldern handlar om hur ung eller gammal man

upplever sig vara, till exempel när det gäller att lära sig nya saker, hantera känslor och annat som har med psykologisk mognad att göra.

• Den sociala åldern handlar slutligen om de sociala roller personer har i olika åldrar och de förväntningar som omgivningen har på dem. På liknande sätt som den psykologiska åldern är den sociala åldern beroende av tid och rum och påverkas med andra ord av det tidsskede och det samhälle man lever i.

När börjar och slutar då perioden som ungdom och ung vuxen i livet?

Finns det ens någon sådan början eller något sådant slut (en fråga som kanske passar in på alla perioder i livet)? Ett enkelt sätt att definiera bland annat ungdomstiden är att mena att den omfattar det andra år­ tiondet i livet, det vill säga perioden mellan 10 och 20 års ålder. Ett annat sätt att besvara frågan på är att utgå från den aspekt av utvecklingen som man i första hand är intresserad av. Om det exempelvis är den biologiska utvecklingen som står i fokus, kan början av puberteten vara en startpunkt och uppnådd könsmognad en slutpunkt. Om det är den socioemotionella utvecklingen i stort som man är intresserad av, är kanske frigörelsen från föräldrarna en startpunkt och när man uppnått en självständig identitet och roll som vuxen en slutpunkt. Om man uppmärksammar identitetsutvecklingen, handlar det om självmedvetenhet och oberoende; man lär känna nya roller som med tiden också ger nya aspekter på ens identitet och situation i livet. Om det kognitiva är i fokus handlar det om att det hypotetiska tänkandet är av vikt, något som också innebär att förmågan att fatta rationella och långsiktiga beslut blir bättre. »Ung« står således för att man inte längre är barn och ännu inte vuxen, men det är fortfarande inte tillräckligt precist. Det finns en annan term för ungdomstiden – adolescens – ett ord som har ett latinskt ursprung och som ungefär betyder »att växa till vuxen«, vilket stämmer ganska bra in på den här bokens tema. I alla samhällen handlar utveck-

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 23

2017-12-21 13:07

24 • Del I Utgångspunkter

… i världen, samhället etc.

… och de runt om mig

Jag

Tidiga tonår

Mitten av tonåren

Sena tonåren

Unga vuxenåren

Figur 1. Fokus för identitetsfrågorna utökas från tidiga tonåren till unga vuxenåren.

lingen under ungdomsåren och de unga vuxenåren om att gå från barndomens relativa omognad till den vuxna ålderns mognad och erfarenhet, ett slags förberedelse för att kunna klara av det vuxna livets krav.

Sociala och ekonomiska faktorer Det är som sagt svårt att definiera vad det innebär att vara »vuxen«.

Ofta används godtyckliga kriterier, till exempel att man har en mer eller mindre fast anställning i arbetslivet, att man har flyttat hemifrån och har ett eget boende, är klar med en utbildning (som ofta behövs som inträdeskrav på arbetsmarknaden), går in i ett längre förhållande och klarar av att i ekonomisk bemärkelse bilda familj. Frågar man unga människor i dag vad det innebär att bli vuxen, svarar de i stället ofta att det handlar om att ta ansvar för sig själv, fatta egna beslut och bli ekonomiskt oberoende och inte om att man uppnått vissa kriterier.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 24

2017-12-21 13:07

Ung i dag • 25

En central aspekt i Magnussons och Stattins (1998) modell, som nämns i inledningen till det här kapitlet, är att individen inte utvecklas i ett vakuum utan i ett aktivt samspel med miljön. Med miljön avses allt ifrån individens närmiljö (exempelvis familjen, kamrater och skola) till sådant som rör mera generella aspekter av miljön (exempelvis olika samhällsförhållanden, inkomst).

En viktig aspekt som på ett eller annat sätt berör de flesta ungdomar och unga vuxna är just ekonomin. Ekonomiska förhållandena spelar en direkt såväl som indirekt roll för de unga:

• Direkt kan det till exempel handla om att man inte har möjlighet att äta sig mätt, att den mat man äter inte är tillräckligt näringsrik, att man inte har råd med resor till skolan/arbetsplatsen eller med resor utomlands (som kamraterna kanske har råd med) eller om att man inte kan köpa kläder eller materiella saker av olika slag.

• De indirekta effekterna av en dålig ekonomi är svårare att peka

på. Det kan exempelvis röra sig om att föräldrarna har flera jobb för att försörja familjen och som en konsekvens av detta sällan är hemma, men även om att föräldrarna påverkas negativt (med psykisk ohälsa eller på andra sätt) och därmed har svårt att finnas där för ungdomarna, så kallad omsorgssvikt.

Ytterligare indirekta effekter av ekonomisk utsatthet är segregation av olika slag, bland annat bostadssegregation. Enligt en nyutkommen rapport från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte, 2017) så har segregationen i Sverige ökat sedan 1990-talet. Utsatta områden har en överrepresentation av både låginkomsttagare och människor som är födda utanför Europa. I rapporten pekar man också på att segregation är dubbel, det vill säga både inkomstmässig och etnisk. Unga som lever med en förälder samt unga med utländsk bakgrund har vanligtvis sämre ekonomi än andra (SCB, 2017).

Ytterligare en indirekt effekt har att göra med det man kallar det sociala arvet. Ett arv är det som ibland styr oss utan att vi vet om det.

Forskning visar exempelvis att unga som växer upp med arbetslösa föräldrar själva tenderar att hamna utanför arbetsmarknaden (SCB, 2017).

Dessa ungdomar och unga vuxna hade nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför såväl arbetsmarknad som studier.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 25

2017-12-21 13:07

26 • Del I Utgångspunkter

I rapporten Ung röst (Rädda Barnen, 2014) har man sammanställt nästan 25 000 svar där unga berättade om sin uppväxt. Bland de som deltog i studien var det 13 procent som svarade att de var oroliga för att familjens ekonomi inte skulle räcka till. Något mindre än hälften av alla tillfrågade berättade att de blivit ombedda av skolans personal att ta med pengar som betalning för olika skolaktiviteter och 6 procent sa att de varit tvungna att avstå från skolaktiviteter på grund av familjens ekonomi.

I en kvalitativ studie av ekonomisk utsatthet i samband med föräldrars arbetslöshet fann socionomen och forskaren Anette Bolin (2016) fyra teman i de ungas beskrivningar av vilka förändringar i familjen, som de blivit medvetna om när föräldern/föräldrarna blev arbetslösa: 1. Föräldrarna sätter de ungas behov i första rummet för att skydda dem från att drabbas av den försämrade ekonomin.

2. Familjen hittar nya sätt att anpassa sig till situationen.

3. Arbetslöshet och att spara på utgifter är inte nödvändigtvis dåligt.

Snarare än att klaga över förändrade konsumtionsmönster omformulerar de situationen i mer positiva termer; familjen har slutat med onödig konsumtion.

4. De unga skäms inte för den uppkomna situationen. Man verkar förstå att det är strukturella orsaker till att familjen fått en sämre ekonomi.

Man fann också att de unga vanligtvis använde två strategier för att hantera den uppkomna situationen.

En vanlig strategi var att man försökte anpassa sig (»Det är som det är« och man »Kör på« som vanligt i sitt vardagsliv). Janina, 17 år, berättade följande: Det skapar osäkerhet, för det finns hela tiden osäkerhet. Så om man frågar om pengar till det eller det eller något så känner man sig lite ­osäker och så och dubbel tänker man såhär att behöver man verkligen detta eller detta, är det värt att fråga om det. Det är det som man mest känner av så hur oroliga de är att de inte har tillräckligt med pengar till allt … man känner av det i alla fall att det finns osäkerhet och att de är frustrerade över det och att de är ledsna om de måste låna pengar ibland från mitt studiebidrag (s. 42).

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 26

2017-12-21 13:07

Ung i dag • 27

En annan vanlig strategi handlade om att man försökte »agera sig ur situationen« (försök till att förändra den ekonomiska situationen till det bättre och uppnå det önskade målet). Bo, 20 år, berättade följande: Då tog jag väl i extra för att få sommarjobb och sånt för det är ju inte kul att vara två hemma som gör ingenting och bara mamma jobbar.

Så det var väl lite extra seriöst sommarjobbssökning och inte bara vara hemma på lovet … vi behövde ju pengar (s. 47).

Oavsett ekonomisk situation så påverkas ungdomen och den unga vuxna av den aktuella situationen i familjen och senare i det egna livet av hur ekonomin ser ut. Vi har visat en del exempel på hur en ekonomisk utsatthet kan påverka individer men det finns förstås fler aspekter. Hur påverkas individer av att ha en mycket god ekonomisk situation i hemmet och senare som vuxen? Eller hur påverkas individer som flyttar sig uppåt eller nedåt i detta spektrum, exempelvis de som gör en så kallad »klassresa«?

Ungdom – en social konstruktion?

Ungdomskulturen är inte enhetlig utan ganska fragmentiserad. Ett sätt att förstå detta på är att se den som uppdelad i sociala grupperingar eller kategorier. Grupperingar som inte bara har sin grund i nära vänskapsband utan som också definieras och hålls samman utifrån aspekter som likheter i stil, social klasstillhörighet eller intressen. För en person som tillhör en sådan grupp fyller den en funktion som referensgrupp; den ger en mall för de sociala identiteter som både de unga och de som betraktar dem kan använda sig av för att förstå vilka de är. Dessa grupper bidrar kanske mer till en identitetsutveckling än till en utveckling av sociala förmågor.

Våra idéer om ungas utveckling är också en social konstruktion. Det innebär att vårt sätt att uppfatta individens utveckling på är beroende av var vi befinner oss i tid och rum. Ett tydligt historiskt exempel är när den industriella revolutionen under 1800-talet gjorde så att det uppstod nya mönster i arbetsliv, utbildning och familj; ungdomarna var de som påverkades starkast av dessa förändringar. För det första förändrades den ekonomiska sfären för många från ett arbete i jordbruket eller inom skogsnäringen – som kanske ärvts genom generationer – till rollen som anställd på exempelvis en fabrik eller som elev i en skola. I stället för att

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 27

2017-12-21 13:07

28 • Del I Utgångspunkter

arbeta tillsammans med föräldrarna tillbringade allt fler sin tid i skolan eller tillsammans med jämnåriga. Ungdomstiden blev därmed en tid av förberedelse för ett vuxet liv och ansvar – något som passade bra i en tid av ökad mekanisering och därmed färre arbetstillfällen. Ungdomar var också en billig arbetskraft. För att inte konkurrera ut vuxna arbetare var man tvungen att på något sätt skydda de vuxnas arbetstillfällen genom att sätta barn och ungdomar i skola, samtidigt som man ville skydda barn och ungdomar från alltför krävande arbeten. Detta var dock inte de enda skälen till att en mer omfattande skola för barn och unga växer fram under denna tid. Andra skäl var att många insåg nyttan av att ha en bildad befolkning för en modern tid (se Lundgren, Liberg & Säljö, 2017).

Att det skulle finnas en särskild ungdomstid, alltså en tid som på ett väsentligt sätt skiljer sig från både barndomen och vuxenlivet, är en tankegång som inte uppstod förrän kring sekelskiftet 1900. Och inte förrän på 1950-talet uppstod uttrycket »tonår« för att beteckna ungdomstiden som en särskild livsfas. Ungdomarna/tonåringarna hade då fått en viss särprägel (i form av bland annat musik, kläder och språkbruk) och ekonomisk status i ett samhälle med stor social rörlighet och med speciella roller.

Många av de beteendemönster och svårigheter som av en del sägs karakterisera denna tid (till exempel vilsenhet, risktagande och konflikter) kan sägas vara en konsekvens av hur ungdomar och unga vuxna definieras socialt och hur de blir bemötta av både barn och vuxna – det är alltså inte enbart (eller kanske ens till största delen) en följd av biologiska och kognitiva utvecklingsfaktorer.

Som vi sett i detta kapitel så har ungdomstiden och perioden som ung vuxen förändrats över tid. På sätt och vis skulle man kunna säga att man i dag jämfört med tidigare perioder i historien kan vara »ung« längre.

Hur påverkas vi då av den här i många fall avgörande perioden/fasen i livet?

Faktum är att det är mycket svårt att närma sig detta ämne utan att reflektera över egna erfarenheter när det gäller denna, i många avseenden, speciella tid i livet. Hur var jag som ungdom och ung vuxen? Var det några erfarenheter som jag hade med mig från min barndom som var särskilt betydelsefulla? Vilka förhoppningar hade jag om framtiden?

Men man kan inte heller undgå att fundera över de skillnader som eventuellt finns. Är till exempel unga människor mera oroliga i dag jämfört

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 28

2017-12-21 13:07

Ung i dag • 29

med tidigare för att bli vuxna – och varför är de i så fall det? När man jämförde ungas oro vid fyra tillfällen mellan åren 1982 och 2012, fann man i en amerikansk studie att unga år 2012 var mer bekymrade inför vuxenblivandet jämfört med tidigare år. Man fann också att unga vuxna var betydligt mera tveksamma till vuxenblivandet år 2012, jämfört med tidigare års unga (Smith m.fl., under tryckning). En förklaring kan vara att man är mindre hoppfull när det gäller framtiden på grund av bland annat arbetslöshet och svårigheter att få bostad, men kanske också för att unga i dag möter fler potentiella möjligheter samtidigt som det är svårt att förverkliga sina drömmar. *** Efter dessa inledande aspekter på utvecklingen ska vi i nästa kapitel se närmare på ett antal teoretiska perspektiv som kan vara till god hjälp när vi ska förstå och beskriva ungdomar och unga vuxnas utveckling, det vill säga få en fylligare bild av denna period av livet.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 29

2017-12-21 13:07

2. TEORETISKA PERSPEKTIV

DET HÄR KAPITLET handlar om teoretiska perspektiv som kan vara till hjälp när

man vill förstå ungdomar och unga vuxna. Teori är ibland något som ställs mot praktik, ungefär som att teorier är något abstrakt och verklighetsfrämmande, medan praktik eller handling är konkret och handfast. Men i själva verket är teori – ett ord som betyder tänkande – något som styr våra handlingar och dessa handlingar påverkar i sin tur hur vi tänker.

Teorier i generell bemärkelse använder vi för att förklara saker och ting, för att få en förståelse och överblick i en komplex situation men också för att förutsäga vad som kan komma att hända. Men vi använder dem också för att få kontroll över en händelseutveckling. Teorier kan på så sätt ge en handlingsberedskap så att vi lättare och snabbare ska kunna agera i en viss situation. »Det finns inget så praktiskt som en bra teori«, menade den tysk-amerikanske socialpsykologen Kurt Lewin (Lewin & Gold, 1999).

Vi kan skilja mellan vetenskapliga teorier och vardagsteorier. Vardagsteorier skaffar vi oss genom vardagliga erfarenheter; de är ofta konkreta och styr det mesta av det vi gör varje dag utan att vi reflekterar särskilt mycket över dem. Man kan säga att vi skapar teorier om verkligheten för att kunna hantera olika företeelser och skeenden i den. Ett enkelt exempel på en sådan vardagsteori är den vi tar till när vi trycker på ljusknappen och lampan inte tänds: Vardagsteorin säger att om man trycker på ljusknappen bör lampan tändas, annars är det förmodligen fel på glödlampan. Om glödlampan visar sig vara hel, kontrollerar vi att kontakten är i, att sladden är hel och ser till sist efter så att det inte har gått någon säkring. Om lampan fortfarande inte fungerar kanske vår

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 30

2017-12-21 13:07

Teoretiska perspektiv • 31

vardagsteori inte räcker längre – vi ger upp eller tar kontakt med en elektriker.

Vetenskapliga teorier är till skillnad från vardagsteorier mer allmängiltiga; de har dessutom oftast tillkommit under kontrollerade betingelser, är tydligt uttryckta, öppna för kritik och möjliga att pröva. Vetenskapliga teorier är därmed mer generella och tydligare formulerade än vardagsteorierna. De ska med andra ord inte fastna i det enskilda eller speciella. Vetenskapliga teorier är oftast också tillämpbara; de ger svar på vanliga frågor och vägledning för konkreta handlingar och beslut.

Samtidigt ska de vara »teoretiska« – det vill säga ge upphov till nya frågor som inspirerar till vidare forskning – och sätta in de forskningsresultat som finns i en övergripande referensram.

Teoretiska perspektiv på ungdomar och unga vuxna De teoretiska perspektiv som används när det gäller unga är i vissa avseenden mycket olikartade och ibland verkar de till och med vara mot­ sägande. Denna motsättning är emellertid ofta skenbar och det är sällan fallet att teorierna helt utesluter varandra, utan oftast kompletterar de varandra. Följande teoretiska perspektiv ska vi ta upp i samband med beskrivningar och förklaringar som rör ungdomar och unga vuxna:

• Inlärningsperspektiv • Psykodynamiskt perspektiv • Kognitivt perspektiv • Interaktionistiskt perspektiv • Utvecklingsekologiskt perspektiv • Socialkonstruktionistiskt perspektiv Beroende på vilket teoretiskt perspektiv vi väljer, hamnar olika aspekter som medvetande, lärande, relationer och kultur i förgrunden. Ett enda perspektiv kan sällan ge oss hela svaret på varför unga utvecklas som de gör eller tillhandahålla en heltäckande förklaring till ett problem. Ibland behöver vi alla sex perspektiven och kanske ännu fler för att kunna förklara, förstå och åtgärda något som har med ungas utveckling att göra.

Ett exempel på användbarheten med perspektiv är att man kan beskriva en och samma företeelse ur olika synvinklar och då kan upptäcka olika saker och få nya insikter. Detta kan illustreras av följande bild:

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 31

2017-12-21 13:07

32 • Del I Utgångspunkter

Figur 2. Det är en förhållandevis vanlig form bilden ovan återger men sett ur ett ovanligt perspektiv. Utifrån ett annat perspektiv är det lättare att tolka vad bilden handlar om. På liknande sätt är det med teoretiska perspektiv; man kan vrida och vända på samma fenomen för att kunna betrakta det ur olika synvinklar.

Inlärningsperspektiv Ett inlärningspsykologiskt perspektiv har fokus på människorna och den miljö där utvecklingen sker. I detta perspektiv utgår man från att människor utvecklas via samma inlärningsmekanismer oavsett ålder.

Den sociala inlärningsteorin betonar dock att vuxna och jämnåriga fungerar som modeller som imiteras av de unga. Med i bilden finns dock att tidig inlärning påverkar den unges fortsatta utveckling. Det är svårare att lära om, när något är inlärt på ett visst sätt från början, på gott och ont. Om vi lär oss att världen och människorna i vår omgivning är hjälpsamma utgår vi från det, och om vi lär oss att vissa saker eller människor är hotfulla eller otäcka, håller vi fast vid det. Våra tidigare erfarenheter av en viss situation, händelse eller ett sätt att handla får således betydelse för hur vi fortsatt beter oss – om vi inte får chans att bredda vår beteenderepertoar genom andra erfarenheter.

Några förgrundsgestalter inom detta synsätt är bland andra den rys-

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 32

2017-12-21 13:07

Teoretiska perspektiv • 33

ke forskaren Ivan Pavlov (1927) och de amerikanska psykologerna John Watson (1924) och B.F. Skinner (1953); alla tre utgick från att människors beteende påverkas av miljön. Genom att göra kopplingar mellan stimulus och respons (retning och reaktion) kan man beskriva och förklara varför en människa uppför sig som hen gör. Socialt inriktade inlärningsforskare fokuserar även på hur vuxna fungerar som modeller för de unga i både ord och handling. Dessa andra är ofta personer som man ser upp till och gärna vill efterlikna.

Inlärningsteorin lägger stor vikt vid att livet är en ständigt pågående inlärningsprocess, och att den sker via två principer: klassisk eller operant betingning:

• Klassisk betingning innebär inlärning via association, där ett visst stimuli eller en händelse automatiskt utlöser en viss reaktion.

• Operant betingning innebär inlärning via konsekvenser, det vill säga vad ett beteende leder till.

Ett känt exempel på klassisk betingning är Pavlovs försök med hundar.

När de ser mat, vattnas det i munnen på dem – det är en automatisk reaktion som inte behöver läras in. Pavlov lät emellertid en klocka ringa strax innan hundarna skulle utfodras och de lärde sig att klockan var en signal för att det snart skulle vankas mat. Så stimulit klocka ledde senare till salivering trots att det inte vankades någon mat – en klassiskt betingad reaktion. Mer vardagliga exempel på denna form av betingning är att blotta tanken på en muntlig redovisning kan göra ens handflator svettiga – eller att ett fotografi på någon man tycker om kan få ens hjärta att slå fortare.

Operant betingning spelar en större roll för viljestyrda beteenden.

Om konsekvensen av ens beteende är positiv (man får likes för sitt inlägg i sociala medier eller slipper göra sina kompisar besvikna genom att man kommer i tid) tenderar man att upprepa detta beteende. På motsvarande sätt tenderar man att minska på beteenden som leder till negativa konsekvenser, till exempel att det gör att man blir utskälld eller inte får sin månadspeng. Ens erfarenheter av olika konsekvenser påverkar då ens framtida handlande.

Om man som vuxen tänker att man vill använda konsekvenser för att stötta ungas inlärning är det viktigt att fokusera på att uppmuntra bra beteenden. Bestraffning har ofta en kortvarig verkan som sällan visar på vad man bör göra i stället – och dessutom leder bestraffningen ofta

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 33

2017-12-21 13:07

34 • Del I Utgångspunkter

till aggressivitet och misstroende mot bestraffaren och till och med mot människor över huvud taget.

Sammanfattningsvis handlar klassisk betingning om inlärda automatiska reaktioner som känslor, fysiska reaktioner och impulser till att handla, medan operant betingning handlar om inlärning via konsekvenser, till exempel vilken mat jag ska laga för att mina vänner ska visa uppskattning.

Självtilltro (self-efficacy) Traditionellt har inlärningsteorin försökt förklara olika beteenden ut­ ifrån direkta erfarenheter. Kanadensaren Albert Bandura (1977) visade att barn som fick se vuxna bete sig aggressivt hade en benägenhet att själva bete sig på samma sätt, och detta utan att ha fått någon förstärkning. En sådan observationsinlärning kan vara av både positivt och negativt slag och kognitiva faktorer som uppmärksamhet, tolkning och minne spelar en viktig roll. En intressant fråga i sammanhanget, som vi återkommer till i kapitel 9, är hur ungdomar och unga vuxna påverkas av att spela aggressiva dataspel på internet.

Ett centralt begrepp för Bandura (1995) är självtilltro (self-efficacy), något som påverkar hur man uppfattar och reagerar på olika typer av situationer. Självtilltro är i stort sett detsamma som tron på att man framgångsrikt kan hantera olika situationer och utmaningar som man ställs inför. Individer med en god självtilltro uppfattar svåra uppgifter som en utmaning och inte som något som ska undvikas. Under skolåren är självtilltron viktig när det gäller hur ungdomar tar sig an skoluppgift­ er och särskilt hur de reagerar efter ett misslyckande. God självtilltro innebär att man har en vilja och förmåga att komma igen, fundera över vad det var som gjorde att man inte lyckades så bra och ta itu med situationen på nytt, i stället för att resignera och lägga skulden på sig själv. En god självtilltro bidrar också till att man betraktar problem och svårigheter som utmaningar.

Social inlärningsteori kan, på grund av att man bland annat väger in det sociala samspelet på ett bättre sätt än den äldre inlärningsteorin, förklara hur individer lär sig komplicerade saker som värderingar och sociala färdigheter. Detta är inte något som förmedlas direkt till de unga utan något som de lär sig genom att observera och delta i det sociala livet, det vill säga tillsammans med föräldrar, andra vuxna och kamrater.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 34

2017-12-21 13:07

Teoretiska perspektiv • 35

Styrkor och svagheter Inlärningsperspektivet, oavsett om det rör sig om klassisk betingning, instrumentell betingning eller social inlärning, visar på hur små, och i vissa fall marginella, händelser kan påverka lärandet och bidra till förändring. Genom att fokusera på förstärkning och dess effekter på beteendet har man utvecklat olika sätt att underlätta lärande i undervisningssammanhang, som att komma tillrätta med oönskade beteenden och uppmuntra önskade sådana. Exempel på uppmuntran av önskade beteenden är appar för exempelvis språkinlärning där man får poäng och positiva omdömen beroende på hur bra man lyckas med glosinlärningen.

Andra styrkor med detta perspektiv har att göra med att inlärningsperspektivet intresserar sig mer än flera andra teoretiska perspektiv för miljöns (eller kontextens) betydelse för individens utveckling. Att man tar hänsyn till miljöns betydelse är kanske inte så konstigt, eftersom man inom detta perspektiv antar att beteendet formas av miljön eller individer i miljön. Särskilt inom det sociala inlärningsperspektivet har man också tagit in kognitiva och känslomässiga aspekter som emotioner, värderingar, mål och planeringen som krävs för att uppnå vissa mål. När det gäller den vetenskapliga prövbarheten skiljer sig perspektivet från flera andra perspektiv, genom att man strävar efter att experimentellt pröva teorins vetenskapliga hållbarhet.

Det finns emellertid även flera svagheter med inlärningsperspektivet som hjälpmedel när det gäller att bättre förstå ungdomar och unga vuxnas utveckling. En sådan svaghet har att göra med det som kallas ekologisk validitet, det vill säga att teorin testades på ett sätt och i ett sammanhang som inte hade särskilt mycket att göra med inlärning i vardagen. Lite tillspetsat kan man säga att inlärningsforskare studerade unga i konstlade sammanhang och inte i sin naturliga miljö.

Ytterligare en kritik har att göra med att man åtminstone med klassisk och instrumentell betingning förlitar sig i alltför hög grad på djurstudier, vilket gör att resultaten är svåra att generalisera till människor.

Moderna kognitiva inlärningsforskare hanterar delvis detta genom att betona de kognitiva komponenternas betydelse, som exempelvis emotioner, minne och nyfikenhet. Ett sätt att göra detta på är att förändra sitt tänkande genom att exempelvis använda olika tekniker för att på så sätt lära sig att acceptera sina tankar.

Ungdomar_inlaga_nyreferens.indd 35

2017-12-21 13:07

IDEN SOM UNGDOM och ung vuxen rymmer såväl hopp och­

Fotograf: Anna von Brömssen

­framtidsdrömmar som oro och osäkerhet. I denna grundbok ­för­djupas 1. Utgångspunkter sammanfattar olika perspektiv på vad utveckling egentligen är samt går igenom centrala utvecklingsteoretiska ­synsätt, liksom teoriernas aktualitet idag.

2. Utvecklingsområden beskriver bland annat fysisk, kognitiv och socio­ emotionell utveckling, samt sexualitet och identitet.

3. Utvecklingskontexter behandlar centrala sammanhang för ung­domar

­Göteborgs universitet, leg. psykolog och leg. psyko­

och unga vuxna, såsom familj och jämnåriga, skola/­utbildning och

terapeut. Hans forskning handlar främst om barns,

internet.

­ungdomars och unga vuxnas psykologiska utveckling.

4. Risker och svårigheter synliggör problem som kan debutera längs

Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs

­vägen mot vuxenlivet, med fokus på att kunna förebygga dessa.

universitet och leg. psykolog. Hennes forskning rör

Här berörs depression, ätstörningar, mobbning, droger och a­ ntisocialt

­ungdomars och unga vuxnas utveckling och livsvillkor – med speciellt fokus på identitet, kroppsuppfattning och

beteende.

Författarna har mångårig erfarenhet av att forska och undervisa inom

Björn Nilsson är beteendevetare och internationellt

området, och är särskilt uppskattade för sin förmåga att p ­ resentera

­verksam inom grupp- och ledarutveckling. Hans

­gedigen kunskap både tillgängligt och läsvänligt.

­forskningsområden har varit bl.a. socialpsykologi,

Boken är skriven för studerande och yrkesverksamma som ­träffar ung­

­samtalsanalys och social rättvisa.

domar och unga vuxna, såsom lärare, fritidspedagoger och ­fritidsledare,

Författarna har tidigare skrivit flera uppskattade böcker

poliser, vårdpersonal, socionomer och psykologer, samt för föräldrar och

om barn och unga.

andra som är intresserade av ämnet.

& UNGA VUXNA

mobbning.

UNGDOMAR

Philip Hwang är professor i tillämpad psykologi vid

kunskapen om ungas livssituation utifrån fyra teman:

Hwang • Frisén • Nilsson

T

Philip Hwang Ann Frisén Björn Nilsson

»För att bättre förstå ungdomar måste man

UNGDOMAR

& UNGA VUXNA

veta något om vart de är på väg, och för att förstå unga vuxna ­måste man veta var de kommer ifrån.« Philip Hwang, Ann Frisén och Björn Nilsson

UTVECKLING OCH LIVSVILLKOR

ISBN 978-91-27-82245-0

9 789127 822450

Ungdomar_omslag_gk.indd Alla sidor

2017-12-13 15:04