9789127823228

Jean M. Twenge är professor i psykologi vid San Diego State University och en av världens främsta generationsforskare. Hon har skrivit flera böcker, senast Generation Me. Hon lever i San Diego med sin make och tre iGen-döttrar.

Ökat smartphoneanvändande leder inte automatiskt till sämre psykisk hälsa, men författaren pekar på att det finns ett tydligt samband mellan hur mycket tid en iGener spenderar på nätet och hur hen mår.

Svenska bidrag av Ulrik Simonsson, Ungdomsbarometern och Sven Bremberg, Karolinska Institutet.

Jean M. Twenge iGen – Smartphonegenerationen

De tar längre tid på sig att bli vuxna. De lägger mindre tid på att träffa kompisar. De är öppnare och tolerantare, men i högre grad i riskzonen för stress, ångest och depression.

Lanseringen av iPhone 2007 präglade på många sätt deras uppväxt. Forskaren Jean M. Twenge har därför döpt generationen födda mellan 1995 och 2012 till iGen.

”Den stora beteendeförändringen hos unga i dag är en brännande diskussionspunkt i många skolor och familjer. Kunskapssuget är stort. Fritiden har alltmer tagits över av sociala medier och dataspel och vi ser en ökad risk för stress, ångest och nedstämdhet. Twenges framställning är välskriven och inte moraliserande.”

Jean M. Twenge

iGen

Björn Hedensjö Psykolog, före detta chef på DN.se och pappa till två iGen-barn

Smartphonegenerationen Hur mår de? Vad tänker de? Vad vill de?

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSILLUSTRATIONER: SHUTTERSTOCK FÖRFATTARFOTO: PAM DAVIS

NOK_TWENGE_IGEN.indd Alla sidor

2018-02-08 13:08

iGen.indd 2

2018-02-09 14:14

Innehåll

Förord till den svenska utgåvan av Ulrik Simonsson

11

Om översättningen

17

Inledning

19

Vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

Födelseår som ingår Benämningen Underlaget Demografin och världen Kontexten Förbehåll Vägen framåt Kapitel 1

Ingen brådska: att växa upp långsamt Att (inte) gå ut och att (inte) få ihop det Varför tonåringar beter sig mindre vuxet – positivt eller negativt?

Körkort Slutet på nyckelbarnen Färre tonåringar arbetar Att låna från föräldrabanken Bara ”loosers” super Att växa upp långsamt Är tonåringar mer ansvarsfulla?

En partner, inte en fånge Kapitel 2

Internet och all annan media Alla gör det: sociala medier Är boken död?

De roligaste katterna 2017!

iGen.indd 7

23 24 26 29 31 32 34 36 37 42 44 47 48 52 54 57 60 61 67 71 77 83

2018-02-09 14:14

Kapitel 3

Tillsammans men bara virtuellt Vi hänger bara Ska vi träffas (eller)?

När skärmen slocknar: psykisk hälsa och lycka Stenåldershjärnor, social utstötthet och mjuka förmågor Kapitel 4

Osäkerhet: den nya mentala krisen Allt är (inte) toppen Utanför och ensam Rädd för att överleva: depression En epidemi av psykisk ohälsa Varför ökar den psykiska ohälsan?

Att sno till sig sömn Vad kan vi göra åt saken?

Kapitel 5

Att tappa tro och andlighet En i församlingen: att delta i religiösa sammanhang Troende men annorlunda En privat tro Religionen eller 2000-talet Varken religiös eller andlig Klyftan: religion inom olika befolkningsgrupper För många regler: därför är färre religiösa Som Europa, fast med större bilar: religion framöver Kapitel 6

Skyddade men isolerade Att skydda sig själv Faran att dricka och tryggheten med att röka på Färre slagsmål och sexuella övergrepp Ingen risk, tack En trygg zon för alla elever Hemmets trygga vrå, överallt Det är ert jobb att skydda oss Hur blev det så här?

Positivt och negativt med skydd Inte längre grundläggande Jag är bara här eftersom jag måste: skola och högskola Omsorg och samhörighet Vad lär de sig på nätet?

iGen.indd 8

87 89 91 95 106 110 110 113 116 123 127 130 134 136 137 141 143 145 147 149 153 158 160 161 163 166 169 170 175 176 180 182 184 186 190 192

2018-02-09 14:14

Kapitel 7

Otrygga jobb: arbeta för att tjäna pengar, inte shoppa Det bästa med jobbet En arbetsplats Gamla människor arbetar Går det att lyckas?

Förväntningar: Har bubblan till slut spruckit?

Att marknadsföra produkter till iGen-gruppen Kapitel 8

Ambivalens: sex, giftermål och barn Tinder-generationen och sex Porrgenerationen Att smittas av känslor Jag vill gifta mig … någon gång Jag vet inte om jag vill ha barn Kapitel 9

Inkluderande: HBTQ, kön och etnicitet i den nya världen HBTQ: Kärleken segrar Ung och trans Könsroller: vem gör vad?

Etnicitet: alla ska med, men lite motvilligt Trygga zoner, avbokningar och triggervarningar Fåtal aktivister eller ny norm?

Mikroaggressioner: tusentals små skärsår Det fria och öppna samtalet Sammanfattning

Att förstå och rädda iGen-gruppen Lägg undan telefonen Knep i vardagen med smartphones Sexualiserade bilder och porr Bristen på fysiska möten Övervinna ångest och depression Att växa upp mer långsamt Trygg men inte oförberedd iGen-gruppen i skolbänken Att anställa och behålla iGen-gruppen iGen-gruppens framtid

iGen.indd 9

196 197 203 205 207 210 212 220 221 228 231 235 240 244 244 250 252 257 267 272 274 276 277 278 282 285 287 288 290 293 295 298 301

Tack

303

Efterord till den svenska utgåvan av Sven Bremberg

305

Referenser

318

2018-02-09 14:14

iGen.indd 10

2018-02-09 14:14

Förord till den svenska utgåvan

När Joakim & Jonna Lundell går ut med nyheten att de ska lägga ned sin You­ tube-kanal sommaren 2017 slår det ned som en bomb bland många. Hur kan två unga idoler med hundratusentals prenumeranter, miljontals ”views” varje månad och tillhörande jätteintäkter vilja lägga ned sin kanal och sitt levebröd?

En av förklaringarna Jocke & Jonna ger är att de inte står ut med otryggheten och hatet längre – ett hat som sträckt sig från en störtflod av personangrepp i kommentarsfälten på Youtube och andra sociala medier till fysiska trakasserier utanför deras bostad. Joakim Lundell tillhör förvisso inte iGen-gruppen, utifrån den åldersmässiga definition som presenteras i denna bok, men det gör hans partner Jonna, och hon skriver följande på sin blogg: Det var även folk som tog sig friheten att komma hem till oss och trakassera oss på alla möjliga sätt vilket absolut inte är okej, och då sa vi till varandra att vi får helt enkelt sluta med Youtube tills vi hittar ett tryggare hem.1

Citatet från december 2017 kommer i samband med att de båda bestämt sig för att börja med kanalen igen, då de känner sig både trygga nog att fortsätta och sugna på att berätta för fansen om sina inredningsplaner i nya villan. (Huruvida nedläggningen var ett PR-trick i samband med Joakims boklansering eller inte, kan vi bara spekulera i.) iGen-gruppen är den första generationen som har vuxit upp med smartphones sedan barnsben. Därigenom har de också vuxit upp i en värld där gränserna mellan det fysiska och digitala suddats ut. Att Jonna i blogginlägget ovan beskriver hatet i Youtube-kanalen på nästan samma sätt som det som drabbar dem i hemmet är ett tecken på detta. Ett annat är den likställning mellan fysisk och emotionell skada som Twenge beskriver i kapitel 6.

Generationsforskaren Anders Parment har sagt att ”Generationsstudier är, till skillnad från exempelvis matematik och statistik, ingen exakt vetenskap”2.

I detta har han i allra högsta grad rätt. I många frågor förstår vi människors beteende bättre utifrån vilken ålder de har än vilken generation de tillhör, 11

iGen.indd 11

2018-02-09 14:14

iGen

medan till exempel samhällsklass och utbildningsnivå har högre förklaringsvärde i andra. Till syvende och sist är allting också en fråga om varje människas enskilda livsval och personlighet, som naturligtvis alltid trumfar övergripande kategoriseringar som Boomers, Generation X, Millenials eller iGen-gruppen som lanseras i denna bok.

Samtidigt vet alla som någon gång yttrat orden ”annat var det på min tid” att skillnaderna mellan att växa upp på 2000-talet i många avseenden är mycket stora jämfört med exempelvis 1950-talet. Att studera generationer handlar om att förstå skillnader mellan individer som vuxit upp i olika tidsperioder. Att alla är barn av sin tid är ett sätt att uttrycka detta, där skillnader i den socialisering som sker i åldrarna kring 16–24 år har visat sig få särskilt stor betydelse för de värderingar individerna formar och tar med sig under resten av (vuxen)livet.

Ett sätt att förstå, närma sig och i hög grad rationalisera detta är att utgå ifrån så kallade ”defining moments” – händelser som genom kollektiva upplevelser och minnen bland de som vuxit upp med dem, på samma gång blir referenspunkter och symboler för hur en viss generation är och skiljer sig från den förra. Eller annorlunda uttryckt av Parment: ”Varje generation har kollektiva erfarenheter […] som delas av andra individer i ungefär samma ålder, uppväxta i samma samhälle.”3 Vilken betydelse månlandningen hade för Boomers framtidsoptimism eller hur Berlinmurens fall definierade Generation X uppväxt i en tid av uppluckrade normer och fysiska gränser, är två exempel på detta.

Den centrala tesen i denna bok är att smartphonens intåg är det som definierar den generation som Twenge valt att kalla iGen. Till sitt stöd har hon stora mängder data som inte bara påvisar skillnader mellan hur det är att växa upp idag jämfört med tidigare, utan också att flera markanta trendbrott tycks ske i samband med iPhones lansering 2007. Det som talar för hennes resonemang är naturligtvis det omfattande datamaterialet, levandegjort genom ungas egna berättelser, som låter Twenge uttala sig inte bara om hur unga idag ser på sig själva och sin omvärld, utan också jämföra det med hur andra ungdomsgenerationer har svarat på samma frågor tidigare.

Att redan idag uttala sig om hur generationen är och kommer att bli är samtidigt vanskligt av flera skäl. En invändning är att långt ifrån alla har passerat den ålder då de flesta värderingar tycks formas. Inte desto mindre är många av de tendenser Twenge ser så pass oroande att det finns starka skäl att lyfta diskussionen snarare förr än senare.

En annan invändning är att all data som presenteras i boken är amerikansk, 12

iGen.indd 12

2018-02-09 14:14

förord till den svenska utgåvan

och att skillnaderna mellan Sverige och USA är stora. Medan svenska medier under det senaste decenniet ibland ganska ensidigt fokuserat på den så kallade curlingdebatten, som handlar om en överbeskyddande föräldrageneration som uppfostrar både lata och bortskämda ungdomar, har det amerikanska samhället dessutom i betydligt högre grad präglats av efterdyningarna av finanskrisen.

Att denna inträffar 2007–2008, ungefär samtidigt som trendbrotten i Twenges tidsserier, är alltså sannolikt inte någon slump.

En tredje invändning är att USA och Sverige redan från början har befolkningar med olika värderingar. Medan Sverige exempelvis i World Values Survey pekas ut som ett av världens mest individualistiska och sekulära länder, är både traditionella värden och religion viktigare i det amerikanska samhället.

När Twenge anför att ungdomarna blivit mindre rebelliska och mer beroende av sina föräldrar, sker detta alltså utifrån en utgångspunkt där de redan var långt mer beroende från början, inte minst för att kunna betala för universitetsstudierna.

Den centrala frågan vid läsning av Twenge är dock egentligen inte om samtliga beskrivningar äger giltighet även i Sverige, utan om vi kan se samma trender här. På den frågan är det lättare att svara jakande. I fråga om minskad alkoholkonsumtion, förändrade umgängesmönster med ökat dataspelade, och inte minst användning av smartphone och sociala medier ser vi samma utveckling här. I många avseenden är trenderna ännu starkare och i fråga om den psykiska ohälsan konstaterar t. ex. Socialstyrelsen i början av december 2017 att den ökat med över hundra procent de senaste tio åren hos barn i åldern 10–17 år4.

Medan amerikanska ungdomar i relativt stor utsträckning fortfarande tittar på linjär tv har svenska ungdomar till stora delar ändrat vanor helt. Bara en dryg fjärdedel av svenska ungdomar tittade minst fem minuter på tv en typisk dag i oktober 2017 enligt MMS.5 Medan svenska 80- och tidiga 90-talister (s.k.

Generation Y i Sverige, ”Millennials” i boken) kommer ihåg en tonårstid där de slog ihjäl ett par timmar efter skolan framför Fresh Prince i Bel Air eller liknande tv-program, beter sig iGen-gruppen mycket annorlunda. Att ha vuxit upp i en värld med konstant tillgång till en global innehållskatalog av roligt, spännande och intressant innehåll bara ett pekfinger bort på telefonen innebär bland annat att man blir ovan vid att ha tråkigt. För varför ska man ha tråkigt om man inte måste?

Bland smartphonens andra mer positiva effekter märks också ett ökat politiskt engagemang bland ungdomar i Sverige, där andelen med intresse för 13

iGen.indd 13

2018-02-09 14:14

iGen

politik ökar och andelen gymnasieungdomar som säger sig ha möjligheter att påverka samhället har gått från 13 procent 19926 till 35 procent 20177. Naturligtvis ligger också ett alltmer politiserat samhälle bakom denna trend, men faktum är att valdeltagandet bland förstagångsväljare vid senaste riksdagsvalet nästan var uppe på samma nivåer som för den legendariska 68-generationen.

Det politiska intresset är samtidigt en av få egenskaper dessa generationer delar, för när den sistnämnda också beskrivs som utpräglat rebellisk uppvisar iGen-gruppen få sådana drag.

För många unga som jag träffar i mitt jobb är smartphonen ett tveeggat svärd. Att ha tillgång till all världens innehåll innebär en unik möjlighet att lära sig saker i tidiga åldrar på ett sätt som bara var en dröm för tidigare generationer, där alternativen ofta var begränsade till utbildningssystemet eller biblioteket. För den 10-åring som vill lära sig programmera eller redigera film, är möjligheterna genom MOOCS och Youtube närmast oändliga. Men hur ska man kunna välja när allting sägs vara möjligt samtidigt som det sociala medieflödet kantas av framtidsdystopier och av att miljontals jobb kommer att försvinna?

Att konstant kommunicera på sociala medier innebär fantastiska möjligheter att lära känna människor man inte skulle ha kommit i kontakt med annars. Ändå har det aldrig förr varit så jobbigt att inte bli bjuden på en fest. Att hela tiden matas med tillrättalagda bilder av andras lycka gör att man ständigt ifrågasätter den egna tillvaron och funderar på om det egentligen hade varit roligare eller bättre att göra något annat.

Många unga beskriver en stress kopplad till de sociala medierna, att ständigt förväntas gilla, ha koll på vad som händer och hålla liv i snapstreaks, detta i en tid när vuxenvärlden inte heller vet hur man ska bete sig i det nya medielandskapet och vilka normer och regler som gäller. I en studie hösten 2017 säger exempelvis 37 procent av landets 15–16-åringar att det inte är okej att inte gilla en kompis inlägg, medan 29 procent tycker att det är okej.

I andra frågor är de flesta yngre överens. 60 procent i samma grupp tycker att det ”inte är ok” att läsa ett meddelande/snap och vänta i flera timmar med att svara. Två av tre anser också att man bör svara på meddelande eller sms från nära vänner inom tio minuter.8 Det verkar som om det man tycker lika om är sådant som bidrar till ökad tidsstress.

I intervjuer stöter jag ofta på en konflikt mellan att kunna fokusera på exempelvis läxorna (skolan blir allt viktigare för iGen-gruppen, PISA-resultaten till 14

iGen.indd 14

2018-02-09 14:14

förord till den svenska utgåvan

trots), och samtidigt förväntas interagera med kompisarna på sociala medier hela tiden. ”Jag vet att läxan ska ta en timme egentligen, men trots att jag börjar klockan 19 är jag inte klar förrän 23”, sa exempelvis en 15-åring jag intervjuade tidigare i år.

För en generation som växer upp med smartphones är det uppenbart att gränserna mellan fysiskt och digitalt håller på att suddas ut. Man umgås lika nära och gärna om det så är på en fest där man träffas fysiskt eller om man umgås i sociala medier. Steget mellan att hata i sociala medier och att åka hem till Jocke & Jonnas lägenhet är för vissa lika vagt som den mellan fysisk mobbning och nätmobbning. På samma Youtube-plattform där någon kan lära sig att programmera, och aspirerande Youtubers försöker tjäna sitt levebröd, förekommer en samtalston som vi aldrig skulle acceptera i andra delar av samhället, kanske för att vi gör en så tydlig skillnad mellan det fysiska och digitala. Men för många unga ser inte verkligheten ut på det sättet, och som Jocke säger i en intervju i DN ”jag har ringt upp nästan tusen föräldrar vars barn har skrivit döds- och våldtäktshot till oss. De blir helt chockade: ’Nej men han sitter bara och tittar på roliga klipp’. Jag brukar fråga: ’Vet du ens vad din son heter på Youtube och Instagram?’”9 Den äldre generationen har alltid moraliserat över den yngre. Oftast av omtanke, ibland på grund av okunskap eller rädsla för att unga ska utmana samhällets värderingar och äldres auktoritet. Detta är ett starkt argument för att lämna unga ifred, eftersom vi aldrig ens med den bästa välmening kommer kunna förstå hur det är att växa upp idag. Alla former av inlägg i denna debatt, min egen inkluderad, blir en form av partsinlaga utifrån en specifik förförståelse och agenda. Å andra sidan, när stora delar av föräldragenerationen gör allt de kan för att kratta manegen för de unga i fråga om skola och fritidsintressen, är det samtidigt märkligt att inte fler har en diskussion om vad som sker i den digitala delen av livet. Framförallt med tanke på den psykiska ohälsan. Även om Twenge också har en agenda och ett amerikanskt perspektiv på sin forskning är jag övertygad om att denna bok kan tjäna som en dörröppnare till diskussion i flera delar av det svenska samhället.

Ulrik Simonsson

15

iGen.indd 15

2018-02-09 14:14

iGen

Om författaren av förordet Ulrik Simonsson är sedan 2010 vd på Ungdomsbarometern, ett analysföretag som hjälper uppdragsgivare att förstå och kommunicera med unga. Ungdomsbarometern har sedan 1991 genomfört Sveriges största, årligen återkommande studie där 15 000–24 000 ungdomar och unga vuxna i åldern 15–24 år svarar på frågor om bland annat tillvaron, framtiden och medievanor.

Referenser 1 Blogg: http://mrslundell.spotlife.se/2017/12/05/en-gang-for-alla/ 2 Parment, Anders (2016), 90-talister: som medborgare, medarbetare och konsumenter.

Lund: Studentlitteratur, s. 41.

3 Ibid, s. 46.

4 Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – Till och med 2016, Rapport (2017). Socialstyrelsen, Stockholm.

5 MMS sammanställning av tittandet på TV och onlinevideo under Oktober 2017, Månadsrapport MMS (2017). http://mms.se/wp-content/uploads/_dokument/rapporter/tv-tittande/manad/2017/M%C3%A5nadsrapport_2017_10.pdf 6U ngdomsbarometern 1992, Enkätstudie. Ungdomsbarometern, Stockholm 7U ngdomsbarometern 2017, Enkätstudie. Ungdomsbarometern, Stockholm 8U ngdomsbarometern 2018, Enkätstudie. Ungdomsbarometern, Stockholm 9 Joakim ”Jockiboi” Lundell: Jag kunde lukta mig till svaghet, som många barn, DN, Publicerad 2017.10.07, hämtad 2018.01.23. https://www.dn.se/arkiv/lordag/joakimjockiboi-lundell-jag-kunde-lukta-mig-till-svaghet-som-manga-barn/

16

iGen.indd 16

2018-02-09 14:14

Om översättningen

Årskurser Författaren Jean Twenges statistiska underlag är till stor del hämtat från enkätundersökningar i vilka elever ur olika årskurser deltagit. Det statistiska underlaget ligger till grund för de jämförelser som Twenge gör mellan elever i olika årskurser och mellan elever i samma årskurs ur olika generationsgrupper.

Eftersom elever i en viss årskurs inte alla är i samma ålder har vi även i översättningen valt att hänvisa till årskurser istället för till åldrar. Vi har dessutom valt att använda den amerikanska årskursindelning som Twenge hänvisar till, istället för att överföra det statistiska underlaget till den svenska årskurs- och skolformsuppdelningen. I USA tillhör årskurs 9, 10, 11 och 12 skolformen ”high school”, medan man i Sverige idag vanligen går på gymnasiet under utbildningsår 10, 11 och 12. Elever som i USA går i årskurs 8 (sista året i ”middle school”) är vanligen 13–14 år gamla och elever som går i årskurs 12 (sista året på ”high school”) är vanligen 17–18 år gamla. Genomgående i texten används den svenska benämningen ”högskola” när ett högre lärosäte såsom ”college” eller ”university” i USA åsyftas.

17

iGen.indd 17

2018-02-09 14:14

iGen

Generationsbenämningar I sin inledning beskriver Twenge de termer som i USA kommit att användas som benämningar för olika generationsgrupper, och hur hon själv kommit fram till benämningen ”iGen” för de som är födda mellan 1995 och 2012.

I översättningen återfinns samma generationsbenämningar som Twenge använder. Detta eftersom texten beskriver amerikanska förhållanden och även eftersom det inte alltid finns en konsensus kring en motsvarande benämning i Sverige. I texten hänvisar Twenge till Boomers (födda 1940–1960), Generation X (födda 1960–1980), Millennials (födda 1980–1995) och iGen (födda 1995–2012).

iGen: födda 1995–2012

Millenials: födda 1980–1995

Generation X: födda 1960–1980

Boomers: födda 1940–1960

18

iGen.indd 18

2018-02-09 14:14

Inledning

Vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

Athena är 13 år gammal. Jag når henne via telefon vid lunchtid under sommarlovet. Det låter som om hon precis har vaknat. Vi pratar lite om hennes favoritserier och jag frågar henne vad hon och hennes vänner brukar göra på fritiden. ”Vi går till gallerian”, säger hon. ”Skjutsar era föräldrar er?” frågar jag. Jag minns min egen skoltid på 1980-talet och hur härligt det var när man äntligen fick vara ifred med sina kompisar. Man slapp föräldrarna under några timmar. ”Nej, jag åker med min familj”, säger hon. ”Vi åker med min mamma och mina bröder och går några steg bakom dem. Jag måste säga till om vi går iväg till en annan butik. Sen ses eller hörs vi varje halvtimme eller timme.”

Att man går till gallerian med sin mamma är inte det enda som är nytt när det handlar om dagens ungdom och deras sociala liv. Athena och hennes vänner bor i Houston i Texas. Det är vanligare att de kommunicerar med hjälp av sina telefoner än att de faktiskt ses. De hörs helst via Snapchat. Det är en smartphone-applikation, med vilken man skickar bilder som snart därefter raderas från telefonerna. Snapchats har ett ”hundfilter” som de älskar. Filtret placerar en tecknad hundnos och hundöron på människorna i fotot. ”Det är så coolt. Det sötaste filtret någonsin”, säger hon. De håller koll på sina ”Snapstreaks”. Där kan man se hur många dagar i rad som man Snapchattat med varandra. Ibland tar de skärmdumpar av bilder på varandra som är särskilt pinsamma. Sådana bilder sparar de. ”De är användbara att ha när man vill tvinga nån att göra nåt.”

Athena tillbringar största delen av sommarlovet på rummet. ”Jag är hellre ensam med min telefon och tittar på Netflix, än umgås med min familj. Nästan hela sommaren har varit sån. Jag tittar mer på min telefon än på andra människor.” Det är så hennes generation fungerar, säger hon. ”Vi har inte fått uppleva hur livet skulle vara utan iPads eller iPhones. Vi tycker nog bättre om våra telefoner än om andra personer.”

19

iGen.indd 19

2018-02-09 14:14

iGen

Det är uppenbart att iGen-gruppen har landat.

Den här generationsgruppen är född 1995 eller senare. De har växt upp med mobiltelefoner. När de började på high school hade de redan en Instagramprofil, och de minns inte hur det var innan internet fanns.

När iPhone lanserades 2007 var de äldsta inom iGen-gruppen nästan tonåringar, och när iPhone kom ut på marknaden 2010 gick de på high school.

Produktnamnen iPhone och iPad innefattar en hänvisning till internet ”i” (ett datornätverk som togs i kommersiellt bruk 1995). Och om man skulle välja en sak som verkligen karaktäriserar den här generationsgruppen är det nog iPhone. En marknadsundersökning som genomfördes hösten 2015 kom fram till att två av tre amerikanska tonåringar ägde en iPhone. Det går knappt att få ett större genomslag på marknaden. ”Man måste ha en iPhone”, sa en 17-åring som intervjuades i boken American Girls, som handlar om sociala medier. ”Apple har liksom monopol på tonåren.”

Tonåringars beroende av sina smartphones har påverkat alla delar av iGengruppens liv. Den gör avtryck i deras sociala umgänge och på deras psykiska hälsa. iGen-gruppen är den första generation som levt hela sina liv med internet, och internetuppkopplingen har också gått att hålla i sin egen hand. Även om deras smartphone är en Samsung och deras läsplatta är av märket Kindle, tillhör de likväl iGen-gruppen. Vi ser även att tonåringar med en lägre socioekonomisk bakgrund tillbringar precis lika mycket tid på nätet som tonåringar från mer välbärgade familjer, eftersom de trots allt har en smartphone. Den genomsnittliga tonåringen tittar på sin telefon mer än åttio gånger om dagen.

Det är inte bara tekniken som formar den här generationen. Bokstaven ”i” i iGen kan också syfta till att den här gruppen består av ”individualister”. De tror på individens rättigheter och är tydliga med det, både när de propagerar för jämställdhet och när de förkastar traditionella, sociala normer och regler.

Bokstaven ”i” kan också syfta till ”inkomstklyftan”; den som ligger till grund för så mycket oro inom iGen-gruppen. De oroar sig för sina livsval. Hur ska de kunna bli en del av den grupp i samhället som ”har” tillgångar, och undvika att hamna bland de i samhället som ”inte har” tillgångar? iGen-gruppen liknar inte tidigare generationer och delvis beror det på teknik, individualism och oro. De lägger tid på andra saker, de agerar annorlunda och deras attityd inför religion, sexualitet och politik skiljer sig från tidigare generationers attityder.

Vi ser att iGen-gruppens sociala umgänge inte alls liknar tidigare umgängesformer och att de helt struntar i de sociala konventioner som vi brukade tycka 20

iGen.indd 20

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

var så viktiga. De har helt egna förhoppningar för sina framtida liv och för sina karriärer. Men de är besatta av trygghet och mycket oroliga för sin ekonomiska framtid. De godtar inte ojämlika strukturer där personer förfördelas på grund av kön, hudfärg eller sexuell läggning. Man mår också psykiskt dåligt inom iGen-gruppen. Dagens nivåer av psykisk ohälsa har inte förekommit i USA på flera decennier. Andelen depressioner och självmord bland tonåringar har ökat lavinartat sedan 2011. Många har uppfattningen att barn och ungdomar idag tvingas bli vuxna i yngre åldrar än tidigare generationer, men i själva verket växer iGen-gruppen upp långsammare. Artonåringar beter sig som 15-åringarna brukade bete sig, och 13-åringar uppträder som 10-åringar. Tonåringar är fysiskt tryggare än de någonsin varit tidigare, men de är psykiskt bräckligare.

Med hjälp av det statistiska underlag som samlats från fyra, omfattande undersökningar har jag identifierat nio ledord som karaktäriserar iGen-gruppen, och som i förlängningen formar oss alla. Elva miljoner människor har under årens lopp deltagit i de här undersökningarna. Deltagarna har varit slumpmässigt utvalda och har utgjort en nationellt representativ grupp. De nio ledorden är: 1. Det är ingen brådska (barndomens fördröjning in i tonåren), 2. Internet (hur mycket tid tillbringar de faktiskt med sina telefoner och vilka aktiviteter har det ersatt?), 3. Inte längre öga mot öga (färre personliga möten och sociala interaktioner), 4. Orolig (den tydliga försämringen av psykisk hälsa), 5. Icke-religiös (religionens minskande inflytande), 6. Skyddad men inte engagerad (fokuset på säkerhet men det minskande intresset för samhällsfrågor), 7. Otrygg inkomst (nya attityder i fråga om arbete), 8. Obestämd (nya attityder om sex, relationer och barn), 9. Inkluderande (acceptans, jämställdhet och debatten om yttrande­ frihet) Om man vill identifiera de trender som kommer forma vår framtida samhällskultur är iGen-gruppen ett perfekt ställe att börja på. De är fortfarande väldigt unga, men de är kapabla att ge uttryck åt sina åsikter och berätta om sina upplevelser.

21

iGen.indd 21

2018-02-09 14:14

iGen

Jag har forskat om skillnader mellan olika generationsgrupper i nästan 25 år. Jag började som 22-årig doktorand inom personlighetspsykologi, vid University of Michigan. På den tiden fokuserade jag på hur min egen generation, Generation X, skilde sig från Boomer-gruppen. (Vi såg till exempel en ökad jämställdhet mellan könen samt en ökad känsla av oro i den yngre generationen). Senare kom jag fram till att det fanns mycket som utmärkte Millennial-gruppen, den generation som föddes på 1980-talet och det tidiga 1990-talet. Min forskning om den gruppen resulterade 2006 i boken Generation Me (reviderad 2014), som beskrev hur Millennial-gruppen skilde sig från sina föregångare. De saker som karaktäriserade Generation X- och Millennialgrupperna hade till största del utvecklats gradvis och sedan blivit som tydligast efter ett decennium eller två. Jag blev van vid diagramkurvor som liknade mjuka kullar. Trenderna växte sig sakta starkare och nådde toppar där förändringar inom samhällskulturen verkligen hade fått genomslag. Det började försiktigt med några få ungdomar och ökade senare tills trenden blev synlig bland de stora massorna.

Det var därför förvånande när jag, omkring 2012, började se stora, plötsliga förändringar i tonåringars beteende och känslotillstånd. Plötsligt liknade diagrammen branta berg och stup som verkade sudda ut decenniers framsteg på bara några år. Efter flera års försiktig uppgång eller nedgång indikerade plötsligt branta diagramklippor att vissa trender låg på rekordnivåer. Jag hade analyserat generationsstatistik som sträckte sig tillbaka till 1930-talet, men jag hade aldrig sett något liknande.

Först funderade jag på om det rörde sig om slumpmässiga avbrott som skulle försvinna efter ett eller två år. Men de försvann inte. Statistiken fortsatte att visa på samma, ihållande utveckling som inte liknade någon man sett tidigare. När jag undersökte saken lite närmare upptäckte jag ett mönster: många av de stora förändringarna inleddes omkring år 2011 eller 2012. De kunde inte vara orsakade av finanskrisen, som officiellt pågick mellan 2007 och 2009.

Plötsligt slog det mig: majoriteten av amerikaner fick mobiltelefoner med internetuppkoppling, mobiler som går under benämningen ”smartphones”, under 2011 och 2012. Resultatet av den plötsliga förändringen blev iGengruppen.

En så pass utbredd generationsförändring har stor betydelse. En helt ny grupp unga människor som agerar och tänker annorlunda, som till och med skiljer sig från sina föregångare, håller på att växa upp. Alla behöver lära sig att 22

iGen.indd 22

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

förstå dem: vänner och familjemedlemmar som vill deras bästa, företag som vill anställa dem, högskolor som utbildar och vägleder dem och marknadsförare som vill sälja sina produkter. De som ingår i iGen-gruppen behöver också förstå sig själva för att kunna förklara för andra hur de ser på världen och på vilket sätt de skiljer sig från sin omgivning.

Skillnaderna mellan generationerna är idag större och mer betydelsefulla än någonsin. Den största skillnaden mellan Millennial-gruppen och deras föregångare låg i hur de såg på världen: mer fokus på jaget och mindre fokus på sociala konventioner (därför kom de att kallas ”Generation Me”). På grund av sina smartphones skiljer sig iGen-gruppen mest från tidigare generationer i hur de tillbringar sin tid. De saker de upplever varje dag skiljer sig drastiskt från det som tidigare generationer upplevde. På vissa sätt är detta en mer fundamental generationsförändring än den som låg till grund för skiftet inom Millennial-gruppen. Kanske är det också därför som de statistiska förändringar som annonserade iGen-gruppens ankomst var så plötsliga och så stora.

Födelseår som ingår Den vansinnigt snabba takten inom teknikutvecklingen har inneburit att klyftan mellan dem som är födda på 1980-talet och de som är födda på 1990-talet är förvånansvärt stor. ”Jag är inte infödd i den digitala världen”, skrev Juliet Lapidos, född 1983, i New York Times. ”Internet var inte en självklarhet för mig. Jag var tvungen att lära mig vad det var och hur man använde det … Jag fick inte en mobiltelefon förrän jag var 19 år gammal.” År 2002 var Lapidos 19 år gammal. Då messade man genom att trycka på samma nummerknapp på sin mobil ett flertal gånger, och man gick in på internet via en stationär dator.

Bara fem år senare, år 2007, när iPhone kom, förändrades allt. iGen-gruppen är den första generationen som blivit tonåringar med en smartphone i sin hand.

Det är en markant förändring som har betydelse inom en mängd områden. iGen-gruppen blev till fortare än någon hade förväntat sig. Fram till nyligen fokuserade generationsforskningen på Millennial-gruppen (som ibland definierats som födda mellan 1980 och 1999). Men det är en lång tidsintervall för en generation. Den tidigare generationen, Generation X-gruppen, föddes under fjorton år: mellan 1965 och 1979. Om Millennial-gruppen skulle ha fötts under lika många år skulle det sista födelseåret istället ha varit 1994. Då föds de första inom iGen-gruppen 1995. Lägligt nog ”föds” även internet det 23

iGen.indd 23

2018-02-09 14:14

iGen

året. Andra faktorer pekar också på att de personer som föds runt den tiden får uppleva andra saker än tidigare generationer. År 2006 blir det tillåtet för 13-åringar att skaffa en Facebook-profil. Alla som är födda efter 1993 har alltså haft tillgång till sociala medier under hela sin tonårstid. Även det statistiska underlaget verkar visa på ett skifte bland de som föds i mitten på 1990-talet.

De plötsliga statistiska förändringarna blev tydliga först 2011. De ungdomar som deltog i undersökningarna 2011 var mellan 13 och 18 år gamla, och de var födda mellan 1993 och 1998.

Man kan bara gissa när de sista inom iGen-gruppen är födda, eller kommer att födas. Min gissning är att det var mellan fjorton och sjutton år efter 1995, alltså mellan 2009 och 2015. Eftersom 2012 ligger mitt emellan de två åren definierar vi här iGen-gruppen som födda mellan 1995 och 2012. Kanske kommer de här gränserna att förändras framöver, men 1995 till 2012 är en lämplig utgångspunkt. Mycket kommer att bero på den teknologi som utvecklas under de närmaste tio åren, och om den kan komma att förändra unga människors liv lika mycket som smartphone gjorde. Om vi tar 1995–2012 som utgångspunkt gick de första inom iGen-gruppen ut high school 2012 (då var de 17/18 år gamla). De sista kommer att gå ut high school 2030 (figur 0.1.).

Alla generationsuppdelningar är till viss del konstruerade. Det finns ingen exakt vetenskap eller någon allmänt accepterad sanning om vilka födelseår som tillhör vilken generation. De som är födda precis före eller precis efter avgränsningen har dessutom i stort sett upplevt samma kultur, men de som är födda med tio års mellanrum, inom samma generation, har upplevt olika kulturer. Trots detta är generationsgrupperna användbara på precis samma sätt som stadsgränser, myndighetsåldern och definitioner av personlighetstyper.

Uppdelningarna låter oss definiera och beskriva människor, trots att vi vet att gråskalan ligger närmare verkligheten än en absolut gräns. Men oberoende av var vi drar gränsen är det viktigt att förstå skillnaderna mellan de som är födda efter mitten på 1990-talet och de som föddes bara några år tidigare.

Benämningen Som begrepp är ”iGen” tydligt, öppet och relativt neutralt. Minst en skribent har sagt att iGen-benämningen är ”trist”, men det kan nog vara en fördel i det här fallet. Ett begrepp som beskriver en generation måste vara öppet nog för att kunna inbegripa en stor mängd människor, och det måste vara så pass neutralt 24

iGen.indd 24

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

Figur 0.1. Tidsperioder då de olika generationsgrupperna var i majoritet bland eleverna som gick sista året på high school och började på högskolan, baserat på avgränsningarna i födelseår för varje generation.

att den kan bli accepterad av dem det benämner (själva generationen) samt av tidigare generationer. Benämningen måste också på något sätt anspela på det som karaktäriserar generationen, och det finns väl inget som tydligare karaktäriserar iGen-gruppen än just internet och smartphones. Den framstående tidskriften AdvertisingAge har kommit fram till att ”iGen” är den benämning som lämpar sig bäst till generationen efter Millennial-gruppen. ”Vi tycker att det är det namn som passar generationen bäst och som på bästa sätt beskriver den”, sa Matt Carmichael (chef för datastrategi på AdvertisingAge) till tidningen USA Today. ”Generation Z” har föreslagits som benämning för den här gruppen, men det blir ologiskt eftersom den tidigare generationen inte längre kallas ”Generation Y”. ”Millennials” blev mycket mer populärt. Därför döms ”Generation Z” ut på förhand. Dessutom vill inga unga människor benämnas som en fortsättning på den tidigare generationen. Det var därför”Baby Busters” (en fortsättning på generationen innan: ”Baby Boomers”) aldrig slog igenom. Den generationen kallades istället ”Generation X”. De generationsbenämningar som till slut fastnar och blir populära är alltid nyskapande.

Neil Howe, som myntade begreppet ”Millennial” tillsammans med framlidne William Strauss, har föreslagit att nästa generation ska kallas ”Home-

25

iGen.indd 25

2018-02-09 14:14

iGen

landers”, eftersom de vuxit upp i en tid då stort fokus har riktats mot säkerhetspolitiken i landet. Jag tvivlar på att en generation vill döpas efter en statlig myndighet (Homeland Security, USA:s inrikessäkerhetsdepartement, övers. anm.) som tvingar en att ta av sig skorna på flygplatsen. Howe tror heller inte att generationen efter Millennial-gruppen föddes förrän 2005. Det verkar otroligt med tanke på hur snabbt tekniken utvecklades och vi ser hur tonåringarnas beteenden förändrades runt 2011. Andra benämningar har också varit på tal. När MTV frågade tonåringar år 2015 röstade de fram ”Founders” (”Grundare”) som favoritnamn. Men grundarna av vad?

Så vitt jag vet var jag den första som använde begreppet ”iGen”. Jag använde det i första utgåvan av min bok Generation Me i april 2006 och har hänvisat till generationen efter Millennial-gruppen med hjälp av den benämningen ganska länge. År 2010 döpte jag mitt företag, som erbjuder föredrag och rådgivning, till iGen Consulting.

Underlaget Vår kunskap om iGen-gruppen håller precis på att ta form. En undersökning kan visa på att 29 procent av alla unga vuxna inte anser sig tillhöra en religion, och att 86 procent av alla tonåringar oroar sig för om de kommer att få ett jobb.

Men en engångsundersökning kan visa på skillnader mellan generationer som kanske inte egentligen finns. Kanske är det som unga människor säger idag samma sak som unga människor inom andra generationer också skulle ha sagt.

Boomer- eller Generation X-tonåringar på 1970- och 1990-talet kanske också undvek religion och oroade sig för att hitta en anställning. Engångsundersökningar utan en referensgrupp säger oss ingenting om samhällsförändringar eller om det som är speciellt för iGen-gruppens upplevelser. Man kan inte dra en slutsats om en generation med hjälp av underlag från bara en generation.

Trots detta har nästan alla böcker och artiklar om iGen-gruppen baserats på den här sortens undersökningar, som i sammanhanget bara är marginellt intressanta.

Andra engångsundersökningar tar upp flera olika generationer. Det är att föredra, men även de här undersökningarna har en enorm svaghet: de kan inte urskilja vad som beror på ålder och vad som beror på generationen. Om en undersökning till exempel visar att iGen-gruppen oftare skaffar vänner på jobbet än vad Generation X-gruppen gör, då kan det bero på att iGen-gruppen 26

iGen.indd 26

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

består av unga, ensamstående personer, medan Generation X-gruppen består av äldre, gifta personer. I en engångsundersökning går det inte att veta. Det är olyckligt eftersom skillnader mellan olika åldrar inte säger mycket om vad som har förändrats. Sådana undersökningar visar heller inte på om det som motiverade unga anställda eller studenter för tio år sedan även skulle kunna fungera idag.

För att verkligen förstå vad som gör den här generationen unik och vad som faktiskt är nytt måste vi göra en jämförelse mellan iGen-gruppen och tidigare generationers unga personer. Vi behöver ett statistiskt underlag som samlats över tid. Så fungerar också de undersökningar som ligger till grund för det underlag som jag analyserar i den här boken: de frågar unga människor samma frågor år efter år, för att man ska kunna jämföra hur olika generationer har svarat, så kallade upprepade tvärsnittsstudier.

Den största delen av mitt underlag kommer från fyra databaser. Den första, som heter Monitoring the Future (MtF), har sedan 1976 ställt fler än tusen frågor till ungdomar som går sista året i high school (elever i årskurs 12), och de har även ställt frågor till elever i årskurs 8 och 10 sedan 1991. Youth Risk Behaviour Surveillance System (YRBSS, som drivs av Centre for Disease Control and Prevention) har ställt frågor till high school-elever sedan 1991. American Freshman (AF) Survey, som drivs av Higher Education Research Institute, har ställt frågor till elever som börjar på fyraåriga universitets- och högskoleutbildningar sedan 1966. General Social Survey (GSS) har gjort undersökningar bland vuxna över 18 år sedan 1972. (För att läsa mer om undersökningarna och deras metoder, läs appendix A online.) De här enkätundersökningarna kan ge oss information om hur Boomer-ungdomar ”groovade” när de gick på high school på 1970-talet, om hur Generation X-ungdomar rockade loss på 1980- och 1990-talet, om hur Millennials hip hoppade under 2000-talet och om hur iGen-ungdomarna gör vågen på 2010-talet.

Genom att jämföra samma åldersgrupp inom flera olika generationer kan vi få en inblick i hur unga människor ser på sig själva, utan att behöva lita till äldre människors minnen av en svunnen tid. Vi kan identifiera de skillnader som beror på samhällsförändringar och inte på ålder. De skillnaderna som märks mellan generationerna kan inte reflexmässigt avfärdas med kommentaren ”unga människor har alltid varit sådana”. Det statistiska underlaget från de här undersökningarna visar tydligt att unga människor idag är ganska olika unga människor från tidigare decennier. Det är också spännande att un27

iGen.indd 27

2018-02-09 14:14

iGen

dersökningarna fokuserar på ungdomar, eftersom vi därmed kan tjuvkika på iGen-gruppen under de år som de söker sin egen identitet, börjar formulera sina åsikter och hittar sin väg mot vuxenlivet.

Det här statistiska underlaget har tre andra tydliga fördelar. Det är först och främst omfattande i fråga om mängd och spridning. Det sammanställer varje år data om tusentals anonyma deltagare som fått svara på hundratals frågor.

Sammantaget innehåller underlaget information om elva miljoner männi­skor.

De som deltagit i undersökningarna har också slumpmässigt valts ut för att vara ett representativt urval av den amerikanska befolkningen i fråga om kön, etnicitet, geografisk plats och socioekonomisk status. De slutsatser som vi drar utifrån materialet kan alltså antas vara generella för unga människor i hela USA (eller, om det gäller högskole- och universitetsstudenter, generella för just den gruppen). Slutligen är det en fördel att den här informationen finns tillgänglig för alla på nätet. Den ligger inte dold bakom inloggningar eller avgifter. Informationen är transparent och öppen. De här undersökningarna är nationalklenoder i ”Big Data”-form, och de låter oss få en skymt av amerikaners liv och åsikter under årtionden som nu är en del av historien. De ger oss dessutom en inblick i dagens ungdomars liv under de senaste åren. Med ett så pass gediget underlag behöver vi inte längre förlita oss på engångsstudier för att förstå oss på iGen. Eftersom undersökningarnas deltagare är ett representativt tvärsnitt av landets befolkning visar de på utvecklingen bland alla unga människor i USA, inte bara inom en viss grupp. Demografiskt sett har landets ungdomar dock förändrats. Det finns till exempel fler ungdomar med latinamerikanskt ursprung idag än under tidigare årtionden. Man kan fundera över om skillnader mellan generationer enbart beror på de här skillnaderna i landets demografi. Den frågan handlar mer om orsaker än om sanningshalt, men den är ändå relevant.

För att besvara den och andra funderingar har jag undersökt om trenderna är desamma inom olika befolkningsgrupper (till exempel bland svarta, vita, spansktalande, flickor, pojkar, i nordöstra delen av landet, i mellanvästern, i södern, västerut, i tättbefolkade områden, på landsbygden, i förorterna, i områden med lägre och högre socioekonomisk status: områden där det kan vara mer eller mindre vanligt att föräldrarna har en högre utbildning). Med bara några få undantag kan man se samma generationstrender inom alla olika demografiska grupper i landet. De stora generationstrenderna förekommer bland fattiga lika väl som bland rika ungdomar, bland grupper med olika et28

iGen.indd 28

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

nisk bakgrund, i städer, i förorter och i småstäder. Om du är nyfiken på hur trenderna ser ut inom de olika grupperna kan du titta på diagram över några av dem i appendix.

För att få ett smakprov på några av generationsskillnaderna kan du göra testet på nästa sida. Ta reda på hur dina upplevelser överensstämmer med iGen-gruppens upplevelser. Hur iGen är du?

Demografin och världen Om vi räknar med att iGen-gruppen är födda mellan 1995 och 2012, då inkluderas 74 miljoner amerikaner. Det är 24 procent av befolkningen. Det innebär att en av fyra amerikaner ingår i iGen-gruppen och att det helt klart är viktigt att försöka förstå dem. iGen-gruppen är den mest etniskt diversifierade generationen någonsin i USA: en av fyra har latinamerikanskt ursprung och nästan 5 procent har föräldrar med olika etniska ursprung. Vita, icke-latinamerikanska personer, utgör en knapp majoritet bland gruppen, 53 procent. Bland de personer som är födda mot slutet av iGen-gruppens födelseår är vita inte längre i majoritet (det är första gången). Bland den grupp som är födda efter slutet på 2009 är mindre än 50 procent vita, icke-latinamerikanska personer. Det innebär att det efter 2009 inte finns någon grupp som är i majoritet. Det är nästan en definition av diversifiering. Generationen som kommer efter iGen, de som föds 2013 och senare, blir den första generationen med en icke-vit majoritet.

Underlaget som vi använder kommer från amerikanska undersökningar.

Det innebär att slutsatserna inte helt kan appliceras på andra länder, men många av de generationsförändringar som syns här sker också inom andra länder. Forskare runt om i världen visar till stor del upp data som stödjer samma trender och nya studier publiceras hela tiden. Det explosionsartade genomslaget som internet- och smartphoneanvändning fick var detsamma i andra höginkomstländer och det skedde ungefär samtidigt som tekniken spreds i USA. Det är troligt att även konsekvenserna blir liknande.

29

iGen.indd 29

2018-02-09 14:14

iGen

Test: 15 frågor för att ta reda på hur ”iGen” du är.

Besvara varje fråga med ”ja” eller ”nej”.

1. Tillbringade du mer än en timme under det senaste dygnet med att messa?

2. Har du ett Snapchat-konto?

3. Ser du dig själv som en religiös person?

4. Hade du tagit körkort när du fyllde 17?

5. Tycker du att två personer av samma kön ska få gifta sig?

6. Hade du druckit alkohol (att bara smaka räknas inte) när du fyllde 16?

7. Bråkade du mycket med dina föräldrar som tonåring?

8. Hade mer än en tredjedel av de andra eleverna på din high school ett annat etniskt ursprung än du?

9. Tillbringade du de flesta helgkvällar ute med dina vänner under high school-tiden?

10. Hade du ett jobb under läsåret när du gick i high school?

11. Tycker du att trygga zoner och ”triggervarningar” (varningar för material som kan upplevas som stötande) är bra och att åtgärder ska vidtas för att undvika mikroaggressioner?

12. Är du politiskt obunden?

13. Tycker du att marijuana ska legaliseras?

14. Är det önskvärt att ha sex utan att blanda in känslor?

15. När du gick på high school, kände du dig utanför och ensam ganska ofta?

Poäng: Ge dig själv 1 poäng om du svarat ”ja” på fråga 1, 2, 5, 8, 11, 12, 13, 14 och 15. Ge dig själv 1 poäng om du svarat ”nej” på fråga 3, 4, 6, 7, 9 och 10. Högre poäng innebär att du i högre grad liknar iGen-gruppen i ditt beteende, din attityd och dina uppfattningar.

30

iGen.indd 30

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

Kontexten Vid sidan av det statistiska underlaget vill jag även ge en inblick i människors liv, därför har jag valt att studera iGen-gruppen på flera sätt. Jag har gjort 23 djupintervjuer med personer som tillhör iGen-gruppen. Intervjuerna har tagit ungefär två timmar och jag har antingen träffat och pratat med personen, eller så har vi hörts via telefon. Jag har ställt frågor om vad de tycker om företeelser inom populärkulturen, om deras sociala umgänge, om samtida händelser, om motsättningar på högskolor och självklart om smartphones. De som jag pratade med var mellan 12 och 20 år gamla. De representerade olika befolkningsgrupper: svarta, vita, eller med ursprung i Asien, Latinamerika eller Mellanöstern. De kom från Virginia, Connecticut, Illinois, Ohio, Texas, Minnesota, Georgia och Kalifornien. De gick i grundskolan, på high scool eller på högskolan. Majoriteten av dem som jag intervjuade gick inte på skolor eller högskolor som anses vara elitskolor. Jag publicerade även mina intervjufrågor på nätet (via Amazons tjänst MTurk Requester) och genomförde en undersökning där 250 studenter deltog. De studerade vid San Diego State University, där jag själv undervisar och de läste alla en introduktionskurs i psykologi. Jag diskuterade även många av frågorna med mina elever på kandidatprogrammen, när de var relevanta för diskussionen i klassrummet. Samtidigt läste jag olika krönikor som publicerades i högskoletidningar i hela landet. De här källorna är inte representativa för landet som helhet och informationen som jag fick från dem kan inte ersätta det statistiska underlaget. De upplevelser som personer inom iGen-gruppen beskriver är individuella och stämmer inte nödvändigtvis överens med de upplevelser som generationen har generellt sett.

Det statistiska underlaget är vår värdemätare. Intervjuerna och texterna illustrerar statistiken, men de ersätter den inte på något sätt. Istället ger de liv åt de unga människor som existerar bakom statistiken. iGen-gruppen växer upp och formar vår värld. De borde få göra sin röst hörd samtidigt som vi försöker att empiriskt förstå dem.

När jag skrev min bok Generation Me, om Millennial-gruppen, var jag bara aningen äldre än den grupp som jag skrev om. Till stor del upplevde jag samma kulturella fenomen som de. Statistiska undersökningar låg precis som nu till grund för boken, men eftersom jag tillhörde Generation X-gruppen blev mitt eget liv också en ingång till det som jag skrev om. Så är det inte med den här boken. Nu är jag 25 eller 30 år äldre än iGen-ungdomarna. (Det var tungt

31

iGen.indd 31

2018-02-09 14:14

iGen

att höra när en av de ungdomar jag intervjuade sa att jag påminde honom om hans mamma. Det visade sig också att mamman och jag var lika gamla.)

Nu betraktar jag händelserna istället för att delta i dem och jag har en annan infallsvinkel: mina tre döttrar föddes 2006, 2009 och 2012, och de tillhör iGengruppens yngsta medlemmar. Jag har därför på nära håll sett vissa av de saker som karaktäriserar iGen-gruppen. Jag har sett hur ett litet barn som knappt kan gå ändå på ett självsäkert sätt kan navigera sig fram på en iPad. Jag har hört en 6-åring be om att få en mobil, och jag har lyssnat när en 9-åring beskrivit den app som är mest populär i årskurs 4. Kanske kommer mina barn att vara mer villiga att lyssna på mig, när jag säger till dem att sätta på sig skorna, om jag lyckas beskriva deras generation på ett bra sätt.

I den här boken är det iGen-gruppens röster som gör sig hörda. De talar genom det statistiska underlaget och i intervjuer. Boken innehåller också fler än hundra diagram som illustrerar statistiken över flera generationer. Diagrammen illustrerar inte bara det statistiska underlaget för iGen-gruppen, utan även för Millennial-, Generation X- och Boomer-grupperna. Diagrammen sammanfattar en stor mängd information på en mycket liten plats (ett diagram är bättre än tusen ord) och visar tydligt hur iGen-gruppen skiljer sig från tidigare generationer. Vi ser hur vissa saker plötsligt förändras omkring år 2011, som egenskaper och beteenden inom gruppen. Inom andra områden visar diagrammen på förändringar som skett långsammare, över längre tidsperioder.

Förbehåll När jag forskar om generationer möts jag ofta av frågan, ”Varför skyller du på barnen? Det är väl föräldrarnas fel?” (Eller ”Boomer-gruppens fel?” eller ”Generation X-gruppens fel?”) I den här frågeställningen ryms två felaktiga antaganden. Först antar frågan att förändringar mellan generationer alltid är negativa. Sedan antyder frågan att det skulle vara möjligt att identifiera en orsak (till exempel föräldraskap) bakom varje förändring. Så är det inte. Vissa förändringar mellan generationer är positiva, vissa är negativa och en hel del av förändringarna är både och. Människan har en tendens att kategorisera saker som enbart bra eller dåliga, men när det handlar om samhällsförändringar är det bättre att erkänna att det är en gråskala och fokusera på följdverkningar.

Eftersom många förändringar mellan generationer är positiva, eller åtminstone neutrala, är det inte rimligt att tillämpa uttryck som ”någons fel” eller ”någons 32

iGen.indd 32

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

skuld”. Det är heller inte konstruktivt, eftersom det leder till att vi bråkar om vem vi ska skylla på istället för att försöka förstå trenderna, både de positiva och de negativa. Det finns också många orsaker till samhällsförändringar. Det räcker inte med bara en orsak. Ett samhälle som i grunden skiljer sig från det som våra föräldrar och våra mor- och farföräldrar upplevde skapas inte bara av föräldrarna utan även av teknik, media, kommersiella intressen och utbildningsväsendet. Det är inte en persons fel och det är inte allas vårat fel.

Samhällen och generationer förändras alltid. Det är det som är viktigt att förstå.

Vi borde inte försöka bestämma vilken generation som är sämst (eller bäst).

Samhället har förändrats och vi är alla en del av det.

När vi nu vet att det har skett förändringar mellan generationerna blir den naturliga frågan, ”Vad beror det på?”. Det är inte lätt att svara på den frågan. Generellt sett inom vetenskapen visar man på orsak och verkan genom forskningsexperiment där människor med slumpens hjälp tilldelas olika upplevelser. För att undersöka skillnader mellan generationer skulle människor slumpmässigt behöva tilldelas en tidsperiod i vilken de skulle få växa upp. Det är en omöjlighet. Det näst bästa sättet att identifiera orsak och verkan är genom en process i två steg, så kallade longitudinella studier. Först måste det finnas ett samband mellan två variabler. Vi kan till exempel titta på om tonåringar som lägger mycket tid på sociala medier också är mer deprimerade. Sedan måste vi kunna se att de två sakerna förändras samtidigt, i samma riktning. Om tiden som läggs på sociala medier, samt depressionsnivåerna, ökar under samma tid då kan en av variablerna vara orsaken till den andra. Om de två variablerna inte följer varandra (om till exempel en av dem ökar när den andra ligger kvar på samma nivå), då orsakar troligtvis inte den ena variabeln den andra. Det här tillvägagångssättet kan åtminstone användas för att utesluta möjliga orsaker.

Det kan inte helt verifiera orsaker, men det kan fungera som en indikation om att någonting skulle kunna vara orsaken.

Ytterligare ett förbehåll: siffrorna som presenteras här är genomsnittliga.

Den genomsnittliga iGen-tonåringen tillbringar till exempel mer tid på nätet än den genomsnittliga Millennial-tonåringen gjorde 2005. Självfallet finns det iGen-tonåringar som tillbringar mycket lite tid på nätet medan vissa Millennial-tonåringar tillbringade väldigt mycket tid på nätet. De två grupperna möts, och på många sätt ligger de lite omlott. En genomsnittlig skillnad mellan de två grupperna innebär inte att skillnaden är sann för varje individ. Varför fokuserar vi då inte på individen istället? Därför att det inte går att analysera 33

iGen.indd 33

2018-02-09 14:14

iGen

data på det sättet. Statistik bygger på genomsnitt och det går inte att jämföra grupper utan att generalisera. Det här är inte detsamma som att använda stereotyper. Det är en vetenskaplig metod för att göra jämförelser mellan olika grupper. En stereotyp är ett antagande om att varje individ är representativ för hela gruppen. Den kritik som framförs om forskning inom generationsskillnader, som hävdar att forskningen beskriver alla inom en generation på samma sätt, eller att forskningen generaliserar för mycket, är felaktig. Det är de individer som tolkar forskningen felaktigt som generaliserar för mycket, inte forskningen i sig.

Tänk om samhällsförändringar inte bara påverkar iGen-gruppen utan egentligen påverkar oss alla? På många sätt är det så. En sådan utveckling kallas förändringar över tid, eller samhällsförändringar som påverkar alla männi­ skor, i alla åldrar, på samma sätt. Det är ovanligt att förändringar över tid påverkar alla på precis samma sätt, eftersom människor i olika åldrar vanligen upplever saker på olika sätt. Samhällsförändringar påverkar ofta de unga först och sprider sig sedan till de äldre. Smartphones och sociala medier är tydliga exempel på en sådan utveckling. Men den här boken handlar till stor del om hur iGen-ungdomen skiljer sig från sina föregångare och eftersom Boomer-, Generation X- och Millennial-grupperna inte längre är tonåringar handlar det i det här fallet om skillnader mellan olika generationsgrupper.

Vägen framåt USA kommer att följa den väg som iGen-gruppen väljer att gå. Redan nu oroar sig föräldrar över hur smartphones påverkar deras tonårsbarns hjärnor, känsloliv och relationer, och majoriteten av dagens högskolestudenter tillhör iGengruppen. De bär med sig sina värderingar, sina attityder och sina smartphones till högskolor över hela landet. Snart kommer majoriteten av de nyanställda på landets arbetsplatser att bestå av iGen-individer men det är inte säkert att alla arbetsgivare är beredda på iGen-gruppens sätt att tänka. Redan idag kan vi urskilja iGen-gruppens inflytande på de kommersiella företagens marknadsföring. Snart kommer de att stå för efterfrågan på produkter som riktar sig till 18–29-åringar. De politiska åsikter som iGen-gruppen har kommer att påverka framtidens val, och deras attityder kommer att ligga till grund för politiska beslut och lagar. När de gifter sig och skaffar barn (eller väljer att inte göra det) påverkar de landets demografi. I förlängningen kommer befolkningskurvan 34

iGen.indd 34

2018-02-09 14:14

vilka tillhör iGen-gruppen och hur vet vi det?

att avgöra i vilken grad Millennial- och Generation X-grupperna har möjlighet till försörjning under pensionen. iGen-gruppen befinner sig i framkant av de enorma förändringar som är på gång i USA. Utvecklingen kommer att drivas av internet, av individualism, av inkomstklyftor och av andra samhällsförändringar. Om vi förstår iGen-gruppen så kan vi också förstå framtiden, allas vår framtid.

Vad är det då som särskiljer iGen-gruppen?

35

iGen.indd 35

2018-02-09 14:14

Jean M. Twenge är professor i psykologi vid San Diego State University och en av världens främsta generationsforskare. Hon har skrivit flera böcker, senast Generation Me. Hon lever i San Diego med sin make och tre iGen-döttrar.

Ökat smartphoneanvändande leder inte automatiskt till sämre psykisk hälsa, men författaren pekar på att det finns ett tydligt samband mellan hur mycket tid en iGener spenderar på nätet och hur hen mår.

Svenska bidrag av Ulrik Simonsson, Ungdomsbarometern och Sven Bremberg, Karolinska Institutet.

Jean M. Twenge iGen – Smartphonegenerationen

De tar längre tid på sig att bli vuxna. De lägger mindre tid på att träffa kompisar. De är öppnare och tolerantare, men i högre grad i riskzonen för stress, ångest och depression.

Lanseringen av iPhone 2007 präglade på många sätt deras uppväxt. Forskaren Jean M. Twenge har därför döpt generationen födda mellan 1995 och 2012 till iGen.

”Den stora beteendeförändringen hos unga i dag är en brännande diskussionspunkt i många skolor och familjer. Kunskapssuget är stort. Fritiden har alltmer tagits över av sociala medier och dataspel och vi ser en ökad risk för stress, ångest och nedstämdhet. Twenges framställning är välskriven och inte moraliserande.”

Jean M. Twenge

iGen

Björn Hedensjö Psykolog, före detta chef på DN.se och pappa till två iGen-barn

Smartphonegenerationen Hur mår de? Vad tänker de? Vad vill de?

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSILLUSTRATIONER: SHUTTERSTOCK FÖRFATTARFOTO: PAM DAVIS

NOK_TWENGE_IGEN.indd Alla sidor

2018-02-08 13:08