9789152336427

EKONOMISTYRNING FRÅN GRUNDEN

Ekonomistyrning bygger på metoder och tekniker som bäst förstås i ett sammanhang – en organisations dagliga verksamhet.

Ekonomistyrning från grunden utgår från de tre traditionella områdena budgetering, kalkylering och prestationsmätning.

De förklaras ur ett företagsledningsperspektiv så att ekonomistyrningens funktioner och uppgifter blir tydliga.

De grundläggande färdigheterna inom ekonomistyrning beskrivs ur ett teoretiskt perspektiv för att sedan illustreras med praktiska exempel och instruktioner kring själva tillämpningen.

Räkneuppgifter och instuderingsfrågor ger en fördjupad förståelse för ekonomistyrning i praktiken. Lösningsförslag till bokens över 200 övningsuppgifter finns samlade i slutet av boken.

Centrala ekonomistyrningsbegrepp presenteras i sina sammanhang i varje kapitel, men finns också samlade i en ordlista. Diskussionsfrågor ger en grund för ytterligare förståelse för ekonomistyrning ur flera perspektiv. De många illustrationerna, exemplen och förklaringarna stödjer lärprocessen genom hela boken.

KRISTER BREDMAR

Ekonomistyrning FRÅN GRUNDEN

Ekonomistyrning från grunden är avsedd för grundkurser på universitet och högskola samt YH-utbildningar.

Författaren Krister Bredmar är docent i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Han har särskilt intresserat sig för företagsledningens behov av system för ekonomistyrning, och hans forskning är publicerad både i Sverige och internationellt.

ISBN 978-91-523-3642-7

Ekonomistyrning från grunden OMSLAG.indd 1

2018-03-02 09:22

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Redaktör: Micael Bäckström Översättningar från engelska: Författaren Inlaga och illustrationer: Jonas Olsson, Mobile Design Omslag: Jonas Olsson, Mobile Design Foto: Shutterstock Sanoma Utbildning har funnits sedan 1993 och är ledande inom läromedel i Sverige.

Förlaget ger även ut böcker inom ledarskap och näringsliv.

Ekonomistyrning från grunden ISBN 978-91-523-3642-7 © 2018 Krister Bredmar och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Balto Print, Litauen 2018

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 4

2018-03-02 09:16

Innehåll

Bokens pedagogiska idé och struktur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Ekonomistyrningens sju färdigheter . ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Centrala ekonomistyrningsbegrepp . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Bokens struktur och upplägg .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Kapitel 1 Att förstå en verksamhet, planera för framtiden och fatta beslut. . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Företaget – ett sammanhang................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Affärsmodeller och kärnprocesser. ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Beslutsfattande ........................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Ekonomistyrningens innebörd ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Kapitlets nyckelfrågor.............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Kapitlets nyckelbegrepp . ........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Instuderingsfrågor................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Diskussionsfrågor...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Kapitel 2 Bokföringen som en informationskälla för ekonomistyrningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Bokföringens historiska sammanhang .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Bokföringens grundläggande struktur och användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Olika modeller med anknytning till bokföringen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Ekonomistyrningens informationsbehov .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Kapitlets nyckelfrågor . ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Kapitlets nyckelbegrepp . ........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Instuderingsfrågor................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Diskussionsfrågor .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Kapitel 3 Prissättning som bygger på kalkyler .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Att förstå ett pris ...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Värdet för kunden . .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Att räkna på ett pris . ................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Kapitlets nyckelfrågor............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Kapitlets nyckelbegrepp........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Instuderingsfrågor................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Diskussionsfrågor .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

V

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 5

2018-03-02 09:16

I N N EH Å LL

Kapitel 4 Kalkyler – olika sätt att se på en kostnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Kalkylens förutsättningar... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Kalkylmodeller och kalkylmetoder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

Aktuella trender inom kalkylering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

Kapitlets nyckelfrågor......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Kapitlets nyckelbegrepp . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Instuderingsfrågor............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Diskussionsfrågor. . ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Övningsuppgifter................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

Kapitel 5 Att arbeta med en budget – resultatplanering och resursfördelning . . . . . . . 155

Planering och kontroll .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Resursplanering ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159

Budgetens ursprung . . ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

Budgetens roller .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168

Ansvarsenheter och budgetarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

Kapitlets nyckelfrågor......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188

Kapitlets nyckelbegrepp. .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Instuderingsfrågor............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Diskussionsfrågor. . ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190

Övningsuppgifter................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191

Kapitel 6 Likviditetsplanering – pengar in och pengar ut .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211

Företagets kapital och likviditet är en resurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

Att planera för en likviditet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Konsten att arbeta med likviditeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219

Olika mått som beskriver företagets kapital .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227

Kassaflödet och finansieringsanalysen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231

Cash management – arbetet med ett företags likvida medel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238

Kapitlets nyckelfrågor......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243

Kapitlets nyckelbegrepp . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Instuderingsfrågor............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Diskussionsfrågor. . ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245

Övningsuppgifter................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246

VI

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 6

2018-03-02 09:16

I N N EH Å LL

Kapitel 7 Investeringskalkylering – satsningar på lång sikt .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259

Att bedöma en investering ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Investeringsprocessen ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263

En investerings ekonomiska konsekvenser .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Investeringskalkylen ................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 Finansieringsmodeller . . ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273

Kapitlets nyckelfrågor.............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275

Kapitlets nyckelbegrepp . ........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 Instuderingsfrågor................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 Diskussionsfrågor...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277

Övningsuppgifter..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

Kapitel 8

Prestationsmätning – mål och mått som inte handlar om pengar . . . . . . . . . . . . . 285 Orsak och verkan – det som leder till ett resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 Icke-finansiella prestationer.................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291 Kapitlets nyckelfrågor.............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Kapitlets nyckelbegrepp........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Instuderingsfrågor................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Diskussionsfrågor...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Övningsuppgifter..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300

Kapitel 9

Företagsledning – att förstå helhetsbilden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Den stora bilden och bilden i bilden ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 308 Organisatoriskt meningsskapande . ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 Företagsledningens utmaningar............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Kapitlets nyckelfrågor.............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322 Kapitlets nyckelbegrepp . ........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 Instuderingsfrågor................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 Diskussionsfrågor...................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325

Centrala begrepp – en ordlista........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 Lösningsförslag till övningsuppgifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332 Litteraturlista ....................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 380 Sökord . ................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 384 Bilaga. Diskonteringstabeller – investeringskalkylering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 386

VII

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 7

2018-03-02 09:16

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 8

2018-03-02 09:16

Bokens pedagogiska idé och struktur arbetet med den ekonomiska styrningen i en verksamhet handlar i stor utsträckning om att hantera hantverket, vilket i många fall innebär att räkna på ekonomiska sammanhang och konsekvenser. Men lika viktigt är det att förstå det som uträkningen har resulterat i. På så sätt hänger färdigheten i arbetet med ekonomisk styrning och förståelsen intimt ihop med varandra, de kan på ett sätt ses som två sidor av samma mynt. Detta är speciellt viktigt om det finns ett ansvar och en befogenhet kopplad till arbetet med den ekonomiska styrningen. Beslut som fattas baserat på de beräkningar som gjorts kan få en omfattande konsekvens för en verksam­ het, framförallt om förståelse saknas för det som beräkningen visar.

Denna bok bygger på erfarenheter och insikter som jag samlat under de mer än 20 år som jag föreläst i ämnet ekonomistyrning och verksamhets­ styrning, och i mötet med studenter i räknestugor och övningslektioner.

Boken har också på ett påtagligt sätt färgats av den forskning jag bedrivit, vilken främst handlar om att skapa en organisatorisk mening utifrån de fenomen som möter oss i den ekonomiska styrningen. En speciell betydelse för denna bok hade en grupp unga företagare. De hade startat sina före­ tag och drev dem framgångsrikt men försökte förstå hur de kunde leda sina verksamheter på ett ännu bättre sätt. Föreläsningsserien med dem, och samtalen som följde, har på ett betydande sätt färgat de områden jag velat betona i denna bok.

Bokens pedagogiska idé bygger på att vi som ekonomistyrare behöver för­ stå ett antal begrepp och utveckla färdigheter förknippade med ekonomi­ styrningsarbetet. I kapitlen presenteras fakta och med hjälp av övningar utvecklas sedan färdigheter. När olika frågor kring det som färdigheten resulterat i besvaras, växer en djupare förståelse fram. När färdigheterna och begreppen sedan tillämpas i yrkeslivet utvecklas en djupare förtrogen­ het som gör att kompetenser och insikter växer fram.

1

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 1

2018-03-02 09:16

B O K EN S PEDAG O G I S K A I D É O C H S T R U K T U R

Ekonomistyrningens sju färdigheter Efter fem av kapitlen har ett antal övningsuppgifter samlats som behand­ lar sju olika kompetensområden som den ekonomiska styrningen bygger på. Dessa grundläggande kompetenser övas upp via uppgifterna och blir successivt till färdigheter. Olika organisationer omsätter dessa färdigheter på olika sätt. En kalkylmodell som i boken presenteras på ett mer generellt plan kan ha en mer specifik tillämpning i ett företag eller en organisation, men den grundläggande idén eller filosofin bakom modellen är densamma.

På samma sätt presenteras till exempel generella budgetuppställningar i två av bokens kapitel, och beroende på organisation och sammanhang kan dessa uppställningar sedan variera.

De områden och färdigheter som boken behandlar är • • • • • • •

bidragskalkyler självkostnadskalkyler resultatplanering resultatbudgetering likviditetsbudgetering investeringskalkylering prestationsmätning.

Samtliga övningsuppgifter är tänkta att bygga upp färdigheter inom ekono­ mistyrning och de är upplagda efter de små stegens pedagogik. Uppgifterna utgår inte i första hand från traditionella, stora tillverkningsföretag.

Ambitionen har istället varit att blanda de sammanhang som övnings­upp­ gifter bygger på för att därigenom skapa en bättre och mer reflek­terande för­ståelse av ekonomistyrning, som sedan kan tillämpas i många olika organisationer.

2

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 2

2018-03-02 09:16

B O K EN S PEDAG O G I S K A I D É O C H S T R U K T U R

Centrala ekonomistyrningsbegrepp I varje kapitel lyfts ett antal för ekonomistyrningen centrala begrepp fram.

Dessa är beskrivna i ett sammanhang i kapitlen, men finns också samman­ fattade i en ordlista i slutet av boken. Eftersom den grundläggande för­ ståelsen för ett ämne till viss del byggs upp genom att man lär sig begrepp och fenomen inom ämnet, utgör denna ordlista en viktig del i arbetet med att lära sig ekonomistyrning som ämne.

Bokens struktur och upplägg Tanken bakom bokens upplägg är att bygga upp förståelsen för det sam­ manhang som den ekonomiska styrningen sker i, för att därigenom på ett bättre sätt kunna arbeta med de färdigheter ekonomistyrningen ­bygger på.

Det första kapitlet behandlar företag som fenomen och olika sätt på ­vilka verksamheten i ett företag eller en organisation i allmänhet kan beskrivas.

I det andra kapitlet beskrivs sedan relationen mellan den ekonomiska styr­ ningen och bokföringens rutiner och funktioner. Speciellt betonas vikten av att kunna använda och förstå bokföringen ur ett ekonomistyrningsper­ spektiv. Det tredje kapitlet handlar om hur priset och prissättningen av va­ ror och tjänster kan förstås, och hur olika sätt att se på priset påverkar företagsledningens beslut. I det fjärde kapitlet behandlas kalkyleringens två stora huvudområden: bidragskalkyleringen och självkostnadskalkyleringen.

Sedan följer ett kapitel som beskriver och förklarar arbetet med en resul­ tatbudget och vilka förutsättningar den bygger på. I det sjätte kapitlet be­ handlas likviditetsplaneringen som för de flesta företag och organisationer är nödvändig för att till exempel kunna fortsätta växa eller för att kunna betala sina räkningar i tid. Det sjunde kapitlet berör sedan frågor som har att göra med långsiktiga satsningar, det som brukar sammanfattas i inves­ teringar. Detta kapitel följs av ett kapitel som beskriver olika sätt att se på prestationsmätning och hur den kan ligga till grund för företagsledningens långsiktiga arbete. I det avslutande, nionde kapitlet knyts sedan förståelsen för den ekonomiska styrningen ihop, med hjälp av en genomgång av hur företagsledningen behöver förstå och arbeta med helhetsbilden av en verk­ samhet för att kunna utveckla och förbättra den.

3

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 3

2018-03-02 09:16

B O K EN S PEDAG O G I S K A I D É O C H S T R U K T U R

Boken kan även läsas och delas in i fyra områden: kalkylering, budget­ ering, prestationsmätning och ett område som skapar sammanhanget.

Kalkylering behandlas framför allt i kapitel 3 och 4, budgetering i kapitel 5 och 6 och prestationsmätning till viss del i kapitel 2, men framförallt i ­kapitel 8. Det fjärde, sammanhangsskapande området är företagsledning som tillämpning och fenomen, vilket behandlas i kapitel 1 och 9.

BUDGET

KALKYL

PRESTATIONSMÄTNING FÖRETAGSLEDNING

4

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 4

2018-03-02 09:16

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 5

2018-03-02 09:16

6

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 6

2018-03-02 09:16

K APITEL 1

Att förstå en verksamhet, planera för framtiden och fatta beslut den ekonomisk a st yrningen utgår i stor utsträckning från metoder och tekniker som utvecklades under industrialiseringen. De två huvud­ grupperna av metoder som ekonomistyrningen kan delas in i är kalkyler och metoder för planering och uppföljning där det tydligaste exemplet är budgeten. Men för att kunna arbeta med den ekonomiska styrningen på ett så effektivt sätt som möjligt krävs också en mycket god förståelse för den verksamhet som ska planeras för.

Ekonomistyrning handlar i stor utsträckning om människor, för det är medarbetare och chefer i en verksamhet som fattar beslut och agerar i ett företag eller en organisation. Tillämpningen av metoderna och teknikerna sker inte i ett vakuum, de utgör grunden för att aktivt kunna leda en verk­ samhet – grunden för företagsledning.

NYCKELFR ÅGOR På vilka sätt kan man beskriva ett företag för att sedan kunna arbeta med den ekonomiska styrningen?

Vilka typer av beslut, och vilka relationer mellan beslut och ekonomistyrning finns det?

Hur kan ekonomistyrningens funktion och därmed innebörd beskrivas?

7

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 7

2018-03-02 09:16

K A PI T EL 1

AT T F Ö R S TÅ EN V ER KS A M H E T, PL A N ER A F Ö R FR A M T I D EN O C H FAT TA B ES LU T

Företaget – ett sammanhang Den ekonomiska styrningen av en verksamhet sker i ett sammanhang som många gånger kan vara svåröverskådligt och mångtydigt. För att under­ lätta arbetet med att hantera en verksamhets resurser krävs därför olika redskap som gör arbetet mer greppbart. Ofta handlar det om modeller som på olika sätt, i en förenklad form, gör något som pågår i ett företag eller organisation synligt och därigenom i större utsträckning möjligt att förstå.

Med modellerna som redskap skapas då en förståelse för något som annars kan vara mer svårfångat, och med hjälp av de förenklade modellerna kan en verksamhet ledas.

Förmågan att beskriva och att prata om det som händer i en verksamhet, till exempel med hjälp av modeller och strukturer, utgör grunden för den kompetens som i många fall krävs för att företaget på lång sikt ska bli framgångsrikt, eller för att en organisation ska veta om den använt de re­ surser man har på rätt sätt. En ledare för en verksamhet behöver därför utrusta sig med en grundförståelse för det som sker i verksamheten. Denna grundförståelse kan till viss del liknas vid förmågan att förstå begrepp och rutiner som används i företaget. Förståelsen för den ekonomiska styrningen handlar därför om en form av språkinlärning, där ord, koncept och be­ grepp utgör basen för det som senare tar sig uttryck i handlingar.

BEGREPP Modeller – förenklingar och beskrivningar av sammanhang som egentligen är mycket mer komplexa än vad modellerna omfattar, men modellerna gör det möjligt att bättre förstå och kunna arbeta med det som modellerna beskriver.

Att leda en verksamhet är något man gör, det bygger i stor utsträckning på aktiva val, beslut och handlingar. För att de ska kunna utvärderas och i förlängningen förändras och förbättras, krävs att den som utför handlingarna och fattar besluten successivt lär sig mer och mer om vad det är som gör en verksamhet framgångsrik. Förmågan att reflektera över sitt eget arbetssätt och sin egen kompetens – och i och med det också inse att en förståelse kan behöva fördjupas – utgör i många fall grunden för det goda

8

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 8

2018-03-02 09:16

F Ö R E TAG E T – E T T S A M M A N H A N G

ledarskapet. Men det krävs också en fördjupad förståelse för vad det är som förväntas av en verksamhet, vad till exempel kunderna eller ägarna vill att organisationen ska prestera. Den ekonomiska styrningen bygger därför både på en förståelse för hur det konkreta arbetet med att leda en verksamhet går till och en förståelse för den inre logiken i en verksamhet.

ATT FUNDERA PÅ Hur skulle du beskriva ett företag?

ATT BESKRIVA ETT FÖRETAG

Begreppet företag är i många sammanhang ett samlingsbegrepp för före­ teelser som i praktiken är mycket komplexa. Det är på ett sätt lätt att säga att ett företag är det som vi associerar med ett företagsnamn. Dess produk­ ter eller tjänster är det som vi som konsumenter använder när vi beskriver ett företag, och ofta vill företaget profilera sig med sina produkter. Volvo bygger bilar och när vi tänker på företaget Volvo tänker vi på bilar. Men som företag är de mycket mer komplexa än så och ett sätt att peka på detta är att betona medarbetarna. Där framhöll de att i företaget Volvo handlar det inte bara om bilen i sig. Volvo handlar om alla de som är med och bygger den och deras för­måga till innovation och kreativitet som leder till säkrare och smartare bilar. Ett företag uppfattas ofta på ett sätt av sina kunder men på ett annat sätt av de som jobbar i företaget.

Ett sätt att beskriva ett företag bygger på hur kunden uppfattar företaget, vilket ur ett ekonomistyrningssammanhang är väldigt viktigt. Eftersom kunden betalar för de produkter och tjänster ett företag levererar, krävs det av de som leder en verksamhet att de har en djup förståelse för vad kunden vill ha. En av de mest framgångsrika svenska företagsledarna är Ingvar Kamprad, som grundade Ikea. En viktig del i de framgångar han haft när det gäller att bygga upp en verksamhet handlar om att han förstår vad kunden vill ha och till vilket pris. Men hans framgång bygger också på att han förstår vad det är som krävs av Ikea som företag, vad som krävs av medarbetarna och verksamheten. De behöver till exempel arbeta så kostnadsmedvetet som möjligt. Deras långsiktiga ambition är, och har sedan starten varit, att de vill skapa ett bättre vardagsliv för de många människorna genom att erbjuda designriktiga möbler till ett lågt pris.

9

Ekonomistyrning INLAGA (FINAL).indd 9

2018-03-02 09:16

EKONOMISTYRNING FRÅN GRUNDEN

Ekonomistyrning bygger på metoder och tekniker som bäst förstås i ett sammanhang – en organisations dagliga verksamhet.

Ekonomistyrning från grunden utgår från de tre traditionella områdena budgetering, kalkylering och prestationsmätning.

De förklaras ur ett företagsledningsperspektiv så att ekonomistyrningens funktioner och uppgifter blir tydliga.

De grundläggande färdigheterna inom ekonomistyrning beskrivs ur ett teoretiskt perspektiv för att sedan illustreras med praktiska exempel och instruktioner kring själva tillämpningen.

Räkneuppgifter och instuderingsfrågor ger en fördjupad förståelse för ekonomistyrning i praktiken. Lösningsförslag till bokens över 200 övningsuppgifter finns samlade i slutet av boken.

Centrala ekonomistyrningsbegrepp presenteras i sina sammanhang i varje kapitel, men finns också samlade i en ordlista. Diskussionsfrågor ger en grund för ytterligare förståelse för ekonomistyrning ur flera perspektiv. De många illustrationerna, exemplen och förklaringarna stödjer lärprocessen genom hela boken.

KRISTER BREDMAR

Ekonomistyrning FRÅN GRUNDEN

Ekonomistyrning från grunden är avsedd för grundkurser på universitet och högskola samt YH-utbildningar.

Författaren Krister Bredmar är docent i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Han har särskilt intresserat sig för företagsledningens behov av system för ekonomistyrning, och hans forskning är publicerad både i Sverige och internationellt.

ISBN 978-91-523-3642-7

Ekonomistyrning från grunden OMSLAG.indd 1

2018-03-02 09:22